Land: Skottland. Skolsystemet i olika länder

Transkript

1 Verksledningskansliet Gunilla Olsson (10) Skolsystemet i olika länder Land: Skottland År 2005 omfattade befolkningen drygt 5 miljoner, ca elever gick i ca primärskolor, i sekundärskolor och drygt i 190 specialskolor. Undervisningsspråket är engelska men gäliska kan vara undervisningsspråk eller studeras i vissa skolor. Styrning, administration, genomförande Sedan 1999 finns ett Scottish Parliament and Executive med lagstiftande och verkställande befogenheter. Skottarna väljer alltså representanter till både det skotska parlamentet (129) och motsvarande för hela UK (72 st., i London). Det finns även ett statsråd (Secretary of State for Scotland) i London. Överförandet av makt från London till Edinburgh, som började 1999, kallas devolution och innebär att numera all ny lagstiftning på utbildningsområdet hanteras av det skotska parlamentet. Befogenheterna för det skotska parlamentet omfattar bl.a. utbildning (education and training). Den nationella, skotska lagstiftning som finns (Education Act) berör organisationen och administrationen av utbildning, skolplikt etc. och ger rätt att utfärda andra regelverk (regulations, dvs. motsvarande förordningar eller föreskrifter) till andra myndigheter. Genom ett omfattande reformbeslut år 2000 (The Standard s in Scotland s Schools etc. Act 2000) utvecklas en motsvarighet till en svensk nationell läroplan benämnd Framework for Learning. The First Minister for Scotland (dvs. den skotske premiärministern) är övergripande ansvarig för supervision ( ungefär tillsyn ) och utveckling av utbildningssystemet, separat från de engelska motsvarigheterna. Ansvaret är i sin tur delegerat till dels ministern för utbildning och unga (förskole- och skolsystemet), dels ministern för företag och livslångt lärande, utbildning efter skoltiden. Ministrarna får råd av Her Majesty s Inspectorate (inspektionsmyndigheten), Learning and Teaching in Scotland (myndighet som tar fram kursplaner m.m.) och Scottish Qualifications Authority (myndighet med ansvar för prov och examina). Ansvaret för att tillhandahålla och genomföra systemet ligger på 32 unitary councils som kallas Scottish Local Authorities (SLA:s). Dessa är enligt lag skyldiga att säkra förbättringen av skolutbildningens kvalitet i de skolor som de styr och leder. Dessa måste publicera en årlig plan som visar målen för förbättring inom skolorna i deras ansvarsområde. Skolorna måste publicera årliga utvecklingsplaner som tar hänsyn till SLA:s mål. Både SLA och skolorna måste publicera årliga rapporter om sina framsteg. År 2004 tog ministrarna beslut, utifrån ett förslag från The Curriculum Review Group om en omfattande förbättringsstrategi, A Curriculum for Excellence. Bland förslagen kan man ana att Skottland är på väg mot skolplikt/rätt till utbildning från 3 års upp till 18 års ålder, man har satt igång ett arbete för att få en sammanhängande läro-

2 2 (10) gång. Programmet anger också högre ambitioner, mer frihet åt lärare och skolor, större valfrihet för elever och bättre stöd i lärandet samt tuffare redovisningskrav, på alla. Skissen till ny, övergripande nationell curriculum anger att utbildningen 3-18 år ska göra det möjligt för unga medborgare att bli framgångsrika lärande, individer med självtillit, ansvarsfulla medborgare och effektiva bidragande (till arbets- och samhällsliv). Enligt Review group i ett dokument från 2004 är olika delarna i strategin tidssatta och sträcker sig till Troligen finns en hel del att hämta från Skottland nu. Offentliga och privata skolor I Skottland går däremot endast ca 4 procent av eleverna i s k independent schools. Alla som vill starta en fristående (independent) skola får göra det och antalet elever kan vara så lågt som 5. Dessa måste dock vara godkända och registrerade av den skotska utbildningsministern. Något hårdare krav på ansökningar och godkännande har kommit de senaste åren. De måste inte följa den nationella läroplanen men de inspekteras. Utbildningen finansieras med avgifter. De senaste åren har ministeriet haft riktade förbättringsinsatser mot denna del av utbildningsväsendet. De fristående skolorna inspekteras av HMIE på samma villkor som offentliga och mot de övergripande målen men de behöver inte ha något särskilt program. Även hemundervisning tycks förekomma men där ingriper myndigheterna om det finns fog för att misstänka bristande kvalitet. Även om barn blir placerade i den närmaste offentliga skolan är SLA (den lokala skolmyndigheten) skyldiga att tillgodose föräldrars önskemål om annan skola. Skolsystemet Förskoleverksamheten De 31 lokala myndigheterna (Scottish Local Authorities, SLA:s) har skyldighet att se till att det finns tillgång till förskoleverksamhet för alla 3-4-åringar vars föräldrar önskar sådan. Denna omfattar 2,5 timmar fem gånger i veckan. Senaste uppgifter visar att 82 % av 3-åringarna och ca 98 % av 4-åringarna deltog i förskoleutbildning. Det finns både nursery classes, (troligen) integrerade i skolor) och fristående nursery schools (alltså förskolor som inte direkt anknyter till skolor). SLA har dels egna förskolor, dels genom s k Childcare Partnerships anlitar de privat och frivilligt drivna centra (jmf svenska enskilda förskolor).

3 3 (10) Förskolor som drivs med offentliga medel måste följa den nationella läroplanen, Curriculum Framework for Children 3-5 från 1999 som ger vägledning då det gäller aspekter på barns utveckling och lärande, stöd, samspel barn-personal, lek-lärande samt angående de individuella utvecklingsplanerna, åtgärdsprogram m.m. Förskolorna arbetar med personliga läroplaner (individuella utvecklingsplaner) och framstegen dokumenteras och förs över till primärskolan. Den obligatoriska utbildningen Den obligatoriska utbildningen sträcker sig från 5 till 16 års ålder men ungdomar har rätt till utbildning till 18 års ålder även om många slutar sina studier vid 16 år. Den 7-åriga primärskolan omfattar oftast tre stadier med klasslärare som huvudansvariga för all undervisning, något som dock kommer att ändras så att fler ämneslärare kommer in tidigare i undervisningen. Det finns ingen nationell läroplan eller kursplaner för ämnen. The Scottish Executive Education Department (utbildningsministeriet) ger ut publikationer som mer fungerar som rådgivande (guidance), t.ex. The 5-14 Programme. Där anges allmänna, övergripande mål för utvecklingen inom fem breda områden (språk, matematik, miljö/omvärld (environmental studies), konst (expressive arts) samt religion, normer och värden (religious and moral education). I de nationella publikationerna anges också ungefär hur stor andel av den totala undervisningstiden som ska ägnas respektive område, t.ex. 15 procent av undervisningstiden ska ägnas matematik, etc.. Det finns vidare beskrivningar/kriterier för vad eleverna ska nå i fråga om kunskaper och färdigheter (attainments). Dessa har utformats så att de ska motsvara vad majoriteten av eleverna presterar vid fyra åldrar mellan 5 och 14 år. Bedömningssystemet vidareutvecklas för närvarande att omfatta 3-14 åringarna. Eleverna fortsätter vid 12 års ålder till skolor som erbjuder allt mer specialiserad lägre sekundärutbildningar (academic eller vocational). Inte heller här finns nationella läro- och kursplaner, timplaner eller andra nationella regler utan istället vägledande material som hjälper skolorna att utforma den konkreta utbildningen. Det finns ett nationellt dokument Curriculum Design for the Secondary Stages, utgivet av myndigheten Learning and Teaching Scotland som ger ramar för skolornas uppläggning av studievägarna. De två första åren i sekundärskolorna är en allmän utbildning. De två följande åren ska det ingå specialiseringar och yrkesutbildning för alla, men med olika fokus och tonvikt utifrån skolornas val. Skolorna ska erbjuda en utbildning som innefattar något inom 8 områden, modes, språk och kommunikation, matematik och tillämpningar, naturvetenskapliga studier och tillämpningar, sociala och miljöstudier, teknologiska aktiviteter och tillämpningar, kreativa och estetiska aktiviteter, fysisk utbildning, religiös och moralisk utbildning. All undervisning i olika ämnen ska falla in under något av dessa modes och alla elever ska studera åtminstone ett ämne inom vart och ett av de åtta. Inom dessa sätter skolan samman teman och fördjupningar som eleven väljer att studera. I själva verket styrs elevernas val liksom i England av den examen de siktar mot vid 16 års ålder, The Scottish Qualifications Certificate.

4 4 (10) Den högre sekundärutbildningen I Skottland räknas till den högre sekundärutbildningen den som erbjuds mellan år. Många ungdomar fortsätter de studieprogram de påbörjat tidigare för att nå en högre nivå i en examen, t.ex. högre eller avancerad nivå, både inom specifika yrkesområden och i akademiska ämnen. Skolorna erbjuder kurser som leder till vissa examina på bestämda kvalifikationsnivåer. De elever som fortsätter de sista två åren i sekundärutbildningen följer en utbildning som är allt mer specialiserad. Den erbjuds i samma skolor som erbjuder lower secondary education eller i further education colleges. En del elever fortsätter med universitetsstudier redan efter ett år (vid 17 års ålder). Andra fortsätter till andra typer av högskoleutbildning eller går ut i arbetslivet. Eleverna studerar ofta samma ämnen som tidigare men på mer avancerad nivå. Ämnena blir också färre, ofta endast fem då man avser att klara the Higher eller Advanced Higher Levels of the Scottish Qualifications Certificate. Men det finns ofta stora valmöjligheter. Den utbildning som finns att tillgå efter skolan beskrivs som: training, further education eller higher education. Gränserna mellan training och further education respektive mellan further education och higher education verkar dock vara flytande. Vocational training Det finns en mängd program som staten ger bidrag till och som leds och genomförs av Scottish Enterprise respektive av Highlands and Islands Enterprise genom deras lokala nätverk. - Skillseekers: I första hand för åringar. I huvudsak träning enligt en individuell träningsplan. Många skillseekers anställs medan de får sin träning. En ny modell för skillseekers har införts 2002 kallad Get Ready for Work. - Pre-modern Apprenticeships:en sorts förberedelse för riktig yrkesutbildning i skolor eller lärlingsutbildning. För pre-modern apprenticeship upparbetades företagsnätverk och sektors-/branschråd - Modern Apprenticeships: introducerades 1996 och erbjuder åringar betald anställning kombinerat med tillfälle att träna ett yrke, till tekniker eller att bli trainee som arbetsledare. - Training for Work: Gäller personer over 25 år som varit arbetslösa 6 månader eller längre. Träningen sköts av privata företag, frivilliga sektorsorganisationer, kommuner, further education colleges och arbetsgivare/företag. Deltagarna kan vara anställda eller ej, är de icke avlönade har de annan ersättning. Kunskapsbedömning, betyg, examina och examination I Skottland utgår lärare i sina bedömningar av beskrivningar/kriterier på vad eleverna ska nå i fråga om kunskaper och färdigheter (attainments). Dessa har utformats så att de ska motsvara vad majoriteten av eleverna når vid fyra åldrar mellan 5 och

5 5 (10) 14 år. Bedömningssystemet vidareutvecklas för närvarande att omfatta 3-14 åringarna. Förutom dessa guidelines finns också nationella provmaterial i engelska och matematik som är uppbyggda så att då en lärare anser att en elev nått en viss kunskapsnivå, får han/hon göra ett prov som motsvarar den nivån (en sorts provbank). Föräldrarna får en rapport som anger vilka kunskaps- och färdighetsnivåer eleven klara av. Vid 16 års ålder genomgår eleverna en examen, the Scottish Qualifications Certificate, som en särskild myndighet (The Scottish Qualifications Authority), inte skolan, svarar för. Även i Skottland pågår översyner av systemet med kvalifikationer. Det skotska övergripande ramverket (The Scottish Credit and Qualifications Framework, SCQF) kommer att omfatta all utbildning oavsett om den erbjuds inom universitet, högskolor eller skolor och nivåer från nybörjar- till doktorsnivå. Eftergymnasial - tertiär nivå Till den eftergymnasiala utbildningen hör främst 46 Further education Colleges som erbjuder kurser på icke-avancerad till avancerad nivå. Vissa tar emot elever vid 16 års ålder, andra senare. De leder till samma examina, qualifications, som sekundärskolorna men de flesta är yrkesinriktade, dvs. de är yrkesskolor. För tillträde till universitetsutbildning krävs betyg på avancerad nivå i examina enligt Scottish Qualifications Authority. Osäkert om Skottland har börjat omvandla sina examina enligt Bologna-processen. Beslutsbefogenheter en sammanfattning Typ av beslut att bestämma ekonomi, organisation, administration av skolväsendet Beslutande Kostnaderna delas mellan central government (statlig skatt) och local government (kommunalskatt). De utgör i genomsnitt ca 50 % av kommunens kostnader. Statsbidragssystemet har stora likheter med det svenska. Bidraget beräknas i en 3-årscykel. Det finns nationella normer för klass-storlek (33 elever, med undantag av de första 3 åren då det gäller 30 som max) men i verkligheten är medelvärdet lägre, 23,6 år 2005 i primärskolorna). Skolor bestämmer själva närmare hur tillgängliga resurser ska användas, t.ex. i fråga om klass-storlek och grupperingar, t.ex. nivågruppering. Sedan 2004 pågår ett arbete för att höja förväntningarna på skolors resultat, ge mer frihet åt lärare och skolor, erbjuda fler valmöjligheter och bättre stöd till elever och skapa tuffare, intelligentare uppföljnings- och resultatkrav. att bestämma i personalfrågor som t.ex. tillsättning och anställning (av olika kategorier Lärare i offentliga skolor utses och anställs av the local authorities (SLA:s). Anställnings- och lönevillkor förhandlas fram i en nationell kommitté med representanter för arbetsgivarna, lärarna och

6 6 (10) Typ av beslut personal, t.ex. chefer, lärare, annan personal), arbetsvillkor, karriär, lön, kompetensutveckling m.m Beslutande regeringen. Villkoren för kompetensutveckling har nyligen ändrats via sådana förhandlingar. Kompetensutveckling ska ingå i tjänsten med 35 timmar per år och ska omfatta både personlig utveckling, nationellt påbjudna kurser och skolbaserade aktiviteter. Från 2006 har lärare 35-timmars vecka med högst 22,5 timmars undervisning, lika oavsett skolform. att bestämma om läroplan, kursplaner, annat regelverk som har med mål, innehåll, omfattning, metodik att göra Övergripande framework och guidelines beslutas av The first Minister for Scotland och under denne två ministrar (ung. för utbildning resp. för livslångt lärande). Dessa har olika departement till förfogande, t.ex. The Scottish Executive Education Department. Det finns dessutom en särskild myndighet, Learning and Teaching Scotland, med ansvar för att utarbeta och ge råd till ministrarna. Den senaste reformen föregicks av en nationell debatt om utvecklingen av utbildningssystemet och av en särskild Review Group (jmf Frankrike). Det finns nationella standardnormer för hur många timmar undervisningen ska omfatta. Normerna (27,5 timmar i primärskolor) får sedan SLA anpassa till sina förhållanden men i allmänhet håller man sig till normerna. Lektionerna är min, schema bestäms av rektor. Det finns National Guidelines som har funktionen motsvarande lärooch kursplaner i Sverige. att svara för nationell utvärdering av kvaliteten och resultaten i skolväsendet som helhet; förekomst av lokal utvärdering/självvärdering Övergripande beslut fattas av The first Minister for Scotland, under denna två ministrar (ung. för utbildning resp. för livslångt lärande). Det finns en särskild myndighet, Her Majesty s Inspectorate of Education (HMIE) som ansvarar för inspektioner av de lokala myndigheterna och skolorna och som ger råd till ministrarna utifrån sina övergripande utvärderingsrapporter om tillståndet. Scottish Local Authorities (SLA) måste publicera en årlig plan som visar målen för förbättring inom skolorna i deras ansvarsområde. Skolorna måste publicera årliga utvecklingsplaner som tar hänsyn till SLA:s mål. Både SLA och skolorna måste publicera årliga rapporter om sina framsteg ( kvalitetsredovisa ). Mellan år 2002 och 2007 pågår ett arbete för att skapa Integrated Community Schools som bl.a. innebär att olika skolor liksom de olika kommunala förvaltningar som ansvarar för barn/ungdom ska samverka för att förbättra standards och stödja social integration. Varje skola ska ha en skolstyrelse (School Board) bestående av valda

7 7 (10) Typ av beslut Beslutande föräldra- och personalrepresentanter och andra representanter för lokalsamhället. Skolorna ska göra upp planer för förbättringsarbetet och redovisa resultat och framsteg. att svara för utvärdering av elevernas kunskapsutveckling, nationella prov och utarbeta sådana Övergripande guidelines beslutas av The First Minister for Scotland, under denna två ministrar (ung. för utbildning resp. för livslångt lärande). Det finns en särskild myndighet, The Scottish Qualifications Authority, som svarar för prov och examina under universitetsnivån. att svara för tillsyn/inspektion/kontroll i fråga om hur regelverket följs och kvaliteten upprätthålls i enskilda skolor; att svara för revision/motsvarande ekonomisk uppföljning; Det finns National Assessments (kallades tidigare National Tests) i engelska och matematik som kan (inte skall) användas av lärare. Alla utbildningsinstitutioner som får offentliga bidrag granskas och utvärderas av HMIE som är oberoende men själv ska redovisa och svara för kvaliteten i sin verksamhet inför den skotska regeringen. Förskolor granskas både av HMIE och av en Care Commission (omsorgskommission). De lokala skolförvaltningarna såväl som skolorna ska också utvärdera sin kvalitet. De ska årligen kvalitetsredovisa och göra en utvecklingsplan. att svara för stöd till utveckling av skolväsendets och undervisningens kvalitet (utvecklingsprojekt, stimulansbidrag ); Under ministeriet finns Learning and Teaching Scotland (LTS) som svarar för att ge råd, stöd, fortbildning, utveckling av IT etc. LTS deltar också i utvecklingsarbete av de nationella guidelines, allt vad som har att göra med curriculum. Det finns också en myndighet, Further Education Unit, som ska stödja utvecklingen inom postsekundär utbildning. Ytterligare en myndighet, Communities Scotland (CS), en verkställande myndighet, ska stödja personalens utveckling (oklart vad det handlar om!!) att bekosta och besluta om medel för forskning, att genomföra forskningsprojekt The Scottish Council for Research in Education genomför forskningsprojekt avseende alla aspekter på utbildning och är ett nationellt forum för debatt inom det pedagogiska forskningsfältet. att granska läromedel

8 8 (10) Typ av beslut att utbilda lärare Beslutande Universitet eller lärarhögskolor. att förklara lärare behöriga till anställning/behöriga att undervisa The General Teaching Council for Scotland (GTCS, en slags myndighet vald av the teaching profession) ansvarar för att hålla ett lärarregister och för att följa upp professional teaching standards. Registrering är ett krav om man vill anställas som lärare i primär- eller sekundärskolor. För att bli registrerad måste en person ha en grundutbildning och en Teaching Qualification. Ministrar måste konsultera detta råd i alla frågor som gäller lärarutbildning. Mer om det skotska systemet Läroplanerna Det är svårt att förstå styrdokumenten i det skotska systemet, delvis eftersom man håller på att reformera det. Begreppet curriculum står för ågot annat än det vi brukar kalla läroplan. Curriculum är allt det som eleverna tar del av i den utbildning han7hon deltar i på en viss skola. För att få en någorlunda likvärdighet och likhet i utbildningen (och styra) utger ministeriet övergripande dokument som kallas Guidelines. Det är oklart om dessa gäller för varje ämne och därmed skulle vara något liknande våra nationella kursplaner eller om det är mer övergripande kunskapseller färdighetsområden etc. De områden (eller ämnen?) som det finns Guidelines för är strukturerade enligt nivåbeskrivningar. Nivåerna är fem, A-E. Läraren kan gå in på en webb-plats och hämta bedömningsmaterial som anges motsvara en viss nivå inom ett visst område, låta eleven pröva och sedan ange i den personliga Learning Plan som är ett slags planerings- och betygsbok som t.ex. föräldrar ska få del av. Utvärderingen av barnens/elevernas lärande, betygs- och examenssystemet Förskolor har i många kommuner lämnat någon form av uppföljningsinformation vid övergången till skolan, en rapport (record) som summerar barnets framsteg och uppnådda förmågor. De senaste åren har man infört s k Personal Learning Plan som kontinuerligt ska visa den individuella utvecklingen från förskola till dess att eleven lämnar den obligatoriska skolan. Barn i svårigheter får en Record of Needs som ger barnet rätt till och kommunen skyldighet att genomföra särskilt stöd eller vad som framkommer i denna Record (ung. betygsbok). Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling sker på vanligt sätt under studiernas gång av läraren. Oklart om eleverna får betyg under läsåren före slutexamen.

9 9 (10) Efter fyra år i sekundärskolan kan de gå upp i en extern examination som, tillsammans med skolans bedömning, leder till ett slutbetyg, Scottish Qualifications Certificate. Denna examen ska alla elever kunna nå men det finns fem nivåer! Scottish Qualifications Authority har ett övergripande ansvar för att detta görs på ett kvalificerat sätt. The Scottish Qualifications Certificate är det som styr skolornas utbud och elevernas val av utbildning. Det finns på fem nivåer, de två högsta är de vanligaste om eleverna går i högre sekundärskolan. Lärarna gör bedömningar med stöd av nationella standards (=betygskriterier?) i varje kurs. Eleven måste också genomgå en extern examination, skriftlig eller med arbetsprov etc. Den externa bedömaren sätter betyg A-C. Man håller på att utveckla examenssystemet så att det ska bli mer överskådligt och begripligt och omfatta både akademiska och yrkeskvalifikationer och examina. Lärare och lärarutbildning Det finns just nu ingen skyldighet att ha utbildade lärare i förskolor. Men man verkar vara på väg mot ett system med tydligare krav på kvalifikationer. Man är på väg att upprätta ett register över alla som arbetar i förskolor och deras kvalifikationer, som kan vara utbildning i yrkesskolor eller i gymnasieskolor. Än så länge säger man från nationell nivå att hälften av personalen i en förskola ska ha en qualification. The General Teaching Council for Scotland (GTCS, en slags myndighet vald av the teaching profession ) ansvarar för att hålla ett lärarregister och för att följa upp professional teaching standards. Registrering är ett krav om man vill anställas som lärare i primär- eller sekundärskolor. För att bli registrerad måste en person ha en grundutbildning och en Teaching Qualification. Denna får man - för att bli lärare i primärskolan eller i teknologi, idrott, musik, gå en 4-årig utbildning till kandidat (Bachelor s degree) vid en av sju lärarhögskolor - för att bli lärare i sekundärskolor genom att vid en lärarhögskola gå en utbildning som innehåller både ämnesstudier och pedagogik etc. - för att bli lärare i primär- eller sekundärskolor: studier vid universitet i ämnen och sedan 1-årig kurs för en Post-Graduate Certificate in Education. Kursen finns vid lärarhögskolorna. Lärarutbildningen kontrolleras noga av ministeriet. Det finns särskild lärarutbildning för blivande lärare i yrkesutbildning; The Teacher Qualification in Further Education. Sekundärskolorna ett väletablerat system för vägledning med särskild ansvarig personal Läsåret har 190 dagar per år enligt lag. SLA bestämmer exakta dagar. Tre terminer per läsår.

10 10 (10) Beslutsnivåerna i det skotska utbildningssystemet Central government Parlamentet för Storbritannien, i London med särskild minister för Skottland (ingår i Department of Constitutional Affairs) Beslutar om vilka beslut som ska fattas av det skotska parlamentet (vilket numera är det allra mesta på utbildningsområdet). Parlamentet för Skottland, the Scottish Parliament The Scottish Executive The Cabinet (11 ministrar) The first Minister for Scotland Local government The minister for Education and Young People The Scottish Executive Education Department (förskola, skola) The Scottish Executive Enterprise, Transport and Lifelong Learning Department Her Majesty s Inspectorate of Education (utvärdering) Learning and Teaching Scotland (utveckling av guidelines) Scottish Qualifications Authority (examinationssystemet) Unitary councils /Scottish Local Authorities (SLAs) (32 st.) Skolorna