Kost och Lärande Nutrition and Learning

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 10 poäng Kost och Lärande Nutrition and Learning Anders Olofsson, Håkan Karlsson Lärarutbildning 60 poäng Höstterminen 2005 Handledare: Marie Leijon Examinator: Elisabeth Söderquist 1

2

Malmö Högskola Lärarutbildningen 60 poäng Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2005 Sammanfattning Olofsson, Anders & Karlsson, Håkan. (2005) Kost och Lärande. Nutrition and Learning. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet vårt examensarbete är att vi vill undersöka och försöka förstå de samband som vi menar finns mellan elevernas lärande och deras kostvanor. För att eleverna i dagens skola skall må bra och kunna prestera bra krävs att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av de yttre faktorer som påverkar eleverna. För att nå syftet har vi använt metoden enkät, där 225 elever deltagit. Den litteratur som presenteras belyser kostvanor. Vi tar också upp lite om behovsteorier, motion och sömn i litteraturen. Resultatet av undersökningen visar att en stor del av eleverna äter regelbundet frukost och skollunch. De flesta eleverna är vetna om att deras kostvanor kan påverka på lärandet. Slutsatsen i vår undersökning är att en god hälsa är en förutsättning för att kunna prestera bra i skolan, men samtidigt blir ungdomarnas kostsvanor allt sämre. De flesta ungdomar vet hur de ska leva hälsosamt, men trots detta är det många som struntar i detta. Förslag till fortsatt forskning skulle vara att ta reda på varför eleverna lever som de gör och försöka att hjälpa de elever som inte lever så hälsosamt att förbättra deras kostintag. Nyckelord: Lärande, Kostvanor, Frukost, Måltider, Snabbmat. Anders Olofsson Håkan Karlsson Handledare: Marie Leijon Vargvägen 11 Hällum Skolan Examinator: Elisabeth Söderquist 531 57 Lidköping 534 95 Vara 3

4

Innehåll 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...8 1.2 Syfte och problemformulering...9 2 Litteraturgenomgång...11 2.1 Kostvanor...11 2.2.1 Måltider...12 2.1.2 Socker...13 2.1.3 Frukt och grönt...14 2.1.4 Glykemiskt index (GI)...15 2.2 Motivation och Behovsteorier...15 2.2.1 Maslows teori...16 2.3 Fysisk aktivitet...16 2.4 Sömn...18 2.5 Sammanfattning litteratur...20 3 Metod...21 3.1 Datainsamlingsmetoder...21 3.2 Enkäten...22 3.3 Urval...22 3.4 Etik Anonymitet...23 3.5 Procedur...23 3.4 Databearbetning...23 3.5 Tillförlitlighet...24 4 Resultat...25 4.1 Resultat från enkät...26 4.1.1 Hur ofta äter du frukost på vardagar?...26 4.1.2 Hur ofta äter du skollunch?...26 4.1.3 Hur ofta äter du middag på vardagar?...27 4.1.4 Om du inte äter skollunch vad äter du då?...27 4.1.5 Att äta frukost och lunch varje dag är bra för hälsan...27 5

4.1.6 Att äta sötsaker ofta påverkar hälsan negativt...28 4.1.7 Att äta snabbmat ofta påverkar hälsan negativt...28 4.1.8 Jag äter dagligen en hälsosam kost...29 4.1.9 Det finns ett samband mellan kost och lärande....29 4.1.10 Mina matvanor påverkar hur jag mår under dagen...30 4.1.11 När jag äter hälsosam kost mår jag bättre...30 4.1.12 Det finns ett samband mellan hur vi mår och hur bra vi lär oss...31 4.1.13 När man inte äter frukost och lunch blir det svårare att ta till sig kunskap den dagen...31 4.2 Analys av resultatet...32 5 Diskussion...33 5.1 Utvärdering av metod...33 5.1.1 Utvärdering av enkät...33 5.2 Slutsatser och diskussioner kring resultatet...34 5.2.1 Hur ofta äter eleverna frukost, lunch och middag?...34 5.2.2 Om eleverna inte äter skollunch, vad äter de då?...35 5.2.3 Tycker eleverna att det finns något samband mellan felaktiga kostvanor och hur de klarar av sin utbildning?...35 5.2.4 Hur uppfattar elever att frukosten påverkar deras lärande?...36 5.3 Slutdiskussion...37 5.4 Fortsatt forskning...39 Referenslista...41 Bilaga...43 6

1 Inledning Syftet vårt arbete är att undersöka och försöka förstå de samband som vi anar finns mellan å ena sida lärande och möjlighet att ta till sig kunskap och å andra sidan kostvanor. Det finns även andra faktorer som för lite sömn, felaktig dygnsrytm och motion som vi förmodar kan påverka studierna och betygen. Vårt fokus kommer att ligga på kost kontra lärande och vi kommer bara kort ta upp de andra faktorerna. Vi arbetar båda som gymnasielärare på elprogrammet vid en gymnasieskola i västsverige sedan slutet av 1990-talet. I första hand har vi datakurser på inriktningen datorteknik, men vi arbetar också att ge kurser på skolans individuella val. I första hand är det elever från teknik och naturvetenskapligt program som läser dessa datakurser, men de är öppna för alla elever på skolan. Därigenom har vi bra bild över hur kunskapsnivån ser ut på olika program. Vi är dessutom mentorer för våra elever i år två och tre på datorteknik inriktningen. Under den tid som vi arbetat som lärare har vi upplevt att kunskapsnivån på våra elever har sjunkit. Vi har sett en ökning av betyget Icke Godkänd (IG) hos våra elever de senaste åren. Detta kan givetvis ha flera förklaringar. Våra kurser kan ha blivit svårare eller de elever som går på vår inriktning kan vara svagare. Under vår utbildning vid lärarutbildningen på Malmö Högskola, har vi fått insikt om lärande i olika former och vi vill bygga vidare på det i vårt examensarbete. Det har skett mycket våra matvanor de senaste 20 åren. Enligt Statens Jordbruksverk (2004) så har konsumtionen av glass, choklad- och konfektyrvaror, fet snabbmat samt läsk ökat en faktor 4 5 sedan 1960-talet. Vi har också observerat att färre elever äter frukost på morgonen innan de går till skolan idag än för några år sedan. Frukosten är viktig då den bör ge oss ca en fjärdedel av dagens behov av energi, vitaminer och mineraler, enligt Frisk (2002). Vi hör nästan dagligen hur eleverna klagar över hur hungriga de är redan innan klockan är nio på morgonen. När de sedan går på rast är det väldigt sällan frukt eller smörgås de köper utan ofta godis och dricka. På eftermiddagen ser vi att de elever som köpt godis och dricka oftast är de som är tröttast och mest ofokuserade. Vi har funderat på om det kanske skulle hjälpa om vi köpte in frukt till våra elever. En frukt på förmiddagen och en på eftermiddagen kanske kunde få våra ungdomar att minska sitt sockerintag. Om eleverna åt mer kostriktig mat så är vi 7

övertygade om att de skulle vara mer fokuserade på lektionerna och att deras studieresultat skulle bli bättre. 1.1 Bakgrund Enligt skolverket (2005) har andelen elever från grundskolan som saknar fullständig behörighet till gymnasiet ökat från 8,6 procent läsåret 1997/1998 till 10,9 procent år 2005. Vad kan vi göra för att vända denna negativa trend? Vi vill att alla elever ska ha bra förutsättningar att lyckas sina studier och få bra betyg på gymnasiet, oavsett vilket program de går. Vi upplever att många av våra elever är trötta och har svårt att koncentrera sig när de befinner sig i skolan. Då vi diskuterat detta våra elever har det framkommit att endast ett fåtal motionerar. Dessutom ger eleverna att deras kostvanor inte alltid är de bästa. Ett antal elever sitter också uppe hela nätterna onlinespel och har därigenom fått felaktig dygnsrytm och ett spelberoende. Detta tycker vi är bekymmersamt. När vi har diskuterat problemet kollegor på andra program finns det många som känner igen problematiken. Hur kan vi som lärare påverka eleverna att förändra sina vanor? Vi vill att föräldrarna skall vara delaktiga i detta arbete genom att stötta eleverna i hemmet. Eleverna ska uppmuntras att själva ändra sina rutiner så att de presterar bättre i skolan. Vad står det i styrdokumenten om förutsättningar för att eleverna skall kunna ta till sig kunskap och få en god hälsa? När vi går igenom styrdokumenten så finner vi några punkter om detta i Lpf 94, regeringen (1994). I stycket 1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna på sidan 5 i Lpf 94 står det: Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. 8

I stycket 2.1 Kunskaper på sidan 9 i Lpf 94 står det: Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på gymnasieskolans nationella och specialutformade program har kunskaper om förutsättningar för en god hälsa. I stycket 2.3 Elevernas ansvar och inflytande på sidan 13 i Lpf 94 står det: Skolan skall sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Vi tolkar detta som att skolans viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för att eleverna skall på ett så bra sätt som möjligt ta till sig och utveckla nya kunskaper. Eleverna skall under skoltiden få den kunskap som behövs för att kunna bibehålla god hälsa resten av livet genom till exempelvis bra kostvanor. Ett stort mål som skolan har är att sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för sina studier. För att det målet ska uppnås är det en förutsättning att eleverna har en god hälsa och äter hälsosam kost. 1.2 Syfte och problemformulering Syftet vårt arbete är att undersöka och försöka förstå de samband som vi menar finns mellan å ena sida lärande och möjlighet att ta till sig kunskap och å andra sidan kostvanor. Kan vi se mönster i elevernas kostvanor? Hur kan vi som lärare påverka eleverna att förändra sina hälsovanor? Följande frågor ställs: Hur ofta äter eleverna frukost, lunch och middag? Om eleverna inte äter skollunch, vad äter de då? Tycker eleverna att det finns något samband mellan felaktiga kostvanor och hur de klarar av sin utbildning? Hur uppfattar elever att frukosten påverkar deras lärande? 9

10

2 Litteraturgenomgång I vår genomgång av litteratur börjar vi att titta på ämnet kostvanor. Där ser vi först på några kostundersökningar och deras resultat. Vi fortsätter att titta närmare på måltiderna och vilken typ av mat som är lämplig att äta. Efter detta kommer en beskrivning av socker och hur detta påverkar kroppen. Sedan så fortsätter vi se på fördelarna att äta frukt och grönt. Vi avslutar till sist kostdelen att förklara vad glykemiskt index (GI) är för någonting och hur detta påverkar oss människor. För att visa att det är många olika faktorer som påverkar lärande så har vi valt att se på Maslovs behovsteori. Nästa del vi går in på är fysisk aktivitet. Där ser vi vad som händer i kroppen vid fysisk aktivitet. Vi jämför också de rekommendationer om fysisk aktivitet som finns för unga i Sverige och USA. Avslutningsvis så tittar vi på sömn och hur den påverkar oss människor. 2.1 Kostvanor En viktig förutsättning för att orka dagens arbete är att äta goda och väl sammansatta måltider. Nordlund och Jacobson (1999) har genomfört en undersökning om gymnasieelevers matvanor där det framkommit att elever bristande kostvanor mår sämre än andra elever, presterar sämre i skolan och känner sig tröttare. Bra mat kan hjälpa barn och ungdomar att prestera bättre i skolan genom att bidra till ökad ork och vara mer fokuserade. En bra måltid består av kolhydrater, fett, protein, vitaminer och mineraler, näringsämnen som behövs för att vår kropp ska må bra. I Socialstyrelsens Folkhälsorapport (2001) kom det fram att barn och ungdomar i vissa fall har bättre kostvanor än vuxna och att de har tagit till sig kostrekommendationerna gällande fettintaget i en högre grad. Ungdomar använde enligt rapporten ofta smala mjölk- och matfettprodukter istället för det ordinarie sortimentet. Men däremot tenderade de att äta mindre frukt och grönsaker än vuxna och de åt också mer söta livsel, som godis och läsk, än vad vuxna gjorde. Att elever bristande kostvanor, mår sämre, presterar sämre och känner sig tröttare har Nordlund och Jacobson (1999) undersökt och det är något som vi kommer att ta reda på om det stämmer in på våra elever i vår undersökning. Vi kommer även använda 11

Socialstyrelsens Folkhälsorapport från 2001 som underlag till vår undersökning när det gäller ungdomars kostvanor. 2.2.1 Måltider Det bästa för kroppen är att vi regelbundet tillför energi under dagen. Enligt de svenska näringsrekommendationerna (1997) som Livselsverket har tagit fram, bör det dagliga energiintaget fördelas på 3 huvudmål och 2 mellanmål. Hoppar eleverna över måltider kan de få svårt att koncentrera sig och de kan lätt få huvudvärk och andra hälsoproblem. När människan vaknar efter en natts sömn har kroppen använt stora delar av sina kolhydrater. För att kunna arbeta igen krävs att vi fyller på energi. Bästa sättet att fylla på kolhydrater är att äta frukost som innehåller grovt bröd, gröt och frukt enligt undersökningen Dygnsrytm och skolarbete, Nordlund m.fl. (2004). Men frukosten är ett problem för många, ibland hoppas den över eller så innehåller den fel ingredienser. Båda felen är lika allvarliga och påverkar hur de mår under resten av dagen. Äter man inte frukost kommer kroppen att ställa in sig på att den måste få mat. Vi får svårt att koncentrera oss och blir rastlösa. Bland elever märks detta tydligt genom att de blir högljudda och stökiga i klassrummet. De får sämre förutsättningar att klara av skolan, eftersom de får svårare att lära in och minnas sin kunskap. Deras prestationer påverkas direkt och det leder också till att de får sämre betyg. Enligt GöteÄlvstudien (1996) hoppade var tionde elev regelbundet över frukosten på vardagarna. Bland elever bristfälliga frukostvanor var också rökning, användning av alkohol och droger samt skolk och sämre trivsel i skolan vanligare. Åren 2001-2002 gjorde Danielsson (2003) en liknande undersökning om svenska skolbarns hälsovanor, som visade att ca 18 procent av landets 15-åringar aldrig eller sällan åt frukost. 12

Att elever hoppar över skollunchen någon gång i veckan är vanligt förekommande. Följderna kan bli att eleverna blir rastlösa, de får lättare huvudvärk och svårare att hänga i undervisningen. Studier som Danielsson har gjort mellan 2001 och 2002 visar att cirka 35 procent av eleverna hoppar över skollunchen minst en gång i veckan. Istället kunde de kompensera skollunchen att gå till ett gatukök eller en kiosk, för att äta snabbmat eller godis. GöteÄlvstudien visade att två tredjedelar av ungdomarna åt lagad mat både till lunch och middag på vardagarna. 50 procent av flickorna och 65 procent av pojkarna uppgav att de åt skollunch varje dag. I och att många elever hoppar över frukost och lunch blir mellanmålen ännu viktigare. Ett bra mellanmål kan bestå frukt, fil, mjölk, smörgåsar men ofta är det istället produkter mycket fett och socker som äts mellan måltiderna. Godis, kakor, och snabbmat är vanligt att det äts till mellanmål, vilket inte är bra för hälsan. I Danielssons undersökning (2003) om svenska skolbarns hälsovanor var resultaten för ungdomars middagsvanor betydligt positivare. Undersökningen visade att 90 procent av 15 åringarna åt middag på vardagarna och det var 84 procent som åt middag båda helgdagarna. Man bör fördela det dagliga energiintaget på 3 huvudmål och 2 mellanmål enligt de svenska näringsrekommendationerna annars riskerar man att förlora prestationsförmågan under dagen. I en skolmiljö utför de flesta inte fysiskt krävande arbete utan använder mer sitt huvud till tankeverksamhet men det är ingen skillnad på vad man gör under dagen kroppen behöver energi i vilket fall. Enligt GöteÄlvstudien (1996) hoppade var tionde elev regelbundet över frukosten på vardagarna. Vi ska ha den frågan i vår undersökning också för att se om vi hitta skillnader på vår skola. 2.1.2 Socker Under 1996 fick elever i årskurs 8 besvara en enkät om bl.a. matvanor i GöteÄlvstudien (1996). Där uppgav ca 20 procent av eleverna att de dagligen konsumerade sötsaker. Att konsumera för mycket godis och läsk är inte bra eftersom socker är fettbildande. Fettet som bildas är svårt att omvandla till energi som musklerna kan använda. När vi äter produkter enkla sockerarter som till exempel godis och läsk, går sockret snabbt ut i 13

kroppen och då produceras insulin för att blodsockernivån inte ska bli för hög. Effekten blir att vi känner ett sug efter sötsaker igen. I Sverige har myndigheterna länge rekommenderat att intaget av raffinerat socker ska begränsas. I de svenska näringsrekommendationerna från Livselsverket (1997) anges det att högst 10 procent av energin bör komma från raffinerat socker och det gäller både barn och vuxna. Uppgiften i GöteÄlvstudien (1996) om att var femte elev dagligen konsumerade sötsaker är oroväckande men vi är inte förvånade. Våra elever har nära till skolans cafeteria där de köper och konsumerar mycket godis och läsk. När de äter sådana produkter går sockret snabbt ut i kroppen och effekten blir att bildas ett beroende eftersom de blir sugna på sötsaker igen. Det är en av anledningarna att myndigheterna i Sverige rekommenderar att vi inte ska äta för mycket raffinerat socker. 2.1.3 Frukt och grönt Ungdomars frukt och grönsaksintag är alldeles för litet och endast 20 procent äter frukt minst en gång per dag och när det gäller grönsaker ligger siffran på 30 procent enligt Danielson rapport (2003). Enligt gällande rekommendationer som togs fram 1999 av Livselsverket bör man äta ett halvt kilo frukt och grönt om dagen. Problemet för många är att det kan vara svårt att veta hur mycket frukt och grönt man ska äta, därför har man även tagit fram budskapet fem om dagen. Motivet bakom rekommendationerna enligt Johansson (2004) är forskning som har gett en större vetenskaplig tyngd åt den skyddande effekten av att äta mycket frukt och grönsaker. Men framför allt handlar det om att förbättra folkhälsan i Sverige. Det är inte bara i Sverige som arbetet att få befolkningen att äta mer frukt och grönt pågår. Även WHO (världshälsoorganisationen) jobbar aktivt såsom flertalet i-länder i värden. Skälen till att rekommendera mycket frukt och grönt skiljer sig mellan länderna. Men Johansson (2004) anger att minskad risk för vanliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och cancer brukar nämnas. Även minskad risk för övervikt och diabetes nämns samt att man får en allmän bättre hälsa. Ungdomar äter alldeles för lite frukt och grönsaker enligt Danielson (2003) och vi ser samma tendenser på vår skola. Rekommendationen från Livselsverket att äta ett 14

halvt kilo frukt och grönt om dagen är en positiv förändring för att förbättra folkhälsan. Det finns många anledningar till varför man ska äta mycket frukt och grönsaker. Johanssons (2004) starkaste argument är minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar, cancer, övervikt och diabetes. I teorin är det självklart att vi bör äta mycket frukt och grönt men att se till att alla äter fem om dan är ett stort steg. 2.1.4 Glykemiskt index (GI) Johansson (2004) anger i sin bok att det glykemiska indexet är ett mått på hur snabbt ett livsel höjer blodsockret. Snabba kolhydrater är kolhydrater som har ett högt glykemiskt index och höjer blodsockret snabbt. Ett livsel lågt glykemiskt index höjer blodsockret långsamt. Problemet livsel som har högt GI anser Johansson är att mycket insulin utsöndras när man äter det och att blodsockret sjunker snabbt igen. Lågt blodsocker gör att man blir sugen på sötsaker. Att rekommendera någon att äta mat lågt glykemiskt index är ett annat sätt att säga att man inte bör äta godis, chips eller annan skräpmat. De positiva effekterna mat som har lågt GI är att blodsockret hålls stabilare och man håller sig mätt längre. Äter man snabba livsel så producerar kroppen mer insulin än den behöver och vi får ett lågt blodsocker som kan leda till man kan känna sig trött och slö. Det har också visat sig att måltidernas GI påverkar varandra. Johansson menar att det är smart att äta långsamma livsel till frukost, då det även kommer att ha en positiv effekt på de andra måltiderna under dagen. Fett, socker och det glykemiska indexet är starkt knutet till varandra och GI indikerar hur snabbt ett livsel höjer blodsockret. Ett av de starkaste argumenten som Johansson skriver om i sin bok är att äta mat som har lågt GI gör att blodsockret hålls stabilare och man håller sig mätt längre. Detta är viktig kunskap som vi måste hitta former för att förla ut till eleverna. 2.2 Motivation och Behovsteori Lärande är en komplicerad process. Det är inte bara elev, lärare och böcker som krävs för att lärande skall ske. Det är också många yttre faktorer som påverkar. För att få en vidare syn om vilka invecklade samband som behöver finnas för att lärande skall ske så har vi valt att studera Maslows behovsteori. 15

2.2.1 Maslows teori Enligt Abrahamsson och Andersen (2000) så började Abraham H. Maslow att forska om motivation år 1935. Ungefär tjugo år senare gav han ut sitt huvudarbete om motivation och behov. Maslow menade att inga behov var isolerade och att de inte heller kan kopplas till en del av kroppen. I sin forskning så sökte Maslow efter de grundläggande behoven som fanns oberoende av situation. Maslow gjorde en uppdelning av behoven i fem olika grupper: 1 - fysiologiska behov 2 - trygghetsbehov 3 - sociala behov 4 - status och prestigebehov 5 självförverkligandebehov De här behoven skall inte ses som fristående från varandra utan i sammanhang. Maslow uppfattade människan som en sökande individ. När människan tillfredställt ett behov söker hon alltid efter ett nytt enligt Abrahamsson och Andersen (2000). Vissa behov är enligt Maslow mer grundläggande än andra. Maslow sorterade in behoven på så sätt att de primära kommer först an de sociala kommer senare. Detta kallas för Maslows behovshierarki. Den framställs oftast som en trappa eller en pyramid. De viktigaste behoven som först måste tillfredställas är de fysiologiska. Vi måste exempelvis äta för att gå vidare upp i hierarkin till trygghetsnivån. För att komma till nivå tre måste vi känna oss trygga. Maslow anser att det lägsta behovet som inte är tillfredställt blir det viktigaste. Har vi inte ätit så kan vi inte känna oss trygga utan det är matbehovet som styr oss. Så fort vi tillfredställt ett behov så försvinner dess motivation. Enligt Maslow så är det bara behovet av självförverkligande som är omättligt. 2.3 Fysisk aktivitet Henriksson (2004) beskriver i sin bok hur människan påverkas av fysisk aktivitet. Det händer mycket kroppen när vi rör på oss. Vid ansträngning ökar pulsen och hjärtat börjar pumpa ut mer blod i kroppen. Andningen blir snabbare och kroppstemperaturen ökar. Kroppen bildar mjölksyra och frisätter olika stresshormoner som adrenalin, 16

tillväxthormon och kortisol. Energiförbrukningen i kroppen ökar och kroppens immunförsvar stärks. Han tar upp de positiva effekter som fysiska aktiviteter har på ungdomar. Koordination, balans och lärande påverkas positivt av fysisk träning. En annan positiv effekt är att självkänslan förbättras för barn som motionerar. Henriksson anser att ungdomar som idrottar mår bättre och kan prestera bättre i skolan. Det finns idag inga gemensamma rekommendationer i Sverige om hur mycket barn och ungdomar bör motionera och röra på sig. I regeringens (2002) proposition Mål för folkhälsan, som riksdagen antog i april 2003, slog regeringen fast att samhället ska utformas så att det ger förutsättningar för ökad fysisk aktivitet hos hela befolkningen. Regeringens förslag är att det görs mer insatser som syftar till att öka den fysiska aktiviteten i skolorna och på fritiden för våra ungdomar. Kursen Idrott och Hälsa A (IDH1201) är obligatorisk för alla elever i gymnasieskolan. I denna kurs är ett av målen att eleven skall få kunskap om hur olika faktorer påverkar människans hälsotillstånd. Eleven skall också kunna bedöma hur olika fysiska aktiviteter påverkar deras välbefinnande och hälsa. USA har kommit betydligt längre än Sverige när det gäller rekommendationer om fysisk aktivitet bland unga. U.S. Department of Health and Human Services (1997) har bland annat som mål att öka andelen ungdomar som tränar minst 30 minuter per dag år till 30 procent. De vill samtidigt minska andelen ungdomar som aldrig tränar till mindre än 15 procent. För att nå dit så har det satts upp riktlinjer både för skolan och för det övriga samhället. De riktlinjer som U.S. Department of Health and Human Services givit till amerikanska skolor är följande: 1. Policy: Skapa regler som uppmuntrar till livslång fysisk aktivitet bland unga. 2. Miljön: Erbjud fysisk och social miljö som uppmuntrar och tillåter säker och tillfredsställande fysisk aktivitet. 3. Fysisk utbildning: Använd träningsmaterial som framhåller det positiva i verkan vid fysiska aktiviteter och som hjälper eleverna att utveckla den kunskap, attityd, motoriska skicklighet, beteende kunskap och självförtroende som behövs för att behålla en fysisk aktiv livsstil. 17

4. Hälsoutbildning: Använd hälsoundervisningmaterial som hjälper eleven att utveckla den kunskap, attityd, beteendekunskap och självförtroende som behövs för att anamma och bibehålla en fysisk aktiv livsstil. 5. Friluftsdagar: Anordna friluftsdagar program som intresserar alla elever. 6. Föräldraverkan: Låt föräldrar och målsmän vara vid planeringen av fysiska aktiviteter och friluftsdagar, och uppmuntra dom att stödja sina barn vid deltagande i fysiska aktiviteter. 7. Personlig träning: Erbjud utbildning, coachning, rekreation, hälsovård till skol- och kommunal personal. Den skall innehålla den kunskap som behövs för att på ett effektivt sätt uppmuntra till en livslång fysisk aktivitet bland ungdomar. 8. Hälsotjänster: Ta reda på aktivitetsmönster bland unga, rådgör dom om fysiska aktiviteter, lotsa dom till rätt aktivitet, och rekommendera lämplig fysisk träning. 9. Kommunala program: Erbjud ett stort utbud av kommunal sport- och rekreationsträning som är attraktiv för alla ungdomar och barn. 10. Utvärdering: Utvärdera regelbundet skolans utbud av fysik träning och anläggningar. Henriksson (2004) skriver att motion påverkar koordination, motorik och lärande positivt. Att röra på sig är också viktigt för att undvika övervikt och för att må bra. När vi läste de 10 punkter som U.S. Department of Health and Human Services (1997) har tagit fram så såg vi att detta genomsyrar hela deras tänkande. 2.4 Sömn Att få tillräckligt sömn är viktigt för hälsan, inte minst viktigt för att elever ska klara av sina studier. Sömnsvårigheter kan ha stress att göra men det är inte alltid som förhållandet mellan sömn och stress är orsaken till sömnsvårigheter. Dygnsrytmen spelar också en viktig roll såsom alkohol, motion och kost. Sömn är nödvändigt för att en människa ska kunna leva och vi bör sova sex till nio timmar om dygnet för att må bra. Sömnprofessor Torbjörn Åkerstedt anger i sin bok Sömnens betydelse för hälsa och arbete (2001) att hjärnan laddas upp igen när man sover. Den stärker också det man tidigare har lärt sig och sömnen gör att immunförsvaret hålls i trim. Ett problem dålig sömn är förmågan att bevara kunskap man lärt sig försämras. Djupsömnen är viktig för att hjärnan och hela kroppen ska kunna återhämta sig. 18

Enligt Åkerstedt är det en rad olika faktorer som spelar in för att få en bättre sömn. Framför allt är det ljud, ljus och temperaturnivåer som påverkar vår sömn. 45 decibel räcker för att väcka upp en person som sover. Ljus har också en väckeffekt och ett mörkare sovrum gör att det är lättare att sova. Temperaturen i sovrummet ska helst ha en max temperatur runt 16 grader och om den yttre stimuleringsnivån minskas får vi lättare att somna. Eftersom nervsystemet reagerar lätt på förändringar är det viktigt monotoni när man lägger sig. Åkerstedt menar att det finns flera saker som gör att sömnen kan förbättras. Fysisk aktivitet är bra och gör att man sover bättre, men inte innan man lägger sig. En tom mage är heller inte bra för sömnen, liksom att äta precis innan man lägger sig eftersom matsmältningen kan göra det svårt att sova. Åkerstedt anser också att man ska undvika drycker koffein som kaffe, Cola och energidryck innan man lägger sig eftersom de har en uppiggande effekt. Nattliv, TV-tittande eller sent datoranvändande gör att man sover på andra tider på dygnet, vilket i sin tur gör att man har svårt att somna. Innan man ska sova är det viktigt att varva ner och avsluta alla påbörjade aktiviteter. Ägna sista tiden före sömnen saker som inte får igång och anstränger hjärnan. Vistas utomhus under dagen för att få energi från ljuset och syre från luften. Åkerstedt anser att hjärnan stärker tidigare inlärning och att den laddas upp igen under sömnen. Om eleverna sover dålig får de svårare att bevara den kunskap de lärt sig. Vilket i sin tur kan ha att göra att det finns elever som använder datorn sent på kvällarna och långt in på nätterna. Åkerstedt tycker också att man ska undvika drycker koffein innan man lägger sig eftersom de har en uppiggande effekt. Vi vill informera eleverna om sömnens betydelse för inlärning och hur dålig sömn påverkar kunskapen i hjärnan. 19

2.5 Sammanfattning litteratur I delen om kostvanor tar vi upp att det är betydelsefullt att äta balanserad kost och vi går in på varför man inte ska äta för mycket socker. Ser vi på måltiderna bör vi äta 3 huvudmål och 2 mellanmål för att inte förlora prestationsförmågan under dagen. När det gäller konsumtionen av frukt och grönt är det viktigt att inte få i sig för lite eftersom det kan leda till hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Glykemiskt index talas det mycket om idag och GI indikerar hur snabbt ett livsel höjer blodsockret. Effekten av att äta livsel lågt GI är att man håller sig mätt längre vilket är bra. Det är många delar som ska fungera för att vi ska lära oss och ta till oss kunskap. Vi har tagit upp Maslows behovsteori för att påvisa att de fysiologiska behoven såsom kost och sömn måste vara uppfyllda innan vi kan helt fokusera på vårt lärande. Motionen påverkar lärandet i positiv riktning och röra på sig är viktigt för att må bra. Sista stycket i litteraturdelen handlade om sömnens betydelse för lärande. Om eleverna sover dålig får de svårare att bevara den kunskap de lärt sig eftersom dålig sömn påverkar kunskapen i hjärnan. 20

3 Metod 3.1 Datainsamlingsmetoder När vi började diskutera på vilket sätt vi skulle genomföra vår undersökning så var det flera faktorer som påverkade oss. Skulle vi göra en kvalitativ eller en kvantitativ studie? Patel och Davidsson (2003) anser att en kvantitativ forskning kan beskrivas som en undersökning där man använder siffror. Kan frågorna besvaras mer, längre eller fler så anses det vara kvantitativ forskning. Om man inte får sådan rangordning så kan forskningen betraktas som kvalitativ. Wideberg (2002) skriver att kvalitativ forskning används då forskaren vill få reda på egenskaper eller karaktär om ett fenomen istället för frekvens och förekomst. Eftersom vi vill försöka förstå sambanden mellan elevernas kostvanor och deras lärande valde vi att göra en kvalitativ studie. De insamlingsmetoder som vi fann passande för vår undersökning var observation, intervju eller enkät. Hartman (2004) menar att en naturalistisk observation är en av de vanligaste metoderna för att samla in kvalitativ information. En naturalistisk observation innebär att man följer eleverna i deras naturliga miljöer. Det hade gått att göra undersökningen hjälp av observationer av eleverna i deras dagliga verksamhet, men det hade inte varit någon lätt uppgift att göra av praktiska skäl. Intervju är också en vanlig metod som används vid kvalitativa undersökningar. Enligt Hartman (2004) är en ostrukturerad och ej standardiserad intervju den typ som vanligtvis används vid sådana undersökningar. Detta innebär att frågorna inte är givna från början utan att den intervjuade själv delvis bestämmer vad som skall diskuteras. Enkät är en annan vanlig insamlingsmetod vid undersökningar. Enligt Trost (2001) är enkät ett verktyg som kan mäta människors beteende, känslor och åsikter. Denna metod används vanligtvis vid kvantitativa undersökningar. Johansson och Svedner (1996) anser att enkät en bra metod då man behöver fakta från ett stort antal personer. För att få ett stort underlag till vår undersökning valde vi att göra en enkätundersökning (Bilaga 1). Denna metod har också fördelen att den kräver minst tid i förhållande till hur många svar som erhålls. Det som till slut avgjorde vilken insamlingsmetod vi valde var att vi var intresserade av att lära oss att göra webbenkäter. Webbenkäterna fick vi senare lägga åt sidan på grund av att vi inte hann utbilda oss på den datatekniken. 21

3.2 Enkäten När vi utformade enkäten gjordes en återknytning till syftet för att enkäten skulle ge svar på vår problemformulering. Enkäten bestod av frågor om elevernas kostvanor, elevernas baskunskaper om kost samt eventuella samband mellan kost och lärande. Vi gjorde en strukturerad undersökning, det vill säga fasta svarsalternativ, hög standardisering och den bestod av 15 frågor. Att använda hög standardisering innebär att alla som svarar på enkäten får samma frågor. Det betyder också att förhållandet är lika för alla när de svarar på frågorna. Patel och Davidsson (2003) anser att hög grad av standardisering och strukturering karakteriserar en enkät som har graderade och jämnt antal svarsalternativ. De menar att de flesta människor har en tendens att försöka undvika ändpunkterna och dra sig mot centrum om det är ett ojämnt antal svar på frågorna. Detta fenomen kallas för centraltendensen. För att undvika detta fenomen användes ett jämnt antal svarsalternativ på enkäten. Det är viktigt att frågorna ställs rätt så att de verkligen täcker upp alla delområden och att svarsalternativen är relevanta för det som ska undersökas när man använder standardisering och strukturering. 3.3 Urval Undersökningen gjordes vid terminsstarten höstterminen 2005 på en gymnasieskola i Västsverige. På denna skola finns det 15 nationella program och det går totalt ca 1800 elever där. Undersökningen var en urvalsundersökning enligt Hartman (2004) och vi valde att genomföra undersökningen på alla elever vid Teknik och Elprogrammet. Vi bestämde oss för att bara koncentrera oss på dessa program därför att det är där vi har vår undervisning och vi har även hittat litteratur och tidigare forskning som berör elever i den åldern. Totalt var det 225 elever i undersökningsgruppen fördelat på 124 elever från Elprogrammet och 101 elever från Teknikprogrammet. Eftersom det går väldigt få kvinnliga elever på elprogrammet valde vi att inte könsuppdela enkäten. Detta för att säkerställa anonymiteten. Vid genomförandet av enkäten var 15 elever frånvarande på grund av sjukdom eller okänd anledning. Bortfallet var sammanlagt 6,7 procent. 22

3.4 Etik Anonymitet För att förbereda och informera om syftet enkäten skickades ett brev hem till både elever och vårdnadshavare några dagar innan enkäten genomfördes. I detta brev beskrevs hur enkäten skulle genomföras och målet vårt arbete. Patel och Davidsson (2003) skriver att det är viktigt att klargöra hur individens svar kommer att hanteras, om det är anonymt eller inte. Därför innehöll brevet information om att alla svar var frivilliga och anonyma. Detta informerades även eleverna om när enkäten genomfördes. Detta för att säkerställa deras anonymitet. 3.5 Procedur Undersökningen genomfördes i form av en gruppenkät. Detta innebär enligt Trost (2001) att den gjordes i ett klassrum där varje klass samlades. Vid enkätens genomförande använde vi en metod som kallas enkät under ledning enligt Patel och Davidsson (2003). Detta innebar att vi var närvarande när varje enkät delades ut och kunde då svara på frågor och förtydliga dessa om det skulle behövas. Enkäten delades ut vid ett tillfälle per klass. 3.4 Databearbetning Data som samlats in bearbetades programmet Microsoft Excel. För att mäta om det finns någon skillnad mellan eleverna på Elprogrammet och Teknikprogrammet eller år 1-3 så har vi redovisat frågorna numeriskt. Detta innebär enligt Patel och Davidsson (2003) att resultatet har beräknats procentuellt och därefter använt statistiska metoder för att se om det finns någon tydlig skillnad mellan grupperna. 23

3.5 Tillförlitlighet Patel och Davidsson (2003) menar att det främst två faktorer som påverkar resultatet när informationen hämtas in. Det första är att undersökningen har god validitet, att vi mäter det vi planerat att mäta. Det andra är att reliabiliteten på undersökningen är god. Detta innebär att mätningarna genomförts på ett tillförlitligt sätt. För att vara säkra på validiteten på undersökningen återknöts syftet och vi fick hjälp av våra lärarkolleger på skolan. Det är svårt att i förväg vara säker på reliabiliteten i en enkät. Frågorna bearbetades för att bli så tydliga som möjligt. 24

4 Resultat Andelen elever som åt frukost innan de gick till skolan var 54,3 procent på Elprogrammet och 64,9 procent av eleverna på Teknikprogrammet. Det var 5 procent som aldrig åt frukost. Skillnaderna var stora mellan programmen också när det gäller skollunch. 19,7 procent av eleverna på Elprogrammet åt alltid skollunch an siffran för Teknikprogrammet var 32,6 procent. 99,5 procent av eleverna håller helt eller delvis om att det är bra för hälsan att äta frukost och lunch. Det var endast 1,4% av eleverna som aldrig åt middag på vardagar. 82,5 procent håller helt eller delvis om att sötsaker kan påverka hälsan negativt. 1,8 procent håller inte alls om detta. När vi ser på resultatet om eleverna själva anser att de äter en hälsosam kost så var det en viss skillnad mellan El och Teknikprogrammet. Drygt 10 procent av eleverna på båda programmen anser att de äter hälsosamt dagligen. 56,1 procent av El och 49,5 procent av Teknikprogrammets elever håller delvis om att de dagligen äter hälsosam kost. När det gäller snabbmat blev resultaten att av år 1 eleverna så var det 37,1 procent som håller helt om att snabbmat kan påverka hälsan negativt. Siffran var 44,4 procent för år 2 eleverna och 66,7 procent för år 3 eleverna. Andelen elever som åt snabbmat i år ett var 40,5 procent, i år två 58,1 procent och i år tre 70,6 procent. Vi såg inga större skillnader mellan Eloch Teknikprogrammet. 91,1 procent av eleverna håller helt eller delvis om att det finns ett samband mellan kost och lärande. Vi såg inga skillnader mellan El och Teknikprogrammet eller mellan år 1-3 på den frågan. När det gäller frågan om matvanorna kan påverka hur eleverna mår under dagen så var det 58,9 procent som helt håller och 36,9 procent som delvis håller. På frågan om eleven mår bättre om han/hon äter hälsosam kost så är det 21,2 procent som inte riktigt håller eller inte alls håller. 93,9 procent av eleverna anser att det finns ett samband mellan hur vi mår och hur bra vi lär oss. Drygt 60 procent av eleverna håller helt om att det kan vara svårare att ta till sig kunskap om de inte äter frukost och lunch under en dag. 25

4.1 Resultat från enkät Vi har sammanställt elevernas svar på våra frågor och analyserat dessa. På ett flertal av frågorna fann vi bara små eller inga skillnader mellan Elprogrammet (EC) och Teknikprogrammet (TE), det samma gäller mellan år 1-3. Där vi fann skillnader redovisas dessa. På övriga frågor redovisas hela undersökningsgruppens resultat. 4.1.1 Hur ofta äter du frukost på vardagar? 54,3 procent av eleverna på EC och 64,9 procent av eleverna på TE äter frukost varje dag. Det var enbart ca 5 procent som aldrig äter frukost. Se figur 1. Hur ofta äter du frukost på vardagar? 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Alltid Ofta Sällan Aldrig EC TE Figur 1 4.1.2 Hur ofta äter du skollunch? Skillnaderna är stora även när det gäller skollunch. Bara 19,7 procent av eleverna på EC äter alltid skollunch an siffran för TE är 32,6 procent. Se figur 2. Hur ofta äter du skollunch? 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Alltid Ofta Sällan Aldrig EC TE Figur 2 26

4.1.3 Hur ofta äter du middag på vardagar? Endast 1,4% av eleverna äter aldrig middag på vardagar. Se figur 3. Hur ofta äter du middag på vardagar? 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Alltid Ofta Sällan Aldrig Figur 3 4.1.4 Om du inte äter skollunch vad äter du då? Andelen elever som åt snabbmat i år 1 var 40,5 procent, i år två 58,1 procent och i år 3 70,6 procent. Vi såg däremot inga större skillnader mellan El- och Teknikprogrammet. Se figur 4. Om du inte äter skollunch vad äter du då? 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Snabbmat Smörgås Godis Ingenting Annat År 1 År 2 År 3 Figur 4 4.1.5 Att äta frukost och lunch varje dag är bra för hälsan. Hela 99,5 procent av eleverna håller helt eller delvis om att det är bra för hälsan att äta frukost och lunch. 27

4.1.6 Att äta sötsaker ofta påverkar hälsan negativt. 82,5 procent håller helt eller delvis om att sötsaker kan påverka hälsan negativt. Endast 1,8 procent håller inte alls om detta. Se figur 5. Att äta sötsaker ofta påverkar hälsan negativt. 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Håller helt Håller delvis Håller inte rktigt Håller inte alls Figur 5 4.1.7 Att äta snabbmat ofta påverkar hälsan negativt. När det gäller snabbmat så blev resultaten att av år 1 eleverna så var det 37,1 procent som håller helt om att snabbmat kan påverka hälsan negativt. Siffran var 44,4 procent för år 2 eleverna och 66,7 procent för år 3 eleverna. Se figur 6. Att äta snabbmat ofta påverkar hälsan negativt. 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% År 1 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Håller helt Håller delvis Håller inte rktigt Håller inte alls År 2 År 3 Figur 6 28

4.1.8 Jag äter dagligen en hälsosam kost. När vi ser på resultatet om eleverna själva anser att de äter en hälsosam kost så är det en viss skillnad mellan EC och TE. Drygt 10 procent av eleverna i vardera program anser att de äter hälsosamt dagligen. 56,1 procent av EC och 49,5 procent av TE håller delvis om att de dagligen äter hälsosam kost. Se figur 7. Jag äter dagligen en hälsosam kost. 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% EC TE 10,0% 0,0% Håller helt Håller delvis Håller inte rktigt Håller inte alls Figur 7 4.1.9 Det finns ett samband mellan kost och lärande. Hela 91,1 procent av eleverna håller helt eller delvis om att det finns ett samband mellan kost och lärande. Se figur 8. Det finns ett samband mellan kost och lärande. 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Håller helt Håller delvis Håller inte rktigt Håller inte alls Figur 8 29

4.1.10 Mina matvanor påverkar hur jag mår under dagen. När det gäller frågan om matvanorna kan påverka hur eleverna mår under dagen så är det 58,9 procent som helt håller och 36,9 procent som delvis håller. Alltså mer än 95 procent ihop. Se figur 9. Mina matvanor påverkar hur jag mår under dagen. 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Håller helt Håller delvis Håller inte rktigt Håller inte alls Figur 9 4.1.11 När jag äter hälsosam kost mår jag bättre. På frågan om eleven mår bättre om han/hon äter hälsosam kost så är det 21,2 procent som inte riktigt håller eller inte alls håller. Se figur 10. När jag äter hälsosam kost mår jag bättre. 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Håller helt Håller delvis Håller inte rktigt Håller inte alls Figur 10 30

4.1.12 Det finns ett samband mellan hur vi mår och hur bra vi lär oss. Även på denna fråga är resultatet entydigt. 93,9 procent av eleverna anser att det finns ett samband mellan hur vi mår och hur bra vi lär oss. Se figur 11. Det finns ett samband mellan hur vi mår och hur bra vi lär oss. 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Håller helt Håller delvis Håller inte rktigt Håller inte alls Figur 11 4.1.13 När man inte äter frukost och lunch blir det svårare att ta till sig kunskap den dagen. Drygt 60 procent av eleverna håller helt om att det kan vara svårare att ta till sig kunskap om de inte äter frukost och lunch under en dag. Se figur 12. När man inte äter frukost och lunch blir det svårare att ta till sig kunskap den dagen. 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Håller helt Håller delvis Håller inte rktigt Håller inte alls Figur 12 31

4.2 Analys av resultatet Innan vi genomförde vår undersökning hade vi en del förutfattade meningar om vilka resultat vi skulle få. Det visade sig att vår undersökning uppvisade en mycket mer positiv bild av elevernas kostvanor än vad vi föreställde oss. Andelen elever som äter frukost innan de går till skolan var mycket större än vad vi anade. 54,3 procent av eleverna på Elprogrammet och 64,9 procent av eleverna på Teknikprogrammet äter frukost varje dag. Denna skillnad var betydligt högre än vi förväntat oss. Det var enbart ca 5 procent som aldrig äter frukost. Se figur 1. Det samma gäller andelen elever som äter skollunch. Vi var också övertygade att skillnaderna mellan eleverna på el och teknikprogrammet skulle vara större än vad den visade sig vara. På frågan vad eleverna äter istället för skollunch såg vi ett klart mönster. Andelen elever som åt snabbmat i år 1 var bara 40,5 procent, i år två 58,1 procent och i år 3 hela 70,6 procent. Vi såg däremot inga större skillnader mellan Eloch Teknikprogrammet. Se figur 4. De flesta av våra elever är vetna om frukostens betydelse för hälsan och de vet att snabbmat och sötsaker kan påverka hälsan negativt. Att elever som går år 3 äter mer snabbmat istället för skollunch än elever som går år 1 eller 2 var väntat, men att år 3 eleverna samtidigt är de som är mest vetna om att snabbmaten negativa inverkan på hälsan kom som en total överraskning för oss. När det gäller samband mellan kost och lärande så anser de flesta elever att det finns ett samband. Vi kunde på detta område inte finna några skillnader mellan el och teknikprogrammet eller mellan år 1-3. 32

5 Diskussion Arbetet vår undersökning har fungerat bra, det har varit lärorikt och stimulerande. Undersökningen har gett oss ett bra underlag för att arbeta vidare att informera eleverna om sambandet mellan lärande och kostens betydelse för hälsan. Vi är nöjda vårat val av ämne. Syftet vårt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kostvanor och deras kunskaper om vad kosten har för betydelse för hälsan. Vi har även undersökt hur eleverna ser på hur kosten påverkar lärandet. 5.1 Utvärdering av metod Vi är nöjda valet av undersökningsmetod, framförallt att svarsfrekvensen varit stor. Bara 15 elever av 225 elever var frånvarande. Svaren har varit intressanta att ta del av och relativt lätta att analysera. Vi tycker att vi fått svar på våra frågeställningar och sammantaget anser vi att studien är trovärdig. 5.1.1 Utvärdering av enkät Vår undersökning omfattar 210 elever och det är möjligt att det är för få för att dra slutsatser av vad alla elever på skolan har för kostvanor och vilka kunskaper de har om hur kosten påverkar lärandet. Undersökningen gjordes bara på en skola och det kan finnas skillnader på olika skolor i landet vilket även kan vara en brist i vår undersökning. Vi är vetna om att vår undersökning har genomförts på ett begränsat antal elever och att vi kanske borde ha gjort den mer omfattande. Hade vi fått igång webbundersökningen som var första tanken hade det varit lättare att undersökta flera skolor. Eftersom eleverna var på sommarlov när vi började skissa på enkäten, hann vi inte göra någon förstudie. Hade vi gjort det hade kvalitén på enkäten kunnat bli ännu bättre. När vi iordningsställde vår enkät försökte vi lägga stor vikt vid att frågorna skulle vara lättförståliga. När enkäten delades ut var det inga elever som ställde frågor om enkäten och det tolkar vi som att enkätfrågorna varit tydliga i sin utformning. Då vi skulle analysera enkätsvaren upptäckte vi att det var många variabler att ta hänsyn till, både vilket program eleverna gick på, vilket år, de tre områdena och de fyra svarsalternativen. Vid analysen lade vi ner mycket tid på att hitta ett tydligt sätt att 33

redovisa resultaten på. Från början tänkte vi bara redovisa skillnader mellan Elprogrammet och Teknikprogrammet. Det visade sig dock vid vår analys att det på vissa frågor fanns tydliga skillnader mellan vilket år eleverna gick. Vi bestämde oss då för att dela upp eleverna från Elprogrammet och Teknikprogrammet och även år 1-3 för att kunna jämföra elevernas kostvanor mot varandra och se hur deras kunskap om kostens betydelse var. 5.2 Slutsatser och diskussioner kring resultatet Här diskuteras de viktigaste resultaten från vår undersökning utifrån våra fyra frågeställningar. Vi avslutar en slutdiskussion och förslag på vidare forskning. 5.2.1 Hur ofta äter eleverna frukost, lunch och middag? När vi jämför vår undersökning om ungdomars frukostvanor Höglund (1996) och Danielsson (2003) visar det sig att våra elever är något bättre på att äta frukost. Det resultat som vi fick fram i vår undersökning är att 5 procent av våra elever inte äter frukost. I Höglunds studie var den siffran 10 procent och i Danielssons studie var det 18 procent av eleverna som inte åt frukost. På morgonen finns det sannolikt en grupp elever som hellre sover lite längre än att äta frukost. Vi förmodar att det finns en del elever som inte är hungriga när de vaknar och på grund av detta inte äter frukost. För dessa elever är det extra viktigt att de har en längre rast på förmiddagen, så att de får i sig energi i form av framför allt kolhydrater. När det gäller ungdomarnas lunchvanor visar vår undersökning att 33 procent av eleverna på Teknikprogrammet alltid äter skollunch an siffran för Elprogrammet bara är 20 procent. Om vi jämför det resultatet GöteÄlvstudien (1996) så låg den siffran på 50 procent för flickorna och 65 procent för pojkarna. Vi har inte könsuppdelat vår studie men den visat tydligt på att våra elever är mycket sämre på att äta skollunch varje dag. Danielssons undersökning från 2003 visade att 90 procent av eleverna åt middag på vardagarna. Om vi jämför det resultatet vår undersökning visar det sig att resultaten ligger nära varandra, eftersom våra siffror hamnade på drygt 91 procent. Vad beror det 34

på att eleverna är mycket bättre på att äta middag än frukost och lunch? Vi tror att en orsak kan vara att middagen äts familjen och att det kanske är den enda måltid som de äter tillsammans under dagen. Jämför vi skollunchen middagen så äter de hemlagad mat hemma som de känner igen, vilket kan inverka på hur många elever som äter middag. 5.2.2 Om eleverna inte äter skollunch, vad äter de då? På frågan vad eleverna äter istället för skollunch svarade de flesta snabbmat och smörgås. Vår undersökning visar att andelen som äter snabbmat ökar vilket år de går. Av eleverna som går år 1 är det 40 procent som anger att de äter snabbmat om de inte äter skollunch. Siffran är 58 procent för år 2 respektive 70 procent för år 3. Samtidigt minskar andelen som äter smörgås på motsvarande sätt. En orsak till dessa resultat antar vi är att eleverna har mera pengar att röra sig när de blir äldre. När det gäller intaget av snabbmat som t.ex. hamburgare, kebab och baguette, hos elever på gymnasiet, har vi inte hittat någon tidigare forskning mer än att den oftast innehåller för stor andel fett. Om eleverna äter smörgås istället för lunch har vi sett att dessa smörgåsar oftast är gjorda av vitt bröd som innehåller snabba kolhydrater och har ett högt glykemiskt index. Det innebär att blodsockret höjs snabbt och eleverna blir mätta för stunden, men att de snabbt blir hungriga igen enligt Johansson (2004). Ett av Johanssons bästa argument för är att äta mat som har lågt GI är att blodsockret hålls stabilare och man håller sig mätt längre. Vi anser att om eleverna hade bättre kunskaper om kostens betydelse för hälsan skulle fler äta regelbundna måltider. Till exempel visar vår undersökning att några elever alltid hoppar över skollunchen och inte äter någonting alls. 5.2.3 Tycker eleverna att det finns något samband mellan felaktiga kostvanor och hur de klarar av sin utbildning? Enligt GöteÄlvstudien (1996) uppgav ca 20 procent av eleverna att de dagligen konsumerade sötsaker. Vi har inte någon sådan del i vår undersökning, men bara sex procent av eleverna i vår undersökning åt godis till lunch om de inte åt skollunch. Trots att 83 procent är väl vetna om att sötsaker kan påverka hälsan negativt i vår 35