Sida 1(25) Delårsrapport vårdvalsverksamheten mars 2016 vårdvalsverksamhet 2016 (Uppföljning 2016) Rapporten skapad av Camilla Karlsson, 2016-04-21 Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning Omstrukturering Den 19 november 2015 fattade primärvårdsstyrelsen beslutet att ansöka om utträde ur kontraktet att bedriva vårdcentralerna i Viskafors, Åby, Skara, Brastad och Åmål så snart som möjligt. Bakgrunden till beslutet var att dessa fem vårdcentraler under en längre tid dragits med ekonomiska underskott och att primärvårdsstyrelsen hade uppdraget från regionfullmäktige att omstrukturera så att de vårdcentraler primärvårdsstyrelsen bedömer ha långsiktiga negativt resultat är avvecklade eller i ekonomisk balans före utgången av 2016. Den 2 februari 2016 tog regionfullmäktige beslutet att godkänna primärvårdsstyrelsens ansökan. Beslut om vilket datum stängningen skulle ske dröjde dock från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Tyvärr har detta bidragit till att nedläggningsprocessen har blivit för lång och osäker. Personalen har valt att söka nya jobb och vårdcentralerna kan därmed inte leva upp till kraven i Krav- och kvalitetsboken (Kok-boken) när inte kompetensen finns på plats. Det har blivit ett moment 22. Vårdcentralerna kan inte stänga då det inte finns något beslutat datum och de kan inte heller hålla öppet då personal inte finns på plats. Den 7 april togs därför beslutet av primärvårdsstyrelsen att stänga vårdcentralen i Viskafors den 30 april 2016 och övriga fyra vårdcentraler 31 maj. Den otydliga nedläggningsprocess som har uppstått har varit dyrköpt för hela regionen men framförallt för, som befinner sig på en konkurrensutsatt marknad och därmed måste ha medarbetarnas och invånarnas förtroende. Skadan har inte bara varit i ekonomiska termer utan huvudsakligen skadat vårt anseende då vi inte har kunnat vara tydliga mot våra medarbetare och patienter om NÄR vårdcentralen ska stänga. Tillgänglighet och produktion Vårdval vårdcentral Prognosen för 2016 beräknas bli en lägre produktion jämfört med föregående år på grund av: Planerad stängning av fem vårdcentraler. Att hembesöken ökar med 60 %, vilket tar avsevärt längre tid än besök på mottagningarna som minskar med 11 %.
Sida 2(25) Ökad andel läkare med kortare erfarenhet i yrket, vilket innebär en ökad tid per patient för både behandlande läkare och handledande läkare. Vårdval Rehab Alla rehabenheter, med några få undantag, uppfyller tillgänglighetskravet att erbjuda en första tid inom sju dagar. Produktionen beräknas bli något högre än föregående år. Utveckling Nya utbudspunkter inom Vårdval rehab: Trollhättan rehabmottagning, Sylte vårdcentral, Vänersborg rehabmottagning och Vänerparken vårdcentral. Under 2016 pågår en implementering av s triageringsmodell som innebär att patienten erbjuds tid till för behovet lämpligaste yrkeskategori; läkare, fysioterapeut, psykolog, sjuksköterska/distriktssköterska med flera. Vi utvecklar möjligheterna för våra patienter att utföra sina ärenden via Mina vårdkontakter på alla vårdcentraler och rehabmottagningar. Under mars 2016 införde de sista kvarvarande enheterna inom det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph. har nu ett och samma journalsystem inom vårdval vårdcentral och vårdval rehab. Ekonomi (vårdval) visar för mars 2016 ett resultat på +0,4 mnkr. Resultatet är bättre än periodens budget på -8,5 mnkr och resultatet är drygt 0,4 mnkr bättre än utfallet för mars 2015. Budget för helår 2016 är ett resultat på 7 mnkr. Prognos för 2016 är ett resultat på -20 mnkr och skillnaden mot budget beror på förväntade engångseffekter av förtida stängningar av de fem vårdcentralerna. har 2016 en rejäl finansiell utmaning i form av avvecklingskostnad för de 5 vårdcentraler som stängs (27 mnkr), finansiellt avkastningskrav till ägaren (25 mnkr) samt ett indirekt avkastningskrav i form av att driva fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav -och Kvalitetsboken kräver, så kallade politiska jourer (25 mnkr). Resultatprognosen 2016 före det finansiella avkastningskravet uppgår till +5 mnkr och om man tar hänsyn även till det indirekta avkastningskravet i form av extra jourutbud så är resultatprognosen +30 mnkr. Vårdcentralerna visar ett resultat för mars 2016 på +5,7 mnkr, Resultatet är bättre än periodens budget på -6,1 mnkr och resultatet är 13 mnkr bättre än utfallet för mars 2015. Avvikelsen mot budget är främst en konsekvens av erhållna statliga medel och
Sida 3(25) lägre kostnader för läkemedel. Resultatförbättringen mot 2015 beror bl a på nedläggningen av de vårdcentraler som stängt under hösten 2015 och vid årsskiftet 2016 samt att interna servicetjänster är lägre än föregående år. Prognosen för 2016 är ett resultat på -22 mnkr vilket är 27 mnkr sämre än budget och skillnaden motsvarar i sin helhet den beräknade nettokostnaden för den förtida stängningen av de fem vårdcentralerna. Sedan årsskiftet har antalet listade minskat med 9500 främst till följd av stängningen av vårdcentralen i Sätila vid årsskiftet. Detta innebär lägre intäkter. Rehab visar ett resultat för mars 2016 på -5,3 mnkr, Resultatet är något sämre än periodens budget på -2,4 mnkr. Resultatet är knappt 12,6 mnkr sämre än utfallet för mars 2015 främst till följd av den försämrade ersättningen för nybesök samt att det inte var någon indexuppräkning i ersättningen inför 2016. Budget och prognos för helår 2016 är ett resultat på 2 mnkr. 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.3 Produktion/Konsumtion arbetar kontinuerligt för att erbjuda kunder/patienter en god tillgänglighet. Vårt mål är att uppfylla vårdgarantin till 100 %. Tillgänglighet Rehabmottagningar Alla rehabenheter med några få undantag uppfyller tillgänglighetskravet att erbjuda en första tid inom sju dagar. Exempel på bidragande orsaker till svårighet att uppfylla kraven är: Solhem en stor efterfrågan och en hög personalomsättning gör att det är svårt att uppfylla kraven. Skövde ombyggnation av lokaler bidrar till att enheten inte haft full kapacitet under året. Tillgänglighet Vårdcentraler Tillgänglighet Vårdcentraler Telefontillgänglighet 0 0:an innebär att kunden/patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som denne kontaktar oss. Telefontillgängligheten följs månatligen inom och resultatet rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet från den senaste publicerade, nationella mätning är från oktober 2015 och visar att besvarade 87 % av alla inkommande samtal samma dag.
Sida 4(25) Källa: VGR IT Under 2016 första tre månader har VGR bytt telefonsvarsystem vilket orsakat en del inkörs problem som påverkat vår tillgänglighet. Under våren kommer vi att ha fokus på produktionsplanering och uppgiftsväxling för att kunna erbjuda våra kunder en bättre telefontillgänglighet. Besökstillgänglighet 7 7:an innebär att kunden/patienten, då medicinskt behov föreligger, ska erbjudas tid till läkare i primärvård inom sju dagar. Tillgängligheten mäts sedan flera år tillbaka under två veckor på våren och två veckor under hösten. Senaste nationella mätningen är genomförd under de två sista veckorna i oktober 2015 och 90 % av besöken kunde erbjudas inom 7 dagar. Första mätningen för 2016 genomförs 4-15 april och resultaten finns tillgängliga under senare delen av maj. På många av s vårdcentraler pågår utvecklingsarbeten vars syfte och mål är att utveckla både telefon- och mottagningsbesöksprocessen för att kunna erbjuda ännu bättre tillgänglighet. Arbetssätt och metoder ses över för att säkerställa att kundernas behov så långt möjligt kan tillgodoses. Fler och fler e-tjänster erbjuds.
Sida 5(25) Produktion Under 2016 pågår en implementering av s triageringsmodell som innebär att patienten erbjuds tid till, för behovet, lämpligaste yrkeskategori, läkare, fysioterapeut, psykolog, sjuksköterska/distriktssköterska m.fl. Utbudet av e-tjänster ökar hela tiden. Arbete pågår för att standardisera och kvalitetssäkra processerna för vård vid diabetes, högt blodtryck, psykisk hälsa och Astma Kol. Vi har även tagit fram ett förenklat verktyg som stöd för en enhetlig behovsanalys och produktionsplanering för i första hand våra vårdcentraler. Vårdcentralernas produktion visar ett lägre utfall Q1 2016 jämfört med Q1 2015. Vi bedömer detta bero på: Färre arbetsdagar i Q1 pga av att påsken infaller tidigt jämfört med 2016. Färre årsarbetare läkare 2016 men samma nivå av tjänsteköp. Prognosen för 2016 beräknas bli lägre än föregående år pga av: Planerad stängning av fem vårdcentraler. Hembesöken ökar med 60% vilket tar avsevärt längre tid än besök på mottagningarna som minskar med 11%. Ökad andel läkare med kortare erfarenhet i yrket innebär en ökad tid per patient för både behandlande läkare och handledande läkare. Produktion Utfall ack Budget Utfall ack Utfall Prognos ack VG Primärvård mar-16 mar-16 mar-15 2015 2016 Läkarbesök 306 535 320 500 328 233 1 277 275 1 164 850 Sjuksköterskebesök 253 225 250 000 258 223 1 090 664 1 040 950 Besök beteendevetare 24 201 22 500 24 848 91 429 87 100 Övriga besök 25 231 28 251 28 633 115 176 97 040 Totalt VG vårdcentraler exkl tfn 609 192 621 251 639 937 2 574 544 2 389 940 läk Digitala kontakter läkare 96 171 100 751 104 909 405 661 371 870 Totalt VG vårdcentraler inkl tfn 705 363 722 002 744 846 2 980 205 2 761 810 läk Rehab: Besök fysioterapeut/sjukgymnast 159 983 140 000 149 562 578 197 618 490 Besök arbetsterapeut 29 387 25 751 29 234 106 088 106 640 *Besök övriga vårdgivare 940 1 000 917 3 956 4 050 Totalt Rehab vårdval 190 310 166 751 179 713 688 241 729 180 Totalt 607 895 673 888 753 924 559 3 668 446 3 490 990
Sida 6(25) Produktionen på rehabmottagningarna beräknas bli något högre än utfall 2015 bl.a. på grund av att patienter vid behov sorteras direkt till rehabmottagning istället för som tidigare via läkare först. 6. En attraktivare arbetsgivare 6.3 Lönestruktur Styrtal vårdvalsverksamhet: 98,5 %. Vi har genom vår lönekartläggning identifierat några grupper med oskäliga löneskillnader mellan grupper som har lika och/eller likvärdigt arbete. Följande åtgärder har genomförts: Vi har i löneöversynen prioritera kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning, vi utbildar chefer i lönebildning och jämställdhet och lägger extra fokus på chefers ansvar att följa lönepolicyn, jämställdhetsplan samt VGR s riktlinjer för lönesättning. Uppföljning av lönebildningsprocessen sker vid flera tillfällen per år. Följande yrkesgrupper har prioriterats i löneöversynen 2015 på grund av oskäliga löneskillnader mellan grupper som har lika och/eller likvärdigt arbete samt även att de är bristyrkesgrupper i s kompetensförsörjningsplan. Arbetsterapeut 800 kr, 2,8 % Fysioterapeut 800 kr och 2,8 % Distriktssköterska 900 kr och 2,8 % Psykolog 1050 kr och 3,0% Medicinska sekreterare 700 kr och 3,2% Lönespännvidden i 2015 Lönespännvidd % Måltal 2016 Sjuksköterska 21 % 25 % Undersköterska 16 % 20 % Läkare 56 % 60 % Medicinsk sekreterare 25 % 30 % Rehabilitering och förebygg 57 % 60 %
Sida 7(25) Måltalet i Västra Götalandsregionen är att ha en lönespännvidd i de flesta yrkesgrupper på minst 50 %. vårdvalsverksamhet har inte nått måltalet för alla yrkesgrupper men vi fortsätter arbeta för att nå måltalen. 6.4 Chefsförutsättningar har chefsintroduktion med tema lönebildning två gånger per år, den riktar sig främst till nya chefer men även för chefer som arbetat några år och vill uppdatera sina kunskaper inom området. Utbildning i utvecklings- och lönesamtal genomfördes två gånger under 2015. Alla lokala ledningsgrupper har löneöversyn på dagordningen vid flera tillfällen, där man bland annat pratar om förutsättningar, prioriteringar och lönestruktur. I dessa dialoger är HR stöd. Vi har flera nätverksgrupper och projekt där chefer träffas och pratar lön. Vi tar varje år fram ett förvaltningsgemensamt dokument "Handlingsplan Löneöversyn " och "Löneläget " som hjälp till chefer inför löneöversynen samt övrig lönesättning under året. Vi har även gjort en kort powerpoint med information om förutsättningar, prioriteringar, lönestatistik och tidsplan som stöd till chefer för att informera sina medarbetare om löneöversynen t ex vid APT. I våra dokument som chefer får vid chefsintroduktion t ex lönepolicyn och handlingsplanen i samband med löneöversynen finns det beskrivet vilken olika roller som HR och chefer har vid lönesättning och i löneöversynen. 6.5 Sjukfrånvaro Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%. s sjukfrånvaro är 7,4 % jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 7,7 %. Sjukfrånvaron har ökat med 0,2% jämfört med samma period 2015. Andelen långtidssjukskrivna har ökat med 5,3 % jämfört med samma period 2015. De åtgärder som vi fokusera på för att bryta trenden: Fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare. Säkerställa och följa upp att det på individnivå finns rehabplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro. Ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning. Påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbeta enligt s rutiner för rehabilitering.
Sida 8(25) Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron: Ett utvecklingsarbete pågår för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete. Stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 7,8 7,6 7,8 Undersköterskor m.fl. 9,2 17,6 9,3 Läkare 6,9 3,7 5,6 Administratör vård 9,7 9,6 9,7 Rehabilitering och förebyggande 7,7 5,2 7,2 Sjukhustekniker/labpersonal 4,0 2,4 3,9 Utbildning, kultur och fritid 1,6 1,6 Teknik, hantverkare 2,2 2,2 Kök, städ, tvätt 8,3 8,3 Administration 3,6 0,6 3,4 Summa 7,8 4,6 7,4 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Mars 2016 Mars 2015 Kvinnor 7,8 7,8 Män 4,6 3,6 Totalt 7,4 7,2 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Mars 2016 Mars 2015 Kvinnor 58,3 53,2 Män 49,3 39,1 Totalt 57,5 52,2 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Nettoårsarbetare per personalgrupp Mars 2016 Mars 2015 Förändring Netto årsarbetare Netto årsarbetare Sjuksköterskor, barnmorskor 1 059,9 1 102,6-42,7 Undersköterskor m.fl. 281,9 277,9 + 4,0
Sida 9(25) Läkare 712,4 724,6-12,2 Administratör, vård 521,1 513,8 + 7,3 Rehabilitering och förebyggande 698,6 671,5 + 27,1 Sjukhustekniker/labpersonal 48,2 51,3-3,1 Utbildning, kultur och fritid 1,0 1,6-0,6 Teknik, hantverkare 1,8 2,7-0,9 Kök, städ, tvätt 0,2 0,2 Administration 177,8 132,6 + 45,2 Summa 3 503,1 3 478,9 + 24,2 Sjuksköterskor, barnmorskor har minskat jämfört med samma period förra året. Det är inom vårdval vårdcentral och i gruppen distriktssköterskor som den största minskningen skett. stänger 5 vårdcentraler under våren och anpassning till de ekonomiska förutsättningarna sker kontinuerligt. Distriktssköterskor är en bristgrupp och identifierad i kompetensförsörjningsplanen. I gruppen Undersköterskor har ingen större ökning skett. Gruppen Läkare har minskat. Specialist i allmänmedicin är den grupp som minskat mest medan gruppen ST läkare, leg läkare och läkare ej legitimation har ökat. Läkarförsörjningen är en av stora utmaningar. Det råder nationell brist på specialister i allmän medicin och rekryteringsfrämjande åtgärder görs. I rehabilitering och förebyggande ingår kategorin psykologer som ökat inom vårdval vårdcentral. Detta är en följd av ändrade förutsättningar i KoK 2016 som gjort kravet på tillgång till psykolog tydligare. Inom vårdval rehab har skett en ökning av personalkategorierna kanslist vårdadministration, sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut. Ökningen av Kanslist vårdadministration avlastar behandlarna så de kan ha större fokus på patientarbetet. I vårdval rehab behöver personalvolymen anpassas så att man når sina uppsatta mål. Ersättningen baseras till stor del på patientbesök. Sjukgymnast/fysioterapeut har ökat mest men även arbetsterapeuterna har blivit fler. Inom Administration är det Ledning som ökat. En ökning har skett av teamledare. anpassar sig till VGRs mål att minska antalet underställd personal per chef. Nivån teamledare är ett sätt att förbättra chefers villkor. ser över de processer som finns på våra enheter med målet att alla professioner ska arbeta på toppen av sin kompetens. implementerar en triageringsmodell på framförallt alla vårdcentraler men den berör även andra mottagningar såsom till exempel rehabmottagningar. Modellen innebär att patienten sorteras direkt till för behovet lämpligaste profession, läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog eller undersköterska och inte som tidigare ofta först till läkare. Vid årsskiftet 2016/17 beräknar vi att alla vårdcentraler har infört metoden. Vi strävar efter att varje profession ska arbeta på toppen av sin kompetens. Vi vill även ta till vara våra patienters kompetens och vilja att aktivt ta del i
Sida 10(25) sin vård genom att skapa alternativa sätt för dem vid till exempel en blodtryckskontroll. De ska själva kunna ta blodtrycket hemma eller på vårdcentralens hälsorum och detta ska kunna registreras i journalen. Vi ser en ständig ökning av inkommande samtal till våra sjuksköterskor på vårdcentralerna vilket innebär att vi har svårt att kunna ta emot alla samtal. Vi har därför startat ett tillgänglighetsprojekt på några vårdcentraler där vi kartlägger ärendetyp på alla samtal. Det visar sig att ca 40% av samtalen är inte av medicinsk karaktär och kan besvaras av en undersköterska eller medicinsk sekreterare. Flera av patienternas ärenden kan också lotsas till e-tjänsten Mina Vårdkontakter som innebär en förenkling för både patienten och mottagningen. Personalkostnaden för perioden ligger inom budget. Personalomsättningen, i samband med att vårdval Rehab infördes ökade de externa avgångarna men de är nu något färre än för samma period förra året. Inom vårdval vårdcentral har externa avgångar ökat inom gruppen sjuksköterskor. Inom gruppen Läkare, specialist i allmän medicin ligger nivån på ungefär samma som förra året, den är lite lägre inom gruppen som helhet. Fler chefer har slutat jämfört med samma period förra året. Mertid, fyllnadstid och enkel övertid har ökat jämfört med samma period förra året och det har skett en minskning av kval övertid. s uttag av mertid är litet i förhållande till antalet anställda. Ersättning för OB tillägg har minskat jämfört med samma period föregående år. 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat Resultat (vårdval) visar för mars 2016 ett resultat på +0,4 mnkr. Resultatet är bättre än periodens budget på -8,5 mnkr och resultatet är 0,4 mnkr bättre än utfallet för mars 2015. Budget för helår 2016 är ett resultat på 7 mnkr. Prognos för 2016 är ett resultat på -20 mnkr och skillnaden mot budget beror på förväntade effekter av förtida stängningar av vårdcentraler. har 2016 en rejäl finansiell utmaning: 27 mnkr: Avvecklingskostnad för de 5 vårdcentraler som stängs 25 mnkr: Finansiellt avkastningskrav till ägaren 25 mnkr: Indirekt avkastningskrav för att driva fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav -och Kvalitetsboken kräver, så kallade politiska jourer. Prognos exklusive avveckling är +7 mnkr. Prognosen inklusive avvecklingskostnaden är
Sida 11(25) -20 mnkr. Prognosticerat resultat före avkastningskrav till ägaren är +5 mnkr. Exkluderar vi dessutom det indirekta avkastningskravet får vi en prognos på 30 mnkr. Prognos resultat utan hänsyn till avveckling Prognos resultat inkl hänsyn till avveckling Prognos resultat före avkastningskrav Prognos resultat före avkastningskrav och jourer Vårdcentraler +5-22 +0 +25 Rehab +2 +2 +5 +5 Totalt +7-20 +5 +30-27 mnkr 25 mnkr 25 mnkr Intäkter Intäkterna beräknades inför 2016 att öka till följd av den höjda ersättningen i KoK för 2016 för vårdcentraler och för planerad produktionsökning på Rehab. Hänsyn togs till att har färre vårdcentraler till följd av gjorda stängningar. Intäkterna för första kvartalet är i stort sett oförändrade jämfört med kvartal 1 år 2015. De huvudsakliga orsakerna är: Negativ listningsutveckling för vårdcentralerna. Produktionsbortfall för rehab. Personalkostnader Personalkostnaderna har per mars ökat med 2,1 % jämfört med 2015 och nyttjandet av bemanningsföretag ligger i nivå med första kvartalet 2015. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel är per mars 4,3 % lägre d.v.s. knappt 7 mnkr lägre än för samma period föregående år. Minskningen beror till delar på att vi blev dubbeldebiterade avseende läkemedelsnära produkter i november 2015 och att detta justerades i januari. Det finns en tydlig ökning av läkemedelskostnader för NOAK och för fria läkemedel för barn. Lokalkostnader Lokalkostnaderna är knappt 5 mnkr lägre per mars 2016 än för samma period föregående år. Kostnadssänkningen är en effekt av: Den nya styrmodellen för servicesamspelet, (lägre priser för interna servicetjänster). Kostnadsbortfall för vårdcentraler som stängt ned.
Sida 12(25) Vårdcentraler Krav- och kvalitetsboken för vårdcentral Krav-och kvalitetsboken för 2016 innehåller endast mindre förändringar i ersättningssystemet jämfört med 2015. Ny ersättning har tillkommit för behandlingsansvar korttidsboende på 6 tkr per plats och år. Förändring målrelaterad kvalitet: Sex kvalitetsindikatorer stryks som målrelaterade, tre tidigare uppföljningsindikatorer blir målrelaterade och några indikatorer har omformulerats eller fått annan viktning. Tillsammans kan indikatorerna generera 27 kvalitetspoäng. Effekt knappt 0,5 mnkr. Särskild ersättning till vårdcentraler som uppfyller Regionala Stramas krav för att minska antibiotikaförskrivning. Engångsbelopp om 12 tkr samt 2,5 kr per poäng och kön vid genomfört uppdrag. Ersättningen för de tyngsta ersättningsfaktorerna ålder och kön samt vårdtyngd räknas år 2016 upp med 1,7 %. Ersättning för täckningsgrad höjs dock med en högre procentsats, vilket sammantaget ger en indexhöjning med ca 2,0 %. Personalkostnaderna förväntas öka med 2,5 % och övriga kostnader med 2 %, vilket innebär att det totalt sett finns krav på ytterligare kostnadseffektiviseringar. Resultat Budget för helår 2016 är ett resultat på 5 mnkr och prognos för helår 2016 är -22 mnkr. Prognosen innefattar, till skillnad mot budgeten, de beslut som nyligen fattats om förtida stängning av 5 vårdcentraler. Nettoeffekten av stängningarna uppskattas grovt till ca -27 mnkr och den största osäkerheten i beräkningen ligger främst i framkomligheten i att lyckas med att minimera kostnaderna för tomställda lokaler. förutsätter att det inte påförs några viten av hälso- och sjukvårdsnämnderna och hänsyn är därför inte tagen till detta i prognosen. Vårdcentralerna visar ett resultat för mars 2016 på +5,7 mnkr, Resultatet är bättre än periodens budget på -6,1 mnkr och resultatet är 13 mnkr bättre än utfallet för mars 2015. Avvikelsen mot budget är främst en konsekvens av erhållna statliga medel, kostnader för läkemedel (se nedan). Resultatförbättringen beror även på nedläggningen av de vårdcentraler som stängt under hösten 2015 och vid årsskiftet 2016 samt att interna servicetjänster är lägre än föregående år. Intäkter Sedan årsskiftet har antalet listade minskat med 9500 främst till följd av stängningen av vårdcentralen i Sätila. Personalkostnaderna har ökat med 1,1 % Det finns sjunkande personalkostnader under första kvartalet till följd av svårigheten av att behålla medarbetare på de enheter som är beslutade att läggas ner våren
Sida 13(25) 2016. Bemanningsföretag har därför nyttjats i högre grad på dessa vårdcentraler. Bemanningsföretagen har ökat med 0,6 % Ökningen av kostnaden för bemanningspersonal skulle ha varit högre, (se ovan beskrivning), om det inte samtidigt försvunnit kostnader för hyrläkare på de vårdcentraler som stängt tidigare under hösten 2015 samt vid årsskiftet. Läkemedel har minskat med 4,3 % Minskningen är en effekt av att vi blev dubbeldebiterade avseende läkemedelsnära produkter i november 2015 och att detta justerades i januari. Kostnaderna har sjunkit jämfört med föregående år till följd av patentutgångar t.ex. astma- och KOL-läkemedel. Minskade läkemedelskostnader är även en effekt av att stängt vårdcentraler under hösten 2015 samt vid årsskiftet. Noak har ökat med 123 %, motsvarande 4 mnkr, under första kvartalet 2016 jmf med kvartal 1 år 2015. Fortsatt kostnadsökning är att förvänta och from årsskiftet utgår till skillnad från förra året ingen ersättning. Från och med början av 2016 bär kostnaden avseende fria läkemedel för barn då egenavgiften för patienten tagits bort. För första kvartalet 2016 har det skett en kostnadsökning på 650 %, motsvarande 3,2 mnkr, jmf kostnaderna per kvartal under 2015. Någon kompensation i form av ersättning för fria läkemedel barn har ännu inte utgått. Rehab Krav- och kvalitetsboken Krav- och kvalitetsboken för 2016 innehåller följande förändringar i ersättningssystemet: Justering av ersättning för CNI, tröskelvärde (3,0) och ersättning per CNI-poäng (65 kr). Teambesök (en patient möter flera yrkeskategorier samtidigt) får vikt 3,0. Gruppbesök (flera patienter möter samtidigt flera yrkeskategorier) får vikt 0,8 per deltagande patient. Ändrad tilläggsvikt för förstabesök inom 365 dagar från 1,0 till 0,5. Beräknad negativ effekt för - 27 Mkr. Ändrad ålder för tilläggsvikt vid yngre patienter från 10 år till 12 år. Justerad indikator för målrelaterad ersättning för BOA-registrering. Indexuppräkning av ersättningen har inte skett för 2016. Rehab visar ett resultat för mars 2016 på -5,3 mnkr, Resultatet är något sämre än periodens budget på -2,4 mnkr. Resultatet är knappt 12,6 mnkr sämre än utfallet för mars 2015 främst till följd av den försämrade ersättningen för nybesök samt att det inte var någon indexuppräkning i ersättningen inför 2016.
Sida 14(25) Budget och prognos för helår 2016 är ett resultat på 2 mnkr. Intäkter Ersättning kronor per poäng för år 2016 är oförändrad jämfört med 2015 och därmed har det inte skett någon kompensation för pris- och löneökningar. Intäkterna ligger 10,0 mnkr lägre än planerat. En viktig orsak är produktionsbortfall i samband med införandet av ett nytt journalsystem i "Storgöteborg" Kostnader Personalkostnaderna ligger 4,2 mnkr lägre än budget bland annat till följd av vakanser. Personalkostnaderna har per mars ökat med 8,9 % jmf med 2015 som en följd av nystartad och utökad verksamhet. Fastighetskostnaderna är helt i nivå med budget. Övriga kostnader ligger 2,7 mnkr lägre än budget. Tabell resultat vårdval Primärvårdsstyrelsen Utfall ack 2016-03 Budg ack 2016-03 Utfall ack 2015-03 Budget 2016 Prognos 2016 Avvik Regionintäkter 998,9 1 029,1 998,5 4 123,0 4 037,5-85,5 Övr intäkter 82,5 68,6 82,5 274,2 275,3 1,1 Summa intäkter 1 081,5 1 097,7 1 081,0 4 397,2 4 312,7-84,4 0 Personal -599,7-617,1-587,3-2 429,5-2 358,8 70,6 Bemanningsföretag -52,3-42,4-52,0-169,7-215,0-45,3 Läkemedel -146,7-167,3-153,4-669,2-608,2 61,0 Medicinsk service -64,6-65,3-66,7-265,4-265,0 0,4 Lokalkostnader -67,4-70,2-72,0-280,8-294,7-13,9 Övriga kostnader -140,6-134,4-146,5-537,5-554,5-17,0 Avskrivningar -2,9-2,8-2,7-11,1-9,5 1,6 Summa kostnader -1 074,3-1 099,4-1 080,6-4 363,2-4 305,8 57,4 Finansiella poster -0,6-0,5-0,4-2,0-2,0 0,0 Resultat före avkastningskrav 6,6-2,3 0,0 32,0 5,0-27,0 Avkastningskrav -6,3-6,3 0,0-25,0-25,0 0,0 Resultat efter avkastningskrav 0,4-8,5 0,0 7,0-20,0-27,0
Sida 15(25) 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Det prognostiserade underskottet på -20 mnkr är en effekt av de engångskostnader som uppstår till följd av stängningen av fem vårdcentraler. Nettokostnaden stängningen bedöms till -27 mnkr där den största kostnaden avser hyra resterande kontraktstid. Vårdcentralerna stänger i april och maj och i samband med det bokas samtliga återstående kostnader upp. Arbete pågår för att få andra verksamheter och/eller andra hyresgäster i de lokaler som blir tomställda. För att fortsätta att ha ekonomiskt hållbara förutsättningar har förvaltningen vidtagit ett antal åtgärder: Handlingsplaner budget/prognos 2016 De vårdcentraler som inte hade sin ekonomi i balans i budget 2016 alternativt visar en negativ prognos fick omgående upprätta konkreta handlingsplaner med aktiviteter. Handlingsplanerna inkluderade även en plan för när i tiden vårdcentralcheferna räknar med att effekterna av de olika aktiviteterna skulle slå in. Handlingsplanerna följdes löpande upp under året. Uppföljningen sker både på totalresultat och på enskilda aktiviteter. Vid ev avvikelser eller förändrade förutsättningar skall handlingsplanerna omgående revideras. Fördjupad controllingrunda Förvaltningsledningen har vid ett antal tillfällen haft och kommer att ha fördjupad controllingrunda med de vårdcentraler med störst underskott. Vårdcentralcheferna får då beskriva sin analys av orsaker till den ekonomiska situationen, SWOT, samt den handlingsplan man arbetat fram. Strukturella förändringar Vårdcentralerna i Dalum, Fritsla och Floby stängdes 2015. Vad gäller Dalum finns den kvar som filialverksamhet till vårdcentralen i Ulricehamn. Dessutom stängdes Sätila 1/1 2016. I april och maj 2016 stängs vårdcentralerna Brastad, Skara, Viskafors, Åby och Åmål. Med många konkurrenter på marknaden, svårigheter att rekrytera läkare och det faktum att flera vårdcentraler inte har en ekonomi i balans kommer Primärvårdsstyrelsen noga följa utvecklingen för samtliga vårdcentraler. 9.3 Eget kapital Det ingående egna kapitalet för 2016 är 306,2 mnkr. Det motsvarar en ekonomisk reserv för tre veckors kostnader/utbetalningar. Det prognostiserade resultatet för 2016 är -20,0 mnkr vilket ger ett beräknat utgående eget kapital 2016-12-31 på 286,2 mnkr. Eget kapital (mnkr) IB 1/1 2016 Prognos 2016(mars) UB 31/12 2016 Vårdvalsverksamhet 306,2-20,0 286,2
Sida 16(25) Förvaltningen måste ha en buffert för att klara framtida balanskrav även om nya utmaningar i form av omställningar skulle uppstå (t ex nyetableringar och förändringar i KoK-boken). Förvaltningens egna kapital har som syfte att dels vara denna buffert och dels möjliggöra större nödvändiga strategiska satsningar. Under 2016 sker t ex fortsatt satsning på läkarrekrytering, forskning- och utveckling samt byte av journalsystem. 9.4 Investeringar Investeringsbehovet under 2016 avseende medicinsk utrustning och övriga inventarier är planerade till 39 mnkr. Investeringarna avser främst re-investering av medicinsk utrustning samt nyinvesteringar i samband med ombyggnationer och lokalförändringar. Investeringstakten ser ut att bli något lägre än budgeterat främst beroende på fördröjningar i några lokalprojekt. Principen för förvaltningen är att verksamheten ska kunna investera för det belopp som man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten (avskrivning, räntor och hyror). Utfaller per mars är 1,5 mnkr (1,8 mnkr 2015) och helårsprognosen är 30 mnkr, vilket är 9 mnkr lägre än budget (39 mnkr i budget). 10. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument och noter se bilagor. 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Många flyktingar söker sig just nu till Europa, Sverige och Västra Götalandsregionen på grund av situationen i Syrien, Irak och andra länder. Detta innebär att vi har fått ett ökat tryck på våra vårdcentraler då vi genomför hälsoundersökningar på nyanlända flyktingar, samt tar hand om somatiskt sjuka och i vissa fall traumatiserade patienter. Trycket är dock ojämnt fördelat över regionen. Mobila team har startats inom flera områden för att möta den ökade arbetsbelastningen. Vi ser även en viss undanträngningseffekt. Den merkostnad som vårdvalsverksamheten haft tom mars 2016 för flyktingmottagande uppskattas till storleksordningen 8-10 mnkr. Vårdcentralerna har ännu inte erhållit något statsbidrag för flyktingmottagande förutom ersättningen för hälsokontroll. 12. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Vårdval vårdcentral Den 19 november 2015 fattade Primärvårdsstyrelsen beslutet att ansöka om utträde ur kontraktet att bedriva vårdcentralerna i Viskafors, Åby, Skara, Brastad och Åmål så snart som
Sida 17(25) möjligt. Bakgrunden till beslutet var att dessa fem vårdcentraler under en längre tid dragits med ekonomiska underskott och att primärvårdsstyrelsen hade uppdraget från Regionfullmäktige att omstrukturera så att de vårdcentraler primärvårdsstyrelsen bedömer ha långsiktiga negativt resultat är avvecklade eller i ekonomisk balans före utgången av 2016. Den 2 februari 2016 togs beslutet i Regionfullmäktige att godkänna primärvårdsstyrelsens ansökan. Beslut om vilket datum stängningen skulle ske dröjde dock från Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Tyvärr har detta bidragit till att nedläggningsprocessen har blivit för lång och osäker. Personalen har valt att söka nya jobb och vårdcentralerna kan därmed inte leva upp till kraven i krav- och kvalitetsboken när inte kompetensen finns på plats. Det har blivit ett moment 22. Vårdcentralerna kan inte stänga då det inte finns något beslutat datum och de kan inte heller hålla öppet då personal inte finns på plats. Den 7 april togs därför beslutet av primärvårdsstyrelsen att stänga vårdcentralen i Viskafors den 30 april 2016 och övriga fyra vårdcentralen 31 maj. Den otydliga nedläggningsprocess som har uppstått har varit dyrköpt för hela regionen men framförallt för, som befinner sig på en konkurrensutsatt marknad och därmed måste ha medarbetarnas och invånarnas förtroende. Skadan har inte bara varit i ekonomiska termer utan huvudsakligen skadat vårt anseende då vi inte har kunnat vara tydliga mot våra medarbetare och patienter om NÄR vårdcentralen ska stänga. Vårdval Rehab Inför 2016 har en förändring skett i Krav- och kvalitetsboken vilket inneburit att de ekonomiska förutsättningarna kraftigt försämrats för oss i Rehab; utebliven uppräkning och halverad ersättning för nya patienter. Nya enheter Sävedalen rehabmottagning startade 2015-12-01. Nya utbudspunkter Trollhättan rehabmottagning, Sylte vårdcentral Vänersborg rehabmottagning, Vänerparken vårdcentral Stängning av utbudspunkt Utbudspunkten Myggenäs rehabmottagning stängdes 2015-09-30. Tillgänglighet Alla rehabenheter med några få undantag uppfyller tillgänglighetskravet att erbjuda en första
Sida 18(25) tid inom sju dagar. Exempel på bidragande orsaker till svårighet att uppfylla kraven är: Solhem en stor efterfrågan och en hög personalomsättning gör att det är svårt att uppfylla kraven. Skövde ombyggnation av lokaler bidrar till att enheten inte haft full kapacitet under året. IT-området Under mars 2016 införde de sista kvarvarande enheterna inom det nya journaldokumentationssystemet AsynjaVisph. Alla enheter inom, vårdval vårdcentral och vårdval rehab, har nu samma journalsystem. Detta underlättar en rörlighet för medarbetare inom förvaltningen och en effektivare rapport och analys av vår utdata. Samtidigt har vi nu förutsättningar för att börja vidareutvecklas med att ge våra patienter möjlighet att läsa sin egen journal, boka sina egna besök och andra ärenden med flera e-hälsoinriktade tjänster. har totalt bytt journalsystem inom 529 verksamheter stora som små. 850 utbildningar i samband med journalbytet är genomförda. Nu påbörjas arbetet med att uppdatera utbildningar, samordna rutiner mm för att ge alla samma förutsättningar i journalsystemet. Vi har dessutom satt 177 databaser i läsläge och härigenom gett förutsättningar för att minska IT-kostnaderna avsevärt då många servers kan stängas. Den totala kostanden för hela AsynjaVisph projektet blev lägre än den planerade budgeten som förvaltningarna Habilitering och Hälsa samt gemensamt planerat. Marie-Louise Gefvert Primärvårdschef
Sida 19(25) Bilagor Bokslutsdokument RR KF BR vårdvalsverksamhet Not Utfall Utfall Resultaträkning 1603 1503 Verksamhetens intäkter 1 1 081 480 1 081 002 Verksamhetens kostnader 2,3-1 071 401-1 077 897 Avskrivningar och nedskrivningar 4,7-2 893-2 677 Verksamhetens nettokostnader 7 186 428 Finansnetto 5-582 -416 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut -6 250 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat 354 12 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1603 1503 Löpande verksamhet Årets resultat 354 12 Investeringsbidrag -10-13 Avskrivningar 4,7 2 893 2 677 Utrangeringar/nedskrivningar 78 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 3 315 2 676 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 9-5 409 44 181 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder 11-15 921-17 525 Kassaflöde från löpande verksamhet -18 015 29 332
Sida 20(25) Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 6-1 517-2 735 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 45 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 472-2 735 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 10-10 -13 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 10 13 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE -19 487 26 597 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 106 859 15 163 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 87 374 41 761 Kontroll av årets kassaflöde -19 485 26 598 Differens 2 1 Not Utfall Utfall Balansräkning 1603 1512 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - maskiner och inventarier 52 751 54 441 - pågående investeringar 189 0 Summa anläggningstillgångar 52 940 54 441 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 700 287 694 878
Sida 21(25) Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 87 374 106 859 Summa omsättningstillgångar 787 661 801 737 Summa tillgångar 840 601 856 178 Eget kapital Eget kapital 306 218 276 685 Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat 354 29 533 Summa eget kapital 306 572 306 218 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 10 50 726 50 736 Kortfristiga skulder 11 483 303 499 224 Summa skulder 534 029 549 960 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 840 601 856 178 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.
Sida 22(25) vårdvalsverksamhet Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter 1603 1503 Patientavgifter med mera 45 456 47 413 Såld vård internt 998 666 987 189 Såld vård externt 268 11 357 Försäljning material, varor och tjänster, internt 5 771 4 262 Försäljning material, varor och tjänster, externt 3 150 4 335 Hyresintäkter 1 035 1 192 Statsbidrag 4 252 5 366 Investeringsbidrag 10 13 Övriga bidrag, internt 1 903 2 278 Övriga bidrag, externt 3 488 8 727 Övriga intäkter, internt 3 119 720 Övriga intäkter, externt 14 362 8 150 Totalt 1 081 480 1 081 002 2. Verksamhetens kostnader 1603 1503 Personalkostnader 599 746 587 322 Bemanningsföretag 52 265 51 980 Köpt vård internt 13 576 14 043 Köpt vård externt 26 44 Läkemedel 144 497 150 348 Lämnade bidrag, internt 0 739 Lämnade bidrag, externt 0 0 Lokalkostnader, internt 14 537 18 201 Lokalkostnader, externt 52 870 53 840 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 58 570 67 593 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 20 349 19 165 Material och varor, internt 15 059 16 597 Material och varor, externt 16 083 17 935 Övriga tjänster, internt 67 165 61 548 Övriga tjänster, externt 1 959 2 957 Övriga kostnader, internt 7 183 7 882 Övriga kostnader, externt 7 516 7 703
Sida 23(25) Totalt 1 071 401 1 077 897 3. Personalkostnader, detaljer 1603 1503 Löner 413 289 404 726 Övriga personalkostnader 10 153 11 154 Sociala avgifter 176 304 171 442 Pensionskostnader 0 0 Totalt 599 746 587 322 4. Avskrivningar och nedskrivningar 1603 1503 Avskrivningar Maskiner och inventarier 2 863 2 677 Totalt 2 863 2 677 Nedskrivningar Maskiner och inventarier 30 0 Totalt 30 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar 2 893 2 677 5. Finansnetto 1603 1503 Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 96 Ränteintäkter, externt 37 37 Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 5 Totalt 37 138 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 368 307 Räntekostnader, externt 20 27 Övriga finansiella kostnader, internt 0 1 Övriga finansiella kostnader, externt 231 219 Totalt 619 554 Totalt finansnetto -582-416 6. Investering i anläggningstillgångar 1603 1503 Årets investering i maskiner och inventarier 1 327 2 735 Årets pågående investering 189 0
Sida 24(25) Totalt 1 516 2 735 7. Maskiner och inventarier 1603 1512 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 276 954 260 411 Nyanskaffningar 1 327 16 586 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter -61 0 Försäljningar/utrangeringar -378-43 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 277 842 276 954 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 222 513 211 462 Årets avskrivning och nedskrivning 2 895 11 079 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter -16 0 Försäljningar/utrangeringar -300-28 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 225 092 222 513 Utgående restvärde 52 750 54 441 8. Pågående investeringar 1603 1512 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 189 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 189 0 9. Kortfristiga fordringar 1603 1512 Kundfordringar, internt 333 934 333 702 Kundfordringar, externt 12 709 11 129 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 1 249 451 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt 53 981 54 764 Övriga fordringar, internt 277 313 20 560
Sida 25(25) Övriga fordringar, externt 21 101 274 272 Totalt 700 287 694 878 10. Långfristiga skulder 1603 1512 Långfristig skuld, investeringsbidrag 27 37 Övriga långfristiga skulder, internt 50 699 50 699 Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt 50 726 50 736 11. Kortfristiga skulder 1603 1512 Leverantörsskulder, internt 84 755 84 556 Leverantörsskulder, externt 58 569 109 182 Semesterskuld 133 463 113 195 Löner, jour, beredskap, övertid 14 401 15 790 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt 64 177 56 311 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 5 303 1 225 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 75 780 85 457 Övriga kortfristiga skulder, internt 45 438 6 422 Övriga kortfristiga skulder, externt 1 417 27 086 Totalt 483 303 499 224