Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt



Relevanta dokument
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Hur kan MI, KBT och andra metoder underlätta förändring?

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Hälsoekonomiskt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Regeringsuppdrag till FHI

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Nationella riktlinjer

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

medicine doktor, hälsoekonom, Örebro

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Levnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Rekommendationer från Hälsorådet

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Stockholm Socialstyrelsen STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Att samtala om levnadsvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Struktur, rutiner och utbildning

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Nationella riktlinjer för f tandvården

Handledning kring levnadsvanor 2014

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nya nationella riktlinjer för tandvård

Transkript:

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström

Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens ansvar Livsstilsförändring Delaktighet Självtillit Salutogenes Individens behov

Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens ansvar Livsstilsförändring Delaktighet Självtillit Salutogenes Individens behov

Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens ansvar Livsstilsförändring Delaktighet Självtillit Salutogenes Individens behov

Samhällets krav och belöningar Patient Individens behov Läkare Individens behov

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder alkohol, fysisk aktivitet, matvanor och tobak

Organisation av riktlinjearbetet Projekt Socialstyrelsens styrgrupp Stroke Hjärtsjukvård Diabetes Levnadsvanor Projektledningsgrupp Fyra faktagrupper Hälsoekonomisk faktagrupp Prioriteringsgrupp Kvalitetsindikatorgrupp

Nationella riktlinjer för vårdens arbete med levnadsvanor Tidplan Implementering Slut - version Avgränsning Faktagranskning Prioriteringsprocessen Preliminär version 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Regionala konferenser Remissrunda

ORGANISATION Projektledare: Kerstin Nordstrand Projektsekreterare: Maria Branting Elgstrand Sakkunnig Sven Larsson och Margareta Kristensson Faktagruppsordförande Preben Bendtsen Agneta Ståhle Mette Axelsson Hans Gilljam Lars Hagberg Prioriteringsordförande Professor Lars Weinehall Prioriteringsgrupp: Ett 30-tal personer från olika professioner inom relevanta specialiteter. Primärvården väl representerad

Prioriteringsarbetet i praktiken Sammanvägning av fakta utifrån de vetenskapliga underlagen (medicinska och hälsoekonomiska data) Redovisning av fakta (5-10 rader per område) totalt 135 rader Prioriteringsgruppen prioriterar alla rader (1-10, icke göra eller FOU) Synkronisering mellan diagnoserna/områdena

Grund för prioritering Tillståndets svårighetsgrad Effekt Kostnad Grad av evidens

Grund för prioritering Låga kostnader i förhållande till vunna levnadsår och minskat lidande QALY Quality Adjusted Life Years

Evidensstyrka och prioriteringar Svårighetsgrad Prioritering Arbetsgången

Tillstånd/ Åtgärd Exempel rökning Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Evidens Kostn Prioriteri Kommentar för ad per ng effekt vunne t år 2 Dagligrökning hos vuxen patient Kort rådgivning 20 Dagligrökning hos vuxen patient Kvalificerad rådgivning/ samtal (grupp) Kraftigt till mycket Andel som kraftigt förhöjd risk slutar röka för sjukdom, sänkt 1,9-3,3% vs. livskvalitet och 0,3-0,5% jämfört förtida död. med ingen Måttlig evidens styrka Kraftigt till mycket åtgärd Andel som Hög kraftigt förhöjd risk slutar röka evidens för sjukdom, sänkt 17,2% vs. 7,7%, styrka livskvalitet och förtida död. OR 2,17 (KI 1,37-3,45) jämfört med ingen intervention Låg 6 Allvarligt tillstånd, liten effekt (finns bättre alternativ) Låg 2 Bättre kostnadseffektiv itet än rad 18 (inom intervallet "låg kostnad per qaly") Andel som Hög slutar röka evidens 11,5% vs. 5,5%, styrka OR 2,64 (KI 1,89-3,69) jämfört med självhjälpsmateri al Andel som slutar röka 19,9% vs. 22,8%, OR 0,86 (KI 0,66-1,12) jämfört med individuell kvalificerad rådgivning/

Vad passar ditt upptagna schema bäst, träning en timma om dagen eller att vara död 24 tim per dygn?

Vad har jag för nytta Basera mitt arbete på evidens Prioritering, resurser - vårdcentralen, kommunen, landstinget Kunskapsbank

Vad har jag för nytta Basera mitt arbete på evidens Prioritering, resurser - vårdcentralen, kommunen, landstinget Kunskapsbank www.socialstyrelsen.se

Rådgivning Kort rådgivning: Mycket korta standardiserade råd. Rådgivning: Samtal, dialog, patientcentrerad, 10 30 minuter Kvalificerad rådgivning: Teoribaserad, strukturerad, ex. motiverande samtal eller beteendeterapi. Rådgivaren utbildad i metoden. Tidsmässigt mer omfattande än rådgivning.

Rökning Erbjuda kvalificerad rådgivning med tillägg av nikotinläkemedel inför operation (prio 1) Vi kan erbjuda rådgivning med tillägg av nikotinläkemedel inför operation (prio 4)

Rökning Erbjuda kvalificerad rådgivning i grupp (prio 2) Erbjuda kvalificerad rådgivning individuellt (prio 3) Erbjuda proaktiv telefonrådgivning (prio 3)

Rökning Erbjuda kvalificerad rådgivning i grupp (prio 2) Erbjuda kvalificerad rådgivning individuellt (prio 3) Erbjuda proaktiv telefonrådgivning (prio 3)

Rökning Vi kan erbjuda rådgivning med särskild uppföljning (prio 4) erbjuda datorbaserad rådgivning (prio 5) erbjuda kort rådgivning (prio 6)

Rökning Vi kan erbjuda rådgivning med särskild uppföljning (prio 4) erbjuda datorbaserad rådgivning (prio 5) erbjuda kort rådgivning (prio 6)

Otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivning med tillägg av skriftlig ordination (prio 3) stegräknare (prio 3) Erbjuda rådgivning (prio 4)

Ohälsosamma matvanor Erbjuda kvalificerad rådgivning (prio 3)

Riskbruk av alkohol Erbjuda rådgivning utan uppföljning (prio 5)

Riskbruk av alkohol Bättre utan uppföljning!? Handlar om enbart Riskbruk, inte Missbruk & Riskbruk, därmed lägre prioritering men en bör - rekommendation

SFAMs råd för levnadsvanefrågor Mette Barth, Vellinge Cecilia Björkelund, Strömstad Astri Brandell Eklund, Stockholm Björn Hallström, Nyköping Anna Hertin, Ankarsrum Lars Jerdén, Borlänge Mats Rydberg, Halmstad Anna-Karin Svensson, Sandviken Patrik Wennberg, Skellefteå Åsa Wetterqvist, Uppsala Sven Wåhlin, Bålsta