KALLELSE till sammanträde

Styrelse 2012-06-14 Kommunförbundet Norrbottens styrelse KALLELSE till sammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse Tid: Torsdagen den 14 juni 2012 klockan 10.00 (Kaffe, thé och smörgås står framdukat från 09.30) Observera att förhandlingarna återupptas efter lunch med punkten Regionfrågans historia och nuläge samt NLL:s ansökan om att från 2015-01-01 bilda Regionkommun Norrbotten Plats: Kulturens Hus, Olga Bardhrummet, Luleå Program och föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna finns även tillgängliga på webbplatsen www.bd.komforb.se Se Politisk organisation Styrelsen Kallelser mm Delgivningar redovisas endast på webbplatsen enligt styrelsens beslut. Ordinarie ledamot som inte kan närvara ombeds kalla sin ersättare och meddela detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon 0920-205400 eller e-post: kahn@bd.komforb.se KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN Karl Petersen Ordförande /Kjell-Åke Halldén

Styrelse 2012-06-14 Föredragningslista för styrelsens sammanträde 2012-06-14 1. Val av justerare 2. Föredragningslista 3. Europaforum Norra Sverige och NSPA-nätverket Muntlig information av Mattias Karlsson, rapportör Europaforum Norra Sverige 4. Bolagisering av Invest in Norrbotten Muntlig information av Jörgen Eriksson, Invest in Norrbotten 5. Norr GIS - Möjligheter och utmaningar för kommunerna Muntlig information av: Fredrik Ekefjärd, NorrGIS ordförande, Teknisk Lantmätare & GIS samordnare, Skellefteå kommun Jonny Halvarsson, Metria AB, medlem i NorrGIS styrelse Anneli Sundvall, Lantmäteriet, regional geodatasamordnare Bilaga: Information från Norr GIS 6. Kommunernas avgifter 2013 Bilaga: Förslag enligt rubrik 7. Politisk ledningsgrupp för samverkan mellan NLL och kommunerna Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 8. Lägesrapport IT-samverkan/e-tjänster Projekt Regionalt befolkningsregister Bilaga: PM 9. Ansökan forsknings- och utvecklingsprojekt Betydelsefulla möten i skolan Bilagor: a) PM, b) Ansökan enligt rubrik 10. Ansökan om bidrag till projekt Ung i Tornedalen Bilagor: a) PM, b) Ansökan enligt rubrik 11. Ansökan om bidrag till Green Spirit Island Festival Bilagor: a) PM, b) Ansökan enligt rubrik 12. Ny ledamot i Socialberedningen efter Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Bilaga: PM

Styrelse 2012-06-14 13. Rapporter Rapport från Tillväxtberedningen Rapport från Kommunikationspolitiska rådet Rapport från Barn- och utbildningsberedningen Rapport från Socialberedningen Rapport från Kulturberedningen Direktörens rapport Bilaga: Rapport enligt rubrik 14. Delgivningar 15. Övriga frågor 16. Regionfrågans historia och nuläge samt NLL:s ansökan om att från 2015-01-01 bilda Regionkommun Norrbotten Muntlig information av Jan- Åke Björklund, sakkunnig i regionfrågan. Styrelsen diskuterar ärendet och tar därefter eventuell ställning i frågan.

Plats för noteringar: Ärende 5

Agenda Möte 14 juni, 10.45-11.15, Kulturens Hus, Luleå NorrGIS är sedan 2012 en sammanslagning av de två regionala ideella föreningarna Linfo Norrbotten (grundat 1985) och Västerbottens GIS, VGIS (grundat 1993). GIS står för Geografiska informationssystem vilka idag är naturliga verktyg inom bland annat samhällsplanering, infrastrukturprojekt, befolkningsanalyser, inom risk och sårbarhetsanalys. GIS används även som verktyg för bättre resurs- och transportplanering, det är ett utmärkt verktyg för att ta fram kartor, stor och småskaliga 3D-modeller och att generera underlag till beslut som ofta rör stora ekonomiska värden. Norrbotten har länge legat långt framme, kunskapsmässigt, innovationsmässigt och kring företagande inom området. Kommuner, Infrastrukturbyggare, Länsstyrelse, Lantmäteri, Skogsstyrelse mfl ser stora nyttor med GIS då man dagligen hanterar stora mängder geografisk information. Geografisk IT handlar om förmågan att hantera viktig lägesbunden samhällsinformation. Rätt tillgång och förenklade sätt att få tag i på geografisk information för att ta rätt beslut i de många satsningar som görs i Norrbotten är viktig för regional tillväxt. Vi vill lyfta och visa kommunförbundets styrelse och medlemmar vart Norrbotten befinner sig inom området idag och presentera Nätverket NorrGIS. Hur ser vi på samverkan med Kommunförbundet! Deltar gör: Fredrik Ekefjärd NorrGIS ordförande, Teknisk Lantmätare & GIS samordnare, Skellefteå kommun Jonny Halvarsson Metria AB, medlem i NorrGIS styrelse Anneli Sundvall Lantmäteriet, regional geodatasamordnare Kartan som verktyg för ökad samverkan i Norrbotten 25 min presentation Presentation av föreningen NorrGIS Kort bakgrund: GIS utvecklingen i Norrbotten fram till idag Nuläge: Var befinner sig GIS idag? En bild av hur samhällsplanering med inriktning GIS kan se ut. Möjligheter att möta medborgare på helt andra sätt ställer nya krav på kommunen Tex Bygglovshantering, visualisering av projekt, 3D modeller för projekt, transparens och öppenhet av kommunel geografisk information Vi exemplifierar vikten av korrekt geografisk information för rätt beslut! Geodatasamverkansprojektet/geodata.se - Vad är det, varför är det viktigt? Hur ser det ut på andra ställen i landet med regionala-/kommunala samarbeten kring GIS/kartor? Framtid: En kort beskrivning av kompetens och kunskapstillståndet i länet kring teknikområdet. Möjligheter och exempel. Det finns exempel på samarbeten redan i länet kring andra saker tex utbildning, gemensam gymnasieskola, fyrkantsamerbete, marknadsföring Luleå Boden; Arjeplog Arvidsjaur gemensam IT, Gruvnäringssamverkan - LKAB, Boliden, Northland mfl. Vilka frågor är viktiga att hantera kring GIS-samarbete! NorrGIS ger vår syn på detta! En av GIS stora nyttor är att kunna ta del av andras information och överlagra denna information tillsammans - mellan kommuner, inom kommuner mellan människor. För att detta ska lyckas krävs Samverkan, Samordning och Satsning på kompetens! Diskussion: 5 min Vi vill tillsammans med kommunförbundet ta del av era synpunkter! Vi ställer några frågor och kan svara på frågor. Hur kan man gå vidare? Vi ger några förslag! Välkommen!

Kontakter: Fredrik Ekefjärd NorrGIS ordförande, Teknisk Lantmätare & GIS-samordnare, Skellefteå kommun fredrik.ekefjard@skelleftea.se Annelie Sundvall Lantmäteriet, Regional geodatasamordnare (Norr- och Västerbotten) anneli.sundvall@lm.se Jonny Halvarsson Metria AB, NorrGIS styrelse jonny.halvarsson@metria.se medlemmar från Norrbotten i NorrGIS Arvidsjaurs kommun Bodens kommun Gällivare kommun Haparanda kommun Kalix kommun Kiruna kommun Luleå kommun Pajala kommun Piteå kommun Älvsbyns kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun IGIS Lantmäteriet Metria LTU Länsstyrelsen Norconsult Northland Resources Norrbottens regemente/i19 Sweco Skogsstyrelsen Trafikverket Tyréns

Plats för noteringar: Ärende

Kommunernas avgifter år 2013 Föreligger förslag till medlemskommunernas avgifter år 2013. Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige beslutade 2011-03-17 att medlemmarnas avgifter till Kommunförbundet Norrbottens kansli (0,70 promille), MediaCenter (0,54 promille) och FoU Norrbotten (0,21 promille) från och med 2012-01-01 slås samman till en ekonomi innebärande 1,45 promille av medlemmarnas samlade skatter och bidrag. Uttaxeringen för 2013 föreslås alltså bli 1,45 promille av skatter och bidrag 2012 för totala verksamheten inom Kommunförbundet Norrbotten. Kommun Summa skatter och bidrag 2012 (tkr) Totalsumma 2013 Jämförande summa 2012 Arjeplog 159 266 230 936 236 824 Arvidsjaur 332 921 482 735 474 267 Boden 1 280 342 1 856 496 1 815 842 Gällivare 871 910 1 264 270 1 271 609 Haparanda 444 395 644 373 639 112 Jokkmokk 269 187 390 321 393 139 Kalix 766 418 1 111 306 1 111 361 Kiruna 1 093 335 1 585 336 1 579 646 Luleå 3 225 660 4 677 207 4 611 154 Pajala 346 894 502 996 499 368 Piteå 1 728 038 2 505 655 2 482 661 Älvsbyn 392 348 568 905 574 370 Överkalix 188 902 273 908 274 830 Övertorneå 260 011 377 016 374 057 Totalt länet 11 359 627 16 471 459 16 338 240

Plats för noteringar: Ärende 7

Politisk samverkan med landstinget - förslag till överenskommelse I Norrbotten finns en länsstyrgrupp som är en samverkansgrupp mellan länets kommuner och landstinget. I den ingår fem socialchefer, fyra barnoch utbildningschefer från kommunerna samt fem chefer från hälso- och sjukvårdens divisioner och staben samt samordnare. Länsstyrgruppen tar initiativ till och fungerar som styrgrupp för samtliga arbetsgrupper för alla gemensamma frågor. Länsstyrgruppen fastställer länsövergripande överenskommelser och rekommendationer som därefter ligger till grund för lokala avtal. Två gånger per år genomförs gemensamma samverkanskonferenser med olika teman. Länsstyrgruppens arbete är organiserat i fyra områden: Hälsosam uppväxt Bra liv mellan ungdom och ålderdom Trygg ålderdom Övriga samverkansarenor Länsstyrgruppen har diskuterat bildandet av en politisk styrgrupp för gemensam ledning i samverkan inom vård, omsorg och skola. Den skulle ersätta dagens politiska styrgrupper för olika verksamhetsområden. Förslag från länsstyrgruppen redovisades för Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen 2012-02-23. Styrelsen har fått muntlig information i ärendet 2012-03-22. Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen har utsett en arbetsgrupp bestående av tre ledamöter ur respektive beredning för att utreda frågan. Arbetsgruppens utarbetade bilagt förslag som redovisades under beredningarnas gemensamma sammanträde 2012-05-15. Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen beslutade föreslå styrelsen att bifalla förslaget. Presidieberedningen föreslår Att förslaget bifalls

Överenskommelse om politisk samverkan inom hälso- och sjukvård, omsorg och skola mellan kommuner och landsting i Norrbotten Bakgrund Behovet av samverkan mellan kommun och landsting har blivit allt tydligare. Ett gemensamt ansvarstagande för den enskildes hälsa genom samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola är angeläget och nödvändigt. Sammansatta behov, inte minst bland de mest sjuka äldre, men även bland personer med missbruksproblem, personer med funktionsnedsättning och särskild problematik kring barn och unga, kräver god samordning och samverkan mellan landstinget och kommunerna för att säkra en god hälsoutveckling samt en kvalitetssäker vård och omsorg utifrån individfokus. En bristande kontinuitet i samhällets insatser skapar otrygghet för den enskilde. Otydliga uppdrag och en oklar ansvarsfördelning riskerar att skapa osäkerhet, diskussioner och tvister. Det finns stora behov att uppnå en mer jämlikt fördelad hälsa i befolkningen. Hänsyn behöver då tas till befolkningens olika levnadsförhållanden och sårbara grupper behöver särskilt uppmärksammas. Nuläge I Norrbotten finns en länsstyrgrupp som är en samverkansgrupp mellan länets kommuner och landstinget. I den ingår enbart tjänstemän; fem socialchefer, fyra barnoch utbildningschefer från kommunerna samt fem chefer från hälso- och sjukvårdens divisioner och staben samt samordnare. Länsstyrgruppen tar initiativ till och fungerar som styrgrupp för samtliga arbetsgrupper för alla gemensamma frågor. Länsstyrgruppen fastställer länsövergripande överenskommelser och rekommendationer som därefter ligger till grund för lokala avtal. Två gånger per år genomförs gemensamma samverkanskonferenser med olika teman. Länsstyrgruppens arbete är organiserat i fyra områden: Hälsosam uppväxt Bra liv mellan ungdom och ålderdom Trygg ålderdom Övriga samverkansarenor Områdena överensstämmer med den folkhälsopolitiska strategins uppdelning och utgår från ett individperspektiv och inte ett organisatoriskt perspektiv vilket även gör den hållbar över tid. Landstinget och länets kommuner antog en folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten 2007. En politisk länsgrupp, Norrbottens folkhälsopolitiska råd, har sedan dess initierat, samordnat och samrått kring folkhälsosatsningar och kunskapsspridning i länet. Fortlöpande samverkan sker med lokala folkhälsoråden i kommunerna men också med andra länsorgan med beröring till folkhälsa. I nuläget finns överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting inom flera utvecklingsområden. Det har föranlett ett närmare samarbete mellan huvudmännen med gemensamma anställningar av utvecklingsledare inom prioriterade utvecklingsområden. 1

Mål för samverkan Målet för samverkan är att den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i sjukvård, omsorg och skola ska tillgodoses av huvudmännen. Enskilda med behovsanpassade insatser ska få möjlighet att leva självständigt och under trygga förhållanden och bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Samverkan mellan landstinget och kommuner ska ge effekter i form av trygghet för den enskilde och bättre nyttjande av de totala resurserna, personalens kompetens och ekonomiska medel. Utgångspunkter För att kunna uppfylla de gemensamma målen krävs att samverkan mellan kommuner och landsting fungerar väl. Därför ska verksamheten hos respektive huvudman kännetecknas av: Ömsesidig respekt för varandras ansvars- och kompetensområden Revirtänkande ska motverkas Prestigelöshet i samarbete och umgänge Vilja att erbjuda optimala tjänster i varje enskild situation Insatser som ges med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna. Politisk beredning för hälso- och sjukvård, omsorg och skola Idag saknas en politisk beredning för gemensam ledning i samverkan inom vård, omsorg och skola. Istället finns flera politiska styrgrupper för olika verksamhetsområden. I takt med ökad statlig styrning i form av prestations- och resultatinriktade mål och indikatorer krävs en samverkan och ledning för att utveckla en mer effektiv och ändamålsenlig vård och omsorg. Bildandet av en politisk beredning kommer att innebära att Norrbotten nu får ett beredningsorgan för gemensamma frågor inom hälso- och sjukvård, omsorg och skola. Beredningen ska ha möjlighet att behandla andra gemensamma frågor med anknytning till ansvarsområdet. Den politiska beredningen ska ta ansvar för och säkerställa att samverkansformerna mellan parterna fungerar och ytterligare förbättras. Den politiska beredningen kan ersätta och komplettera tidigare gemensamma politiska styrgrupper inom olika sakområden som varierat över tid. 2

Framtida politisk samverkan ORGANISATIONSSKISS Kommun Kommun Kommun Kommun KomKommunförbundets styrelse LandLandstingsstyrelsen BoU-beredning Socialberedning Samverkansberedning Kommunförbundets kansli Länsstyrgruppen Den politiska beredning föreslås ha följande sammansättning: Landstinget utser fem ledamöter ur landstingstyrelsen. Kommunerna genom att utse fem ordinarie ledamöter från Socialberedningen och fyra ordinarie ledamöter från Barn- och utbildningsberedningen. Av dessa fem respektive fyra ledamöter ska ordförande från respektive beredning ingå. Ordförandeskapet och sekreterarfunktionen ska växla årsvis mellan parterna. Vid beredningsmötena ska protokoll föras. Den politiska beredningen ska hålla sammanträden minst fyra gånger per år. Respektive part har därutöver möjlighet att begära extra sammanträde vid behov. Den politiska beredningen utgör uppdragsgivare för länsstyrgruppen inom gemensamma områden kring hälso- och sjukvård, omsorg och skola. Ikraftträdande Denna överenskommelse träder i kraft när den godkänts av kommunförbundets styrelse och landstingsstyrelsen. Överenskommelsen gäller i 2 år och utvärderas därefter för ytterligare ställningstagande. Kommunförbundet Norrbotten Karl Petersen Ordförande Norrbottens läns landsting Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande 3

Plats för noteringar: Ärende 8

2012-05-10 Projekt Nationellt befolkningsregister en länsnod för kvalitetssäkrade befolkningsuppgifter Norrbottens läns landsting och länets kommuner har en gemensam arbetsgrupp som arbetar aktivt för att förverkliga intentionerna i den Nationella strategin för ehälsa och esamhället. Sveriges kommuner och landsting (SKL) stöder län och regioner i detta arbete. Under 2010 genomförde Norrbottens län ett projekt Regionnav med stöd av finansiering från SKL för att utreda om en s k länsnod skulle kunna försörja den mängd av lokala databaser och system som idag var och en handhar och registrerar identitetsuppgifter och som i vissa fall också utbyter dessa uppgifter med Skatteverkets Navet. I år har SKL beviljat medel, gemensamt för Norr- och Västerbotten, för fortsatt utvecklingsarbete. Ett av de primära syftena är att driftsätta regionala befolkningsregister för Norr- och Västerbotten. Dessa ska försörja kommunernas verksamhetssystem med kvalitetssäkrade befolkningsuppgifter. Samtliga kommuner har gemensamt behov inom: Socialtjänsten Skolan Personaladministration Fritidsverksamhet Kultur Teknisk förvaltning m m Det är viktigt att alla verksamheter i en kommun har tillgång till samma korrekta källa med uppgifter om dess invånare. Idag byggs plattformen upp för att tillhandahålla personuppgifter om länets invånare på ett standardiserat sätt. Regionnavet kommer att tillhandahålla gränssnitt som anslutande kommuner och system får tillgång till och kan göra integrationer mot. Vidare syfte med länsnoden är att skapa en gemensam plattform för ytterligare funktioner såsom IDP (identitetsutgivare) som kan användas för att tillhandahålla medborgare identifiering mot de e-tjänster som erbjuds. Det är en viktig framgångsfaktor att elektronisk identifiering sker för att leverera rätt tjänsteutbud till individen. Utveckling av medborgarnas möjligheter till valfrihet av tjänster samt delaktighet och engagemang i samhällsfrågor har blivit en allt viktigare fråga för kommuner och landsting. En e-tjänsteplattform kan med fördel kopplas ihop med identifieringsmöjligheterna som länsnoden erbjuder eller integreras mot kommuners egna system för e-tjänster. Projektet beräknas pågå till 31 december 2012 i nära samarbete med region Västerbotten. Under sommaren och hösten 2012 kommer kommunerna ha möjlighet att delta i test av regionnavet. 1

2012-05-10 För att kunna permanenta lösningen för länet och samtidigt skapa förutsättningar för fortsatt samverkan för utveckling av esamhället i kommunerna bör ett inriktningsbeslut tas senast till hösten 2012 vad gäller fortsatt samverkan/samordning för utvecklingsarbetet inom området. För kommunerna som efter testet är intresserade av en gemensam lösning för kvalitetssäkrade befolkningsuppgifter kommer fr o m år 2013 kostnaderna för drift av plattformen att fördelas mellan deltagande kommunerna efter invånarantalet som nyckeltal. Kostnaden för plattformen, vilken bedrivs gemensamt, kommer att upplevas attraktiv. Kommunernas nuvarande kostnader för hämtning av befolkningsuppgifter beräknas uppgå till ca 700 tkr/år. Vi räknar med att en länsnod höjer kvalitén i uppgifterna samt att på sikt även sänker kostnaderna för kommunerna. De exakta kostnaderna för varje kommun kan presenteras i slutet av 2012 då förvaltningsmodellen presenteras. Kansliet föreslår Att rapporten, med godkännande, läggs till handlingarna Presidieberedningen föreslår Att rapporten, med godkännande, läggs till handlingarna 2

Plats för noteringar: Ärende 9

Ansökan från Luleå tekniska universitet om medfinansiering av forsknings- och utvecklingsprojektet Betydelsefulla möten i skolan Föreligger ansökan om medfinansiering på 207 000 kronor från Kommunförbundet Norrbotten enligt rubrik. Luleå tekniska universitet, Ulrika Bergmark, ansöker i samverkan med Betydelsefulla möten om medfinansiering. Forsknings- och utvecklingsprojektet avser att generera kunskapsvinster teoretiskt och praktiskt vad gäller skolan som en plats för betydelsefulla möten. Ambitionen är också att i samverkan med Kommunförbundet och kommunerna i Norrbotten sprida resultaten vid konferenser m.m. Ledamöter i Barn- och utbildningsberedningen har diskuterat frågan 2012-05- 15. Av diskussionen framgick bland annat att en finansiering av denna storlek för ett projekt av detta slag inte kan anses vara en av Kommunförbundet Norrbottens primära uppgifter. Presidieberedningen har 2012-05-24 beslutat föreslå styrelsen Att ansökan avslås

Ansökan hos Kommunförbundet Norrbotten: Forsknings- och utvecklingsprojekt Betydelsefulla möten i skolan FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT BETYDELSEFULLA MÖTEN I SKOLAN Forskare, Luleå tekniska universitet: Ulrika Bergmark, universitetslektor, Institutionen för konst, kommunikation och lärande och Catrine Kostenius, universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskap. Förlagsredaktör och författare, 2act Betydelsefulla möten: Catherina Ronsten MOTIVERING TILL ANSÖKAN KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN Enligt Kommunförbundet Norrbotten ska verksamheten inom Barn- och Utbildningsområdet syfta till att bidra till så hög kompetensnivå som möjligt för länets invånare. Verksamheten sträcker sig över samtliga utbildningsområden från förskola tom universitet och vuxenutbildning. Fokus ligger på kompetensutveckling inom utbildningsområdet. Eftersom vårt planerade forskning- och utvecklingsprojekt projekt handlar om att studera och skapa förståelse för betydelsefulla erfarenheter som lärare, elever och föräldrar har gjort genom olika möten i skolmiljöer samt att utifrån forskningen kunna bidra till skolutveckling inom detta område genom utbildningsinsatser ser vi att detta omfattar syftet med Kommunförbundet Norrbotten. Genom att forskningen kommer att bedrivas av forskare från Luleå tekniska universitet och att vi avser göra en riktad efterlysning av betydelsefulla berättelser från Norrbotten är den regionala kopplingen tydlig. I projektet kommer vi också att göra en separat publikation av berättelserna från Norrbotten, så att regionens erfarenheter av betydelsefulla möten i skolan kan spridas på ett särskilt sätt. Forskarna kommer att samarbeta med ett företag som har sin bas i Eskilstuna, vilket gör att forskningen sprids nationellt, främst genom utbildning. Vid en eventuell finansiering av vårt projekt ser vi också fördelar med det nätverk som Kommunförbundet Norrbotten har i regionen som skulle kunna påverka spridningen av resultaten av forskningen på ett positivt sätt. Även om det planerade projektet främst berör lärare, elever och föräldrar, ser vi också möjligheter till att sprida lärdomarna från projektet till andra yrkesgrupper som i sitt arbete möter olika människor. Slutligen kan sägas att vi ser fram emot att dela med oss av våra erfarenheter i projektet till personer som är involverade i Kommunförbundet Norrbottens verksamhet. BAKGRUND Dagens svenska skola har fått en hel del kritik under de senaste åren, både när det gäller kunskaper och hur elevers lärandemiljö ser ut. Denna negativa syn på skolan baseras på nationella och internationella undersökningar. Vi har funderat över vilka kunskaper som mäts i dessa undersökningar och vad resultaten säger om hur den svenska skolan mår. Syftet med utvärdering av den svenska skolan är att ge en fingervisning om vad som behöver förändras för att elevernas måluppfyllelse ska öka och att alla barn ska trivas och utvecklas i skolan. Det kan dock finnas många alternativa vägar för att förbättra skolans verksamhet. Enligt vår och andras erfarenheter är de flesta av oss vana att identifiera problem för att sedan lösa dessa. Problem kan vara till hjälp att driva en människa framåt, men det kan också vara en hämmande 1

Ansökan hos Kommunförbundet Norrbotten: Forsknings- och utvecklingsprojekt Betydelsefulla möten i skolan utgångspunkt. Vi vill i detta forsknings- och utvecklingsprojekt utmana den ofta förkommande fokuseringen på brister i verksamheter genom att presentera ett alternativt sätt att lösa problem genom att uppmärksamma det som fungerar bra; att helt enkelt ge mer utrymme för det som vi önskar mer av. Detta handlar inte om att blunda för problem och brister, utan att istället om att få syn på styrkor i en verksamhet och låta dessa vägleda utvecklingen. Att starta en forskningsoch utvecklingsprocess i de händelser som uppskattas, kan fungera som en omformulering av rådande verksamhet för att hitta nya vägar till förändring. När det gäller skolutveckling kan internationella och nationella mätningar av skolan fungera som en nulägesbeskrivning, men det är inte den enda rösten som ska höras i skolutvecklingsfrågor. Den personal och de elever som vistas i skolan samt de styrdokument som reglerar skolan är också röster som ska visa vägen för framtidens skola. Elevers erfarenheter av skolan bildar tillsammans med lärares ansvar, som uttrycks i skolans styrdokument, grunden för skolutveckling. Det vuxna perspektivet har länge dominerat forskning om skolans verksamhet, även om barns och elevers perspektiv förekommer allt mer. På senare år har forskning visat på nyttan av att både vuxna och elever kommer till tals. Våra egna erfarenheter pekar också på detta. Syftet med detta forsknings- och utvecklingsprojekt är att studera och skapa förståelse för betydelsefulla erfarenheter som lärare, elever och föräldrar har gjort genom olika möten i skolmiljöer samt att utifrån forskningen kunna bidra till skolutveckling inom detta område genom utbildningsinsatser. PROJEKTBESKRIVNING Detta projekt består av två delar: forskningsstudier och utvecklingsarbete. PLAN FÖR FORSKNINGSSTUDIERNA Datainsamling Catharina Ronsten, 2act Betydelsefulla Möten, ansvarar för att göra en rikstäckande kampanj där hon inbjuder lärare, elever och föräldrar att lämna in sina berättelser om betydelsefulla möten i skolan via företagets hemsida. Ronsten har i kontakter med forskarna erbjudit att de får ta del av dessa berättelser för vetenskapliga analyser, dock under förutsättning att berättarna ger sitt godkännande att berättelserna får användas i forskning. Innan forskarna kan ta del av berättelserna måste enligt forskningsetisk sed en etikprövning till den regionala etikprövningsnämnden i Umeå göras. Dataanalys När insamlingen är klar får forskarna Ulrika Bergmark och Catrine Kostenius tillgång till de skriftliga berättelserna och då börjar arbetet med att analysera innehållet i dem. Vi kommer att använda oss av en fenomenologisk analysmetod, som syftar till att skapa en förståelse för deltagarnas erfarenheter som visar sig i berättelserna. Genom att söka efter likheter och skillnader i de insamlade berättelserna resulterar analysen i en tematisk beskrivning av innehållet i materialet. Presentation av resultat När analysarbetet är klart påbörjar vi artikelskrivningen. Målet är att resultatet av forskningen presenteras och publiceras i form av två artiklar på engelska i internationella pedagogiska och hälsovetenskapliga tidskrifter. I och med att engelska inte är vårt modersmål kommer vi att behöva anlita språkgranskning av våra artiklar. För att kunna nå ut med och presentera forskningsresultaten till en bredare publik planerar vi att åka på nationella och internationella forskningskonferenser. 2

Ansökan hos Kommunförbundet Norrbotten: Forsknings- och utvecklingsprojekt Betydelsefulla möten i skolan PLAN FÖR UTVECKLINGSARBETET Forskningsstudien avser att generera kunskapsvinster teoretiskt och praktiskt vad gäller skolan som en plats för betydelsefulla möten. Ambitionen är att genom forskningen skapa kunskap kring betydelsefulla möten i skolan: deras innebörd och innehåll. Detta för att ge personal i skolan en bättre förståelse för vad lärare, elever och föräldrar värdesätter i mötet med skolan som ett led i att förbättra skolan. Utvecklingsarbetet syftar till att omsätta kunskaperna från forskningen till skolpraktiken och därigenom kunna bidra till skolutveckling inom detta område, särskilt genom följande punkter: 2act Betydelsefulla Möten avser att ge ut en populärvetenskaplig bok på svenska som bygger på de insamlade berättelserna. Boken planeras ha en studiehandledning, så att skolledare, pedagoger och andra som är intresserade av skolutveckling kan inom sin organisation arbeta med innehållet i boken och omsätta lärdomarna från berättelserna i sin egen verksamhet. Ett antal spridningsseminarier och workshops kommer att hållas i Norrbotten och i övriga landet i samarbete med lokala skolor och läromedelsföretaget Läromedia. Vi kommer också att medverka vid Skolforum, utbildningsmässa för Sveriges pedagoger, under hösten 2012. En e-utbildning med utgångspunkt i berättelserna kommer att skapas och ges via 2act Betydelsefulla mötens hemsida, på sk. 2act Index. Se exempel: http://2act.se/affarsomraden/2act-index/ Vi planerar för att skapa möjlighet för fortsatt forskning (sk. följeforskning) på ett antal skolor som jobbar med de slutsatser och verktyg som forskningen genererat. DE SÖKANDES TIDIGARE ERFARENHETER ULRIKA BERGMARK Ulrika Bergmark är universitetslektor vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande vid Luleå tekniska universitet (LTU). Hon disputerade 2009 med avhandlingen Building an ethical learning community in schools som handlar om relationernas och bemötandets roll för lärande i skolan. Ulrikas forskning fokuserar lärandefrågor ur olika perspektiv. Av särskilt intresse är etiska frågor i skolan, elevdelaktighet, uppskattande förhållningssätt, skolutveckling och kvalitativa forskningsmetoder. Hon har deltagit i ett treårigt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet Skolan suger eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö, som avslutades 2011. Ulrika undervisar i kurser inom forskarutbildning, masterprogram i Utbildningsvetenskap och Hälsovetenskap, lärarutbildning och hälsovägledarutbildning vid LTU. I rollen som lektor arbetar hon 20% med skolutvecklingsfrågor i Piteå kommun med särskilt fokus på ett visionsarbete som startade 2010 som centrerar kring relationer, bemötande, elevdelaktighet och inspirerande lärandemiljö. Tidigare erfarenheter av skolutveckling är en fyraårig process, 2005-2009, Värdefullt i Hortlax skolområde, Piteå kommun, som syftade att skapa en etisk lärandemiljö. Inom ramen för utvecklingsarbetet publicerades boken Värdefullt lärande Den goda cirkeln (Betydelsefulla möten & Förlag, 2010) där lärare och elever skrev om sina värdefulla erfarenheter i förskola och skola. Ulrika fungerade som redaktör för boken. Ulrikas stora kontaktnät med skolor i Piteå kommun skapar möjligheter för spridning av det planerade forskningsprojektets resultat i det lokala närområdet. För att göra forskningen tillgänglig för pedagoger, skolledare och andra som är intresserade av skolutvecklingsfrågor, skrev hon tillsammans med kollegan Catrine Kostenius boken 3

Ansökan hos Kommunförbundet Norrbotten: Forsknings- och utvecklingsprojekt Betydelsefulla möten i skolan Uppskattningens kraft lärande, etik och hälsa (Studentlitteraur, 2011), som bygger på deras respektive avhandlingar. CATRINE KOSTENIUS Catrine Kostenius är universitetslektor vid Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet (LTU). Hon disputationen i maj 2008 och har fortsatt arbeta med den röda tråden i avhandlingen hälsofrämjande arbete. Catrine arbetar med forskning som fokuserar på hälsa, hälsopromotion och hälsoutbildning generellt för alla människor och i synnerhet för barn och ungdomar, framförallt i de nordliga delarna av världen som här i Barentsområdet men även i norra USA och Canada. Just nu deltar hon i ett par forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med sina doktorander, ett där elever i årskurs 7 är delaktiga i ett projekt som sammankopplar IKT och hälsofrämjande arbete. Det andra är ett internationellt forskningsprojekt - Arctic Children där fokus är en modell för hälsopromotion med hjälp av empowerment och IKT i norra delarna av Sverige, Finland, Norge och Ryssland. Catrine har skrivit två läroböcker. Den första har titeln, Hälsovägledning från ord och tanke till handling (2006) skriven tillsammans med kollegan Ann-Karin Lindqvist. Den nyutgivna läroboken, Uppskattningens kraft lärande, etik och hälsa (2011) har Catrine skrivit tillsammans med forskningskollegan Ulrika Bergmark. Tillsammans med Ulrika gör Catrine forskningsresultat tillgängliga för allmänheten genom boken och kurser på LTU på bland annat lärarutbildningen och på hälsovägledarprogrammet. CATHERINA RONSTEN Catherina Ronsten är journalist och marknadsekonom. Catherina har över 15 års erfarenhet av att arbeta med politik, varav många år högt upp i ledningen i ett av våra svenska partier. Hon har arbetat på Sveriges Riksdag och suttit som ordinarie ledamot i Stockholm Stads kommunfullmäktige. Vidare har Catherina i sin position som ansvarig för Det Naturliga Stegets Miljöinstitut genomfört förändringsprocesser och initierat miljöarbete tillsammans med ett stort antal företagsledningar (IKEA, McDonalds, Electrolux m,fl). Catherina arbetade i mitten av 90-talet som ansvarig för att starta upp Rättvisemärkt i Sverige (idag Fairtrade). Hon är etikkonsult med en erfarenhet av att arbeta med värdedrivet ledarskap och etiska frågor. 1996 startade hon eget och har sedan dess med framgång drivit sitt företag. Hon är grundare och kreativt ansvarig för 2act Betydelsefulla Möten. Sedan starten 2000 har sju kampanjer/insamlingar i serien med Betydelsefulla möten har genomförts (skola 2001, vård 2004, idrott 2008, entreprenörer 2009, Du är betydelsefull, politiker och Ambassadörer för kvinnors företagande 2010). Betydelsefulla möten har tagit fram en metod och struktur för att på riksnivå samla in spännande vardagsberättelser med fokus på möten som gjort skillnad. Där människor via en annan person bestämt sig för att ta nya steg i livet. Varje kampanj resulterar i en bok med en samling av betydelsefulla möten-berättelser från hela Sverige. Tidigare Betydelsefulla möten kampanjer/böcker Betydelsefulla möten - Lärare gör skillnad Betydelsefulla möten - Människor som recept Betydelsefulla möten i idrotten en samling berättelser om mod, svett och tårar Betydelsefulla möten - Entreprenörer berättar Presentboken Du är betydelsefull Betydelsefulla möten - Politiker berättar Betydelsefulla möten - Nu är det dags! 4

Ansökan hos Kommunförbundet Norrbotten: Forsknings- och utvecklingsprojekt Betydelsefulla möten i skolan BUDGET FÖR FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKTET BETYDELSEFULLA MÖTEN I SKOLAN BESKRIVNING AV PROJEKTUPPGIFT KOSTNAD Marknadsföring, nyhetsbrev och infokampanj 90 000 inför och i samband med datainsamling Datainsamling Catherina Ronsten 325 000 Analys av data, artikelskrivande, publicering 214 000 (30% av heltid under 1 år) Lön inkl. LKP Ulrika Bergmark Analys av data, artikelskrivande, publicering 221 000 (30% av heltid under 1 år) Lön inkl. LKP Catrine Kostenius OH + datordrift (forskning) 221 000 Etikprövning 5 000 Språkgranskning 15 000 Resor 20 000 Sammanställning av populärvetenskaplig 44 000 publikation Publicering av populärvetenskaplig 48 000 publikation Skapande av seminarieserie/workshops kring 30 000 berättelserna Skapande av e-kurs inspirerad av och baserad 48 000 på berättelserna och forskningsresultatet Utställning Skolforum 2012 60 000 Föreläsningsserie via Läromedia, 13 orter 70 000 våren 2013 TOTAL BUDGET 1 411 000 I kostnader för OH ingår: Lokaler, Universitetsledning, utbildnings- och forskningsadministration, Ekonomi- och personaladministration, Bibliotek, Infrastruktur och service, Institutionsadministration/avdelningsadministration samt Avdelningsgemensamma kostnader för avdelningsmöten mm. FINANSIÄR MEDFINANSIERING SÖKT BELOPP Luleå tekniska universitet 215 000 (10% av heltid under 1 år för Bergmark och Kostenius). Läromedia 145 000 Skolforum 105 000 2act Betydelsefulla möten förlag 240 000 Sparbanken Nords Framtidsbank 300 000 Norrbottens Läns Landsting 199 000 Kommunförbundet Norrbotten 207 000 TOTALT 705 000 706 000 SÖKT BELOPP KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN 207 000 5

Ansökan hos Kommunförbundet Norrbotten: Forsknings- och utvecklingsprojekt Betydelsefulla möten i skolan KONTAKTUPPGIFTER Ulrika Bergmark Universitetslektor, fil. dr i lärande Institutionen för konst, kommunikation och lärande Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå 0920-49 10 36, ulrika.bergmark@ltu.se Catrine Kostenius Universitetslektor, fil. dr i hälsovetenskap Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå 0920-49 32 88, catkos@ltu.se Catherina Ronsten Grundare och kreativt ansvarig för 2act Betydelsefulla Möten Portgatan 3 633 42 Eskilstuna 073-600 32 12 c.ronsten@2act.se 6

Plats för noteringar: Ärende 10

Ansökan om bidrag till projekt Ung i Tornedalen Föreligger ansökan om bidrag på sammanlagt 150 000 kronor, fördelat över tre år, enligt rubrik. Ansökan är undertecknad 2012-03- 30 av Ann-Katrin Pålsson, verksamhetsledare Hela Sverige ska leva Norrbotten. Syftet med projektet uppges bland annat vara Att en stor grupp unga inspireras att ta plats i samhället och är med och påverkar det och sin egen livssituation. Helt enkelt att de ska uppleva en ökad handlingskraft samt känna större delaktighet. Enligt ansökan beräknas ca 1000 ungdomar beröras rent konkret t.ex i form av att ha deltagit i någon workshop eller liknande och av dessa kommer ca 100 att vara delaktiga i mer än en aktiviteter och under en längre period Projektet är uppdelat i olika faser där den inledande fasen bland annat handlar om att rekrytera medarbetare/handledare på de olika orterna. Fas två är i huvudsak en genomförandefas och fas tre innebär att resultatet sprids. Förväntat resultat är bland annat att det ska finnas en medvetenhet hos kommuninvånare, tjänstemän och beslutsfattare om den idérikedom och den kompetens som unga människor har. De unga ska få redskap för att kunna och våga vara med att påverka samhället i en positiv riktning. Av Kommunförbundet Norrbottens stadgar framgår bland annat att förbundet har att tillvarata kommunernas intressen, främja deras samverkan och tillhandahålla dem service. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Kansliet bedömer att en finansiering enligt ansökan inte hör till de primära uppgifterna för förbundet. Under rådande ekonomiska förhållanden föreslår kansliet att styrelsen intar en restriktiv hållning då det gäller satsningar utöver förbundets primära uppgifter. Med hänvisning till ovan föreslår kansliet Att anhållan avslås Presidieberedningen föreslår Att anhållan avslås

Plats för noteringar: Ärende

Ansökan om bidrag till Green Spirit Island festival Kamar-Eddine Abdessammad ansöker om bidrag med 40 000 kronor för genomförandet av festival enligt rubrik. I ansökan redogörs för att ön Gråsjalören var en blomstrande samlingsplats for dans, kultur och halsa under 30-talet. I början av decenniet byggdes en utedansbana som komplement till den populära dansrestaurangen Hantverkshyddan. Ön användes förutom som badplats aven för sim- och skidtävlingar fram till 60-talet när lokalerna på on revs på grund av vandalism. Hösten 2011 föddes idén om att återuppliva det forna kultur- och hälsolivet som tidigare varit en viktig och stor del av Lulea skärgards attraktionskraft. I ansökan beskrivs en vision att under sista helgen i juli månad, den 27-29 juli, erbjuda turister samt stadens och länets invånare en chans att ta del av Luleås utbud av kultur, miljö och hälsa representerat på en gemensam plats, nämligen Gråsjalören i Luleå skärgård. Av Kommunförbundet Norrbottens stadgar framgår bland annat att förbundet har att tillvarata kommunernas intressen, främja deras samverkan och tillhandahålla dem service. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Kansliet bedömer att en finansiering enligt ansökan inte hör till de primära uppgifterna för förbundet. Med hänvisning till ovan föreslår kansliet Att anhållan avslås Presidieberedningen föreslår Att anhållan avslås

Plats för noteringar: Ärende 12

Ledamot i Socialberedningen efter Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Henning Åhman, (s), Arvidsjaur, har via telefon meddelat kansliet att han avsäger sig uppdraget som ordinarie ledamot i Socialberedningen. Styrelsen har därmed att utse ledamot i Socialberedningen. Styrelsen beslutade 2007-06-14, 68 att de fasta beredningarna ska vara Socialberedning samt Barn- och utbildningsberedning. Ledamöter i beredningarna valdes av styrelsen 2007-10-25, 109. Vägledande för valet av ledamöter i var att få geografisk spridning av representationen i beredningarna. Om principen med geografisk spridning ska gälla även detta val bör ledamoten i Socialberedningen efter Henning Åhman, (s), Arvidsjaur vara politiskt verksam i Arvidsjaurs-, Arjeplogs- eller Älvsbyns kommun. Styrelsens ledamot Jerry T. Johansson (s), Arvidsjaur, föreslår att ärendet bordläggs till nästa sammanträde. Presidieberedningen föreslår Att ärendet bordläggs till nästa sammanträde

Plats för noteringar: Ärende 13

Direktörens rapport juni 2012 Denna vår har varit intensiv men också oerhört kul och lärorik. Jag har nu besökt och informerat de flesta kommuner om förbundet och vår verksamhet. Mottagandet har varit fint och jag känner att besöken varit nyttiga för båda parter. NLL ansökan om att bilda Regionkommun från 2015-01-01 innebar ytterligare en snabbt inplanerad rundresa till kommunerna. När styrelsemötet genomförs har åtta kommuner besökts. För att klara detta praktiskt har jag och Anita fördelat vår representation vid besöken oss emellan. Det blir spännande att följa frågan under hösten. Utan att förekomma något har vi vid kansliet naturligtvis börjat fundera på vad en Regionkommun i länet skulle innebära för kommunerna och för förbundet. Kriskompetenscentrum (KKC) är ett projekt som vi drivit tillsammans med bland andra NLL och LTU under ett antal år. Syftet med projektet har varit att bidra till kompetensutveckling och samordning inom krisberedskapsområdet men också att utreda förutsättningarna att göra affärer inom området. Projektet har vida överträffat målsättningarna avseende kompetens och samordning men att göra affärer har visat sig svårare. NLL har nu beslutat att inte fortsätta sitt engagemang vilket gör att projektet upphört under våren. Det goda som framkommit ska tas om hand i ordinarie verksamhet. Lönerevisionen per 2012-04-01 stannade på ca 2,7 % vid förbundet. Utfallet per 04-30 visar på ett överskott om ca 300 000 kr. Roger Kempainen