Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun.

BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 1 (8) 2000-03-24 Dnr 1999:3598 Nacka kommun 131 81 NACKA Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. Bakgrund Skolverket fick den 24 november 1999 uppgifter om att Nacka kommun tillämpade ett system med skriftliga omdömen gällande elever i grundskolan. Skolverket beslutade den 21 januari 2000 att utreda dessa uppgifter. Skolverket har genomfört tillsyn i Nacka kommun med syfte att utreda om de skriftliga omdömen som lämnats byggt på en överenskommelse mellan elevens vårdnadshavare/föräldrar (nedan används vårdnadshavare som samlingsbegrepp) och läraren. Skolverket har även utrett om de skriftliga omdömen som givits haft karaktären av betyg. Allmänt När staten överlämnade huvudansvaret för den obligatoriska skolan till kommunerna fick de enskilda kommunerna och skolenheterna ett ökat ansvar för utformningen av verksamheten. Genom Skollagen, (SFS 1985:1100), Grundskoleförordningen (GrF) och 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har staten dock angivit de ramar inom vilka kommunernas utformning av skolans verksamhet skall hållas. Vissa betygsfrågor regleras i 7 kap GrF. Av kapitlets 12 och 13 framgår att terminsbetyg skall utfärdas vid slutet av varje termin i år åtta och vid slutet av höstterminen i år nio. Dessutom skall slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör. I den obligatoriska skolan skall betygssättning ske vid dessa fyra tillfällen. En lärare får inte utöver de stadgade betygstillfällena utfärda några betyg eller andra skriftliga omdömen som har karaktären av betyg. Lärarens samverkansplikt och informationsplikt gentemot elever och hem är långtgående. Detta framgår bland annat av Lpo 94. I avsnitt 2.4 föreskrivs vissa riktlinjer gällande lärarens skyldighet att samverka och informera

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 2 vårdnadshavarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. I GrF föreskrivs att detta skall ske genom utvecklingssamtal. Utredningen i Nacka kommun Vid en utredning av detta slag tar Skolverket del av en stor mängd material som på olika sätt visar hur kommunen och skolorna arbetar eller framledes planerar arbeta med sin verksamhet. I den föreliggande utredningen har Skolverket fokuserat kring en begränsad del av Nacka kommuns arbete med skolan. Skolverket vill inledningsvis förtydliga att en stor del av det material som gåtts igenom tyder på att Nacka kommun lagt ner ett omfattande och i många delar föredömligt arbete, helt i enlighet med intentionerna bakom de nationella bestämmelserna. Kommunnivå I kommunens skolplan uttrycks bland annat följande avseende skriftlig information. Föräldrarna skall minst en gång per termin informeras skriftligt om elevens utveckling och lärande. I kommentaren till skolplanen förtydligas detta direktiv. På skolans initiativ och utan särskilda utvecklingssamtal, skall elevens utveckling och lärande beskrivas skriftligt för föräldrarna. Beskrivningen skall vara tydlig och klar och relatera till målen och de kriterier som satts upp för måluppfyllelsen. Ingenstans i skolplanen anges att skriftlig information om elevens skolgång skall lämnas endast efter en överenskommelse i det enskilda fallet. Däremot uttrycks att den skriftliga informationen skall ges utan samband med utvecklingssamtalet. Skolnivå För att få en bild av hur tillämpningen med skriftlig information utformats vid några av skolorna i Nacka kommun har Skolverket begärt in olika typer av dokumentation. Utredningen visar bland annat följande: I de flesta av de undersökta skolorna har man genomfört system med skriftlig information under 1999. Sättet på vilket informationen varit utformad skiljer sig till viss del mellan skolorna. Skolorna har själva utformat de mallar som använts för informationen. Mallarna är i de flesta fall utformade så att eleven i varje ämne bedöms i två till fyra nivåer. Vid några skolor sätter läraren ett kryss i den förtryckta kolumn som överensstämmer med den grad av måluppfyllelse som eleven, gällande ett visst ämne, bedöms befinna sig i. Som exempel på rubriker till kolumnerna kan anges; Mycket bra, Bra, På väg, Bör förbättras. I vissa skolor lämnas även ett mindre utrymme för lärarens skriftliga kommentar, utrymmet är begränsat till cirka 4-5 ord. I en annan skola bedöms elevens kunskaper i ämnet som; Mycket bra, Bra, Mindre bra. Utöver detta bedöms även elevens ordning och uppförande som; Bra, Mindre bra. Läraren ger även en kort kommentar om läxläsning, provresultat, sena ankomster.

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 3 I några skolor uttrycks lärarens bedömning av elevens måluppfyllelse, gällande ett specifikt ämne, i ord. Även denna typ av bedömning ger en schabloniserad nivåindelning och som exempel kan anges; Har nått målen för år 4, Är på väg mot målen för år 4. Tillämpningen stämmer, i merparten av de skolor som Skolverket undersökt, väl överens med kommunens skolplan där det anges att den skriftliga informationen skall ges på skolans initiativ. Endast en av skolorna har visat att vårdnadshavarna informerats om en möjlighet att avstå från skriftliga omdömen om barnens utveckling och lärande. Frågor som Skolverket har bedömt - Om den skriftliga informationen lämnats som ett komplement till utvecklingssamtalen - Om den skriftliga informationen lämnats efter en överenskommelse mellan vårdnadshavare och lärare (frivillighet) - Om den skriftliga information som lämnats haft karaktären av betyg Rättsutredning som ligger till grund för beslutet Utvecklingssamtal Utöver reglerna för betygssättning regleras i 7 kap GrF även lärarnas plikt att fortlöpande informera eleven och dennes vårdnadshavare om elevens skolgång (7:2 GrF). Det är här fråga om skolgång ur ett bredare perspektiv än bara gällande kunskapsmålen. I paragrafen stadgas bland annat: Minst en gång varje termin skall läraren, eleven och dennes vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet skall alltså vara ett samtal i vilket såväl lärare, elev och vårdnadshavare skall komma till tals. Genom stadgandet har lagstiftaren angivit formen för hur läraren skall informera om elevens kunskapsutveckling. Att utvecklingssamtal skall ske en gång per termin utgör endast en minimiregel. Om någon av de tre parterna finner att behov föreligger är det alltså inget som hindrar att utvecklingssamtal hålls flera gånger per termin. Gällande elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen torde det vara lärarens skyldighet att ta initiativ till ett extra utvecklingssamtal. I 7:2 andra stycke GrF sägs: På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens skolgång. Här anges alltså att läraren, utöver att hålla ett muntligt utvecklingssamtal, även är skyldig att ge vårdnadshavarna skriftlig information. En förutsättning är dock att vårdnadshavaren begärt sådan skriftlig information och att denna information utgör ett komplement till utvecklingssamtalet. Formuleringen i 7:2 andra stycket GrF kan tyckas ge utrymme för tolkning. Den tolkningsfråga som uppkommer är huruvida stadgandet endast

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 4 fastställer lärarens faktiska skyldighet att ge skriftlig information på vårdnadshavarens begäran. Läraren skulle i sådant fall, utöver denna skyldighet, själv kunna välja att ge skriftlig information utan en begäran från vårdnadshavaren. En sådan tolkning kan tyckas styrkt av stadgandena i Lpo 94 2.4 och 2.7 men motsägs otvetydigt av förarbetsuttalanden avseende 7:2 GrF. I Prop 1994/95:85 uttalas bland annat Samtalet, vidareutvecklat till utvecklingssamtal, är alltså skolans viktigaste sätt att informera och informeras om elevens utveckling och skolgång. De föräldrar som så önskar bör kunna få skriftlig information som ett komplement till utvecklingssamtalet. Sådana skriftliga omdömen skall dock inte ha karaktären av betyg och alltid bygga på en överenskommelse i det enskilda fallet. Att regeringens förslag, i denna del, antogs framgår av utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UbU6. Där uttalas bland annat: Riksdagen bör sålunda ändra sitt tidigare beslut och slå fast att den skriftliga redogörelsen till eleven och elevens vårdnadshavare om elevens utveckling och skolgång alltid skall bygga på en överenskommelse i det enskilda fallet samt att den inte får ha karaktären av betyg. Regeringen har alltså, efter att lydelsen i Lpo trätt i kraft, åter aktualiserat frågan om skriftlig information. I propositionen har regeringen på ett tydligt sätt behandlat frågan om den skriftliga informationen och begränsningarna i dess användning. Genom 7:2 GrF anges således att läraren har en skyldighet att hålla utvecklingssamtal. Som ett komplement till detta samtal kan en vårdnadshavare begära skriftlig information om elevens skolgång. Det är endast genom en sådan överenskommelse som läraren har rätt att till hemmet lämna skriftlig information gällande elevens utveckling i skolan. Karaktären av betyg I 7:2 andra stycket GrF anges att skriftlig information som ges på begäran av en vårdnadshavare inte får ha karaktären av betyg. En skillnad mellan utvecklingssamtalet och betyget är, förutom den ovan angivna huvudregeln om muntlighet, de båda institutens syften. Ett av betygets huvudsakliga syften är att ge en bedömning av elevens kunskapsmässiga utveckling. Genom betyget anges de kvalitativa nivåer eleven nått i förhållande till kursplanernas mål för år 9. Syftet med utvecklingssamtalet är att ge en bild av elevens skolsituation i dess helhet och att främja elevens utveckling. I denna bild ingår elevens kunskapsmässiga utveckling som en viktig del. Lika viktiga är dock andra delar som inte är relaterade till ämneskunskaper. Som exempel kan anges; elevens ambition, arbetsförmåga, uppträdande, uppmärksamhet, samarbetsförmåga, kreativitet, självbild, sociala utveckling och hur eleven upplever och trivs i skolmiljön. Det är inte möjligt att göra en uttömmande lista över de samtal och omdömen som kan bli aktuella i det enskilda utvecklingssamtalet. Det är dock klart att de omdömen som lämnas inte får vara indelade i bedömningsnivåer liknande dem som tillämpas vid betygssättning.

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 5 En naturlig följd av systemet med betyg i år åtta och år nio är att den information som, genom utvecklingssamtalet ges eleven och dennes vårdnadshavare, blir mer målorienterad ju högre upp i grundskolan eleven kommer. Utvecklingssamtalet i de högre åren bör, i större utsträckning än i de lägre, behandla elevens förberedelser inför betygssättningen och elevens kunskapsnivå i förhållande till kunskapsmålen. De delaktiga (lärare, elev och vårdnadshavare) ges härigenom möjlighet att förbereda studierna på ett sådant sätt att kunskapsmålen kan uppnås i tid för betygssättningen. Varje elev som riskerar att inte nå kunskapsmålen skall, i god tid och oavsett skolår, ges det stöd han eller hon behöver. För att eventuella problem skall uppdagas på ett så tidigt stadium som möjligt bör lärarna på ett kontinuerligt sätt följa den enskilda elevens utveckling och lärande. Gällande vad som skall förstås med karaktären av betyg (7:2 andra stycket GrF) så ges i förarbetena inte någon närmare vägledning. Enligt Skolverkets mening bör denna del av stadgandet tolkas utifrån ordalydelsen. Utgångspunkten bör då vara vad som normalt sett karaktäriserar ett betyg i den obligatoriska skolan. Karaktäristiskt för betyg i år 8 och 9: - De har sin bestämda utgångspunkt i kursplan och betygskriterier - De ges vid bestämda tidpunkter/tillfällen - De avser på förhand bestämda ämnen - De har på förhand bestämda betygssteg - De bygger på ensidig information Sammanfattning av rättsutredningen Utvecklingssamtal Läraren är skyldig att fortlöpande informera eleven och dennes vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång per termin skall läraren, tillsammans med eleven och dennes vårdnadshavare, delta i ett utvecklingssamtal. Då eleven närmar sig de år i vilka betygssättning skall ske bör utvecklingssamtalet i högre grad beakta elevens intressen av att förbereda sina studier för att uppnå målen för år 9. En elev som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen skall alltid uppmärksammas och ges det stöd han eller hon behöver. Frivillighet Lagstiftaren har med utvecklingssamtalet angett den form för informationsutbyte som i normalfallet skall användas. Läraren skall dock, om en vårdnadshavare begär detta, även lämna skriftlig information om elevens skolgång. Läraren skall inte ge sådan skriftlig information utan en överenskommelse i det enskilda fallet.

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 6 Karaktären av betyg Den information som ges skriftligt får inte ha karaktären av betyg. En bedömning av om ett dokument skall anses ha karaktären av betyg eller inte får grundas på de kännetecken som finns gällande grundskolebetyg. En icke obetydlig del i denna bedömning är i vad mån omdömena endast eller till övervägande del tar hänsyn till elevens kunskapsmässiga utveckling inom de aktuella ämnena eller ämnesblocken. Genom formuleringen i Prop 1994/95:85 får dock inte ha karaktären av betyg har regeringen på ett tydligt sätt markerat att detta inte är ett område inom vilket enskilda kommuner eller skolor fritt äger experimentera. Bedömning Enligt vad Skolverket erfarit har Nacka kommun på olika sätt försökt särskilja den skriftliga information som skall ges till vårdnadshavare i Nacka kommun från sådan skriftlig information som regleras i 7:2 GrF. Företrädare för kommunen har i vissa fall givit uttryck för att grundskoleförordningen endast reglerar skriftlig information i samband med utvecklingssamtalet och att Nacka kommun i stället stödjer sig på den mer generella lydelsen i Lpo 94 2.7. Ett annat argument som framförts är att grundskoleförordningen endast anger den skyldighet som lärare har. Därutöver skulle det stå lärarna fritt att lämna skriftlig information utan begäran från vårdnadshavaren. Enligt Skolverkets mening är det inte någon artskillnad mellan skriftlig information enligt Lpo 94 och skriftlig information enligt grundskoleförordningen. Här måste särskild hänsyn tas till att lagstiftaren, efter att lydelsen i Lpo trätt i kraft, genom Prop 1994/95:85 åter har aktualiserat och förtydligat frågan om skriftlig information. Skolverket finner klart stöd i de aktuella förarbetena för att det är samma skriftliga information som behandlas i de båda författningarna. Oavsett en tillämpning av Lpo 94 eller GrF gäller därför ett krav på frivillighet och att informationen inte får ha karaktären av betyg. Frivillighet En grundförutsättning för att den skriftliga informationen skall anses lämnad efter en överenskommelse i det enskilda fallet är att vårdnadshavaren har givits tydlig information om att förfarandet är frivilligt. Vårdnadshavaren skall på ett enkelt sätt ha givits möjlighet att välja om skriftlig information skall lämnas eller inte. Överenskommelsen skall även innefatta ett klargörande av vilken typ av information som skall lämnas. Skolverket kritiserar Nacka kommun för att skriftlig information givits utan en överenskommelse i det enskilda fallet. Samband med utvecklingssamtal I 7:2 GrF stadgas att eventuell skriftlig information skall utgöra ett komplement till utvecklingssamtalet. Den skriftliga informationen skall

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 7 således ges i samband med och bygga på samma principer som gäller för utvecklingssamtalet. Detta innebär (som ovan nämnts) att parterna, vid en överenskommelse om att skriftlig information skall lämnas, även skall klargöra vad informationen skall innefatta. Utifrån överenskommelsen skall läraren i skrift ge information om den unika eleven. Syftet med det skriftliga komplementet måste alltid vara att främja elevens utveckling och således måste hänsyn tas till att det handlar om en enskild elevs utveckling i förhållande till dennes förutsättningarna. Skolverket kritiserar Nacka kommun för att skriftlig information som lämnats inte utgjort ett komplement till utvecklingssamtalen. Förfarandena är således inte förenligt med stadgandet i 7:2 andra stycket GrF. Karaktären av betyg De omdömen som lämnats vid ett flertal av Nacka kommuns grundskolor bär i mer eller mindre hög grad på samtliga av de kännetecken för betyg som ovan angivits. Det bör nämnas att det var just denna typ av schabloniserade omdömen som lagstiftaren ville undvika genom ändringen av 7:2 GrF. Skolverket kritiserar Nacka kommun för att skriftliga omdömen som givits i Nacka kommun har karaktären av betyg och således är oförenliga med stadgandet i 7:2 2 stycket GrF. Skolverket förutsätter att Nacka kommun snarast tillser att - skriftlig information endast lämnas efter en överenskommelse mellan vårdnadshavaren och läraren - skriftlig information endast lämnas i samband med utvecklingssamtalen - den skriftliga information, som i dessa fall lämnas, inte har karaktär av betyg. Skolverket vill i detta sammanhang notera att lagstiftaren valt att rikta de regler om vilka det är fråga till de professionella. Kommunen bör iaktta stor försiktighet vad gäller att ge sådana direktiv som kan innebära att lärarna tvingas välja mellan lagstiftarens regler och kommunens direktiv. En kritik som ofta anförs mot betygssystemet är att de tillfällen vid vilka betyg skall lämnas infaller allt för sent och att eventuella problem i kunskapsutvecklingen måste uppmärksammas tidigare än i år 8. Skolverket vill i detta sammanhang klargöra att det är av yttersta vikt att lärarna kontinuerligt följer upp och utvärderar den enskilde elevens kunskapsutveckling. I de fall en elev riskerar att inte uppnå kunskapsmålen måste läraren omgående agera för att motverka den negativa utvecklingen. Det finns inget givet svar på hur detta skall gå till men en primär åtgärd är att vårdnadshavaren kontaktas och att ett utvecklingssamtal snarast kommer till stånd. Lagstiftaren har ansett att den muntliga form som gäller för utvecklingssamtalet skall vara tillräcklig för att informera eleven och dennes vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling och övriga utveckling i skolan. Om en lärare har svårigheter att förmedla relevant information muntligt så torde detta vara ett högprioriterat område för lärarens kompetensutveckling.

SKOLVERKET BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 8 Uppföljning Skolverket följer upp beslut i vilka det riktas kritik mot en skolhuvudman. Verket avser därför att återkomma med en begäran om redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av beslutet. På Skolverkets vägnar Eva Maria Magnusson Avdelningschef Gustav Karim Ghomri Undervisningsråd I den slutliga handläggnigen har även deltagit Göte Appelberg, chefsjurist, Jan-Erik Östmar, undervisningsråd samt Mikael Sandström, undervisningsråd. Kopia till: Enligt fastställd sändlista