Amningsstöd. Leg Barnmorska, Magister i Internationell hälsa, Dr med. Jobbar på KC och Högskolan Kristianstad, samt kliniskt mhv.

Relevanta dokument
Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amning/rådgivning på BVC

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN. 1 Inledning Tio steg som främjar amning Amningsstrategi...

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

STOCKHOLM JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017

Pärm - amningsråd på BVC

Definition föräldraskapsstöd

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning

Till dig som inte ammar

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING Vårdrekommendation för vårdpersonal

Amning & Jämställdhet

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor

Bakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning

Katarina Heed. Amningsstarten

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap

Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC

Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning

Graviditet VT 2011 AÅ

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Amning. och typ 1-diabetes

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner

Amningsstatistik

Amningsstrategi Landstinget Västmanland

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

Läkemedelsbehandling och amning

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat

Kvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten

BB var god dröj? Varje kvinna ska få föda tryggt

Saker du inte behöver göra

Amning- handlingsplan

Amningsstrategi för personal i vårdkedjan

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

Mål för förlossningsvården i Sverige

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Bröstmjölk - Modersmjölksersättning

Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper. Födelsehuset Doula & Kulturtolk

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

NEDÅTGÅENDE AMNINGSTREND ORSAKER OCH ÅTGÄRDER

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Medicinska fakulteten

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Amning. och typ 1-diabetes

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

JSL Socialstyrelsen. Migrationsverket. Information till dig som är gift med ett barn

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen

Studiehandledning Amning och bröstmjölk, 7.5 hp U713A/U513G

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits

Stockholms läns landsting. Tillmatning av nyfödda barn på BB i Stockholms läns landsting

!"##$"%$#&' Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

Anita Elfström

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

SBMS14, Förlossning, 9 högskolepoäng Delivery in Labour and Birth, 9 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Manifesto for a feminist definition of SRHR


Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa modell för en trygg och jämlik vård med fokus på utomeuropeiska kvinnor

Till dig som inte ammar

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.

Transkript:

Amningsstöd Kunskapscentrum kvinnohälsa, Pernilla Ny samba/utvecklare Pernilla Ny Leg Barnmorska, Magister i Internationell hälsa, Dr med. Jobbar på KC och Högskolan Kristianstad, samt kliniskt mhv. Kursansvarig för Amning i nöd och lust, 7.5 hp, avancerad nivå, Högskolan Kristianstad, Sambarepresentant i Nationella amningskommittén, 1

Målet med föreläsningen Påminna oss om amningens betydelse för mor och barns hälsa, psykisk och fysisk Möjlighet till lite nytänk på 45 min Påminna oss om vårt professionella ansvar, att vara uppdaterade inom amning för att kunna kommunicera stödjande Källa: WHO/UNICEF 10 steg till lyckad amning Miljögifter, Livsmedelsverket (Studie: POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas, satrt 1996- pågår). Resultat, 2018 Nyttan med amning är större än den eventuella hälsorisk som organiska miljöföroreningar kan utgöra. Viktigt följa kostråd för fisk På så sätt kan halterna av organiska miljöföroreningar i modersmjölk begränsas ytterligare och kvaliteten på mjölken blir ännu bättre. Info om studien: Mjölken tredje veckan efter förlossningen. Blod, hår, urin (mamma) Mammorna svarar på enkäter om bland annat livsstil och kostvanor. Barnen till de mammor som deltagit i studierna upp vid 4, 8 och 12 års ålder (fr 2008) 2

Egentligen väldigt enkelt Bröstmjölk En fantastisk produkt - det bästa för barnet Att amma stärker bandet mellan mor och barn Detta gäller BÅDE i lågsom höginkomstländer Källa: The Lancet, 2016 a, The Lancet 2016 b Vad är kruxet? Kommunicera stödjande Uppdaterad kunskap vara professionella Att inte hasta Att inte ge ersättning när det inte behövs Källa: WHO, 10 steg till lyckad amning WHO riktlinjer: 6 månders exklusiv amning och sedan så länge mor och barn önskar, gärna två år eller mer källa: Rikhandboken, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Blå boken Socialstyrelsen har fastställt att amningsrådgivning skall ske på ett entydigt och objektiv sätt i samråd med samlad fakta och information (SOSFS 2008:33). Alla sjukhus i Sverige är Amningsvänliga sjukhus dvs har förbundit oss följa de 10 stegen Barnkonventionen, paragraf 3,6 Patientsäkerhetslagen (6 kap 1 PSL, SFS 2010:659). 3

Källa: Rikshandboken: https://www.rikshandboken-bhv.se/metoder-- riktlinjer/strategier-och-kvalitetssakring/barnkonventionen/ accessed 2019-02-20 10 steg till lyckad amning Följa ett handlingsprogram för amning som all personal är medveten om. Ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att följa handlingsprogrammet. Informera alla blivande mammor/föräldrar om fördelarna med att amma och hur man kommer igång med och upprätthåller amningen. Låta barnet så snart som möjligt efter förlossningen ligga hud mot hud hos mamman. Se till att barnet har fria luftvägar och mår bra. Uppmuntra mamman/föräldrarna att lägga märke till när barnet är redo att bli ammat och erbjuda hjälp om det behövs. Visa mammorna hur de kan amma och hålla igång mjölkproduktionen, även om de måste vara åtskilda från sitt barn. Inte ge det nyfödda barnet annan föda än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt motiverat. Ha samvård, det vill säga låta mammor/föräldrar och nyfödda barn vara tillsammans dygnet runt. Uppmuntra mamman att amma så ofta barnet vill. Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinapp under första en till två levnadsveckorna för att underlätta att amningen kommer igång. Uppmuntra att det bildas stödgrupper för amning. Informera mammor/föräldrar när de skrivs ut från sjukhuset om möjligheten att få stöd och hjälp vid BVC och amningsmottagningar 4

Statistik hur ammar kvinnor nu Hel och delamning fyra månader fortsätter att minska svagt. Delamningen vid nio och tolv månaders ålder ökar (39-43%, åren 2002-2016) 1 vecka efter födseln ammar: Riket 76.2% Skåne 76.5% Värmland 93% Västmanland 92% Källa: Socialstyrelsen Amningstatistik 2016 Hur kan vi bli bättre här i Region Skåne? Jo skapa ett regionalt amningsdokument, 6 mars 2019 första mötet så vi gör lika! 5

Barn som ammar 4 veckors ålder Barn delvis ammade 12 månader 6

Utsatta grupper bland de vi träffar Mödrar med lång utbildning och mödrar födda i utomeuropeiska länder ammar i högre utsträckning, (Graviditetsregistret, 2017) Ojämlik start! glöm inte bort den lågt utbildade svenskfödda kvinnan och hennes familj Pérez-Escamilla & Sellen (2014) presenterar att amning har positiva effekter på hälsa genom livet. Således bör tillgång till amningsrådgivning ses som en mänsklig rättighet med tillgänglighet till alla nivåer av vård inom hälso- och sjukvårdssystemet. I dagens samhälle existerar orättvisor rörande amningsrådgivning utifrån socioekonomisk bakgrund, etnicitet, religion, kön och sexuell identitet. (Pérez-Escamilla, R. & Sellen, D. Equality in Breastfeeding: Where Do We Go from Here? (2015). Journal of Human Lactation, 31 (1), 12-14. Doi: 10.1177/0890334414561062) SKILLNAD PÅ ATT PRESSA PÅ VÅRA ÅSIKTER JÄMFÖRT MED ATT KOMMUNICERA ETT BUDSKAP SOM VI VET ÄR VÄLDIGT VIKTIGT FÖR FOLKHÄLSAN SOM ATT INTE RÖKA, SOM ATT HA ETT NORMALT BMI, SOM ATT VARA FYSISKT AKTIV, SOM ATT AMMA För det är vårt uppdrag som sjuk- och hälsopersonal! 7

Är det rimligt? Tillmatning med mjölkersättning på BB har ökat med 3-4% i Stockholm mellan åren 1999-2009. 19-26 % av barn som föddes vaginalt tillmatades med mjölkersättning och 47-65 % av de som föddes via kejsarsnitt (Zwedberg & Hjärtmyr, 2012). Montalto, Borg, Buttigieg-Said och Clemmer (2008) visar att 50 % av de kvinnor som slutade amma i förtid var på grund av felaktiga råd från vårdpersonal. 19% av mammorna fick mjölkersättning till sina barn på BB och 91% av dessa mammor slutade amma kort efter de kom hem från sjukhuset. 8

Amningsrådgivning hur kan vi som personal bli bättre Ökad kunskap generellt Bli medveten om sin egen förförståelse och dess roll i mötet Bli medveten om sitt professionella ansvar Hembesök har visats ge goda förutsättningar för att mammor ska amma sina barn (Rollins et al, 2013). Bli bättre på empowerment i samtalet Använda motiverande samtal som teknik Skapa vårdplan för amning under graviditeten Ersättning på medicinsk indikation Ta råd av andra kollegor innan ersättning erbjuds 9

Senast forskning, vad vill kvinnor veta! (Blixt, I 2018) Viktigt att parterna involveras innan, för hans skull så han inte skall känna sig utanför sen när hon ammar hon anar det redan!!!! Vårdpersonalens stöd som var den viktigaste faktorn: lyhörda, ind stöd för att skapa positiv, ge evidens, respektfull dialog, förbered under grav Realistisk förväntningar om hur det är först: mycket jobb, närhet, praktiskt, vanligt att det strular, hur stimulerar mjölkproduktionen, även strul så innebär det inte att mjölken har tagit slut eller att man måste börja med ersättning Palmer, L (avhandling): Amning och Existens Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning, 2015 Personal behöver ge mer professionell stöd för att lösa amningsproblem samt att de sitter med (smärta sår ej bra tag, dålig viktuppgång), vårdpersonal följer ej internationella riktlinjer! Upplever en svår sorg när det inte går så länge man önskar. Lyssna innan ger råd! Fråga om upp-levelsen, vad har de själva för mål? De vill inte höra att det går lika bra med ersättning 10

Normalisera Nyfödda barn söker sig instinktivt till mammans bröst för näring, men minst lika viktigt är värmen, kontakten och tryggheten (Uvnäs Moberg, 2009) Partners roll/behov: Partners upplevelse är viktigt för kvinnor Kvinnor som får stöd ammar längre Vi skall stödja pappan/partner i sin EGEN kontakt med barnet(källa: The fathers role in breastfeeding, Liepina & Johansson 2017) 11

Partners behov Vårt ansvar: Stödja se involvera kommunicera Oxytocin, närhetens hormon, är oumbärligt Vi behöver oxytocin för att kunna umgås med andra människor, känna oss trygga och lugna, fungera väl och vara friska. Det har en direkt koppling till beröring, värme och goda sociala kontakter. Får vi tillräckligt av närhet tidigt i livet kan de positiva effekterna finnas kvar under mycket lång tid. (Uvnäs Moberg, 2009) Hur gör vi då det? Inkludera pappa och partner redan på mödrahälsovården se dem som individer och egna blivande föräldrar (Björk, S, avh) Inkludera dem i föräldrautbildning om amning Samtala om hud mot hud Samtala om bärschalar och bärselar Samtala om tiden och engagemanget som krävs (Hallbom &Johansson 2017) 12

SKINSHIP det är ett stort arbete att knyta an till ett barn och kräver stort engagemang - Skinship (Plantin, L föreläsning 20 sept 2018, Högskolan Kristianstad kursen Amning i nöd och lust) Väl investerad tid för att knyta an till sitt barn och genom att stöjda detta stödjer vi indirekt amningen som då inte ses som en konkurrens MATA är INTE ANKYTNING Kvinnors fysiska hälsa Minskad risk för bröstcancer för varje år av amning, 20000 liv årligen sparas. (6%/12 månaders period av amning) Minskar risken för typ 2-diabetes Minskar risk för ovarialcancer Minskar risk för höftledsfraktur Förlängd tid mellan barnen (Rollins et al 2016, Victoria et al, 2016 The Lancet) 13

Kvinnors psykiska ohälsa Conclusions: exclusive breastfeeding may help to reduce symptoms of depression from childbirth to 3 months postpartum. Källa: Figueiredo B, Canário C and Field T. Consequences of Antepartum Depression. Clinical Obstetrics and Gynecology, 2013 The Lancet 1, 2016 823 000 barnaliv <5 år sparas årligen vid förbättrad amning. Amning minskar risken för: Gastroenterit Luftvägsinfektioner Öroninflammationer Plötslig spädbarnsdöd..och på lång sikt minskad risk för: Fetma Diabetes Minskar generell sjuklighet och ökar inlärningsförmåga (för varje tidsenhet av amning) 14

Human breastmilk is therefore not only a perfectly adapted nutritional supply for the infant, but probably the most specific personalised medicine that he or she is likely to receive, given at a time when gene expression is being fine-tuned for life. This is an opportunity for health imprinting that should not be missed. Breastfeeding in the 21st century: epidemiology, mechanisms, and lifelong eff ect. Cesar G Victora,et al 2016, The Lancet 3 0 Hur ammar kvinnor? Påverkas av sin omgivning Påverkas av sjukhuset (amningsvänliga sjukhus) Påverkas av sin partner Påverkas av sin mammas och systers erfarenheter Vad anses normalt i Sverige och i andra länder? Närheten till barnet nattetid 15

Elsa ammar www.1177.se 16

Vad innehåller mjölken? Råmjölk- mer energirik, Lägger sig som en skyddande barriär i barnets tarmslemhinna för att förhindra patogener att fästa i slemhinnan (siga) Mogna mjölken: Vitaminer, mineraler, kolhydrater, fett, hormon, antikroppar och vatten (87,5%) som INDIVIDUELLT anpassas för barnet beroende på ålder och näringsbehov <6 månader: toung-extrusion-reflex som gör att barnet inte kan få bak maten i bakre delen av munnen för att inte sätta i halsen!!! Smart Under första levnadsåret räcker det att smaka annan mat och blanda med bröstmjölk, ingen stress! Mjölk >2 år: Mjölk till barn det andra året: fin källa till protein, Ca, folsyra, vit A, B-12, C, järn (mer lättupptaglig) Under 2:a levnadsåret blir fetthalten mycket högre! Skyddet mot infektioner fortsätter under andra levandsåret och längre Clusteramning Glöm inte att informera att bäbisar är ofta nöjda på fm och sen på em vill de amma hela tiden och hänga med sina föräldrar det är NORMALT! stöd dem i att amma på och detta är inte att mjölken tagit slut Tänkt samma vid 3-4 månaders ålder! 17

Kvinnor med smärtsamma underliv TAR TID Quick fix- går inte risk för ersättning Måste få ta tid En dålig amningsstart går att repararera Amning kan påbörjas igen om ett tag Prioritera Ge realistiska förväntningar på mjölkmängd Var kritiska 18

Amningsstatus (kan göras i telefonen) 1. Barnets tag om bröstet 2. Mammans upplevelse av smärta 3. Mammans upplevelse av barnets sugkraft 4. Barnets sugmönster/rytm 5. Bröstvårtans form efter amning (Källa: KI) 19

Kvinnors kroppar kvinnors rätt Jämställdhet är att kvinnans reproduktiva egenskaper värderas och samhället tar till vara på och uppskattar kvinnors förmågor att vilja amma (Palmer, avh Linne universitetet, 2015) Amning är något som kvinnan har biologiska förutsättningar att göra till skillnad från mannen. Ett jämställt samhälle bör uppskatta kvinnans förmåga att kunna amma (Palmer, avh Linne universitetet, 2015) Amning kan betraktas som en kvinnlig rättighet som ger kvinnan möjlighet att göra det som endast hon som kvinna kan: nämligen att möta sitt barn i en relation som endast kan bildas mellan dem (Palmer, avh Linne universitetet, 2015) Genom att möjliggöra amning både i teorin och praktiken blir det ett jämställt samhälle. Mödra- och barnhälsovården har en viktig roll i att bidra med grunderna i ett jämställt föräldraskap (SKL 2018) 20

Hjälp att få javisst! Janusinfo om läkemedel och amning Amningshjalpen.se Remittera/konsultera Amningsmottagningar i Regionen Aldrig om era egna erfarenheter Tänk att ni har ett ansvar att kommunicera stödjande för att främja amning var självkritiska för att utvecklas! KC erbjuder mer utbildning Våren 2019 Hösten 2019 Körkort för personal i aktiv tjänst med amning Regional amningsstrategi i HELA vårdkedjan, mödravården utbildar sig också så familjerna är mer förberedda efter förlossningen 21

VI HÖRS! skane.se/kunskapscentrumkh kunskapscentrum.kh.pv@skane.se Nigel C Rollins, Nita Bhandari, Nemat Hajeebhoy, Susan Horton, Chessa K Lutter, Jose C Martines, Ellen G Piwoz, Linda M Richter, Cesar G Victora,on behalf of The Lancet Breastfeeding Series Group. Lancet 2016; 387: 491 504, s 491 Not breastfeeding is associated with economic losses of about $302 billion annually or 0 49% of world gross national income. Breastfeeding provides short-term and long-term health and economic and environmental advantages to children, women, and society. Här kommer vi in!!!! To realise these gains, political support and financial investment are needed to protect, promote, and support breastfeeding 22

Sammanfattningsvis Inse ditt ansvar Negligera aldrig, remittera då du inte vet Prata alltid från forskning Alltid vårdplan Ersättning endast på revelvant medicinsk indikation Heja heja heja Dar la teta dar la vida https://www.youtube.com/watch?v =TIu2FZmiKuY 23

Referenser The Lancet 1 och 2 Inspelningar Urplay Reproduktiv konferens 2018, C. Rubertsson mfl Regionalt vårdprogram; Bröstkomplikationer i samband med amning, SLL 2016 Bra att veta WHO:s barnmatskod 1981, antogs av Sverige 1983 International Code of Marketing of Breastmilk Substitutes at the 34th World Health Assembly in 1981. Innocentideklarationen 1990, Sverige skrev på 1991 FN Barns rättigheter till amning 1990 Baby Friendly Hospital Initative i Sverige 1992 2004 24

Breastmilk is a natural, renewable food that is environmentally safe and produced and delivered to the consumer without pollution, unnecessary packaging, or waste. By contrast, breastmilk substitutes leave an ecological footprint Ärlighet och respekt två fundamentala grundstenar i utbytet mellan två människor I mötet mellan patient och vårdgivare finns en maktskillnad (Miracle & Fredland, 2007). Enligt Rollins Bhandari, Hajeebhoy, Horton, Lutter, Martines, Piwoz, Richter, & Victoria (2016) har sjukvårdspersonal viktigt inflytande i beslut rörande amning. Det finns vissa brister rörande sjukvårdspersonals kunskaper teoretiskt och praktiskt kring amning och amningsrådgivning. (Ibid). MIRACLE, J-D. & FREDLAND, V. (2007). PROVIDER ENCOURAGEMENT OF BREASTFEEDING: EFFICACY AND ETHICS. JOURNAL OF MIDWIFERY & WOMEN S HEALTH, 52 (6), 545-548. DOI: 10.1016/J.JMWH.2007.08.013. ROLLINS, N-C., BHANDARI, N., HAJEEBHOY, N., HORTON, S., LUTTER, C-K., MARTINES, J-C., PIWOZ, E- G., RICHTER, L-M. & VICTORIA, C-G. BREASTFEEDING 2: WHY INVEST AND WHAT IT WILL TAKE TO IMPROVE BREASTFEEDING PRACTICES. (2016). LANCET, (387), 491-504. VICTORIA, C-G., BAHL, R.,BARROS, A-JD., FRANCA, G-VA., HORTON, S., KRASEVEC, J., MURCH, S., SANKAR, M-J., WALKER, N. & ROLLINS, N-C. BREASTFEEDING 1: BREASTFEEDING IN THE 21ST CENTURY: EPIDEMIOLOGY, MECHANISMS, AND LIFELONG EFFECT. (2016). LANCET, (387), 475-490. 25

Det finns ofta ingen medicinsk indikation att introducera mjölkersättning till ett barn som föds via kejsarsnitt, istället bör man som vårdpersonal stötta dessa kvinnor att komma igång med amningen (Pérez-Escamilla & Sellen, 2015). Det är vanligt att barn får mjölkersättning redan på BB trots att det inte är medicinskt indikerat. Får barnet mjölkersättning under sin fösta vecka är risken 6 gånger högre att mamman slutar helamma redan under den första månaden. Tillmatning med mjölkersättning på BB har ökat med 3-4% i Stockholm mellan åren 1999-2009. 19-26 % av barn som föddes vaginalt tillmatades med mjölkersättning och 47-65 % av de som föddes via kejsarsnitt (Zwedberg & Hjärtmyr, 2012). 26