SAMVERKAN BEHÖVS! 1 Alla hälsas välkomna! Presentation av alla deltagare (deltagarförteckning bifogas sist i denna dokumentation). Deltagarnas respons är mycket viktig, så alla uppmanas att kommentera och fråga. Bilderna i den här filerna användes på mötet för att åskådliggöra olika exempel, och för att göra presentationen trevligare. Några av bilderna är från aktuella ärenden. De flesta bilder har dock inte direkt med texten att göra. Om det t.ex. handlar om förorenad mark betyder det inte att marken på bilden är förorenad.
Hemsida www.vgregion.se/miljo/miljosamverkan Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47, fax 0532-187 70 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia Lunder tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se Kansli Västra Götalandsregionens Miljösekretariat, Borås 2 Det här är Miljösamverkans logga, och vi verkar i hela länet. Det hela började för 10 år sedan i dåvarande Älvsborg med samverkan om kemikaliefrågor. Det utvecklades senare till även andra miljöfrågor, och från och med 1999 så arbetar vi som sagt i hela Västra Götaland.
Mål och arbetssätt Miljösamverkan syftar till att effektivisera miljöoch hälsoskyddsarbetet i länet Samverkan ska medföra bättre resursutnyttjande och möjlighet att gå på djupet Ta fram informations- och underlagsmaterial i olika aktuella frågor Utarbeta handledningar för tillsyn Gemensamma informations- och tillsynskampanjer Kurser och seminarier 3 I länet finns miljökontor med en bemanning som varierar mellan 2 och ca 80 inspektörer. Det är många områden som ska hanteras, vilket innebär att alla inte kan vara specialister på alla områden. Vi kan inom de projekt som vi jobbar med (10-12 per år) gå mer på djupet än vad många miljökontor annars skulle ha möjlighet till.
Organisation 4 Även om Miljösamverkan inte är en organisation, så har vi naturligtvis en organisation. Styrgruppen tar övergripande beslut om verksamhetsplan, ekonomi och vissa policybeslut m.m. Dessa fyra grupper är huvudmännen. Arbetsgruppen är bollplank och samtalspartner till projektledarna, hjälper till med detaljplanering m.m. För många delprojekt inrättas särskilda projektgrupper som tillsamman med projektledarna tar fram det närmare underlaget i respektive fråga. Och vi som är här idag är en sådan projektgrupp.
Tre st. inte Miljösamverkan täcker inte upp hela tillsynsområdet Dels endast Miljöbalkens område Dels bara ett urval aktuella frågor Miljösamverkan har inte någon myndighetsfunktion En informell samverkan. Myndighetsutövning svarar endast medverkande myndigheter för Miljösamverkan är inte en organisation Ett projektsamarbete som prövas år från år 5
Entreprenörer och entreprenadverksamhet Projektgrupp Anna Engström, Lerum Camilla Björck, Munkedal Teresia Kling, Borås Katrin Nielsen, Stenungsund Cecilia Lunder, Miljösamverkan, sammankallande Pågår sedan 2002 Entreprenörer och entreprenadverksamhet : kunskapssammanställning informationsunderlag Avslutas januari 2004. Ev. tar vi upp frågorna igen senare. 6 Bild: Anna Engström Vi närmar oss temat för dagen. Entreprenörer och entreprenadverksamheter startade 2002. Ni ser projektgruppsdeltagarna. Det är vi som är här idag, förutom Jenny Mossdal som enbart deltar i samband med det här mötet. Camilla Björck skulle varit med men fick förhinder. Katrin Nielsen är tjänstledig nu. Vi har tagit fram skriften med samma namn som projektet (de flesta deltagare har fått en skickad till sig). Den innehåller en kunskapssammanställning för miljökontoren, samt information som miljökontoren kan använda sig av i kontakten med entreprenörer. Som exempel hade vi till mötet låtit trycka upp två olika informationsblad. De handlar om miljöbalken och om egenkontroll enligt miljöbalken. Man kan också låta göra varianter med lite annan tilläggstext. På vår webbplats finns instruktioner om hur man kan göra för att få infobladen som man vill. Vi kommer nu att avsluta det här delprojektet, dagens möte blir den sista insatsen. Vi har diskuterat att kanske ta upp frågan igen om ett tag, när miljökontoren hunnit använda materialet och sett behov av uppdateringar och andra insatser. En del av deltagarna hade före mötet sagt att det är besvärligt att kommunerna ger olika besked i en del frågor. Och visst blir det så ibland. En anledning är bristande tillsynsvägledning från centralt håll. Man satsar inte lika mycket på det idag som för några år sedan. Sedan görs det ju också lite olika bedömningar, bland annat utifrån platsen för en åtgärd eller verksamhet. Rapporten är ett sätt att jobba för mer likartade bedömningar i länet. Den har inte hunnit bli använd i någon större utsträckning, men på sikt hoppas vi att den kan bidra till en ökad samsyn.
En deltagare kommenterar: vilket ansvar har beställare respektive entreprenör? Man kan inte prata om dessa två parter utan att skilja på deras respektive ansvar. Och det är faktiskt en av svårigheterna som vi inom projektgruppen pratat om inför detta möte. Vi har ibland svårt att avgöra t.ex. vem som ansvarar för att en specifik anmälan görs. Utgångspunkten är att t.ex. den som ska krossa gör anmälan och ansvarar för sin del. Men det är inte alltid lätt att reda ut ansvarsfrågan. Vad vet Byggare Bob? 7 Och idag är ni stora aktörer här. Ni är kunniga på området. Era företag har säkert en miljöpolicy. Ni har kunskap om hur mycket ska hanteras. Här är Byggare Bob, en av era underentreprenörer som har till uppgift att utföra själva jobbet på plats. Vad vet han? Är han lika kunnig som ni? Självklart inte. Har han koll på vad som ska göras? Ja, han kan ju bygga väg, eller vad han nu ska kunna, men vi tror att han oftast inte vet mycket om sådana saker som intresserar miljökontoren. Vi tycker ibland han borde veta mer. Vad sker på vägen mellan beställaren, entreprenören och underentreprenörer? Kunskapsöverföring är viktigt. En deltagare frågade vad vi menar att Bob ska veta. Vi menar förstås inte att han ska vara specialist, men känna till några viktiga saker (t.ex. upplysningsskyldigheten). Vi hoppas kunna svara på det under resten av vår presentation. 49 miljökontor för diskussioner med er, och med Byggare Bob, och vi tror att det i många fall är ungefär samma frågor som diskuteras. Vi frågade oss: kan vi effektivisera något? Kanske. Vi provar. Och det är delvis utifrån detta som vi har bjudit in er idag.
Vi har bjudit in er idag för att vi vill föra en dialog ni är delar av ett stort kontaktnät det är effektivt med ett möte 8 Vi vill alltså föra en dialog om dessa frågor. Förhoppningsvis kan det som sägs idag spridas till en vidare krets. Vi vill att dagens möte ska sätta några avtryck vid fortsatta kontakter mellan miljökontoren och er, och underentreprenörer. Men vi kunde ju inte bara sätta oss ner kring bordet och börja diskutera. Vi måste rama in mötet. Och då har vi valt att prata kring ett fiktivt vägbygge, och utifrån det ta upp saker som är viktiga för miljökontorens arbete.
Förberedelser A och O: kommunikation! Tidigt = i tid (bli bra, undvika onödiga kostnader) Tydlighet, vilka ansvarar för vad, kontaktpersoner Vad tycker ni? 9 Bild: Hillevi Upmanis Planen för vägbygget är klar. Nu ska arbetet sätta igång. Vilka förberedelser krävs? Tidigt = i tid: det gäller t.ex. olika anmälningar enligt miljöbalken. (Nu hoppar vi till de två följande sidorna och pratar separat om anmälningsprocesser enligt miljöbalken.) Tydlighet: Hur kan man underlätta kontakterna med tillsynsmyndigheten? Ett sätt är ju att tydligt tala om vem som ansvarar för vad. T.ex. vem som ska göra en anmälan om något konkret. Och att det sedan framgår av anmälan vem man ska kontakta, debitera etc. En synpunkt som kommer fram är att många frågor är uppe för diskussion redan i fasen med arbetsplanen. Det känns då ologiskt att man senare kommer från kommunerna och ställer krav på tillstånd, anmälningar m.m. Borde man inte redan i samband med arbetsplanen kunna informera om kommande prövningar m.m.? En anledning är att det är Länsstyrelsen som är prövningsmyndighet när det gäller planer och arbetsplaner. Kommunerna yttrar sig, men dessa yttranden är ju mer av övergripande karaktär. När planen är klar och själva arbetet ska igång flyttas ärendet över till kommunal nivå. Går det att få en bättre övergång när ärendet överförs från länsstyrelsenivå till kommunnivå? (I själva verket sker ingen överflyttning på det sätt att ett ärende skickas från Länsstyrelsen till kommunen. Ärendet hör helt enkelt hemma på kommunnivå i den andra fasen. Bättre övergång kanske mer ska se som att Länsstyrelsen och kommunen har mer kontakt med varandra i respektive fas?) Vi kommer vid diskussion fram till att kommunerna, i samarbetet med beställaren, skulle
Anmälningar enligt MB, generellt (Upprättandet av en MKB i början innebär ju inte att allt är klart.) Tillsynsmyndigheten (TM) ska få möjlighet att ta ställning till om verksamheten kan godtas, och om föreläggande om några särskilda krav eller förbud behövs. I god tid innan verksamheten påbörjas/åtgärden vidtas = minst 6 veckor. VU kan börja efter anmälan gjorts, men på egen risk innan svar lämnats av TM. Anmälan ska vara skriftlig (2 ex.) och innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att TM ska kunna bedöma verksamheten/åtgärden. I vissa fall en MKB. 10 MB kräver klart och tydligt anmälningar vid olika typer av verksamheter och åtgärder. Att tala om i en MKB vad som planeras är ju inte samma sak som att göra en anmälan. Flera deltagare tycker att 6 veckor i vissa fall är lång tid. Men de visade också förståelse för att det ibland måste ta tid, med tanke på nämndmöten (i de fall inspektörerna inte har delegation), internremisser, kungöranden m.m. Vi uppmanade deltagarna till att ta en tidig kontakt med miljökontoren. Att tidigt få reda på vad som planeras, när ett anmälningsärende kan dyka upp kan underlätta resten av processen och ibland bidra till att mindre än sex veckor behövs.
Anmälningar enligt MB, forts. TM ska se till att statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken får möjlighet att yttra sig. T.ex. annonser, internremisser. När det är färdigutrett ska TM meddela råd eller föreläggande om försiktighetsmått eller förbud enligt MB om det behövs. Eller tala om för VU att ärendet inte föranleder någon särskild åtgärd för tillfället. 11
Förberedelser, forts. Följa upp innehållet i MKB:n. Ibland uppföljningsprogram, behövs t.ex. referensprov innan start? Miljöbalken är plattformen! (Oavsett anmälnings- och tillståndsplikt) Hänsynsreglerna, egenkontroll 12 Bild: Hillevi Upmanis Det är viktigt att innehållet i MKB: n följs upp, så att inte allt det arbete som lagts ned i planeringsskedet går förlorat.
13 Bild: Camilla Björck När en väg ska dras är det viktigt att tänka på över vilken mark vägen ska gå. På bilden ser vi hur vägen dragits förbi en bensinstation. Man har kollat upp så att det inte funnits någon gammal industri bredvid macken. Att jobba på en förorenad mark, t.ex. gammal industrimark, innebär stora kostnader. Stöter man på föroreningar under arbetets gång kan det försena bygget och medföra ökade kostnader. Låt oss säga att man i det här fallet har undersökt det man kunnat, men att man ändå när man börjar gräva upptäcker att det luktar konstigt och ser ut som om det finns en förorening i marken. Har någon här stött på det? Nästan alla deltagare svarar ja. Några erfarenheter var att kontakten med tillsynsmyndigheten fungerat bra, snabba beslutsvägar och bra stöd. Dock finns det ibland en osäkerhet hos kunden/beställaren. I några fall agerar de okunnigt, i andra ansvarsfullt. Någon kommenterade att de som entreprenör måste agera eftersom de annars kan lastas i efterhand för att inte ha agerat.
Förorenad mark Grundprincipen 1:a hand - förorenaren betalar Om föroreningen skett efter 1969 2:a hand fastighetsägaren Om fastigheten förvärvats efter 1999 och om föroreningen är känd eller borde ha känts till 14 Bild: Teresia Kling Det handlar om föroreningar i mark, byggnad och anläggning där hälsa och miljö kan påverkas negativt. Det finns ingen preskriptionstid.
Upplysningsskyldighet Omedelbart underrätta tillsynsmyndigheten om en förorening upptäcks Ansvar Skyldig att utföra och bekosta efterbehandlingsåtgärder, t.ex. markundersökningar, sanering 15 Bild: Teresia Kling Förvaringsfall Om man som entreprenör fyller ut vägbankar med orena massor är man i första hand själv ansvarig eftersom man placerat massorna där. Om förvaring av kemiska produkter medför läckage innebär det också ett ansvar för entreprenören som placerat dem där. I andra hand kan fastighetsägaren bli ansvarig, då handlar det ofta om gamla fat, deponier etc. då man inte kan få reda på vem som ansvarar för att det hamnat där. Upplysningsskyldighet Om man stöter på en förorening måste miljökontoret omedelbart underrättas. Man kan annars själv bli ansvarig för saneringskostnader, eftersom föroreningen kan spridas genom att man gräver i marken. Deltagarna säger att de flesta entreprenörer som är ute känner till upplysningsskyldigheten. Och de har ju själva ett ansvar för att informera sina entreprenörer och underentreprenörer om detta. Den vanligaste vägen är att entreprenören på plats kontaktar sin beställare för en diskussion om det som upptäckts. Och att beställaren då upplyser miljökontoret om föroreningen. Ansvar Om man är ansvarig innebär det att man får stå för utförande och kostnader för markundersökningar och sanering. Det är ofta mycket dyrt. Kostnaderna är svårkalkylerade eftersom det är svårt att på förhand veta exakt hur stora mängder som ska saneras. Under saneringsarbetets gång kan man upptäcka att föroreningen var av betydligt större omfattning än man trott. Saneringsmetoden kan också få modifieras under arbetets gång.
Anmälan till tillsynsmyndigheten: Skriftlig Innan saneringen påbörjas Redogöra för hur efterbehandlingen ska gå till Förorenade massor = farligt avfall 16 Bild: Teresia Kling Innan ett saneringsarbete påbörjas måste en skriftlig anmälan skickas till tillsynsmyndigheten. Även om det föreskrivs minst sex veckor för anmälningar försöker många tillsynsmyndigheter att hantera sådana ärenden snabbt. Det har flera av deltagarna också positiva erfarenheter av. Det framkommer att förorenade massor oftare är icke farligt avfall än farligt avfall. Här blir det en livlig diskussion. Flera deltagare säger att det är ett problem att många kommuner lämnar olika besked. Vi visar RVF: s rapport 02:09 Bedömningsgrunder för förorenade massor. Flera deltagare hade inte sett rapporten. Rapporten utgör ett stöd i tillsynen. Problemet är dock att inte Naturvårdsverket tagit fram riktvärden. De har visserligen deltagit i arbetet med RVF: s rapport, men har såvitt vi vet en annan uppfattning om vissa parametrar. Denna brist på central vägledning utgör ett problem för både aktörer och myndigheter, och vi är överens om att vårt samarbete in många fall skulle förenklas om det fanns mer gemensamma riktvärden som stöd. (Visserligen skulle det inte förenkla i alla fall eftersom platsen är avgörande för bedömningen.) Ett önskemål från deltagarna är att man i Västra Götaland tar fram länsgemensamma riktvärden för olika föroreningar. Ett annat problem som lyfts fram är bristen på platser dit man kan köra förorenade massor.
Upplag Avfallet ska vara inert, dvs. det får inte lösas upp, brytas ned, reagera med annat material Ändamålet ska vara anläggning, t.ex. bullervall, vägbank, markutfyllnad eller som efterbehandling i grustäkt 17 Bild: Martin Knape Det är en viktig skillnad mellan upplag (egentligen uppläggning) och mellanlagring. Med uppläggning menas permanent uppläggning, av inert avfall, med ett ändamål (dvs. inte enbart kvittblivning). Vi pratade om att avfallsdefinitionerna i vissa fall ställer till det, med bedömningssvårigheter som följd. T.ex. borde dikesmassor som ska återanvändas inte definieras som ett avfall, eftersom det är en resurs. Kanske är det olyckligt att punkten i Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd heter uppläggning av avfall. Det är viktigt att myndigheter och verksamhetsutövare talar samma språk.
När föroreningsrisken inte endast är ringa är uppläggning tillståndspliktigt Vid ringa föroreningsrisk är uppläggning anmälningspliktigt 18 Bilder: Teresia Kling En kommentar var att massor som läggs upp inom arbetsområdet inte är anmälningspliktigt. Men om massorna däremot flyttas någon annanstans för att användas är uppläggningen anmälningspliktig.
Anmälan om samråd ska göras till Länsstyrelsen om en åtgärd väsentligt ändrar naturmiljön Större utfyllnader på naturmark men också mindre fyllning av mark i känsliga naturmiljöer, t.ex. våtmarker och raviner 19 Upplag av muddermassor som inte är anmälningseller tillståndspliktigt enligt 9 kap MB Bild: Hillevi Upmanis Bedömningsfråga vad som menas med väsentlig. Vårt budskap var att alltid kontakta Länsstyrelsens naturvårdsenhet vid osäkerhet.
Mellanlagring av avfall får inte ske längre än 1 år innan bortskaffning respektive längre än 3 år innan återvinning el. behandling Tillståndsplikt om totala mängden >10 000 ton vid något enskilt tillfälle Anmälningsplikt >10 ton, högst 10 000 ton 20 Bild: Sweco
Bygg- eller marklov enligt PBL Söks hos kommunens byggnadsnämnd Bygglov krävs för att ordna upplag eller materialgårdar Marklov krävs vid schaktning och fyllning inom detaljplanelagt område om åtgärden medför att höjdläget förändras väsentligt 21 Bild: Teresia Kling
Tjärasfalt Stenkolstjära, restprodukt från gasverk Efter 2:a världskriget fram till början av 70-talet I slitlager, bärlager, vanligt som indränkt makadam Innehåller bl.a. PAH, fenol PAH-halt 10 000 ggr högre än i bitumen Upplysningsskyldighet vid upptäckt av tjärasfalt Anmälningsplikt vid åtgärder i områden med tjärasfalt 22 Bild: Hillevi Upmanis Någon frågade var upplysningsskyldigheten för upptäckt av tjärasfalt regleras. Svaret blev att det räknas in i miljöbalkens 10:e kapitel om förorenade områden.
Fält- och labanalys Karaktäristiskt utseende och lukt Fältanalys: UV-lampa och vit färg, tjärpistol Labanalys: PAH16, 5 kg prov, krossning, kryomalning 23 Bild: Bo Lannblad Alla deltagare har den erfarenheten att man idag inför ett vägprojekt undersöker om en väg innehåller tjärasfalt och i så fall i vilken omfattning. Vägverket har i många fall historiska uppgifter om vilken sorts asfalt som använts på olika vägar.
Klassning * FA om avfallet innehåller ämnen i så höga halter att avfallet uppvisar farliga egenskaper Tjärasfaltens innehåll av cancerframkallande ämnen dimensionerande, >0,1 % FA Bedömningsfråga, mängd stenkolstjära el. mängd PAH16? 24 Enligt avfallsförordningen klassas avfall som farligt om det innehåller >0,1% cancerogena ämnen. För stenkolstjära är innehållet av cancerogena PAH dimensionerande. Tjärasfalt med PAH16 på 1000 ppm motsvarar 0,1% cancerogent innehåll och bör då kunna klassas som farligt avfall enligt förordningen. Enligt Naturvårdsverket kan man också se på saken som så att stenkolstjära endast till 30% består av PAH16. Det innebär att en PAH16-halt på 300 ppm då skulle vara en indikator på 1000 ppm tjärhalt (cancerogent), dvs. 0,1% cancerogent innehåll enligt avfallsförordningen.
Behandling/deponering/ återanvändning av tjärasfalt Biologisk behandling: försök med mikroorganismer, Sydkraft SAKAB i Kumla: Reducering av PAH med 75% Termisk destruktion: Organiska föroreningar förbränns, ett dyrt alternativ. Återanvändning: Ballast 90%, hushållning med naturresurser, minskade transporter, 1000-3000 kr/t för destruktion, undvik krossning, i bärlager 25 Vid försök med biologisk nedbrytning har nedbrytningsprodukten ibland visat sig vara mer toxisk än ursprunget. Det är en stor andel i material som man verkligen vill kunna återanvända. Därför är det viktigt att man hittar bra sätt för detta. Vägverket har vid några tillfällen återanvänt tjärasfalt vid vägsläntning, då med ett tätt lager bentonit ovanpå.
Centrala riktlinjer för hantering i praktiken saknas idag. Samarbete mellan trafikkontoren och miljöförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö med att ta fram förslag till riktvärden för återanvändning och bedömning av när tjärasfalt är FA. 26 Bild: Bo Lannblad
Förslag till riktvärden Förslag PAH 16 (mg/kg) PAH 16 (mg/kg TS) 0-50 50-150 150-300 0-70 70-300 300-1000 Fri återanvändning I bärlager, samråd I bärlager, ej vattenskyddsområde, eller känsligt område, samråd >300 >1000 Farligt avfall 27 Än så länge tillämpas värdena i den vänstra kolumnen. Naturvårdsverket har inte fått frågan (från de tre storstäderna) för yttrande. Osäkert när dessa nya riktvärden ev. kan börja tillämpas. Försök med laktest pågår för att få mer kunskap om hur mycket tjärasfalten lakar ut till omkringliggande mark. En diskussion som fördes var just om farligheten. Om man anser att det är så pass farligt, borde man inte då samtidigt kartlägga förekomst och vid behov sanera på känsliga ställen? Försiktighetsprincipen gäller. Ett förslag från en deltagare var att kommunerna bör ta fram lämpliga platser där man kan återanvända tjärasfalt, förslagsvis vid andra byggen som pågår samtidigt. Vägverket för diskussioner med NV om lakförsök och ställen att lägga asfalten på. Det är viktigt att man återanvänder tjärasfalten på lämpliga ställen. Halten beror mycket på hur man tar ut provet. Storstädernas förslag till riktvärden innehåller också information om hur man bör ta ut prov för att det ska bli representativt.
Krossning Miljöpåverkan Buller Damm Vibrationer Bränslespill 28 Bilder: Teresia Kling
Viktigt att informera närboende i god tid! Buller från byggarbetsplatser Bostäder 60 dba Kontor 70 dba Industri 75 dba Anmälan till tillsynsmyndigheten: Skriftlig Redogöra för åtgärder för att minska miljöpåverkan Ska göras av den som bedriver själva krossverksamheten 29 Bild: Teresia Kling Man undviker mycket besvär och klagomål genom att informera omkringboende och verksamheter omkring i god tid. Då höjs toleransnivån jämfört med om man inte blivit informerad. Ett exempel från Borås kommun visade att avsaknaden av en anmälan medförde stora störningar för de nära boende, och mycket jobb för miljökontoret som fick ta emot dessa klagomål och kontakta verksamhetsutövaren för att ställa krav. Riktvärdena för byggarbetsbuller är högre än de för befintlig industri m.m. Kan tålas under en begränsad tid. Begränsad tid är inte definierat, det har i vissa fall varit under en relativt sett lång period. Även lokala ordningsstadgor kan vara tillämpbara när det gäller buller. Till exempel kan det krävas tillstånd från Polisen om man ska bullra på offentlig plats. En bra synpunkt som framkom var att miljökontoren bör informera verksamhetsutövare om att krossarbeten även kräver en anmälan till Arbetsmiljöinspektionen.
Kemiska produkter Produktvalsprincipen Svår att tillämpa? 30 www.gronkemi.nu www.kemi.se Bild: Anna Engström Frågan på bilden gav inte så många svar. Någon kommenterade att det också är viktigt att man använder de kemikalier som föreskrivs för maskinerna. Även kort om kunskapskravet, säkerhetsdatablad m.m. Tips om Kemikalieinspektionens webbplats med information för företag.
Försiktighetsprincipen Regnskyddat Invallning, största behållarens volym plus 10% av övriga Tätt underlag 31 Bild: Anna Engström Östergötlands kemikaliehandbok innehåller mycket bra kunskap. Miljösamverkans Handledning för kemikalietillsyn - på industrier och hos andra användare av kemiska produkter (2000) kompletterar den första.
32 Bild: Anna Engström Inledning: vi får ofta höra att det är onödigt att valla in, det händer ändå aldrig något. Men det händer inte så sällan. Här är ett aktuellt exempel från Lerums kommun. Ett maskinuthyrningsföretag som vid sin tankplats inte vidtagit några försiktighetsåtgärder. En upptäckt av olja i bäcken i närheten gjordes, och det framkom sedan att olja från tankplatsen förorenat området omkring.
33 Bild: Anna Engström Saneringen blev kostsam (ungefär 500 ton fick fraktas bort) och det är fortfarande oklart om företaget kommer att få ut något på sin försäkring, eftersom de inte vidtagit några skyddsåtgärder. Miljönämnden åtalsanmälde händelsen.
34 Bild: Carl Mikael Svensson Ett annat aktuellt fall från Lerums kommun (handlar inte direkt om dagens tema, men visar vilka stora konsekvenser felaktig hantering av kemiska produkter kan få). En villaägare hade sin oljetank i sin carport (utan invallning), och den rostade sönder så att det blev ett hål i botten. Under tre månader fick 600 ton jord schaktas bort. Villaägaren fick ersättning på sin försäkring, men saneringen medförde förstås stora praktiska konsekvenser.
Verksamhetsavfall delas in i kategorierna: 1. Farligt avfall, t.ex. överblivna kemikalierester, spillolja 2. Avfall till materialåtervinning, t.ex. stål, skrot, armeringsjärn 3. Avfall som omfattas av producentansvar, t.ex. tomma plastförpackningar, emballage av wellpapp 4. Brännbart avfall, t.ex. rent trä, mjukplast 5. Ej brännbart avfall, t.ex. betong EWC-koder i Avfallsförordningens bilaga 2 35 Bild: Camilla Björck
Farligt avfall I tät behållare, t.ex. låsbar container Föra anteckningar: mängd, typ, vart det transporteras 5 år Avsändaren upprättar transportdokument (MSA 5000 kr) 36 Kontrollera att transportör och mottagare har tillstånd Får köra vissa mängder av eget FA själv, efter anmälan till Lst (MSA 10 000 kr) Bild: Martin Holm En av deltagarna berättade om ett skräckexempel (från ett annat län). En entreprenör upptäckte en oljeförorening vid grävarbete. Han sög upp oljan och transporterade bort den. Han gjorde sedan en anmälan till miljökontoret, varpå han blev åtalsanmäld för att han transporterat farligt avfall utan tillstånd. Hans uppfattning var att han genom att agera snabbt undvikit större konsekvenser. Egen transport av begränsade mängder farligt avfall gäller i praktiken framför allt små underentreprenörer. Större entreprenörer kommer i princip alltid över dessa mängder på ett år, och behöver alltså tillstånd. Bo Lannblad från Banverket, som är med idag, är projektledare för ett pågående projekt om hantering av farligt avfall på byggarbetsplatser. Man håller på att arbeta fram en praktisk handbok. Och man kommer i ett pilotprojekt att utvärdera hur föreslagen arbetsmodell för systematisk hantering av farligt avfall fungerar i praktiken och därmed lägga grunden till ett branschgemensamt hanteringssystem.
Blästring Blästring utomhus är anmälningspliktigt >500 m 2 /per år, eller på plats där det är stor risk för förorening av vatten. 37 Bild: Camilla Björck
Klassificera avfallet för att få reda på hur det ska tas omhand! om materialet eller blästermedlet i sig innehåller farliga ämnen är allt FA. om man inte vet innehållet: analys, t.ex. RUT-metoden. Samla upp så mycket som möjligt! Återanvänd blästermedlet! Vanligt med krav för att minska bullerstörningar för omgivningen och spridning av stoft, t.ex. inkapsling. 38 Information om RUT-metoden finns i PM 1997:5 Avfall från blästring, en rapport från Miljöförvaltningen i Göteborg (kan beställas på telefon 031-61 26 10). En annan aspekt som kom upp var broar med exempelvis blymönja som inte ska blästras, men kanske läggas upp. Borde det inte finnas liknande metoder för att kunna bedöma hur det ska hanteras? Det upplevs som svårt att bedöma i dessa lägen. Flera aktörer har eller håller på att arbeta med förteckningar över kemiska produkter som används, som till viss del värderats, som stöd t.ex. till underentreprenörer.
Fordon Kontrollera att arbetsmaskiner och fordon uppfyller miljökraven. Rengör fordon och maskiner i tvättanläggningar som uppfyller NV:s krav. Uppställning och tankning så att inga föroreningar når mark eller vatten. 39 Bilder: Anna Engström (längst upp), Teresia Kling (de båda nedre) Successivt införs strängare krav för avgasutsläpp och buller från maskiner. När man köper nytt viktigt att kontrollera att gällande krav uppfylls. Dessutom ska maskiner skötas och hanteras så att de ger så lite störningar som möjligt i form av buller, oljeläckage m.m. Uppställning och tankning: Absorptionsmedel bör finnas till hands för att kunna suga upp ev. spill och läckage. Vid tankning ska spillskydd finnas. Inom vattenskyddsområden är det extra viktigt att se till att föroreningar inte når marken. Därför bör det alltid finnas spillplåt och saneringsutrustning på plats. Ofta finns det föreskrifter som reglerar detta (viktigt att kolla upp). Tvättvattnet från fordon innehåller olja, metaller, gummipartiklar från däck och vägar, lösningsmedel, tensider. Vattnet måste renas. Man ska i första hand välja tvätthallar som uppfyller NV:s krav, dvs. med avancerad rening. I andra hand en tvätthall med sämre teknik, t.ex. bara oljeavskiljare.
Era erfarenheter? Synen på tillsynsmyndigheterna, vad kan förbättras? 40 Under mötet har flera fört fram positiva erfarenheter. Därför uppehåller vi oss inte så länge vid den här punkten. En sak som förs fram är blanketter, kan inte kommunerna ha samma blanketter? Saken tas upp eftersom den här deltagaren fått en tillsägelse för att de använt fel kommuns blankett (det handlade om brandfarlig vara). Ingen annan på mötet har några sådana erfarenheter.
Fortsättningen i vardagen Vi rapporterar till miljökontoren om mötets innehåll. Ni rapporterar till berörda inom era företag och andra i processerna. Ev. uppföljning? 41 Vi kommer att skicka ut dokumentation tillsammans med anteckningar till alla miljökontor, för att de ska se vad vi diskuterat idag. Vi hoppas att ni för informationen vidare till era medarbetare och underentreprenörer. Vi frågar deltagarna om de tycker att mötet varit givande? Vi får många positiva svar, initiativet till detta möte uppskattas, och en uppföljning önskas. Ett konkret förslag som förs fram är att man borde skapa nätverk med representanter från myndigheter och verksamhetsutövare för att diskutera flera av de frågor som vi tagit upp idag. Kanske behövs flera olika nätverk eftersom det handlar om olika frågor. Någon tycker att Naturvårdsverket borde delta. De bör hur som helst få information om dagens möte, eftersom vi ser ett gemensamt behov av mer vägledning från dem. Miljösamverkans projektgrupp tar på sig att på sitt sista möte diskutera hur nätverk kan komma igång. Om Miljösamverkans delprojekt återupptas kan man eventuellt följa upp detta möte med liknande insatser.
Exempel på rapporter m.m. Säkra stryktips, produktval för miljöanpassad målning (1997) Ännu säkrare stryktips (2000), www.gronkemi.nu KemI:s rapport En nyans grönare, en studie av färg till konsument/yrkesmåleri Handbok i Kemikaliehantering, Kemikalier i Östergötland (1999) NV:s publikation 75:5 om buller från byggarbetsplatser Handbok förorenad mark, Länsstyrelsen, www.o.lst.se Bedömningsgrunder för förorenade massor, RVF Rapport 02:09 Rådets beslut om kriterier och förfaranden för mott. av avfall vid avfallsdeponier (2003/33/EG) PM. Hantering av verksamhetsavfall, Länsstyrelsen, www.o.lst.se Miljösamverkan Västra Götaland, några handledningar/rapporter: Entreprenörer och Entreprenadverksamheter (dec 2002/rev. Maj 2003) Tillsynshandledning transporter av farligt avfall (juni 2003) Handledning för kemikalietillsyn (nov 2000) Cisterntillsynshandledning (okt 2003) PCB i fogmassor, slutrapport av projekt PCB-Fria fogar (1999), utgiven av Länsstyrelsen 42 Vi hade med oss några exempel på litteratur som kan användas som stöd i arbetet.
43 Tack för ert intresse!
2003-12-10 Följande personer deltog på mötet den 3 december Banverket Västra Banregionen Urban Eriksson Miljösamordnare Bo Lannblad Miljöhandläggare Banverket Industridivisionen Bo Gustafsson QUMS-stöd Banverket Produktion Väst Jonny Sandström Miljöhandläggare NCC Roads AB S/V Freddie Stjernström Försäljning/inköp Nils Persson Drift och underhåll Josefine Sellén Verksamhetsutveckling kvalitet/miljö Annika Johansson Verksamhetsutveckling NCC Construction Malin Svanberg Verksamhetsutveckling miljö Peab Sverige AB Christer Andersson Arbetschef Catarina Sundberg Verksamhetsutveckling kvalitet/miljö Leif Ohlson Verksamhetsutveckling kvalitet/miljö Fredrik Johansson Entreprenadingenjör Skanska Sverige AB Ulrika Dolietis Kvalitets- och miljösamordnare, Region Hus Göteborg Skanska Väg Marie Johansson Kvalitets- och miljösamordnare Vägverket Region Väst Gunnar Jellbin Projektledare/byggledare Ann-Kristin Lundberg Miljöspecialist Ingrid Fränne Praktikant Vägverket Produktion Karin Brynielsson Miljöingenjör Jenny Eberlén Kvalitetssamordnare Per Rhodin Entreprenadingenjör Borås miljöskyddskontor Teresia Kling Miljöinspektör Göteborgs miljöförvaltning Jenny Mossdal Miljöinspektör Lerums miljö- och hälsoskyddskontor Miljösamverkan Västra Götaland Anna Engström Lasse Lind Cecilia Lunder Miljöinspektör Projektledare Biträdande projektledare, sammankallande i delprojekt Entreprenörer och Entreprenadverksamheter