Kungälvsmat. Slutrapport. Jornalnummer: 2010-7842

Kungälvsmat Slutrapport Jornalnummer: 2010-7842

Slutrapport Kungälvsmat Innehållsförteckning Slutrapport Kungälvsmat 2 1. Redovisning av projektet Kungälvsmat 3 1.1 Journalnummer 3 1.2 Stödmottagare 3 1.3 Kontaktpersoner 3 2. Sammanfattning av projektet 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Vad vi ville genomföra med Kungälvsmat och vad vi faktiskt gjorde 4 3. Resultatet av Kungälvsmat 14 3.1 Positiva effekter av Kungälvsmat 14 3.2 Erfarenheter av Kungälvsmat som andra kan ha nytta av 14 4. Varför vi ville genomföra projektet Kungälvsmat 15 4.1 Dessa riktades Kungälvsmat till 15 5. Vad som genomfördes i Kungälvsmat 17 5.1 Marknader och andra event 17 5.2 Vad som gick som planerat under dessa aktiviteter 23 5.3 Vad som gick bättre än förväntningarna under dessa aktiviteter 23 5.4 Vad som inte gick som planerat under dessa aktiviteter 23 6. Mål och Resultat 24 6.1 Uppsatta mål för projektet. Vad blev resultatet? 24 6.2 På vilket sätt har projektet gynnat miljö och hållbarutveckling? 26 6.3 Kvinnor, ungdomar, människor av annan etnisk bakgrund 26 6.4 Projektet har främjat kompetensutveckling 27 7. Spridning av resultat 27 7.1 Spridning av projektet 27 7.2 Andra aktörer som kan vara intresserade av projektet 27 7.3 Resultaten som kan vara till nytta för andra projekt med landsbygdsutveckling 28 8. Kostnader och finansiering 28 9. Slutsatser 28 9.1 Följande slutsatser kan vi dra 28 9.2 Vad som har varit svårt, oförutsett och nytt 28 9.3 Projektets mervärden 29 9.4 Rekommendationer till andra som vill genomföra likande projekt 29 10. Hur fortsätter vi verksamheten efter projektets slut? 30 10.1 Detta har hänt efter projekttidens slut: 30 10.2 Vad blir fortsättningen? Hur kommer det som projektet har skapat att användas? 30 11. De som genomförde projektet: 31 13. Slutord från projektledarna 34 13. Bilaga: 35 13.1 Artiklar som publicerats online: 35 2

1. Redovisning av projektet Kungälvsmat 1.1 Journalnummer 2010-7842 1.2 Stödmottagare Kungälvsmat Ekonomisk Förening. Adress: CO Per-Uno Karlsson, Östra Synneröd 191, 442 94 Ytterby Tel: 076-114 11 18 Hemsida: www.kungalvsmat.se 1.3 Kontaktpersoner Per-Uno Karlsson Tel: 070 851 14 84 Email: per-uno@kungalvsmat.se Erik Eliasson Tel: 070 349 48 59 Email: erik@tegalantbruk.se Carina Backersgård Tel: 070 619 39 60 Email: carina@kungalvsmat.se Sofia Olsson Tel: 070 598 27 84 Email: sofia@kungalvsmat.se 2. Sammanfattning av projektet 2.1 Bakgrund Idén till projektet väcktes under vintern/våren 2009-2010. Under diskussioner inom LRF:s kommungrupp beträffande offentlig upphandling inom Kungälvs kommun, växte en idé fram om att kunna skapa en direktlänk till den privata marknaden. Denna marknad är utan jämförelse den största för avsättning av lokalproducerade livsmedel. En förstudie genomfördes med hjälp av Leaderfinansiering för att utröna hur stort intresse som fanns hos kommunens livsmedelsproducenter, företrädesvis då primärproducenter.* Förstudien genomfördes som telefonintervjuer, och av de 145 tillfrågade producenterna visade en klar majoritet ett intresse för att delta i ett projekt, där produkter producerade i kommunen säljs på en lokal marknad. En inbjudan att delta i ett kick of möte skickades ut till samtliga som visat intresse för ett sådant projekt. Gensvaret var över förväntan och totalt 38 producenter hörsammade inbjudan. Under detta första möte tog planerna form att genomföra uppstarten av ett sådant projekt som ett Leaderprojekt. För att lyckas med detta utsågs en styrgrupp på fem personer. Denna styrgrupp fick huvudansvaret för att starta en Ekonomisk förening och arbeta fram den projektansökan som slutligen lämnades in i oktober 2010. Därmed var projektet Kungälvsmat igång! * Se slutrapport Lokalproducerat i Kungälv 2010. Journal nr 2010-1117 3

2.2 Vad vi ville genomföra med Kungälvsmat och vad vi faktiskt gjorde Vi ville skapa möjligheter för livsmedelsproducenter och konsumenter i Kungälv att hitta varandra och på så sätt skapa förutsättningar för handel med lokalproducerad mat. För att lyckas med detta beslutades att skapa en hemsida som skulle fungera som ett salutorg för våra medlemmars produkter. Vi ville härmed göra det möjligt att hitta kött, grönsaker, ägg och förädlade produkter som t.ex. honung, marmelader sylt och saft på ett enda ställe och få det levererat till dörren under utsatta leveransdagar. Som ett komplement till hemsidan ville vi även starta samarbete med butiker och restauranger i kommunen och leverera våra produkter dit. För att lyckas med detta var det följande saker som behövde genomföras Bygga en för syftet fungerande och attraktiv hemsida Bygga ett varumärke och ta fram en logotyp Utforma och producera etiketter Utforma och producera emballage Ta fram informationsmaterial Skaffa nödvändiga tillstånd, exempelvis livsmedelstillstånd Bygga upp ett attraktivt sortiment Säkerställa möjligheter att leverera produkter året om (slaktschema etc.) Bygga fungerande system för leverans av produkt till konsument Bygga ett system för priset på varorna och hur mycket som skall gå till den enskilde medlemmen och hur mycket som skall gå till föreningen Bygga fungerande system för fakturering Marknadsföra föreningen 2.2.1 Bygga en för syftet fungerande och attraktiv hemsida Arbetet med att ta fram och utforma en hemsida startades av föreningens medlemmar. I början på 2011 insåg vi dock att vår ambition var något högre än vår egen kompetens och således togs beslutet att anlita en professionell webbdesigner, Bullit, för detta arbete.(se mer under stycket samarbetspartner, punkten 11). Medlemmarnas uppgift blev istället att själva ta fram den information och de bilder som skulle fylla den. Huvudansvaret låg på föreningens styrelse och man genomförde flertalet intervjuer (till producentfliken ), fotograferingar och informations texter. Den färdiga hemsidan lanserades den 10 juni 2011. Allt sedan dess har denna uppdaterats regelbundet med information om aktiviteter, leveranser av produkter, medlemsinformation etc. Hemsida: www.kungalvsmat.se 4

Bilder från Kungälvsmats hemsida: (2013-05-14) Producenter Beställning Om oss Produkter 5

2.2.2 Bygga ett varumärke och en logotyp Parallellt med uppbyggnaden av hemsidan skedde också framtagandet av förenings logotyp. Även här började föreningens styrelse på egen hand fundera på färgval, tänkbara motiv etc. men insåg snart att vi behövde hjälp utifrån. Denna gång kom hjälpen ifrån Daucus Design (se mer under stycket samarbetspartner, punkten 11) som efter att ha lyssnat på våra idéer om färger och kungälvsrelaterade motiv presenterades ett antal förslag för styrelsen. Dessa förslag röstades det sedan om under föreningens stämma och med stöd av det resultatet valde styrelsen den klöverklädda logga som kännetecknar föreningen idag. Bild på föreningens logotyp: 2.2.3 Utforma och producera etiketter För att få etiketter anpassade till de regler och föreskrifter som finns, togs hjälp av Kristina Kobel*, vid tillfället rådgivare på Länsstyrelsen. Av henne fick vi hjälp och råd om hur en etikett för märkning av livsmedel skall vara utformad. Då vi hade ett pågående samarbete med Daucus Design tog vi även hjälp här ifrån vid framtagandet av etikettlayouten. Medlemmar från styrelsen producerade texter och instruerade Daucus Design vilka mått som skulle gälla för att etiketterna skulle passa de märkningsmaskiner som anger datum, ursprung etc. vid märkning av exempelvis kött. Totalt togs det fram två typer av etiketter. En informationsetikett som passar samtliga produkter samt en etikett för termoskrivare som möjliggör datum- och ursprungsmärkning. *Kristina Kobel har även varit oss behjälplig med tolkning av regelverk och bestämmelser gällande livsmedelshantering. Informationsetikett Etikett för termoskrivare 6

2.2.4 Utforma lämpligt emballage För paketering av köttlådor (nötkött och lamm) har vi i samarbete med slakteri och styckare, letat på marknaden efter lämpligt emballage. Valet föll på en standardlåda, med mått anpassade till EUR-pall. Köttet har vaccumpacketerats och märkts innan lådorna packats med lämpligt innehåll till rätt vikt. För leveranser till butik, visade det sig mest praktiskt att använda SRS-back och inte kartonger som vi gjorde inledningsvis. Vad gäller grönsaker och förädlade produkter enades vi om en papperskasse av kraftigare modell som förses med föreningens logotyp. 2.2.5 Ta fram informationsmaterial Under våren 2011 togs beslutet att trycka upp informationsblad samt tillverka en roll-up och banderoll av mer professionellt snitt. Föreningen hade fram tills dess använt sig av enklare hemmagjorda informationsblad. I detta arbete tog vi hjälp av Bullit som genom sitt arbete med hemsidan redan hade mycket material och således var medveten om hur vi ville profilera oss. Samarbetet med en professionell reklammakare har lett till att föreningen fått en enhetlig profil på allt marknadsförings materiel. Detta har varit viktigt för igenkännandet. Infoblad sid 1 Roll-up Infoblad sid 2 Banderoll 7

2.2.6 Bygga upp ett attraktivt sortiment Föreningen har alltid strävat efter att ha en mångfald bland produkterna. För att de personerna med rätt kompetens skulle driva sina hjärtefrågor skapades tre informella grupper; Nötköttsgruppen, Lammgruppen och Grönsaksgruppen. 2.2.6.1 Nötkött: Under hösten 2010 gjordes en första provomgång med leverans av nötkött. Ett djur skickades till Varekils slakteri på Orust som slaktade, styckade och slutligen packade det i lådor om 20 kg. Eftersom detta var ett test skedde försäljningen av dessa lådor främst till producentens egna vänner och bekanta. Denna första omgång var mycket lärorik och nyttig både för oss och för slakteriet då den synliggjorde var svårigheterna i denna hantering låg, exempelvis hur styckningen och paketeringen skulle göras för att lådinnehållet skulle bli jämt fördelat över lådorna och innehållet ungefär likvärdigt. Under våren 2011 gjordes en slaktplan (se vidare nedan, punkten 2.2.7) mellan föreningens nötproducenter och det slaktades 2 djur varannan vecka fram till sommaren. Under 2012 utvecklade vi produktsortimentet rejält. Responsen från kunderna var mestadels positiv men många efterlyste annan sammansättning på våra lådor, mer variation och olika prisklasser. Detta resulterade i att vi utvecklade en serie lådor med olika innehåll, Allt från en billigare husmanslåda, med mycket grytkött, till en helglåda med mycket ädelkött. Föreningslådan var en annan produkt vi tog fram. Denna låda går inte att köpa via vår hemsida, utan är en 10 kg speciallåda som säljs av idrottsföreningar, ett alternativ till strumpor och lotter för att dra in pengar till klubben. Ett sortiment av korv och hamburgare togs fram under sommaren 2011. Vi fick på detta vis avsättning för malkött, och Ytterligare en attraktiv produkt med mervärde i sortimentet. Vi tog rätt tidigt (våren 2011) kontakt med City Gross i Ytterby för att få dem att sälja vårt kött. Efter några möten med dem blev det klart att de kunde tänka sig att byta ut sitt sortiment av delikatesskött mot vårt lokalproducerade kött istället. Säljstart blev på försommaren 2011. Vi har därefter varit med på deras evenemang, kundkortskvällar och nyinvigning för att marknadsföra våra produkter i butiken. Som ett led i ambitionen att föra konsument och producent närmare varandra har vi vid vissa tillfällen en Bonde i butik. Detta är då någon eller några av föreningens medlemmar, som marknadsför vårt kött. Vi har även haft ett samarbete med butiken och Taste By Louise, där hon lagat mat av våra produkter i butiken. Via City Gross försorg har våra produkter även varit presenterade vid en informationsdag med City Gross och Taste By Louise där kommunens måltidpersonal var inbjuden och man berättade om lokalproducerad mat. Kungälvsmat i samarbete med City Gross och Taste by Louise vid ett möte för kommunens måltidspersonal 8

2.2.6.2 Lammkött: Första lammslakten skedde våren 2011. Denna omgång blev ett prov för att se hur ett lammslaktsupplägg skulle kunna se ut inför framtiden. Hösten detta år slaktades fler lamm (c:a 100 st.) Tyvärr översvämmades marknaden av lamm detta år, varför det blev väldigt svårt att få ihop ekonomi i denna. Tillgången på lamm är tyvärr relativt begränsad andra årstider än på hösten, varför lärdomar och erfarenheter togs med till hösten 2012, då försäljningen av lamm återupptogs. Denna gång i mer försiktig omfattning. Vi tror oss nu har funnit formerna för slaktplanering, slakt, styckning och försäljning inför 2013. (se vidare punkten 2.2.7.2 ) 2.2.6.3 Grönsaker, Ägg och Förädlade produkter (Honung, Sylt, Saft etc.) Majoriteten av grönsaksförsäljningen har skett under marknader och aktiviteter som föreningen anordnat. Då grönsaker är av sådan karaktär att det är svårt att förutse vad som kommer och i vilka volymer, har det funnits problem med att i praktiken sköta administrationen kring att få upp dessa varor på hemsidan. Under sensommaren 2011 samordnades dock föreningens grönsaksproducenter och förädlare för att sälja en Grönsakskasse på hemsidan. Tyvärr var inte skörden lika gynnsam 2012 vilket gjorde att Grönsakskassen uteblev detta år. Dessa svårigheter gäller dock inte för ägg och förädlade produkter och således kan man beställa ägg och honung via hemsidan året om. Under år 2012 har föreningen även börjat leverera honung till City Gross Ytterby. 2.2.7 Säkerställa möjligheter att leverera produkter året om (slaktschema etc.) 2.2.7.1 Nötkött En av svårigheterna som liten producent är att säkerställa leveranser året runt. Under våren 2011 såg vi att detta kunde bli ett problem även om fler producenter samarbetade. Djurskyddsbestämmelser säger att djuren skall ut på bete sommartid, och att då hämta nå eller ett par djur i veckan medför ett betydande extraarbete för djurhållaren. Med anledning av detta lämnar man oftast en större grupp djur till slakt vid ett och samma tillfälle. Med god vilja löste vi detta under 2011, och under 2012 växte en mer långsiktig planeringsram med en slaktplan som lades upp redan under våren. Arbetet med denna sker fortlöpande för att tillgodose så många önskemål som möjligt. Viktigt är att det är en ansvarig som håller i denna planering samt tät kommunikation med försäljningsansvarig. Vid årsskiftet 2011/2012 upphörde den referensperiod som avgjorde storleken på ett tilläggsbelopp på gårdsstödet för att kompensera för hansdjurbidraget. Detta medförde att det var väldigt högt tryck på slakten, och att garantera att djuren slaktades innan 31/2 2011. Eftersom försäljning avtog drastisk i december stod föreningen med löften till producenten, samtidigt som efterfrågan var mycket svag och följaktligen fick mycket kött frysas in. Detta bidrog i högsta grad till att se nödvändigheten av en säsongsanpassad slaktplanering, en erfarenhet vi tog med oss i framtiden. 9

2.2.7.2 Lammkött Lammslakten är i ännu större högre grad säsongsbetonad, jämfört med nötslakten. Stor efterfrågan på lamm finns under våren och bitvis under sommaren, stor tillgång på lamm finns under hösten. Föreningens lammproducenter är till största delen små, eller mycket små producenter, en del med endast 10-20 lamm om året för slakt. Som tidigare nämnts (se punkten 2.2.6.2) missbedömde vi efterfrågan på lamm grovt första hösten och har av det lärt oss att vara försiktiga med lammslakten och helst bara slakta sådant som redan är sålt. Processen med lammslakt ät snabbare än nötslakten, ex är hängningstiden inte mer än ett par tre dagrar, varför vi rätt tätt inpå slaktdagen kan avgöra hur mycket lamm som skall skickas. En möjlighet som tidvis utnyttjats är att frysa in överblivet kött för försäljning då leveranserna sviktar, eller till vidareförädling i form av lammkorv eller rökt lammstek och lammbog. En nisch som vi idag ser att det finns utvecklingspotential i. 2.2.7.3 Grönsaker Som tidigare nämnts sker föreningens försäljning av grönsaker idag främst via marknader där varje odlare levererar och säljer sina egna grödor. Under 2011 togs Grönsakskassen fram vilket var ett försök att samla flera producenter för att tillsammans komplettera varandras produkter och skapa ett större utbud och rikare innehåll. Iden var att varje kasse bestod av olika grönsaker och förädlade produkter till ett visst värde men att det exakta innehållet blev en överraskning för konsumenten då detta var beroende av dagens skörd. Tanken var också att ett sådant samarbete skulle vara en försäkring om att kassen alltid fick ett innehåll och inte var beroende av att enbart en odlare fick en gynsam skörd. Vår förhoppning var även att ett sådant samarbete skulle leda till ökat samarbete vad gäller planeringen av kommande säsongs utbud och på så sätt skapa möjligheter för en längre grönsakssäsong där både tidiga och sena grödor representerades. Idag kan vi konstatera att föreningens grönsaksproducenter är starkt engagerade i sina verksamheter och har visat ett stort intresse för att sälja sina grödor på marknader där man informerar konsumenter om nya sorter, sättet man odlar etc. Efter Grönsakskassen 2011 har dock inte det samarbete utvecklats som var förhoppningen. Orsakerna är, som vi ser det, flera. Dels var 2012 ett tufft odlingsår med mycket regn vilket bidrog till små skördar. Det budskap som styrelsen nåddes av vi denna tidpunkt var att odlarna fruktade små eller obefintliga skördar och inte vågade marknadsföra en kasse eller liknande när man inte hade några större kvantiteter att leverera. Vid senare tillfälle har det dock framkommit att vissa odlare, trotts dåliga väderförhållanden, haft gynnsamma skördar av vissa grödor och att en mer organiserad leverans av grönsaker skulle varit möjlig under en kortare period. Detta visar på behovet av bättre kommunikation och samordning, dels mellan föreningens grönsaksproducenter men främst mellan dessa och styrelsen. Genom att stärka grönsaksgruppen är förhoppningen att i framtiden ta upp Grönsakskassen på nytt och hitta effektiva och bra lösningar för leverans, packningsställe etc. 10

Här finns fortfarande mycket potential och stora utvecklingsmöjligheter på detta område. Efterfrågan hos konsumenterna är stor, och det finns betydande samordningsvinster att göra om de levereras och faktureras tillsammans med t ex köttlådor. Det finns också en viss efterfrågan hos en del storkök som söker närodlade grönsaker, men gärna ser att de kan beställa allt på ett ställe. 2.2.7.4 Honung, ägg och förädlat I kommunen finns en större äggproducent, och dess produkter finns ständigt med på vår hemsida för beställning. Till detta finns även en del mindre producenter, men det är inte alltid de kan leva upp till regelverk som krävs för att leverera sina produkter till konsument. Det finns dock nämnt under var producent på hemsidan huruvida de har gårdsförsäljning av nämnda produkter, och sålunda kan konsumenten ta en direktkontakt om de vill handla hos dem. Det samma gäller i viss mån även honung och förädlat. Det finns att köpa genom hemsidan, och de som har gårdsförsäljning av detta finns under respektive producentflik. 2.2.8 Bygga fungerande system för leverans av produkt till konsument Inledningsvis skedde leveransen av produkterna hem till konsumenternas dörrar på utsatt dag. Detta sköttes först av föreningens egna medlemmar och ofta var det producenten själv som lämnade ut sina lådor. Snart insåg vi dock att detta var en allt för stor arbetsbörda och en bättre lösning kom när Guddebygård erbjöd sig att vara utlämningsställe åt Kungälvsmat. På detta sätt kom vi även runt problemet med en obruten kylkedja ut till slutkunden. Vi hade inledningsvis löst detta med kylisolerade skåp och kylblock som användes av den som körde ut till konsumenten. Dock ville miljökontoret att samtliga fordon skulle besiktigas och godkännas för livsmedelstransport (Inte bara skåpen alltså), och då detta var ohållbart blev lösningen med utlämning via Guddeby ett fullgott alternativ. Här fanns ordentliga kylmöjligheter efter att föreningen kommit över ett större kylrum som installerades och kunderna behövde inte känna sig tvingade att vara hemma en viss tid. 2.2.9 Bygga ett system för priset på varorna och hur mycket som skall gå till medlemmen och hur mycket som skall gå till föreningen En viktig faktor att belysa inledningsvis är att avräkningspriset på nötkött har utvecklats dramatiskt under projektets gång och avräkningspriset till producent har ökat med ungefär 30 % fram till dags datum. Detta utan att det i någon större utsträckning slagit igenom i konsumentpriserna. Ett av de mål som sattes upp i början var att skapa en merbetalning till producenten när produkterna såldes i närområdet. Då föreningen övertog hela processen med fakturering etc. blev det tvunget att skapa ett avräkningsystem mot producent på köttet. Till att börja med betaldes ett procentuellt tillägg på Scans avräkningspriser, vilket gav en merbetalning på c:a 35-40 % på denna. Med stigande avräkningspriser över lag blev det dock allt svårare att hålla detta, varför ett fastpris infördes i slutet av 2012. Då det emellanåt hänt att vi haft ett överskott på kött, har det varit nödvändigt att försöka skapa en marginal för att kunna betala producenten utan att allt kött varit försålt. Priset på 11

nötkött och lamm har därför beslutats av styrelsen. Detta då styrelsen ansets ha större insikt i föreningens kostnader och på så sätt kunna bygga kalkyler som varit hållbara. Övriga produkter såsom grönsaker, honung mm har producenterna själva fått prissätta sina produkter och föreningen har istället jobbat med en marginal på dessa priser. 2.2.10 Bygga fungerande system för fakturering Från början var tanken att varje producent skulle ta emot beställningar, leverera ut och sedan fakturera sina produkter. Allt för att skapa ett närmande mellan producent och konsument. Förening samlade sedan ihop fakturor för intransport till slakteri, slakträkning och återtransport (dvs. alla kostnader) för att sedan fakturera dessa till producenten. Producenten tog alltså betalt av slutkunden, och betalade föreningen. Ett tillsynes enkelt system. Det fanns dock ett antal betydande svagheter i detta arrangemang Ett problem som relativt omgående dök upp var faktureringen mot konsument. Att vi skapat en produkt som kunden ville ha, blev tydligt då en del beställde nya köttlådor redan efter en månad. Första gången hade de ju betalat till bonden Kalle på ett visst bankgiro, och då de gjort inbetalningen hade de ju lagt upp ett bankgironummer för betalningen av produkten. Nästa gång använde de naturligtvis samma bankgiro, dvs. Kalles. Problemet blev nu att pengarna hamnade hos just Kalle, istället för hos bonden Olle som levererat nästa omgång. Att nu reda ut vilken producent som egentligen skulle haft pengarna, och var de egentligen hamnat visade sig bli en grannlaga uppgift. Att vi sedan vid denna tidpunkt även började med försäljning av först honung, och sedermera även en grönsakskasse och ägg som sam levererades med köttlådorna ställde till det än värre med konsumentens fakturor. Här fick alltså kunden fyra fakturor efter en och samma leverans. Lösningen blev följande: Föreningen tog hand om all fakturering till konsument. En leverans, en faktura. Föreningen fick sålunda även ombesörja utbetalningarna till producenten, efter det att pengarna kommit in till föreningen. Föreningen hade alltså nu gått från att vara en passiv part i affären, till att bli en inköpare och säljare. För att klara ut detta fick hjälp anlitas med att bygga upp ett hållbart fakturerings och bokföringssystem, vilket fram till nu använts. I dagsläget häller vi på att lägga om det till Swedbanks system för nätbokföring för att förenkla hanteringen ytterligare. 2.2.11 Marknadsföra föreningen För att göra konsumenterna medvetna om Kungälvsmat och möjligheten att handla lokalproducerad mat siktade vi in oss på att marknadsföra oss inom kommunen. Främst via annonser i den lokala tidningen Kungälvsposten men även genom att dela ut flygblad, medverka på marknader och agera Bonde i Butik. En annonsmall har tagits fram, så man omedelbart ser att det är en annons från Kungälvsmat. Under projektet har vi även medverkat i dagspressen vid ett flertal tillfällen (se bilaga) och det har publicerats både tryckta och digitala artiklar om föreningen och dess arbete. Dessutom har vi startat en Facebook sida där människor kan gå in och Gilla oss och ta del av information om oss och våra event. I april 2013 har vi 173 st. personer som följer oss här, och numera ökar antalet stadigt! 12

Facebook: http://www.facebook.com/pages/kungälvsmat/159685167406427 Kungälvsmats Facebook-sida Exempel på annonser som publicerats i Kungälvs Posten 13

3. Resultatet av Kungälvsmat Det huvudsakliga resultatet av Kungälvsmat är att det idag är möjligt att som livsmedelsproducent i Kungälv få hjälp med att nå ut med sina produkter till konsumenter via den plattform som vi skapat. Detta innebär tillgång till en välbesökt hemsida och goda kundkontakter, möjligheter att leverera till butik samt självklart möjlighet att delta i marknader och evenemang arrangerade av föreningen. Genom att sälja sina produkter via Kungälvsmat vinner således producenten alla dessa fördelar och slipper dra detta lass själv. Samtidigt har projektet resulterat i att konsumenter har en given part att vända sig till om man är intresserad av lokalproducerad mat. På så sätt är har vi uppfyllt det mål som vi hade vid projektets start. (se mer under mål och resultat, punkten 6) 3.1 Positiva effekter av Kungälvsmat Sedan Kungälvsmat startade har vi fått många positiva reaktioner ifrån konsumenter i Kungälv som berättar att de uppskattar vårt arbete och att de nu även har ett lokalt alternativ när de skall handla. På så sätt har alltså Kungälvsmat bidragit till att fler kungälvsbor kan köpa lokalproducerad mat. Kungälvsmat har även bidragit till att fler kungälvsbor har fått möjlighet att besöka gårdar och möta producenter då vi årligen arrangerar gårdsdagar och kosläpp. Dessa aktiviteter har dessutom haft positiva effekter för andra företag och föreningar som kan vara med och sälja sina produkter. Exempelvis är Kosläppet är ett evenemang som startats på initiativ av Kungälvsmat och Kungälvs kommun som nu vuxit och involverar ett flertal lokala småföretag. Innevarande år (2013) är hela åtta organisationer anmälda att delta. Då Kungälvsmat samarbetat med lokala föreningar inom handboll och fotboll har Kungälvsmat även bidragit till positiva effekter i föreningslivet. Klubbarna har sålt Kungälvsmats produkter och fått en del utav vinsten. Detta har bidragit till föreningskassan och på så sätt möjliggjort fler aktiviteter för barn och ungdomar i dessa klubbar. Slutligen har projektet även skapat arbetstillfällen och bidragit till ökad kunskap om föreningslivet till Kungälvsmats medlemmar. 3.2 Erfarenheter av Kungälvsmat som andra kan ha nytta av För att bli ordentligt etablerad på en marknad är det viktigt att synas på flera ställen och på flera olika sätt, gärna samtidigt. Annonsera i tidningar som riktar sig till kundkretsen, dela ut flygblad, besök butiker och medverka på mässor. Även om man upplever att nu måste alla känna till oss så tar detta mycket längre tid än man tror. Erfarenheten är att ett det är dyrt och tar tid att bygga ett varumärke. Tala för din produkt! Det kan vara svårt för konsumenten att förstå skillnaden på honung från Kungälv och Skåne eller varför köttbiten från Kungälv är dyrare än annat svenskt kött. Att sprida kunskapen och fördelarna med den lokalproducerade maten är nyckeln till att lönsamhet för föreningen/företaget. För att nå framgång krävs förstås också att man har en kvalitetsprodukt som motiverar det högre priset. Nöjda kunder kommer tillbaka. Förutom att leverera en produkt av högsta kvalitet är det viktigt att vara lyhörd, tydlig och många gånger flexibel när man handlar med konsumenten. 14

För varor som kött är det bra om så mycket av köttet är sålt redan innan slakten sker. Detta för att undvika att stora mängder kött måste frysas. Detta kan bli både en kostsam och arbetskrävande situation. Ta hjälp utifrån för de uppgifter som ni själva inte behärskar så sparar ni både tid och pengar i längden. Detta lärde vi oss under arbetet med hemsidan och logotypen. Engagera konsumenterna! Ett billigt sätt att få bra marknadsföring är nöjda kunder som sprider sina erfarenheter av produkterna vidare. 4. Varför vi ville genomföra projektet Kungälvsmat I den förstudie som genomfördes 2010 framgick att det fanns ett stort intresse hos producenter att producera och butiker och skolor att köpa lokalproducerad mat i Kungälv. Vid projektets uppstart fanns en mycket begränsad organiserad försäljning av lokalproducerade livsmedel direkt till konsument i Kungälv. Detta var något mycket olyckligt då vi ansåg att det på flera sätt begränsade livsmedelsproducenternas möjlighet att nå ut till konsumenterna i Kungälv. Ett exempelvis är reglerna för livsmedels hantering som kräver specialanpassade lokaler vilket gör det svårt att tro att en enskild lantbrukare skulle kunna hantera detta hemma på gården. Utan en organisation är dessutom livsmedelsproducenten själv tvingad att ta stora kostnader för marknadsföring, uppbyggnad av kundkrets etc. Vi bedömde därför att ett projekt som Kungälvsmat skulle skapa möjligheter att dela dessa kostnader mellan producenter och på samma gång skapa ett mervärde genom att samla fler produkter och producenter under samma namn och på så sätt hjälpa varandra till framgång. Härutöver var även vår förhoppning att Kungälvsmat skulle komma att stärka ställningen både för lantbruket och andra producenter verksamma på landsbygden i Kungälvs kommun. De översiktsplaner och detaljplaner som kommunens politiker presenterade vid denna tidpunkt tog nämligen stora arealer jordbruksmark i anspråk för utbyggnad av villaområden och vägar. Detta sågs av lantbruket som en negativ trend i kommunen. Med projekt som Kungälvsmat hoppades vi därför att skapa fortsatta möjligheter för lantbrukare och andra livsmedelsproducenter på landsbygden att fortsätta sina verksamheter och stärka sin ställning. 4.1 Dessa riktades Kungälvsmat till Som framgått av ovan var iden bakom Kungälvmat att skapa ökad lönsamhet och ökade möjligheter för livsmedelsproducenter i Kungälv att fortsätta bedriva sin verksamhet. På detta sätt var Kungälvsmat ett verktyg för sina medlemmar. Tanken med Kungälvsmat är dock att det skall vara en plats där konsumenter och producenter hittar varandra och på så sätt riktar sig projektet precis lika mycket mot mottagarsidan (konsumenten) mot producentsidan. 4.1.1 Direkt påverkan Föreningens medlemmar: Har påverkats positivt genom en möjlighet till ökad lokal försäljning. De har även fått nya möjligheter att samarbeta med andra lokala producenter inom, så väl sin egen produktionsgren, som med andra vilket har lett till kunskapsutbyte och networking. Föreningens anställda: En anställd 15

Konsumenter: Har genom projektet fått ökad möjlighet att handla lokalproducerad mat och få kontakt med producenten. Detta innebär större kunskap om produkten samt större insyn i produktionen. 4.1.2 Indirekt påverkan Samarbetspartners o Företag Genom att Kungälvsmat samarbetat med flera lokal företag har projektet bidragit till fler arbetstillfällen i Kungälv och en merförsäljning för de företag som vi anlitat eller använt som återförsäljare. För de sistnämnda är detta inte bara en ekonomisk fördel utan har även givit dem ökat goodwill då det idag ses som en positiv sak bland konsumenter att erbjuda lokala alternativ i sitt utbud. o Kommun Kommunen har fått en aktör att samarbeta med i evenemang rörande lokalproducerad mat och djurhållning. o Skola Montessoriskolan i Kungälv nyttjar numera föreningen när man köper in kött och grönsaker (när det finns) och har således kunnat öka mängden lokalproducerade råvaror i sina kök. I ett samarbete med Orustmat har kött även levererats till Waldorfskolan på Orust. o Föreningar Föreningar i Kungälv har agerat återförsäljare av Kungälvsmats produkter och har således fått in pengar till föreningskassan, vilket bidragit till att barn och ungdomar i dessa föreningar fått möjlighet att delta i fler aktiviteter, köpa in material etc. Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att Kungälvsmat har haft en positiv påverkan hos människor både inom och utanför Kungälvs kommun. Vårt kontaktnät är numer sritt bland människor verksamma inom flertalet yrkesområden med stor spridning mellan åldrar och kön. 16

5. Vad som genomfördes i Kungälvsmat Projektet Kungälvsmat startade i december 2010 och avslutas efter en förlängning i mars 2013. Under projektet har följande aktiviteter genomförts: 5.1 Marknader och andra event Under projektet har Kungälvsmat deltagit på följande marknader och event. Julmarknad, Gamla torget, Kungälv (utställare) December 2010 Detta var första aktiviteten som föreningen deltog i. Vårt utbud bestod i rotfrukter, ägg, nötkött, lammpälsar, honung samt nötkött. Till denna marknad fanns inget färdigtryckt informationsmaterial eller några skyltar så medlemmarna fick själva snickra ihop marknadsståndet, måla skyltar och skriva informationsblad. Detta arbete gick dock över förväntan och resultatet blev ett välkomnade marknadsstånd där vi kunde presentera Kungälvsmat för nyfikna kungälvsbor. Julmarknad 2010 Kosläpp, Göddereds Gård, Kungälv (medarrangör) Maj 2011 Detta var Kungälvsmats första evenemang som medarrangör. Förutom att besökarna bjöds på en show när korna släpptes ut i hagen, hade vi egentillverkade hamburgare till försäljning. Även ett stånd med lokalproducerade produkter såsom ärtskott, solrosskott, nötkött, honung, grönsaker, tomatplantor m.m. Totalt uppskattades antalet besökare till 1200. 17

Hönsläpp, Besök på hönsgård, Björröds Gård, Kode (medarrangör) Juni 2011 Kungälvsmats största äggproducerande medlem öppnade upp för allmänheten och nyfikna äggkonsumenter kunde komma och se hur ca 2800 frigående och ekologiska hönor lever. Kungälvsmat hade fyllt sitt marknadsstånd med grönsaker, förädlade produkter samt nötkött och sålde även egentillverkad korv och hamburgare till besökarna. LRF var med och informerade om sin verksamhet. Hönsläpp 2011 Sekelskiftsdagarna, Marstrand, Kungälv (utställare) Augusti 2011 Under de tre sekelskiftsdagarna fanns Kungälvsmat med som utställare och sålde sina produkter till besökande turister på Marstrand. Även denna gång såldes Kungälvsmats egna hamburgare och korvar. Sekelskiftsdagarna 2011 Skördefest, Fästningsholmen, Kungälv (utställare) September 2011 Kungälvsmat medverkade med sitt marknadsstånd och sin grillstuga. Vid det här laget började folk komma till oss för att köpa vår egen korv och andra produkter som de köpt tidigare och var nöjda med. 18

Gårdsdag, Tega, Kungälv (arrangör) Oktober 2011 Erik Eliasson öppnade sin mjölgård för den nyfikna allmänheten. Inför evenemanget annonserades det i Kungälvsposten och delades ut flygblad och antalet besök uppskattades till 400-500 personer. Flera av medlemmarna hade marknadsstånd där de sålde sina produkter, och vi grillade som brukligt ur vårt sortiment av korv och hamburgare. Även LRF var representerade och informerade om sin verksamhet för de gröna näringarna. Gårdsdag Tega 2011 Besök på hönsgård, Björröds Ägg, Kode (arrangör) November 2011 Samma som på våren, dock utan marknadsstånd. Kungälvsmat grillade korv och hamburgare, samt delade ut information om våra produkter Julmarknad, Gamla Torget (utställare) December 2011 Kungälvsmat sålde sina produkter (honung, ägg, lammskinn, rökt lamm och rökt nöt), grillade korv och bjöd på glögg. 19

Kosläpp, Fontin, Kungälv (arrangör) Maj 2012 Kungälvsmat anordnade sitt första egna kosläpp vid Kolebacka Gård i Fontin, Kungälv. Förutom korvgrillning och fikaförsäljning, ordnades en tipspromenad för barnen och vi bjöd in Naturskolan som lät barnen prova på att tälja och lära sig mer om naturen. Vi sålde grönsaker och potatis, blommor och plantor, lammskinn och tog upp beställningar på köttlådor. Vi hade en visningskupa för bin så nyfikna besökare fick lära sig om binas roll i ekosystemet. Vi hade en trädgårdsdesigner på plats och dessutom får, höns och kaniner som barnen fick klappa. Som final släppte vi 9 djur i hagen, som till den stora publikens förtjusning skuttade länge och glatt. Uppskattningsvis 500 personer besökte eventet. Arrangemanget upprepades i Maj 2013 (ca 1000 besökare) Kosläpp Fontin 2011 20