L ä r o p l a n f ö r d e n g r u n d l ä g g a n d e u t b i l d n i n g e n p å s v e n s k a i G r a n k u l l a

G r a n k u l l a s t a d L ä r o p l a n f ö r d e n g r u n d l ä g g a n d e u t b i l d n i n g e n p å s v e n s k a i G r a n k u l l a D e l 2 : T e m a o m r å d e n o c h l ä r o ä m n e n - 1 -

1 Temaområden... 3 1.1 Att växa som människa... 3 1.2 Kulturell identitet och internationalism... 5 1.3 Kommunikation och mediekunskap... 6 1.4 Deltagande, demokrati och entreprenörskap... 7 1.5 Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling... 9 1.6 Trygghet och trafikkunskap... 10 1.7 Människan och teknologin... 11 2 Läroämnen... 13 2.1 Modersmål och litteratur... 14 2.2 Finska... 23 2.3 Engelska (A2-språk)... 35 2.4 Tyska (A2-språk)... 39 2.5 Matematik... 42 2.13 Teknisk- och textilslöjd... 107 2.14 Gymnastik... 113 2.15 Huslig ekonomi... 120 2.16 Valfria ämnen... 122 Huslig ekonomi... 123 B2-språk: Engelska... 124 B-språk: Tyska... 124 B2-språk: Franska... 125 Handelsämne... 128 Musik... 129 Bildkonst... 130 Teknisk slöjd... 132 Textilslöjd... 133 2.17 Elevhandledning... 134 2.6 Biologi och geografi... 55 2.7 Fysik och kemi... 62 2.8 Hälsokunskap... 72 2.9 Religion... 75 2.10 Historia och samhällslära... 93 2.11 Musik... 97 2.12 Bildkonst... 102-2 -

1 Temaområden Temaområdena är centrala tyngdpunktsområden inom skolans fostran och undervisning. Temaområdena avspeglas i värdegrunden för den grundläggande utbildningen på svenska i Grankulla samt i mål och innehåll för undervisningen. Skolorna definierar temaområdena i sin läsårsplan. Temaområdena ingår i undervisningen i de svenska skolorna i Grankulla enligt följande: 1.1 Att växa som människa Temaområdet Att växa som människa syftar till elevernas individuella och sociala tillväxt, deras omfattande av etiska och estetiska värderingar samt en strävan efter en kunskapsbetonad självutveckling. Modersmålet ligger till grund för lärandet. Uppgiften inom ämnet modersmål och litteratur är att stärka elevernas personliga och kulturella identitet. Eleverna lär sig uttrycka sig i både tal och skrift. Litteraturen stödjer personlighetsutvecklingen. Eleverna utvecklas till aktiva och reflekterande läsare med förmåga till läsning av olika texter, textanalys och läsning med inlevelse. Eleverna bearbetar och analyserar olika medier ur kulturellt, etiskt och estetiskt perspektiv. De lär sig att redogöra för egna åsikter och att bidra till ett positivt diskussionsklimat. I arbetet fostras eleverna till att visa respekt för olika synsätt. Undervisningen i språk syftar till att ge eleverna kunskap om andra språkliga och kulturella miljöer och hur dessa präglar liv och leverne. Eleverna lär sig iaktta likheter och skillnader mellan den egna språkligt betingade kulturen och den främmande. I ämnet matematik utvecklas elevernas problemlösningsförmåga, kreativitet och förmåga att analysera processer och lösningar. Elevernas logiska tankeförmåga övas och de lär sig tillämpa olika metoder för att skaffa information. Eleverna observerar, ställer frågor och drar slutsatser för att kunna uttrycka sina tankar och motivera handlingar och beslut. I miljö- och naturkunskap och biolog, geografi, fysik och kemi får eleverna kunskap om hembygdens miljö och andra livsmiljöer. Undervisningen syftar bl a till att ge eleverna beredskap att tänka och handla på ett sätt som ger trygghet och välbefinnande. Eleverna får undervisning i hälsofrämjande vanor. De får också kunskap om grundläggande regler, lagar och seder för samarbete och social samvaro mot bakgrund av utvecklingen av människans känsloliv och sociala relationer. Eleverna lär sig om den egna kroppens funktioner och får undervisning bl a i rusmedels inverkan på människokroppen. De får kunskap om människans villkor i världen med målet att de omfattar ett positivt förhållningssätt till en hållbar utveckling på lokal, nationell och global nivå. Ämnet hälsokunskap ger eleverna den kunskap som behövs för självständiga val i frågor som gäller hälsa och välfärd. De lär sig förstå sig själv utifrån kunskap om ungdomstidens fysiska, psykiska och sociala utveckling. Eleverna lär sig förstå betydelsen av personliga resurser i sociala sammanhang och hur mänskor kan stöda varandra. De får färdigheter i att handla rätt och ta ansvar för situationer som berör den egna hälsan och tryggheten. Eleverna lär sig att visa respekt för olika värderingar och att acceptera avvikelser. Undervisningen i religion ger eleverna kunskap om det egna landets religiösa tradition och kultur. Eleverna bekantar sig med religioner i närmiljön och reflekterar över den egna övertygelsen. De bekantar sig med etiska frågeställningar, lär sig att förhålla sig till dem och lär sig träffa personliga val i värdefrågor. I ämnena historia och samhällslära får eleverna kunskap om det egna landets historiska utveckling och särprägel. Eleverna får övning i att sätta sig in i tänkesätt och levnadsförhållanden förr och nu. De - 3 -

lär sig reflektera över sin egen identitet inom ramen för den historiskt präglade finländska kulturen och nationalidentiteten. Med utgångspunkt i lokalhistorien lär sig eleverna om människans utveckling och levnadsvillkor under olika perioder av historien både nationellt och globalt. Eleverna får kunskap om vad det innebär att vara medborgare i republiken Finland och i EU. Konst- och färdighetsämnena syftar till att på ett mångsidigt sätt stärka elevernas självkänsla inom olika områden. I arbete både individuellt och i grupp utvecklas de självständiga och sociala färdigheterna. Eleverna får undervisning om och övning i olika sätt att uttrycka tankar, känslor och åsikter, och lär sig iaktta, utvärdera och uppskatta sin egen och andras förmåga och fallenhet. Eleverna lär sig respektera andra sätt att uttrycka sig och lär sig analysera produkter som resultat av t ex individualitet och kultur. I ämnet huslig ekonomi tillägnar sig eleverna kunskaper om hälsosam kost och aspekter av trygghet och säkerhet i hemmet. De lär sig planera sin konsumtion och förhålla sig positivt till hållbar utveckling. Eleverna lär sig goda seder och bruk och att iaktta traditioner kring högtider och fester. Eleverna får kunskap om konflikthantering och lär sig arbeta parvis och i grupp. Elevhandledningen ger eleverna möjlighet att reflektera över sin egen kunskap och utveckling i studiegången. De lär sig olika former av studieteknik och får bekanta sig med olika studiemiljöer för studier på andra stadiet. De lär sig iaktta sig själv och sitt kunnande i förhållande till andra. De lär sig också reflektera över sitt eget och andras beteende. Eleverna får stöd i att utveckla sin förmåga att planera, ta ansvar för och utvärdera sina handlingar och beslut. - 4 -

1.2 Kulturell identitet och internationalism Syftet med temaområdet Kulturell identitet och internationalism är att lära eleverna förstå den finländska och den europeiska kulturidentitetens karaktär. Målet är att eleverna skall kunna skapa sin egen kulturidentitet utgående från den finlandssvenska kulturen och traditionen. Eleverna skall få kunskap om de mänskliga rättigheterna och om betydelsen av goda seder och bruk. Eleverna skall också beredas möjligheter att utveckla sin samarbetsförmåga. I modersmål och litteratur bekantar sig eleverna med olika slag av litteratur, finländsk och finlandssvensk, men också med litteratur från andra länder och kulturer. De utvecklas till aktiva och reflekterande läsare med förmåga till textanalys i enlighet med innehållets kontext. I sitt arbete lär sig eleverna visa respekt för olika synsätt. Undervisningen i språk syftar till att ge eleverna kunskap om andra språkliga och kulturella miljöer och hur det är att leva och bo i dessa. Eleverna lär sig iaktta likheter och skillnader mellan den egna språkligt betingade kulturen och den främmande. I miljö- och naturkunskap och biolog, geografi får eleverna kunskap om hembygdens miljö och lär sig se skillnader och likheter med andra livsmiljöer. De får undervisning om grundläggande regler för uppförande i olika delar av världen, och lär sig iaktta sitt eget handlande och beteende som ett utslag av en kulturell tradition. Eleverna får kunskap om människans villkor i världen. Målet att eleverna vill värna om de mänskliga rättigheterna och internationalismen. Ämnet hälsokunskap ger eleverna kunskap om individualitet och olikhet, och de lär sig att visa respekt för olika värderingar och att acceptera avvikelser. Eleverna lär sig förstå betydelsen av personliga resurser i sociala sammanhang och hur mänskor stödjer varandra. Eleverna lär sig förstå kulturens inverkan på människan och upptäcka mönster för socialt umgänge präglat av en kulturell bakgrund. Undervisningen i religion ger eleverna kunskap om det egna landets religiösa tradition och de bekantar sig med främmande religioner och kulturer. Eleverna får kunskap om kyrkans utveckling i Finland och i andra delar av världen. Eleverna bekantar sig med religioner i närmiljön, reflekterar över den egna övertygelsen och lär sig visa respekt för andras övertygelse. Eleverna får öva sig i att ta ställning i etiska frågor samt lära sig hur olika mänskor förhåller sig till dem utgående från sin religiösa och kulturella bakgrund och tradition. I ämnena historia och samhällslära får eleverna kunskap om den historiska utvecklingen i Finland. Utgående från lokalhistorien lär sig eleverna om människans utveckling och levnadsvillkor under i olika perioder av historien i olika kulturer. De får övning i att sätta sig in i andra mänskors tänkesätt och levnadsförhållanden både förr och nu. Eleven lär sig redogöra för innebörden av att vara medborgare i Finland som en del av den Europeiska Unionen. Målet med konst- och färdighetsämnena är att ge eleverna mångsidig kunskap om konst och kultur i Finland och i andra delar av världen. Undervisningen syftar till att stärka elevernas självkänsla och identitet på olika områden och till att lära dem uppskatta sin egen och andras förmåga. Eleverna lär sig acceptera och uppskatta konstnärliga och kulturella olikheter. De får kunskap om det karakteristiska för finländsk konst, musik och idrott, och lär sig analysera produkter och resultat som ett utslag av individualitet och kultur. I ämnet huslig ekonomi tillägnar sig eleverna kunskaper om matkulturen i Finland och utomlands. De får kunskap om näringssituationen i världen. - 5 -

1.3 Kommunikation och mediekunskap Målet med temaområdet Kommunikation och mediekunskap är att utveckla elevens uttrycks- och interaktionsförmåga. Ämnena skall ge eleverna beredskap att hantera information genom att välja och tolka information samt att utnyttja olika medier. Eleverna skall tillägna sig förmåga att använda olika slag av mediateknik, förmåga att själv förmedla information samt lära sig principer för mediaetik I enlighet med strategin för IT i undervisningen i den grundläggande utbildningen i Grankulla är målet att alla lärare skall integrera IT som en naturlig del av undervisningen. IT ska utgöra stöd både för inlärningen och undervisningen och ge alla elever informationstekniska basfärdigheter. Eleverna bibringas ITfärdigheter inom ramen för ordinarie undervisning. Mera djupgående IT-kunskaper kan ges eleverna inom ramen för frivilliga valbara kurser. Målet är att en elev som fullföljt sin läroplikt skall ha tillägnat sig de IT-färdigheter som behövs i samhället för att garantera jämställdheten. I modersmål och litteratur lär sig eleverna uttrycka sig i både tal och skrift. De lär sig använda textbehandlingsprogram och bekantar sig med olika slags medier och hur kommunikationen präglas av mediet. Eleverna lär sig informationssökning i realämnen och att bearbeta och analysera informationen i olika medier. De lär sig att redogöra för egna åsikter och att bidra till ett positivt diskussionsklimat genom att också lyssna och visa respekt för olika synsätt. Eleven lär sig grundläggande nätetik. Inom undervisningen i språk bekantar sig eleverna med och tillgodogör sig information på det främmande språket via olika medier. De lär sig kommunicera muntligt och skriftligt på det främmande språket om vardagliga och aktuella händelser. I ämnet matematik används informations- och kommunikationsteknik för att stöda eleverna i inlärningsprocessen. Eleverna lär sig läsa och tolka matematisk information i tabeller och diagram i olika medier, och lär sig att själva presentera information med hjälp av IT. Eleverna lär sig kommunicera om sina matematiska tankeprocesser och resultat. Inom miljö- och naturkunskap, biolog, geografi, fysik och kemi använder sig eleverna av olika medier som källor för informationssökning samt lär sig presentera resultat och uppgifter med IT-teknik. Eleverna lär sig också kritiskt bedöma nyhetsinformation. I ämnet hälsokunskap bekantar sig eleverna med metoder för informationssökning som berör hälsa och välfärd. De blir förtrogna med olika kommunikationsmedel samt med principer för kommunikationsfärdigheter och konfliktlösning. Undervisningen i samhällslära ger kunskap om tolkning av medieinformation. Eleverna lär sig motivera sin uppfattning i samhällsfrågor. Inom konst- och färdighetsämnen lär sig eleverna uttrycka sina tankar, känslor och åsikter på ett mångsidigt sätt innefattande även med hjälp av olika medier. Eleverna lär sig auditiv och visuell kommunikation genom t ex fotografering, videofilmning och produktion av digitalbilder. De lär sig tolka visuella budskap, film och teveprogram och får insikter i mediabilders uppbyggnad och funktion. I huslig ekonomi lär sig eleven informationssökning t ex i samband med konsumentkunskap och lär sig utnyttja media för att få information om aktuella frågor i anslutning till hushållsekonomi. Eleven blir bekant med konsumentrådgivning och lär sig att utnyttja den. - 6 -

I elevhandledning lär sig eleven söka och tillgodogöra sig information i anslutning till studier och utbildning. Eleverna lär sig också att söka jobb med hjälp av IT. 1.4 Deltagande, demokrati och entreprenörskap Inom arbetet för temaområdet Deltagande, demokrati och entreprenörskap får eleven förståelse för organisationers, samfunds och gemenskapers betydelse och roll i samhället. Eleven uppövar sin samarbetsförmåga och förmåga till konfliktlösning. Eleven tillgodogör sig kunskap om grundläggande demokratiska principer i samhället och deras betydelse. Eleven uppmuntras till egen företagsamhet och till att stifta bekantskap med företagsverksamhet. Eleven uppmuntras i skolvardagen att ta ansvar för trivsel och trygghet i skolan och vara med och konstruktivt påverka skolmiljön t ex inom ramen för elevkårsverksamhet. Eleverna involveras i elevkårsval. I anslutning till detta val får eleverna information om och insikt i de grundläggande demokratiska principerna och processerna i samhället och därigenom kännedom om samhällsmedborgarens möjligheter att påverka utvecklingen. I undervisningen i modersmål och litteratur övar eleverna sin kommunikativa färdighet, lär sig att uttrycka sina åsikter och att lyssna till andra. På så sätt lär sig eleverna att delta sakligt i diskussioner och debatter. Härigenom får de grundläggande färdigheter i att påverka, de lär sig visa respekt och iaktta demokratiska principer för överenskommelser och beslut. Eleverna blir förtrogna med budskap och nyheter i medier och får kunskap om aktualiteter i omvärlden genom att de lär sig analysera innehållet. I undervisningen i språk får eleverna språkliga färdigheter som ger beredskap att bekanta sig med företag och företagsverksamhet där vardagen fungerar på ett annat språk. Eleverna får kännedom om principer för umgänge och partnerskap på annan kulturell grund. Ämnet matematik ger eleverna grundläggande färdigheter i att förhålla sig till ekonomiska aspekter på samhällsliv och företagsamhet. De lär sig tolka och använda tabeller och diagram - 7 -

som presenterar utveckling och strategi. Eleverna lär sig bedöma rättvisa och lönsamhet. De tränar sin kreativitet i problemlösningssituationer och uppövar sitt logiska tänkande som också tjänar syften utanför skolmatematikens område. I miljö- och naturkunskap och i biologi och geografi lär sig eleverna om naturliga förutsättningar för näringsliv och verksamhet i olika delar av världen. Kunskapen om kulturer och människans levnadsvillkor ger perspektiv på livsmiljöns betingelser och på följder av människans handlingar och aktivitet. Eleverna lär sig förutse resultat av processer och deras inverkan både nationellt och globalt. I huslig ekonomi lär sig eleverna informationssökning t ex i samband med konsumentkunskap. De blir bekanta med konsumentrådgivning och lär sig konsumentens rättigheter och skyldigheter. I elevhandledning lär sig eleverna söka och tillgodogöra sig information i anslutning till studier och utbildning. De får kunskap om olika yrken och praktisk erfarenhet av arbetsliv. Inom undervisningen i hälsokunskap bekantar sig eleverna med regler och avtal som ligger till grund för välbefinnande i olika sammanhang. De lär sig informationssökning för att kunna ta sig fram i samhället och tillgodogöra sig samhällstjänster. Eleverna lär sig förstå betydelsen av socialt stöd och sociala nätverk. De får grundläggande kunskaper om ungdomars rättigheter samt om deras ansvar för sina handlingar. Eleverna får kunskap om medborgarorganisationer och deras verksamhet. I ämnena historia och samhällslära får eleverna kunskap om olika samhällssystem och -processer och politik. Genom kunskap om utvecklingsskeden i historien får eleverna färdigheter att iaktta förändringar i länder och samhällsstrukturer samt deras följdverkningar. Eleverna lär sig dra slutsatser av beslut och förutse följder av förändringar i samhället. De får kunskap om innebörden av att vara medborgare i republiken Finland. Inom konst- och färdighetsämnen lär sig eleverna uttrycka sina tankar, känslor och åsikter på ett mångsidigt sätt. De utvecklar sin kreativitet och skaparförmåga. Eleverna lär sig planera och färdigställa en produkt, samt att ta hänsyn till ekologiska och ekonomiska värden i arbetet. Eleverna lär känna medier och möjligheten att delta i debatt och påverka via dem. - 8 -

1.5 Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling Syftet med temaområdet Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling är att uppmuntra och motivera eleverna att verka för människans och miljöns bästa. Eleverna får lära sig analysera förändringar i miljön, förutse orsak och verkan och främja välfärden i samhället. De får tillgodogöra sig kunskap om miljö och energi i ett globalt perspektiv och lära sig bedöma konsekvenser av egen konsumtion och eget handlande ur miljövänlighetsperspektiv. I miljö- och naturkunskap, biologi och geografi lär sig eleverna om naturliga förutsättningar för mänskligt liv och hållbar utveckling. Eleverna får kunskap om energiförbrukning och lär sig förstå betydelsen av miljövård och människans inverkan på naturen. De lär sig hur man kan handla för att stöda en hållbar utveckling av vattenekosystem och ett hållbart skogsbruk. Eleverna lär sig också om vilka val som kan hjälpa till att bevara naturens mångfald. De bekantar sig med lokala, regionala och globala miljö- och utvecklingsfrågor. I fysik och kemi får eleverna grundläggande insikter i hur användningen av olika ämnen påverkar omgivningen. De får kunskap om begreppet energi, energiomvandling, energiresurser, värmelagring, driftskostnader för olika apparater och förverkligande av hållbar utveckling genom återanvändning och miljövård. utrustning. Eleverna får kunskap om hur man ändamålsenligt och miljömedvetet planerar produkter och väljer och utnyttjar material. De lär sig studera och värdera material, produkter och miljöer ur ekologisk synvinkel. Eleverna lär sig ta hänsyn till ekologiska och ekonomiska värden i arbetet. I huslig ekonomi får eleverna kunskap om konsumtionens inverkan på miljön. De lär sig ekologiskt tänkande i enlighet med hållbar utveckling, bl a principer för avfallshantering och skonsamma matlagningsmetoder. Eleverna lär sig om naturenligt odlade livsmedel och får insikter i näringssituationen i världen. I ämnet hälsokunskap lär sig eleverna förstå miljöns betydelse för hälsan. I ämnet religion bekantar sig eleverna med principer för människans respekt och ansvar för skapelsen, etiska frågeställningar kring människans påverkan på miljön, en rättvis fördelning av världens resurser och miljöfrågor i enlighet med hållbar utveckling. Inom ämnena konst- och färdighet lär sig eleverna grundläggande principer för återanvändning samt skötsel av till hemmet hörande - 9 -

1.6 Trygghet och trafikkunskap Inom temaområdet Trygghet och trafikkunskap lär sig eleverna ett ansvarsfullt beteende med insikter om trygghetens fysiska, sociala och psykiska dimensioner. Eleverna lär sig att handla ändamålsenligt i krissituationer, och lär sig förutse och undvika farliga situationer. Eleverna får insikter i konstruktivt handlande i konfliktsituationer och lär sig principer för passivt motstånd. De får kunskap om trafikregler och trafikmiljöer samt lär sig ett ansvarsfullt beteende i trafiken och hur de kan påverka säkerheten i olika trafikmiljöer. Eleverna bekantar sig med samarbetet mellan hem och skola och främjandet av trygghet och trivsel i skolsamfundet. I modersmål och litteratur lär sig eleverna kommunicera på ett ändamålsenligt sätt och att anpassa sitt språk till olika situationer. Eleverna får övning i att uttrycka sin åsikt och i att lyssna på andra och visa respekt för andras synsätt. Undervisningen i språk syftar till att ge eleverna kunskap om andra språkliga och kulturella miljöer. De lär sig iaktta likheter och skillnader i sätt att kommunicera och föra sig i olika situationer i enlighet med olika kulturers umgängestraditioner. Eleverna får språkliga färdigheter som hjälper dem att kommunicera i krissituationer. De lär sig t ex att kalla på hjälp och att reda sig i trafiken utomlands. I miljö- och naturkunskap, fysik, kemi, biolog och geografi lär sig eleverna tänka och handla på ett sätt som främjar trygghet och säkerhet. De bekantar sig med principer för fysisk och psykisk integritet och lär sig iaktta sitt eget och andras behov av och rättighet till dessa. Eleverna får grundläggande kunskaper om konflikthantering och lär sig känna igen mobbning. De lär sig också hur mobbning åtgärdas. Eleverna får kunskap om hembygdens olika miljöer och lär sig se skillnader och likheter mellan olika livsmiljöer nationellt och globalt. Eleverna bekantar sig med olika trafikmiljöer och lär sig trafikmärken. De lär sig också ett tryggt och gott uppförande i trafiken. Eleverna får undervisning om grundläggande regler för uppförande i olika delar av världen och lär sig iaktta sitt eget handlande och beteende som ett utslag av deras egen kulturella bakgrund. De får kunskap om människans villkor i världen med målet att värna om de mänskliga rättigheterna. Eleverna lär sig första hjälp, brandskydd och risker och säkerhetsåtgärder i anslutning till elektricitet. Eleverna lär sig om säker användning av olika slag av apparatur. De lär sig skydda sinnen såsom syn och hörsel. De får lära sig om krafter i trafiken och får kunskap om rusmedel och hur de påverkar människan. Ämnet hälsokunskap ger den kunskap som behövs vid val som gäller hälsa och välfärd. Elevena förstår ungdomstidens fysiska, psykiska och sociala utveckling. De bekantar sig med regler som ligger till grund för välbefinnande i olika sammanhang, principer för konfliktlösning och konstruktiv kommunikation. Eleverna lär sig sätt att uttrycka och bemästra sina känslor, och de får insikt i vars och ens skyldighet att visa tolerans för och omtanke om andra. Eleverna lär sig förstå betydelsen av personliga resurser i sociala sammanhang och får kunskap om socialt stöd och sociala nätverk och om hur mänskor kan stöda varandra. Eleverna lär sig om olika situationer i vardagen och om hur de kan hantera sjukdom, psykisk ohälsa. De lär sig ta sig fram med allmänna kommunikationsmedel och ett tryggt beteende i olika trafikmiljöer. Eleverna får kunskap om medborgarorganisationers verksamhet och befolkningsskyddet. Undervisningen i religion ger kunskap om kyrkans syn på människans egenvärde. Eleverna lär sig grundläggande kristna principer som gäller för mänskligt umgänge och uppmuntras till att visa respekt för olikheter och olika synsätt. Eleverna får insikter i olika sätt att se på människan och i innebörden av alla mänskors lika värde. Eleverna lär sig om olika personligheter i religionshistorien - 10 -

som verkat för mänskliga rättigheter, konstruktiv konfliktlösning samt icke-våldsprinciper. I ämnena historia och samhällslära lär sig eleverna om människans utveckling och levnadsvillkor under olika perioder av historien och i olika kulturer. De får övning i att sätta sig in i mänskors tänkesätt och levnadsförhållanden både förr och nu. De lär sig om människans villkor i både krig och fred och får kunskap om hur människan hanterat krissituationer under olika perioder i historien. I konst- och färdighetsämnen får eleverna öva sig i att på ett mångsidigt sätt ge uttryck för tankar och känslor samt i att tolka andras uttryckssätt och analysera dem. De får övning i att uppföra sig i enlighet med god lag- och sportsmannaanda. Eleverna lär sig trygg och säker användning av olika maskiner och redskap. I huslig ekonomi lär sig eleverna goda seder och vanor och bekantar sig med vett och etikett i olika sammanhang. De lär sig konflikthantering och principer för jämställdhet i arbetsfördelning. Eleverna lär sig trygg och säker hantering av redskap och maskiner i hemmet. Elevhandledning ger kunskaper om hur eleverna kan trygga sina framtida studier. De får kunskap om olika sätt att söka information. Eleverna lär sig reflektera över och arbeta för trivsel och trygghet i skolsamfundet, de lär sig ta ansvar samt att visa mänskor respekt och tolerans. De utvärderar sina studieprestationer och övar sig i att bli självständiga, fatta självständiga beslut och att tänka på och planera för sin framtid. 1.7 Människan och teknologin Temaområdet Människan och teknologin lär eleverna etik, moral, jämlikhet och välfärd i anslutning till teknologi. Eleverna lär sig principerna för hur redskap, apparater och maskiner fungerar, de lär sig använda teknologin på ett ansvarsfullt sätt och de får insikter i teknologins utveckling och inflytande i samhället och i olika kulturer. Eleverna får övning i att ställa upp teknologiska idéer samt förutse produkters livscykel. I modersmål och litteratur lär sig eleverna uttrycka sig i både tal och skrift. Eleverna lär sig använda textbehandlingsprogram och bekantar sig med olika slag av informationssökning. De bearbetar och analyserar olika medier och kommunikationen inom dem. Eleverna lär sig grundläggande nätetik. Inom undervisningen i språk bekantar sig eleverna med och tillgodogör sig information på det främmande språket via olika medier. I ämnet matematik används informations- och kommunikationsteknik för att stöda eleverna i inlärningsprocessen. Eleverna lär sig läsa och tolka matematisk information i tabeller och diagram i olika medier, och lär sig att själv presentera information med hjälp av IT. Inom miljö- och naturkunskap, fysik, kemi, biolog och geografi använder sig eleverna av olika medier som källor för informationssökning. De lär sig se teknologins betydelse i vardagen och bekantar sig med teknologin som en del av de globala processerna. I ämnet hälsokunskap bekantar sig eleverna med metoder för informationssökning som berör hälsa och välfärd. Eleverna blir förtrogna med olika kommunikationsmedel. - 11 -

I religion lär sig eleverna reflektera över människan i världen, hennes bruk av skapelsen, etiska frågeställningar i anslutning till utveckling i synsätt och nya uppfinningar, samt hennes val i olika situationer och vilka följder de kan föra med sig. Undervisningen i samhällslära ger eleverna redskap att tolka informationen i medier. De får kunskap om teknologins betydelse för samhällsutvecklingen globalt. Inom konst- och färdighetsämnen lär sig eleverna uttrycka sina tankar, känslor och åsikter på ett mångsidigt sätt även med hjälp av teknologi. Redskap för auditiv och visuell kommunikation används. I ämnet slöjd lär sig eleverna teknologiska system samt tillämpning av dem. Under slöjdprocessens olika skeden bekantar sig eleverna med informationsteknik. De lär sig använda datateknisk tillämpning vid t ex planering. I ämnet huslig ekonomi lär sig eleverna informationssökning t ex i samband med konsumentkunskap. De lär sig utnyttja teknologi för informationssökning. De lär sig också använda hemmets redskap för att få information om aktuella frågor i anslutning till hushållsekonomi. I elevhandledning lär sig eleverna söka och tillgodogöra sig information i anslutning till studier och utbildning och att utnyttja teknologin i vardagens olika sammanhang. - 12 -

2 Läroämnen - 13 -

1.8 Modersmål och litteratur - 14 -

Modersmål och litteratur Mål: Eleven skriver åk 1 penngrepp (vid behov) skriva meningar med stor bokstav och punkt producera egna meningar skriva diktamen olika skrivstrategier (mening, saga, kort text) skriva bokstäver skriva ord och egna meningar skriva ord efter diktering forma bokstäver skriva enkla ljudenliga ord åk 2 producera egna texter att arbeta med dator att skriva dikt skrivstil skiljetecken konstruera meningar (berätta) stava och skriva ljudenliga och ljudstridiga högfrekventa ord skriva text efter diktering (rättstavning) skriva ord efter diktering producera egna meningar Mål: Eleven utvecklar sina skriftliga färdigheter och sin förmåga att kommunicera skriftligt åk 3 använda textning och skrivstil börja använda tankekarta och rubrik börja använda ordböcker stava ljudstridiga ord (ng-, j-, tj-ljudet) skriva texter på dator skilja mellan lång och kort vokal använda skiljetecken producera olika slag av texter; fakta, fiktion, dikter klassificera ord enligt grupp, t ex synonymer, sammansatta ord använda skiljetecken producera fiktiva och faktabetonade texter ta emot respons på egna texter och bearbeta dem känna till användningen av skiljetecken producera korta texter - 15 -

åk 4 utveckla en tydlig handstil stava ljudstridiga ord (o/å) känna till m-, n-regel klassificera ord, känna igen substantiv, adjektiv och verb använda ordböcker börja arbeta med styckeindelning skriva en tydlig handstil använda flera skrivregler använda ordböcker som stöd för skrivning under handledning producera en egen skriftlig redovisning om ett givet ämne förstå skillnaden mellan talat och skriva text med sammanhängande innehåll åk 5 åk 6 utveckla styckeindelning och meningsbyggnad känna igen pronomen, räkneord och prepositioner använda textbehandlingsprogram stava ljudstridiga ord (sj-ljudet, e/ä) känna till och urskilja subjekt, predikat och objekt känna igen de viktigaste ordklasserna och satsdelarna använda styckeindelning och utveckla meningsbyggnad arbeta processinriktat: samla material, strukturera och formulera innehåll, bearbeta använda ett mångsidigt ordförråd bekanta sig med språkets variation (tvåspråkighet, dialekter) skrivet språk förstå idén med styckeindelning och textplanering tillämpa de flesta skrivregler ta emot respons och bearbeta egna texter urkilja subjekt, predikat och objekt i en enkel sats känna igen de vanliga ordklasserna; substantiv, adjektiv och verb känna igen substantiv, adjektiv,verb, pronomen, räkneord, prepositioner känna igen subjekt, predikat och objekt samla material för skriftliga uppgifter producera olika slags fiktiva texter och faktatexter göra iakttagelser, ta emot respons?? och reflektera över sig själv som skribent skriva korta faktatexter och fiktiva texter känna igen substantiv, adjektiv och verb samla material för skriftliga uppgifter - 16 -

Mål: Eleven läser. åk 1 högläsning och tystläsning läsförståelse olika lässtrategier alfabetet, ljud och bokstav sammanljuda läsa högfrekventa ord alfabetets bokstäver och ljud känna igen högfrekventa ord åk 2 att dra egna slutsater av läst text skillnaden mellan standardiserat skriftspråk och talspråk läsförståelse läsa korta texter läsa korta berättelser och förstå innehållet utläsa tidigare obekanta ord läsa ord sammanljuda förstå innebörden i korta meningar Mål: Eleven utvecklas till en aktiv och reflekterande läsare. Innehåll Lärostoff För goda kunskaper skall eleven kunna För godkänt vitsord skall eleven kunna åk 3 läsa olika slags texter och dra slutsatser av dem läsa olika texter flytande läsa lättlästa textutdrag och förstå innehållet läsa med inlevelse hög- och tystläsning bekanta sig med informationssökning, t ex ur facklitteratur (elektroniska källor med lärareledd handledning) åk 4 att använda informationssökning, t. ex. facklitteratur, elektroniska källor börja ställa frågor utgående från läst text bekanta sig med lässtrategier dra egna slutsatser av läst text läsa med inlevelse använda sig av bibliotek och känna till elementära informationssökningsmetoder svara på någon fråga om en text efter att ha läst den åk 5 ställa frågor utgående från en läst text bekanta sig med nätetik läsa flytande (så att läsförståelsen bibehålls) söka fram ändamålsenlig information för eget arbete, samt ha förmåga att förhålla sig kritiskt till källorna läsa en text och förstå innebörden av den - 17 -

Innehåll Lärostoff För goda kunskaper skall eleven kunna För godkänt vitsord skall eleven kunna åk 6 använda sig av informationssökning läsa, lyssna till och bearbeta olika slags texter komprimera textinnehåll: välja, strukturera, presentera material, förstå det lästa och presentera med egna ord känna till grundläggande nätetik bekanta sig med att ge källhänvisning läsa hela böcker och långa texter och förstå det lästa läsa enkla litterära texter av olika slag samt förstå innehållet i stora drag Mål: Eleven läser och lyssnar till lämplig barnlitteratur. Innehåll Lärostoff För goda kunskaper skall eleven kunna För godkänt vitsord skall eleven kunna samtala om det lästa lyssna koncentrerat på högläsning och lyssna till högläsning åk 1 litteratur på lämplig nivå olika typer av texter kända barnboksförfattare skolbiblioteksanvändning kunna redogöra för innehållet åk 2 korta bokreferat välja lämplig litteratur kända barnboksförfattare att hitta böcker i skolbiblioteket tolka faktatexter självständigt välja och läsa böcker på lämplig nivå nämna en känd barnboksförfattare med handledning hitta en bok i biblioteket självständigt läsa en bok Mål: Eleven upplever läsning och litteratur som inspirerande och lustfyllt. Innehåll Lärostoff För goda kunskaper skall eleven kunna För godkänt vitsord skall eleven kunna föra samtal om lästa texter lyssna aktivt på högläsning ta del av olika slags texter åk 3 analysera och bearbeta texter olika författare (svenska och nordiska) och olika media (t ex film, teater/ teve) läsa ett flertal valfria böcker åk 4 göra författarporträtt, bokrecensioner bekanta sig med de nordiska språken samtala om det lästa och berätta om egna läsupplevelser berätta om innehållet i en text - 18 -

Innehåll Lärostoff För goda kunskaper skall eleven kunna För godkänt vitsord skall eleven kunna åk 5 arbeta med olika medier bekanta sig med textgenrer bearbeta och analysera texter på olika sätt läsa ett flertal valfria böcker, bearbeta och analysera på olika sätt (diskussioner, referat, föredrag) berätta om handlingen i en text eller annan media åk 6 känna igen textgenrer läsa, reflektera över och gestalta gemensamma och valfria texter, t ex berättelser, dikter, noveller, sagor, myter, serier bekanta sig med klassiker inom världslitteraturen, och texter på norska och danska finna lämplig litteratur motivera sina egna litteraturval presentera sina favoritböcker berätta om egna film-, teater- och litteraturupplevelser läsa och reflektera över skönlitterära texter Mål: Eleven deltar i samtal på ett naturligt sätt. Innehåll Lärostoff För goda kunskaper skall eleven kunna För godkänt vitsord skall eleven kunna åk 1 kommunikationsövningar i t ex lek, drama och koncentrationsövningar återge innehållet i sagor och berättelser, rim och ramsor skapa och berätta egna berättelser delta i samtalssituationer följa instruktioner också i grupp samtala om elevnära företeelser i en liten grupp muntligt redogöra för erfarenheter, iakttagelser och händelser samt med egna ord återge innehållet t ex i en saga delta i samtal genom att svara på tilltal uppmärksamhet i diskussioner lyssna på vad andra har att säga åk 2 muntligt medverka i ett drama samtal i olika vardagliga situationer berätta egna berättelser med logiskt händelseförlopp muntligt redogöra för erfarenheter, iakttagelser och händelser hålla ett kort muntligt anförande dra slutsatser, se den röda tråden, omsätta det hörda i eget tänkande delta i vardagliga samtalssituationer - 19 -

Eleven utvecklar sina färdigheter i muntlig kommunikation. Innehåll Lärostoff För goda kunskaper skall eleven kunna För godkänt vitsord skall eleven kunna åk 3 drama hålla föredrag med stöd av egen text samtala om ett givet ämne delta i gruppdiskussioner bekanta sig med kommunikation via olika medier lyssna, ställa frågor, att återge berättelser lyssna uppmärksamt för att fånga upp den röda tråden berätta om egna upplevelser och händelser med logiskt händelseförlopp samtala i olika vardagliga situationer delta i samtal berätta om egna upplevelser åk 4 åk 5 hålla föredrag med hjälp av nyckelord återge berättelser bekanta sig med att lyssna, ställa frågor i en diskussion, komma fram med egna åsikter uttrycka sig i drama hålla föredrag (med hjälp av nyckelord) ge respons på andras berättelser, föredrag lyssna, ställa frågor i en diskussion återge berättelser, diskussioner bekanta sig med debatt som uttrycksform redogöra för egna åsikter samtala om ett givet ämne klara att lyssna uppmärksamt för att kunna återge talat språk (instruktioner, berättelser) delta i gruppdiskussioner hålla föredrag återge berättelser så att åhöraren förstår redogöra för egna åsikter använda drama som uttrycksmedel hålla ett kort föredrag eller återge en berättelse börja uttrycka egna åsikter - 20 -

åk 6 redogöra för egna åsikter lyssna och ställa frågor i en diskussion bidra till ett positivt kommunikationsklimat skapa och berätta fiktiva berättelser återge innehållet i en diskussion använda sig av debatt som uttrycksform bekanta sig med de viktigaste skillnaderna mellan tal- och skriftspråk våga och kunna ta till orda i en diskussion visa förmåga till aktivt lyssnande komma med egna korta inlägg i en liten grupp Mål: Eleverna skall kunna uttrycka sig på god svenska i tal och skrift. åk 7 Litteraturkunskap: sagor, fabler m.m., dikter, ungdomsböcker läs- och förståövningar ordkunskap språkkännedom: ordklasser, språkriktighet bibliotekskunskap muntlig framställning: känna igen alla ordklasser skriva en text med styckeindelning, med ett omväxlande ordval, med ett rätt mångsidigt innehåll och med ett relativt gott språk hålla ett längre, förberett muntligt anförande (demonstration) lämna in alla arbeten ha läst en bok/termin redogöra för böcker han/hon läst känna igen subst., adj., verb, tempusformer producera en begriplig, sammanhängande text följa den röda tråden lämna in ett visst antal arbeten demonstrationer, drama uppsatsteori, referat, recensioner skrivarbeten vara aktiv under lektionerna åk 8 litteraturkunskap: genrer( dikter, noveller, romaner, bl.a. känna igen satsdelarna och satstyperna direkt och indirekt anföring ha läst en bok/termin känna igen subjekt, predikat, objekt detektivromaner, krigsromaner, producera olika typer av tidningstexter känna igen huvudsats och bisats problemböcker) producera fullständiga meningar känna till de viktigaste texttyperna i en ordkunskap behärska reglerna för interpunktion dagstidning språkkännedom: satsdelar, ha en god förståelse för innehållet i förstå skillnaden mellan talspråk och språkriktighet, huvudsats och bisats, skriftspråk - 21 -

åk 9 anföring tidningskunskap muntlig framställning, bl.a. drama skrivarbeten referatteknik, bl.a. källhänvisningar och citat litteraturkunskap: novellanalys, finlandssvenska och nordiska texter, klassiker, science fiction, fantasilitteratur, modernistiska dikter ordkunskap språkriktighet, bl.a. finlandismer språkets variation språkhistoria muntlig framställning: debatter och diskussioner skrivarbeten: novellanalys, materialbaserad uppsats m.m. olika texter grunderna i debatt lämna in alla arbeten vara aktiv under lektionerna uttrycka sig på god svenska i tal och skrift föra fram egna åsikter och ta ställning till andras disponera sin egen text diskutera och analysera noveller och dikter känna till huvuddragen i svenska språkets historia lämna in alla arbeten vara aktiv under lektionerna förstå en text lämna in ett visst antal arbeten ha läst en bok/termin känna till skillnaden mellan roman, novell och dikt känna igen de vanligaste finlandismerna delta i debatter och diskussioner hjälpligt föra fram egna åsikter och ta ställning till andras i såväl tal som skrift - 22 -

1.9 Finska MoFi-finska A-finska B-finska - 23 -

A1-språk: Finska Mål: Eleven har ett ordförråd och utvecklar sina muntliga färdigheter inom de ämnesområden som behandlas åk 3 ord, ordkunskap och uttryck som hör till temaområden familj, eget hem, skola, djur, mänskans utseende, trafik frågor, frågeställningar rim, ramsor, sånger ord i anslutning till följande temaområden: familjen, det egna rummet, skolan, djur, mänskans utseende presentera sig själv svara muntligt på enkla frågor åk 4 åk 5 åk 6 ord, ordkunskap som hör till temaområden fritid, tiden, grannländer, kläder, uppköp, hälsa, föda, vanor, närmiljön samtal i lek och drama och om vardagliga situationer uppmaningar, umgängesfraser finska traditioner ord, ordkunskap som hör till temaområden yrken, kroppsdelar, högtider, hobbyn, resor, väder, väderrapporter korta föredrag samtal finska traditioner ord, ordkunskap som hör till temaområden idrott, böcker, hembygd, känslor, finsk kultur, arbetsredskap samtal om sådant som har hänt, samt diskussioner och debatter aktualiteter bokpresentationer beskriva sig själv ord i anslutning till följande temaområden: fritid, tiden, våra grannländer, kläder, uppköp föra enkla samtal om vardagliga situationer förstå och använda vanliga uppmaningar och umgängesfraser ord i anslutning till följande temaområden: yrken, kroppsdelar, högtider diskutera ämnen som berör eleven själv, t ex hobbyn, resor, mat ord i anslutning till följande temaområden: idrottsgrenar, böcker, hembygden, känslor, den finska kulturen föra samtal om sådant som har hänt diskutera aktuella händelser presentera sig själv, ställa och besvara frågor i vardagliga situationer förstå och använda sig av allmänna uppmaningar och förbud kunna ta reda på ords betydelse med hjälp av lexikon - 24 -

Mål: Eleven utvecklar läs- och hörförståelse. läsa på finska läsa enkla meningar läsa korta meningar åk 3 förstå innebörden i korta finska ord och deras motsvarighet på svenska lyssna till finskt tal förstå korta instruktioner åk 4 kunna översätta korta, enkla meningar på finska till svenska lyssna till finska använt i olika sammanhang läsa och förstå samt lyssna på och förstå korta texter läsa enkla texter och förstå korta meningar åk 5 åk 6 samtal om det hörda och lästa bekanta sig med olika slag av texter, skillnader i talad och skriven finska samtala och kunna utrycka sina åsikter och känslorom det lästa skillnader i talad och skriven finska bekanta sig med olika slag av texter, finska dialekter, nyhetsrapportering läsa och förstå huvuddragen i texter lyssna till och förstå presentationer läsa och förstå texter i olika genrer förstå finska talad och läst i radio och teve, samt sång på finska förstå och muntligt återge text läsa högt så att andra förstår kunna följa enkla skriftliga instruktioner Mål: Eleven utvecklar sina skriftliga färdigheter i finska. åk 3 skriftligt översätta enkla fraser finskans o/u-ljud ordlistan skriva enkla ord och korta meningar vara bekant med det finska språkets stavning förstå stavningsskillnader mellan åk 4 skriftlig översättning av enkla meningar att skriva fritt formulerade meningar att använda ordlistan skriva korta meningar i anslutning till temaområden svenska och finska skriva enkla meningar - 25 -

åk 5 skriftlig översättning av meningar att skriva fritt formulerade meningar att använda ordboken som hjälpmedel skriva korta friskrivningar skriva brev med stöd av ord kunna skriva korta berättelser med sammanhängande innehåll åk 6 skriftlig översättning av meningar att formulera sig fritt i skrift att använda ordboken som hjälpmedel skriva längre sammanhängande berättelser t ex friskrivning skriva korta bokreferat och korta föredrag översätta enkla texter från svenska till finska och vice versa Mål: Eleven behärskar grundläggande strukturer i finska. åk 3 använda strukturerna i varierande övningar i tal och skrift (med betoning på muntliga övningar nominativ, adessiv, inessiv, genitiv verb, stadieväxling nominativ singularis och pluralis adessiv, inessiv räkneorden 0-20 genitiv kunna böja ord i nominativ och genitiv åk 4 åk 5 använda strukturerna i varierande övningar i tal och skrift stadieväxling jakande och nekande presens räkneord allativ, ablativ imperativ bekanta sig med objektsregler motsatsord klockan använda strukturerna i varierande övningar i tal och skrift jakandeimperfekt objekt lokalkasus possessivsuffix synonymer jakande och nekande presens stadieväxling objekt i jakande och nekande sats, partitivobjekt och ackusativ räkneorden 0-1000 och tidsbegrepp imperativ imperfekt i jakande sats objekt inre och yttre lokalkasus possessivsuffix - 26 - kunna temaformerna av de mest frekventa orden tillämpa böjningar enligt modell kunna använda imperfekt

åk 6 använda strukturerna i varierande övningar i tal och skrift translativ och essiv objektet nekande imperfekt bekanta sig med perfekt synonymer translativ och essiv perfekt objektet i satser med känsloverb nekande imperfekt kunna skilja inre och yttre lokalkasus kunna använda strukturerna i skrift - 27 -

Modersmålsinriktad finska Mål: Eleven känner till det finska språkets byggnad, ordförråd och betydelser så att hon särskiljer det finska och det svenska språket och nyanserar sitt språkbruk i både tal och skrift. Eleven är medveten om sitt språk, sitt kulturarv och sin dubbla identitet. åk 3 ordkunskap; frågeord, familjen, hemmet, skolan och släkten, klockan för sin ålder på ett naturligt sätt delta i diskussioner, svar på frågor och skapa grundtalen (0-100) veckodagarna och veckodagarna, grundtal (0-100) egna texter i vilka framgår behärskande läsa och förstå samt diskutera kring verb: presens, personböjning av det genomgångna stoffet enkla teman textläsning och -förståelse barnlitteratur, finska folksagor skapande av egna texter åk 4 åk 5 ordkunskap: årstiderna och månaderna, huvudväderstrecken, kroppsdelar, länder och städer i Norden nomens böjning (stam, ändelse, andra och tredje temaformen) enkla tidsuttryck jakande och nekande presens användning av mängdord synonymer dubbeltecken och diftonger barnböcker, dikter, tidningsartiklar, sånger ordkunskap: de åtta väderstrecken, namn på länder och städer i Europa ordningstal yttre och inre lokalkasus (jfr svenska prepositioner) partitivobjekt vid ämne, mängd och känsla infinitiv I verbets fyra temaformer för sin ålder på ett naturligt sätt delta i diskussioner, svar på frågor och skapa egna texter i vilka framgår behärskande av det genomgångna stoffet för sin ålder på ett naturligt sätt delta i diskussioner, svara på frågor och skapa egna texter i vilka framgår behärskande av det genomgångna stoffet skaffa och använda fakta känna till de huvudsakliga händelserna i Kalevala - 28 - årstiderna huvudväderstrecken enkla tidsuttryck, månaderna genitiv singularis hålla korta föredrag och göra enkla bokrecensioner skriva en enkel berättelse till given rubrik grundtalen 0-100 000 ordningstalen (0-100) böjningsformerna (1-3) av de mest frekventa nomen förstå och själv skapa texter läsa och förstå enklare faktatexter göra bokrecensioner känna till några huvudpersoner ur Kalevala

åk 6 jakande och nekande imperfekt aktiv och passiv possessiv suffix Kalevala, textläsning (böcker, tidninsartiklar) ordkunskap: yrken, ortnamn i Finland, cykelns delar, tarfikkunskap, djur och växter textläsning och -behandling Aleksis Kivi:Seitsemän veljestä (i urval), dagstidningar, artiklar, sånger (ev film, hörspel) perfekt och pluskvamperfekt translativ och essiv befästande av strukturerna i åk 5 för sin ålder på ett naturligt sätt delta i diskussioner, svara på frågor och skapa egna texter i vilka framgår behärskande av det genomgångna stoffet såsom växlande tempusformer och personböjningar skaffa och använda fakta något om Aleksis Kivi systemet med verbets temaformer skapa egna texter med egna ord återge innehållet t ex i en tidningsartikel skriva en artikel/berättelse utgående från egna anteckningar - 29 -

Finska (A-nivå) Mål: Eleven ska förstå tal och göra sig förstådd i vardagliga situationer. Eleven ska kunna förstå, återge och producera texter av olika slag inom ämnesområden som behandlas. Eleven ska känna till skillnader mellan finskt tal- och skriftspråk. Eleven ska få grundläggande kännedom om Finland, finsk kultur och finsk skönlitteratur. Undervisningen ska sträva till en positiv attityd till språket. åk 7 Repetition och fördjupning av lågstadiets lärokurs (nomenböjning, kasusböjning, verbböjning, tempus, possessivsuffix och stadieväxling). Som nytt stoff lärs eleverna satsdelar (speciellt objektet) och pluralböjningen. Ord och uttryck i anslutning till temaområden som behandlas i texter. förstå tilltal i alldagliga sammanhang och diskussioner visa att han/hon förstått innehållet i en kort text kriva korta meddelanden, brev och berättelser översätta korta meningar och texter från finska till svenska samt i viss mån också från svenska till finska använda ord och uttryck i anslutning tempusformerna (presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt) de tre första temaformerna åk 8 åk 9 Eleverna bör behärska infinitiv III, konditionalis och imperativ. Dessutom bör eleverna känna till adjektivens och adverbens komparation och i mån av möjlighet grundprinciperna i fråga om räkneord. Till årskurs 8 hör läsning av ungdomslitteratur på finska. Ord och uttryck i anslutning till temaområden som behandlas i texter. Eleverna ska behärska verbböjningen i passiv, de vanligaste unipersonella uttrycken samt objektet. Dessutom ska eleverna känna till de karitiva till temaområden som behandlas svara på frågor på finska och ställa egna frågor visa att han/hon förstått huvudinnehållet i en text genom att svara på frågor om innehållet skriva en rapport av en läst text och återberätta huvudinnehållet samt ge egna åsikter använda inlärda strukturer muntligt och skriftligt använda ord och uttryck i anslutning till temaområden som behandlas föra en diskussion på finska om alldagliga ämnen visa att han/hon har förstått huvudinnehållet i en text, nyhet, - 30 - pluralböjningen modusformerna konditionalis och imperativ förstå enkelt tilltal på finska verbböjningen i passiv producera en enkel text klara av en alldaglig diskussion på finska