Vindkraftseminarium 29 september 2011 UMEÅ Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket 2011-09-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1
Innehåll Sverigekartan Ljud (riktlinjer, villkor, beräkning) Lågfrekvent ljud Villkor (ex: artskydd, Storgrundet) Exemplet Glötesvålen, några kommentarer Återställande Några obsar 2
Sverigekarta vindkraft I 3
Sverigekarta II 4
Ljud - riktlinjer Den ekvivalenta ljudnivån vid bostadshus bör inte överskrida 40 dba. (i vissa fall lägre) oavsett tid på dygnet dygnsvärde Ekvivalent ljudnivå bör avse ljudnivåerna vid vindhastigheten 8 m/s på 10 meters höjd och vid medvind WHO:s riktlinjer (2009) strävar mot 40 db utomhus vid fasad, med 55 db som interimistiskt mål 5
Ljud generellt om villkor Dom el beslut ska innehålla bestämmelser om tillsyn, besiktning och kontroll, såsom emissionskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod (enl 22 kap 25 3 p MB) Det är en bedömningsfråga i det enskilda fallet hur noggrant kontrollen ska anges och vilka detaljer som kan vara lämpliga att lämna till verksamhetsutövarens egenkontrollansansvar. (Webb-text) 6
Ljud beräkning NVs rapport 6241 Ljud från vindkraftverk ersatt av koncept april 2010 upp till 1000 m på land: LA = LWA 8-20 log(r) - 0,005 r LWA = aggregatets A-vägda ljudeffektnivå vid 8 m/s r = avstånd från observationspunkten till navet på vkr Vi har slopat konstant ökning med 1 db vid ökad vind 1m/s k korrigering med hänsyn till markråhet z 0 och v drift Text på webb och nya beräkningsblad (excel) 7
Ljud - uppföljning Det är VU som är ansvarig för att ljudnivån följer det som bestäms i tillstånd (villkor) eller framgår av de handlingar som gäller i anmälningsärenden. För att undersöka och kontrollera ljud kan mätningar eller mätningar kombinerade med beräkningar genomföras. Om ljudet från ett vindkraftverk, vid till exempel ett bostadshus, överskrider det angivna värdet ska VU vidta åtgärder för att begränsa ljudet. Begränsningsvärde 8
Ljud ex på villkor Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder får inte överstiga 40 dba. Undantag medges för f r bostäderna påp fastigheterna A 3:4 och B 8:3, sås länge de bebos av någon n av verksamhetsutövarna varna eller deras familjer. Den ekvivalenta ljudnivån ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar eller genom immissionsmätningar vid bostäder. Inom ett år från det att vindkraftsanläggningen tagits i drift ska en kontroll av den ekvivalenta ljudnivån vid de två närmast belägna bostäderna, som omfattas av begränsningsvärdet, utföras. Kontroll ska därefter ske så snart det föreligger förändringar i verksamheten som kan medföra ökade ljudnivåer, dock minst en gång vart femte år 9
Lågfrekvent ljud Idag finns inga belägg för att lågfrekvent ljud från vindkraftverk innebär någon risk för närboende. De verk som hittills uppförts och där viss forskning skett, är dock vanligen betydligt mindre än 2-3 MW. De större vindkraftverken byggs och planeras i dag kan komma att avge något mer lågfrekvent ljud. Lågfrekvent buller stör mer än buller utan påtagliga lågfrekventa komponenter, vid samma dba dbc kan därför vara lämpligare 10
Lågfrekvent, forts Vid de större verken bör man beakta och följa upp lågfrekvent ljud. Ett sätt att bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud. Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C- vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 15 db. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. SoS har riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus: fr 56 db vid 31,5 Hz till 32 db vid 200 Hz 11
Lågfrekvent NV rapport NV har gett i uppdrag till KI och KTH göra en sammanställning exponering och hälsoeffekter av infra- och lågfrekvent ljud ljudnivåerna (< 200 Hz) är relativt låga och inte hälsofarliga störningar beror snarare på rytmiskt dunkande eller svischande ljud (amplitudmoduleringen) 12
Lågfrekvent rapport - forts 29 referenser: 12 st Utländska, t ex van d Berg, Pierpoint, Salt m fl 9 st Eja Pedersen (m fl el ensam) 2004 2010 2 st Kerstin Persson Waye 2002 2004 Jakobsen (2005) sammanställt forskning och mätning, > man kan bortse från infraljud som hälsorisk Möller & Pedersen (2010), en grundlig genomgång 48 vkr, - 3,6 MW, delar Jacobsen ang infraljud, men lågfrekvent kan vara ett problem vid större verk (2-3,6 MW) och riktigt stora (10 MW) kan ge problem 13
Lågfrekvent - forts Lindkvist o Almgren (2010) lågfrekvent inomhus vanligen inte över SoS riktvärden om < 40 dba utomhus Bengt Persson kritisk p g a svenska trähus dämpar mindre än danska stenhus, men L o A påvisat att 3-glasfönster fullt ut kompenserar för väggarnas egenskaper I DK planeras riktlinjer för lågfrekvent ljud fr vindkraft inomhus 20 dba jämför SoS riktvärde vid t ex 100 Hz som är 38 db och motsvarar 18 dba 14
Villkor ex artskydd Frågor rörande artskydd, enligt 8 kap 1 miljöbalken samt 4 i artskyddsförordningen (2007:845) och dess bilaga 1, prövas inte i detta tillstånd. Om någon art i bilaga 1 till artskyddsförordningen kommer att påverkas av verksamheten ska dispens sökas hos Länsstyrelsen innan verksamheten påbörjas. 15
Villkor artskydd, forts ett effektivt genomförande av habitatdirektivets krav på artskydd förutsätter att hänsynen till eventuella fridlysta arter klarläggs i så god tid att det kan beaktas i planprocessen (RR 7694-03) VU bör undersöka om/vilka arter finns och ingå i MKB:n Om frågan rörande skydd för fridlysta arter tas upp först när övriga prövningar har slutförts finns en uppenbar risk att det inte sker en riktig prövning av förutsättningarna för undantag från fridlysningen 16
Villkor - ex Storgrundet Ett villkor som är lämpligt för egenkontroll och tillsyn är tydligt och välgrundat. även för kringboende och andra som berörs Villkor bör så långt möjligt bestämmas i prövningen och inte hanteras under tillsynen. (NV yttr 2011-02-23, s 3) 17
Storgrundet, forts Enl MD: i görligaste mån ska undvikas NV tycker det är luddigt och det framgår inte hur detta avses kontrolleras. MD anser att det inte finns underlag för preciseringar. NV: Om underlag saknas för att kunna fastställa tillräckliga försiktighetsmått bör kompletterande underlag krävas in. Enligt 22 kap. 11 MB har domstolen en skyldighet att inte bara se till att den utredning som verksamhetsutövaren är skyldig att ge in är komplett utan också att se till att frågorna får en sådan belysning som målets karaktär kräver. Domstolen har full utredningsskyldighet (prop. 1997/98:45 Del II s. 240). 18
Storgrundet, forts NV anser att det bör anges att bolaget ska undersöka och ange områdets naturliga bakgrundsnivåer för siktdjup och grumling NV anser att det ska anges ett värde för högsta tillåtna koncentration (sedimentspillet utanför skyddsanordningarna inte får överskrida koncentrationen 25 mg/l) MÖD inte överstiga koncentrationen 25 mg/l på 1 km avstånd. 19
Storgrundet, forts Enl MD: spill ska i görligaste mån, främst ska spill undvikas under den tid som lekande fisk är känslig för detta NV anser att det inte går att konstatera när en överträdelse skett NV föreslår därför anläggningsarbeten endast ska tillåtas under perioden september-april 20
Blekinge Offshore Gemensam prövning av Taggen (c 85 vkr) och Blekinge Offshore (700 vkr) Påverkan på sträckande fågel bedömer NV kan få stor negativ påverkan (oklart betr fladdermöss o tumlare) Tillstånd kan ges till högst 150 vkr 21
Fallet Glötesvålen Glötesvålen, Jämtlands län, Härjedalens kn 30 vkr á 3 MW < 90 MW Mpd tillstånd 2009-02-20 (skiljakt) Överklagades av Kammarkoll, SNF, samebyn, c 15 personer MD avslår överklagandena 2009-11-24 (skiljakt) Överklagades av kammarkoll, SNF, samebyn, c 10 personer MÖD avslår överklagandena 2010-10-14 (enh) Motpart o2 Vindkompaniet och Lst i Jämtland 22
Glötesvålen karta 23
Glötesvålen, forts NV saknar en tydlig bedömning utifrån artskyddet liksom hänsyn till de sammantagna skyddsvärdena (jfr Kammarkollegiet och MD:s miljöråd) -----------------------------------------. Ledningarna?? 24
Vem återställer vad? Bestäms i varje enskilt fall Bör framgå av villkor el av anmälan annars kan TS meddela förelägganden om nedmontering och återställande om VU kvar Om det regleras i tillståndet är utrymmet begränsat för TS att meddela förelägganden Anmälningspliktiga verk regleras genom föreläggande med försiktighetsmått. I dessa fall inte någon rättskraft, TS kan komma att meddela nya förelägganden med andra eller kompletterande försiktighetsmått om det bedöms behövligt 25
Återställare, forts Kvarlämnade verk, fundament, kablar och dylikt kan komma att ses som miljöfarlig verksamhet. VU kan då bli skyldig att vidta försiktighetsmått vid risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, TS kan förelägga eller förbjuda (26 kap. 9 ) för att dessa krav ska följas. Markägaren kan i andra hand kan bli ansvarig för verksamheten eller åtgärden (om VU försvunnit, fundament kvar) 26
Återställning, forts Kvarlämnade delar av vindkraftverk, fundament och ledningar kan också komma att ses som avfall (15 kap 1 MB). Den som innehar avfall ska se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. 27
Återställning, forts Det kommunala renhållningsansvaret, se lagen (1998:814) om gaturenhållning och skyltning. Med hänsyn till förhållandena är kommunen skyldig att återställa platsen i ett skick är skäligt. En förutsättning är att nedskräpningen har skett där allmänheten får färdas fritt, dvs. ett allemansrättsligt tillgängligt område. Gäller inte om skyldigheten ska fullgöras av någon annan enligt lag eller annan författning eller särskilda föreskrifter (4 andra stycket). Men inte givet att kvarlämnade fundament anses som att en plats har "skräpats ned eller annars osnyggats". 28
Återställning, lite till Är kvarlämnade fundament tillståndspliktig deponeringsverksamhet? - Tveksamt! Det krävs att det är fråga om en anläggning för deponering. Vad som skall anses utgöra en anläggning bestäms med hänsyn till den enskilda verksamhetens art. För att det skall vara fråga om en anläggning måste det dock, typiskt sett, krävas att åtminstone någon åtgärd av teknisk natur har vidtagits för att möjliggöra verksamheten (se MÖD M7488-03) 29
Processen, att tänka på I lagarna (PBL o MB) inga övergångsbestämmelser, ändringarna gäller från 1 augusti 2009 Detta gäller även för överklagat ärende i nästa instans, t ex innebär det att kommunalt veto träder in i MD-processen Övergångsbestämmelser finns dock i FMH, för att anmälda vkr inte ska behöva tillståndsprövas (2 o 3) påbörjade ärende inte ska behöva byta prövningsmyndighet (4) --------------- PBL 8:2, 2:a st, 2 p bygglov behövs ej när vkr omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap miljöbalken 30
Tillsyn Ingen ändring (2009) i fo (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken Lst utövar tillsyn av tillståndspliktiga verksamheter (bilagan, B1) om en anläggning gm ändringen 2009 blivit tillståndspliktig blir lst tillsynsansvarig och då krävs att lst överlåter tillsynen om lst ej ska ha tillsynen miljörapport ska enl 26 kap 28 MB lämnas för tillståndspliktiga verksamheter, så om vindkraftverken blivit tillståndspliktiga 2009 ska miljörapport lämnas 31
Miljörapport Se webb Vägledning om NVs föreskrifter om miljörapport (version 7, 2011-01-27, kompl avser ej vkr) NFS 2010:16, trädde i kraft 2011-01-26 MR ska lämnas årligen till TS (och via NVs webb, SMP) tillståndspliktiga eller förelagts, krav enl 26:20 MB Gemensam eller enskilda MR för grupp med flera ägare 32
Tack för visat intresse www.naturvardsverket.se Verksamheter med miljöpåverkan > energi > vindkraft > buller > vindkraft www.vindlov.se 33