Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1
Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2 Bortfallsanalys... 3 2.3 Estimering av askproduktion... 4 3 Resultat... 6 3.1 Slutsatser... 11 2
1 Syfte I den här rapporten presenteras en undersökning av producerad och använd mängd aska i Sverige 2010. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur mycket aska som producerades i Sverige under 2010 i samband med förbränning av fasta bränslen och hur den användes. Syftet var också att jämföra dessa data med de data som samlades in för 2006 års askproduktion och -användning 1. 2 Om framtagandet av statistiken 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens Data har samlats in, dels genom en webbenkät och dels genom en uppföljande excelenkät. Excelenkäten föregicks av telefonsamtal. Underlag för utskick av webbenkäten var mailadresser från branschorganisationerna Svensk Fjärrvärme och Skogsindustrierna. Mailadresserna var av olika kvalitet och gick inte alltid att knyta till en specifik anläggning. Webbenkäten skickades ut till 245 deltagare. Svarsfrekvensen var 42 % eller 104 svar som redovisade askstatistik för 127 anläggningar på 87 företag. För att förbättra underlaget valde vi att gå vidare med att ringa ytterligare 134 företag och be dem mata in sina data i en excelfil som vi mailade ut till dem. Urvalet av dessa anläggningar gjordes på följande sätt. Vi jämförde de inkomna svaren från webbenkäten med de företag/anläggningar som var avgiftspliktiga enligt kväveoxidavgiften 2 (NO X -avgiften) under 2009 3. NO X -avgiften har funnits sedan 1992 och omfattar alla pannor som är större än 5 MW och som producerar mer än 25 GWh nyttig energi under ett kalenderår. Genom att utgå från NO X -avgiftskollektivet säkerställde vi att vi inte missade någon av de större askproducenterna. Vi kontaktade de företag som var NO X -avgiftspliktiga men inte hade besvarat webbenkäten. På detta sätt fick vi in svar från ytterligare 145 anläggningar på 48 företag. 2.2 Bortfallsanalys Antalet inkomna svar är betydligt lägre för 2010 än 2006. Den absolut största skillnaden finns i antal svarande företag från träindustrin, se tabell 1. Antal svarande företag inom pappers- och massaindustrin var nästan dubbelt så många 2010 jämfört med 2006 medan antalet företag inom fjärrvärmesektorn var kring 20 % lägre 201 0 jämfört med 2006. Tabell 1. Antal svarande företag 2010 jämfört med 2006. Bransch Fjärrvärme inkl. avfallsförbränning Pappers- & massaindustri Träindustri Summa Antal svarande företag 2010 94 32 9 135 Antal svarande företag 2006 117 16 71 204 För de NO X -avgiftspliktiga företagen så redovisas svarsfrekvensen i tabell 2. 1 Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006, Svenska EnergiAskor, 2 Kväveoxidavgiften berör förbränningsanläggningar som producerar energi. Avgiftspliktiga är pannor >5MW och som producerar mer än 25 000 MWh per år 3 När denna jämförelse gjordes hade inte NO X -avgiftsresultaten för 2010 kommit. 3
Tabell 2. Redovisning av svar från NO X -avgiftskollektivet. Antal % Företag som redovisat sin askproduktion. 103 60 Företag som angivit att de inte producerar aska. 25 14 Ej relevanta (konkurs, nedlagt etc.) 7 4 Inget besked 39 22 Summa NO X -avgiftspliktiga företag 2009 174 Bland de företag som inte svarat finns alla tre branscher (fjärrvärme inklusive avfallsförbränning, pappers- och massaindustri och träindustri) representerade och företagen/anläggningarna varierar också mycket i storlek. Vi gjorde bedömningen att bortfallet av anläggningar, när det gäller bransch, storlek, bränslen och askproduktion, fördelar sig ungefär som de anläggningar som besvarat enkäterna. 2.3 Estimering av askproduktion Svarsfrekvensen ovan indikerar att det är relativt stor del av askan som vi inte fått in via enkätsvar. Hur mycket aska som produceras beror på energiproduktionen. Utifrån NO X -avgiftskollektivets energiproduktion, gjordes bedömningen att askproduktionen borde ha ökat sedan 2006, se diagram 1. Energiproduktionen 2006 var 67 284 GWh och 2010 var den 85 476 GWh, d.v.s. en ökning med ca 27 % från 2006 till 2010. 4
Diagram 1. Nyttiggjord energi inom NO X -avgiftskollektivet 1992-2010. Enhet gigawattimmar (GWh). Källa: Miljöavgift på utsläpp av kväveoxider från energiproduktion år 2010 - resultat och statistik, Naturvårdsverket 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Utifrån bortfallsanalysen ovan har vi valt att göra en estimering av den totala askproduktionen. NO X - avgiftskollektivet omfattar även olje- och gaspannor och därför estimerade vi inte askproduktionen rakt av baserat på energiökningen. Vi gick istället igenom de anläggningar som var NO X -avgiftspliktiga 2009, som vi inte fått enkätsvar från och som tillhör någon av branscherna fjärrvärme, sågverk/trävaruindustri eller pappers- och massaindustrin. För dessa 57 anläggningar summerades nyttiggjord energi från NO X - avgiftsredovisningen för 2010. Vi räknade fram en askfaktor i ton torrsubstans per gigawattimmar nyttiggjord energi utifrån ett stort antal av de anläggningar som deltagit i enkäterna. Askfaktorn räknades fram till ca 25 ton torrsubstans per nyttiggjord gigawattimme. Askfaktorn varierar dock stort beroende på typ av bränsle, typ av panna och andra faktorer som vi inte samlat in. Detta är alltså en mycket schablonartad uppräkning. Tabell 3. Översikt över estimerat påslag av askproduktion (se även tabell 4). Nyttiggjord energi hos de 57 anläggningar i NO X -avgiftskollektivet som inte 11 231 628 MWh svarat på någon av enkäterna, och som tillhör branscherna Fjärrvärme, Pappers- och massindustri eller Träindustri. Askfaktor 25 ton TS/GWh Estimerat påslag på resultaten från enkätundersökningen. 280 000 ton TS Estimerat påslag i % Ca 20 % Resultaten nedan innehåller ofta en kolumn eller diagramstaplar där resultaten är uppräknade motsvarande 20 %. Det anges då tydligt i tabellrubriken eller teckenförklaringen i diagrammet. 5
3 Resultat Den totala askproduktionen från de som besvarat enkäten är drygt 1,2 miljoner ton torrsubstans. Den estimerade totala askproduktionen för 2010 är 1,5 miljoner ton torrsubstans. I följande tabeller och diagram redovisas resultaten från enkätundersökning, oftast i jämförelse med resultaten från 2006. I de följande tabellerna har vi tagit med alla värdesiffror. Säkerheten i resultaten motsvarar ca två värdesiffror. 6
Rosterpannor Avfall från hushåll + industri Botten/ flygaska blandat Tabell 4. Askproduktion i Sverige 2010. Enheten är ton TS (torrsubstans). Bottenaska Flygaska Rökgasreninsprodukt Annan asksort Summa 383 962 47 464 1 541 25 282 547 458 797 Blandbränslen 33 908 17 599 9 789 676-61 972 Biobränslen 15 908 18 022 26 783 291 250 61 254 Biobränslen inkl. fiberslam från pappers- & massaindustrin 1 257-8 654 - - 9 910 Torv/trä 175-889 - - 1 064 Returträ 8 213 1 185 - - - 9 398 BRINI 16 470 5 525 - - - 21 995 Pulverpannor Biobränslen 3 719 6 011 91 - - 9 821 Torv 2 200 22 000 - - - 24 200 Fluidbädds-pannor Avfall från hushåll + 44 847 33 330 - - 10 322 88 499 industri Blandbränslen 73 646 173 974 - - - 247 620 Biobränslen 20 924 20 789 5 935 14-47 661 Biobränslen inkl. 5 494 15 222 13 522 - - 34 239 fiberslam från pappers- & massaindustrin Torv - 2 087 - - - 2 087 Torv/trä 23 349 22 603 - - - 45 952 Returträ 4 636 8 340 - - - 12 976 Andra pannor Biobränslen 3 874 4 959 82 - - 8 915 Kol 6 154 37 874 - - - 44 028 Biobränslen inkl. 3 104 7 347 - - 3 420 13 871 fiberslam från pappers- & massaindustrin Annat bränsle 1 31 6 122-159 Delsummor 651 842 444 361 67 291 26 384 14 540 Totalsumma 1 204 418 Estimerat påslag baserat på bortfallsanalysen (se avsnitt 2.2) 280 000 Total mängd producerad aska 2010 1 484 418 7
Tabell 5. Askanvändningen i Sverige 2010 och 2006 i ton TS. 2010 2010 [ton TS från [ton TS inkl. enkätsvar] estimering] Återföring till skog och mark Konstruktionsmaterial på deponier Vägbyggnadsmaterial och Fördelning 2010 [%] 2006 [ton TS] Fördelning 2006 [%] 30 546 36 655 2% 27 740 2% 745 677 894 812 60% 650 000* 52% 96 421 115 705 8% 208 610* 17% ytor Jordförbättringsmedel 6 917 8 301 1% 5 217 0,4% Täckning av gruvavfall 4 478 5 374 0,4% 6 056 0,5% Utfyllnad av oljebergrum 16 716 20 059 1% 18 056 1% Kolaska som används för 37 874 45 449 48 951 4% stabilisering av flygaska från hushållsavfall innan deponering Användning inom eget 29 420 35 304 2% verksamhetsområde Lagring utan beslut om 19 301 23 161 2% 14 258 1% användning Deponi 56 408 67 690 5% 273 670** 22% Annan användning 34 724 41 669 3% Till annan aktör 36 553 43 863 3% Ej angiven användning 124 456 149 348 10% Summa 1 239 492 *** 1 487 391 1 252 558 *2006 var indelningen av användningen annorlunda. Då var konstruktionsmaterial för deponier och ytor (782 992 ton) en post och vägbyggnadsmaterial (75 618 ton) en annan post. En bedömning gjordes då om att ca 650 000 ton av de 789 992 tonnen hade använts som konstruktionsmaterial på deponier och resterande del till ytor. ** För 2006 antogs att skillnaden mellan använd aska och total mängd producerad aska, gick till deponi (22 %). ***Denna summa skiljer sig från producerad mängd aska då vissa företag angivit användning av aska 2010, och inte användning av 2010 års aska. Det är relativt små ändringar i användningen av aska om man jämför 2010 med 2006. Nedan kommenteras de största skillnaderna. Den dominerande användningen är fortfarande som täckmaterial på deponier och det näst vanligaste sättet att hantera sin aska är att använda den som vägbyggnadsmaterial eller som konstruktionsmaterial för ytor. Den totala procentuella andelen konstruktionsmaterial för deponier, vägar och ytor har inte ändrats utan ligger kvar på 68-69 %. Däremot verkar det som det är en större andel som går till deponitäckning 2010 än 2006 och den andel som går till vägar och ytor har då minskat. 8
I posten för konstruktionsmaterial på deponier ingår också aska som skickas till Langöya för att fylla igen ett kalkbrott. 2006 var det 32 000 ton torrsubstans och 2010 var det 27 000 ton torrsubstans (enligt enkätsvaren, dvs. ej uppräknat utifrån estimeringen). För 2006 antogs att skillnaden mellan använd aska och total mängd producerad aska, gick till deponi (22 %). Om man gör motsvarande antagande för 2010 så får man slå ihop raderna för Deponi och Ej angiven användning. Detta motsvarar i så fall 15 % vilket indikerar en minskning av aska till deponi. Det kan ligga viss deponering dold i posterna för Annan användning och Till annan aktör, så minskningen är möjligen inte så stor som indikeras här. I diagram 2 nedan visas den procentuella fördelningen av askanvändningen 2010. Diagram 2. Askanvändningen i Sverige 2010, i procent. Återföring till skog och mark 2% Konstruktionsmaterial på deponier 3% 3% 10% Vägbyggnadsmaterial och ytor Jordförbättringsmedel 2% 5% Täckning av gruvavfall Utfyllnad av oljebergrum 2% 1% 0% 1% 3% 8% 60% Kolaska som används för stabilisering av Ylygaska från hushållsavfall innan deponering Användning inom eget verksamhetsområde Lagringutan beslut om användning Deponi Annan användning Till annan aktör Ej angiven användning 9
I diagram 3 och tabell 6 nedan redovisas mängden aska kopplad till respektive bränsle. I Avfall Sveriges statistik för aska från avfallsförbränning 2010 4, så beräknas askan från avfallsförbränning till nästan 1,1 miljoner ton. Det är troligt att deras avgränsning för avfallsförbränning är något annorlunda än vår, men vi drar ändå slutsatsen att mängden aska från avfallsförbränning är betydligt högre än vad som anges i diagram 3 och tabell 6. Diagram 3. Jämförelse mellan producerad mängd aska under 2010 och 2006 relaterat till olika bränslen. För 2010 års data gäller att om något bränsle eldats till 90 energiprocent eller mer finns det med på raden för det bränslet. Annars finns askan med på raden för Blandbränsle. Det är osäkert hur urvalet för blandbränslen gjordes för 2006 vilket måste beaktas vid jämförelse. 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000-2010 [ton TS från enkätsvar] 2006 [ton TS] 2010 [ton TS inkl estimering] 4 Svensk avfallshantering 2011, Avfall Sverige 10
Tabell 6. Producerad mängd aska kopplat till respektive bränsle för 2010 och 2006. För 2010 års data gäller att om något bränsle eldats till 90 energiprocent eller mer finns det med på raden för det bränslet. Annars finns askan med på raden för Blandbränsle. Det är osäkert hur urvalet för blandbränslen gjordes för 2006 vilket måste beaktas vid jämförelse. 2010 [ton TS från enkätsvar] 2010 [ton TS inkl. estimering] 2010 [%] 2006 [ton TS] Avfall från hushåll + 566 445 679 734 46 % 605 708 48 % industri Blandbränslen 319 167 383 001 26 % 224 827 18 % Biobränslen 128 736 154 483 10 % 142 833 11 % Biobränslen inkl. fiberslam från pappers- & massaindustrin 58 020 69 624 5 % 141 419 11 % Torv 26 287 31 545 2 % 2 120 0,2 % Torv/trä 47 091 56 509 4 % 79 160 6 % Returträ 22 374 26 849 2 % 2 504 0,2 % BRINI 21 995 26 394 2 % Kol 44 028 52 834 4 % 53 987 4 % Annat bränsle 159 191 0,01 % Summa 1 234 303 1 481 163 1 252 558 2006 [%] 3.1 Slutsatser Askproduktionen har ökat i Sverige sedan 2006 med i storleksordningen 20 %. Askanvändningen har inte förändrats särskilt mycket procentuellt sätt. Den största ändringen är att mer aska går till sluttäckning av deponier och mindre aska till konstruktionsmaterial för vägar och ytor. Mängden aska som deponeras har också minskat. När det gäller fördelningen av aska i förhållande till typ av bränsle gör osäkerheten kring hur Blandbränslen beräknades 2006 att det inte går att dra några slutsatser. Det är troligt att mängden aska från avfallsförbränning är underskattad i 2010 års undersökning. 11