Sammanställning av redovisningar avseende bygdeavgifter för 2013 respektive 2014 Uppdrag 1.3.3. (Mål 3) i regleringsbrev 2015 för Tillväxtverket Dnr 4.2.7Ä2015-383
Sammanställning av redovisningar från länsstyrelserna avseende bygdeavgifter för 2013 respektive 2014, dnr 4.2.7Ä2015-383 Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Gunilla Nordlöf. I handläggningen har avdelningschef Anna Bünger samt Åsa Bjelkeby och Anita Sandell deltagit. Den senare föredragande av ärendet. Stockholm 2015-03-30 Gunilla Nordlöf Anita Sandell
Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund till uppdraget... 1 1.2 Syfte och mål... 1 1.3 Metod... 1 1.4 Slutsatser... 1 2 Genomförande... 2 2.1 Redovisning av inbetalade belopp för 2013 respektive 2014... 3 2.2 Beslutat belopp och användning av avgifter för förebyggande av skador m.m.... 3 2.3 Beslutat belopp, användning och resultat avseende allmänna ändamål... 4 2.3.1 Användning och resultat avseende allmänna ändamål - kategori åtgärder inkl. planering, projektering m.m. för att skydda och restaurera vattenmiljöer (även utan samband med den verksamhet bygdeavgiften avser)... 5 2.3.2 Användning och resultat avseende allmänna ändamål kategori näringsliv... 6 2.3.3 Användning och resultat avseende allmänna ändamål kategori service... 6 2.3.4 Användning och resultat avseende allmänna ändamål kategori rennäringen... 6 2.3.5 Användning och resultat avseende allmänna ändamål kategori annat allmänt ändamål 7 2.3.6 Beslutat belopp, användning och resultat avseende allmänna ändamål kategori fonderade medel... 7 2.4 Effekter och betydelse av beslutade medel... 7 Bilaga 1 Sammanställning Länsstyrelserna bygdeavgiftsmedlens användning och resultat
1 Inledning 1.1 Bakgrund till uppdraget Målet med den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas tillvara på ett sådant sätt att det bidrar till hållbar utveckling. Människor och företag i alla delar av landet ska ges möjligheter att växa och utvecklas av egen kraft 1. Bygdeavgiftsmedlen kan ses som en finansieringskälla som kommer den enskilda bygden tillgodo och som kan öka attraktionskraften. Bygdeavgiftsmedel är en ersättning som vattenkraftsföretagen ålagts att betala i avgift för att minska eller gottgöra skador som vattenregleringen orsakat den berörda bygden. Avgiften betalas in till länsstyrelserna. Bygdeavgiftsmedlen ges som bidrag till kostnader för att förebygga, minska skada eller som ersättning för skada. Vidare ges medel för allmänna ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller som är till annan nytta för bygden. Tillväxtverket har i regleringsbrev 2015 fått i uppdrag att sammanställa länsstyrelsernas redovisningar över inbetalade belopp avseende bygdeavgifter enligt förordningen (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter för 2013 respektive 2014 samt beslutad användning av dessa avgifter uppdelad på belopp avsatta till användning för förebyggande av skador m.m. samt på belopp till allmänna ändamål. Sammanställningen ska även innehålla länsstyrelsernas beskrivningar av resultaten av de insatser som medlen avseende allmänna ändamål har använts till. 1.2 Syfte och mål Syftet är att fullgöra uppdraget i enlighet med regleringsbrevet. Målet är att sammanställningen av redovisningarna av bygdeavgifterna kommer att vara ett bra underlag för regeringen. 1.3 Metod Tillväxtverket skickade, den 6 februari 2015, ett frågeformulär till länsstyrelserna för redovisning av resultat avseende bygdeavgiftsmedlen samt en mall för inbetalade respektive beslutade belopp av medlen. Redovisningen skulle, i enlighet med länsstyrelsernas regleringsbrev, vara Tillväxtverket tillhanda senast den 2 mars 2015. Skrivelsen skickades till samtliga länsstyrelser. 1.4 Slutsatser Bygdeavgiftsmedel hanteras av 16 länsstyrelser. Vattenkraftsföretagen betalade totalt drygt 128 miljoner kronor för respektive år 2013 och 2014 i vattenregleringsavgift. Avgifterna som betalats till länsstyrelserna varierar i storlek där de högsta avgifterna går till de nordligaste länen. Av dessa medel går större delen av medlen till området allmänna ändamål och ges till ett brett spektra av investeringar och åtgärder. Medel ges även, efter beslut av Mark- och miljödomstolen, till ersättning för förebyggande eller ersättning av skada som uppstått på grund av vattenregleringen. Det går inte att förutsäga när behov och anspråk uppstår, därmed har ett antal av länsstyrelserna reserverat belopp för att ha en beredskap för eventuella ersättningar. Dessa länsstyrelser anger att det är viktigt med denna beredskap då det kan uppstå skador av större karaktär. Länsstyrelserna uppger vidare att bygdeavgiftsmedlen är betydelsefulla för bygderna, särskilt för inlands- och fjällkommuner samt för rennäringen. Det kan vara svårt att hitta andra medel för den typ av insatser som bygdeavgiftsmedlen kan ges till. Det kan ofta handla om mindre eller medelstora belopp men för den förening eller en ideell organisation har satsningen inte kunnat genomföras utan dessa medel. Medlen bidrar till att utveckla näringslivet och en levande landsbygd vilket kommer näringslivet, de boende, inflyttare och besökare till nytta. Tillväxtverket konstaterar att medlen går till insatser för det civila samhället för en levande landsbygd vilket är i enlighet med målet i den regionala tillväxtpolitiken utvecklingskraft i alla delar av landet. 1 www.regeringen.se 1 (8)
Enligt länsstyrelserna uppvisar många projekt positiva samhällseffekter och främjar olika insatser inom civila samhället och som resulterar i förbättrade livsmiljöer för boende och inflyttare eller stärker förutsättningar för näringslivet. Med hjälp av relativt låga belopp för investeringar och insatser skapas en bra livsmiljö och ett stärkt näringsliv. Det handlar också om att möjliggöra och stödja samverkan för nya idéer och lösningar. 2 Genomförande Samtliga länsstyrelser har svarat på Tillväxtverkets förfrågan beträffande inbetalda belopp, dess beslutade användning av bygdeavgiftsmedlen samt resultat. Av 21 länsstyrelser svarade 5 att de inte har några bygdeavgifter. Under tidsperioden 2013-2014 har Jönköpings och Västmanlands län inte fattat några beslut om medel. Kartan nedan visar de länsstyrelser som hanterar bygdeavgiftsmedel samt vilka som inte har sådana medel. Följande redovisning är uppdelad i avsnitt: Inbetalda bygdeavgifter från vattenkraftsföretagen Beslutat belopp och användning av avgifter för förebyggande av skador m.m. Beslutat belopp, användning och resultat avseende allmänna ändamål I bilaga 1 finns en sammanställning över svar från respektive länsstyrelse. 2 (8)
2.1 Redovisning av inbetalade belopp för 2013 respektive 2014 Länsstyrelserna har redovisat inbetalade belopp från vattenkraftsföretagen avseende bygdeavgifter för 2013 respektive 2014. Totalt inbetalda medel för 2013 uppgår till 128,4 miljoner kronor och för 2014 till 128,5 miljoner kronor. Av nedanstående tabell framgår att den största delen av avgifterna, 86 procent, betalats in till länsstyrelserna i Norrbottens, Jämtlands och Västerbottens län vilket är naturligt då det är där som de största vattenregleringarna genomförs. Länsstyrelse Inbetalade belopp 2013 Inbetalade belopp 2014 Länsstyrelsen Norrbottens län 48 933 843 48 933 843 Länsstyrelsen Jämtlands län 31 154 000 31 154 000 Länsstyrelsen Västerbottens län 30 665 639 30 665 639 Länsstyrelsen Västernorrlands län 10 236 990 10 242 014 Länsstyrelsen Dalarnas län 3 640 235 3 640 235 Länsstyrelsen Värmlands län 1 805 758 1 805 758 Länsstyrelsen Gävleborgs län 829 700 823 585 Länsstyrelsen Västra Götalands län 449 671 449 671 Länsstyrelsen Hallands län 195 734 195 734 Länsstyrelsen Uppsala län 147 406 231 320 Länsstyrelsen Kronobergs län 95 238 95 238 Länsstyrelsen Stockholms län 75 656 75 656 Länsstyrelsen Östergötlands län 63 167 63 167 Länsstyrelsen Västmanlands län 57 486 57 486 Länsstyrelsen Jönköpings län 51 923 51 923 Länsstyrelsen Skånes län 35 522 35 522 TOTALT (kr) 128 437 968 128 520 791 2.2 Beslutat belopp och användning av avgifter för förebyggande av skador m.m. Enligt 4 i förordningen (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter kan den som lidit skada ansöka om bidrag för kostnader för att förebygga, minska skada eller erhålla ersättning för skada. Ansökan görs hos Mark- och miljödomstolen som prövar ärendet och fattar beslut. Därefter sänds beslutet till länsstyrelsen som betalar ut ersättning till den sökande. Av länsstyrelsernas redovisningar framgår att det är ett fåtal ärenden som erhållit sådan ersättning för år 2013 och 2014. Totalt ersättningsbelopp för 2013 uppgick till drygt 641 000 kronor och 295 000 kronor för 2014. Tabellen nedan visar medel för 2013 och 2014 som Mark- och miljödomstolen fattat beslut om och som länsstyrelsen därefter har effektuerat. 3 (8)
Län BESLUTADE MEDEL 2013 BESLUTADE MEDEL 2014 Dalarna - 10 000 Jämtland 282 500 135 000 Kronoberg 39 800 - Norrbotten 37 500 - Värmland 40 000 - Västerbotten 146 750 30 000 Västernorrland 95 000 120 000 TOTALT (kr) 641 550 295 000 Av länsstyrelsernas redovisningar framgår att medlen främst har använts till att förbättra och anlägga erosionsskydd. Andra exempel är att bäckar har grävts ut så att vatten åter rinner ut i älvar samt förbättringsarbeten av dräneringsdiken. Hälften av länsstyrelserna reserverar medel som en beredskap för eventuella skador m.m. Länsstyrelserna uppger att ersättning för skador kan handla om allt från mindre belopp till mycket stora, speciellt i de län som har flest reglerade vattendrag. De länsstyrelser som reserverat störst andel medel är Länsstyrelsen Norrbotten med 14,7 miljoner kronor och Länsstyrelsen Dalarna med 10 miljoner kronor. 2.3 Beslutat belopp, användning och resultat avseende allmänna ändamål Bygdeavgiftsmedlen kan, efter att medel har avsatts för eventuella skador m.m. enligt kapitel 2.2, användas till allmänna ändamål. Dessa investeringar ska främja näringslivet, servicen i bygden, eller annat som är till nytta för bygden. Det totala beloppet för dessa investeringar uppgår till 134 miljoner kronor för 2013 och 118 miljoner kronor för 2014. Länsstyrelserna har, i enlighet med regleringsbrevet för länsstyrelserna, redovisat användning och resultat uppdelat på följande kategorier: - åtgärder inkl. planering, projektering m.m. för att skydda och restaurera vattenmiljöer (även utan samband med den verksamhet bygdeavgiften avser) - näringsliv - service - rennäringen - annat ändamål - fonderade medel Ett antal av länsstyrelserna uppger att bygdeavgiftsmedel även ges som medfinansiering till andra projekt. Tabellen nedan visar beslutat belopp för insatser avseende allmänna ändamål för respektive län och år. 4 (8)
LÄN BESLUTADE MEDEL 2013 BESLUTADE MEDEL 2014 Norrbotten 51 663 199 40 963 924 Jämtland 31 852 000 30 634 000 Västerbotten 30 900 330 30 738 350 Västernorrland 13 154 150 8 736 050 Dalarna 3 161 776 3 276 211 Värmland 1 438 215 1 930 871 Gävleborg 866 643 914 673 Västra Götaland 460 000 350 000 Östergötland 240 000 15 000 Uppsala 130 000 168 000 Halland 88 866 328 205 Stockholm 50 000 - Kronoberg 47 415 14 970 Skåne 17 761 17 711 TOTALT (kr) 134 070 355 118 087 965 I efterföljande kapitel redovisas användning och resultat per kategori. 2.3.1 Användning och resultat avseende allmänna ändamål - kategori åtgärder inkl. planering, projektering m.m. för att skydda och restaurera vattenmiljöer (även utan samband med den verksamhet bygdeavgiften avser) Beslutade medel för kategorin åtgärder inkl. planering, projektering m.m. för att skydda och restaurera vattenmiljöer har använts till följande insatser: - biotopåtgärder - restaurering av vattendrag - främjande och förbättringar av vandringsvägar för fisk - andra åtgärder som främjar fisket - projektering av fiskväg/faunapassage - utrivning av raserad damm - renovering av dammkonstruktion Det huvudsakliga resultatet är att vandringsvägar för olika fiskarter har förbättrats för en ökad livskraft för fisken. Stödmottagare har varit fiskevårdsföreningar, samfällighetsföreningar samt andra ideella föreningar, kommuner, länsstyrelse och hushållningssällskapet. Följande länsstyrelser har beslutat medel till insatser inom denna kategori; Dalarna, Halland, Jämtland, Kronoberg, Skåne, Västerbotten, Västernorrland och Östergötlands län. 5 (8)
2.3.2 Användning och resultat avseende allmänna ändamål kategori näringsliv Inom kategorin näringsliv har medel beslutats till en mängd olika insatser. Det gemensamma för dessa är att det stärker det lokala näringslivet och den lokala boendemiljön. Insatser som genomförts för att stärka det lokala näringslivet är bland annat näringslivsutveckling, destinationsutveckling, utvecklingsinsatser för ökad turism och förstudier för bredband. Ett område som har kommit både näringslivet, boende och besökare till nytta är åtgärder inom fritidssektorn. Några exempel är upprustning av leder och broar, framtagning av informationsskyltar, renovering av båthamnar och sjösättningsramper, belysning till skidanläggning, investeringar i golfbana, rastplatser och servicebyggnader kring vattendrag och fiskecamper, utsättning av smolt m.m. Vidare har medel gått till renovering och investeringar i bygdegårdar, samlingslokaler och fritidsföreningar. Sammanfattningsvis redovisar länsstyrelserna att resultaten av insatserna har lett till att stärka det lokala näringslivet, ökat antal företag och arbetstillfällen, fler besökare, bättre säkerhet och en energieffektivisering av anläggningar. Stödet anses vara betydelsefullt och ha positiv inverkan för det lokala näringslivet och för de som bor i bygden. Stödmottagare var ideella och ekonomiska föreningar (båtklubbar, golfklubbar, skoterklubbar, orienteringsklubbar m.fl.), projektgrupper och kommuner samt företagare som investerat i insatser som kommit området till godo. Följande länsstyrelser har beslutat medel till insatser inom denna kategori; Dalarna, Jämtland, Kronoberg och Norrbottens län. 2.3.3 Användning och resultat avseende allmänna ändamål kategori service Åtgärder och investeringar inom kategorin service är delvis liknande som i kategori Näringsliv. Renoveringar, investeringar, säkerhetshöjande, avloppsanläggningar och energibesparande åtgärder har genomförts i hembygdsgårdar/klubbstuga, samlings-/möteslokaler, festlokal och idrottsplats. Syftet har varit att göra lokalerna mer tillgängliga och attraktiva. Länsstyrelserna som har beviljat medel inom denna kategori anger att vissa investeringar är en förutsättning för att verksamheten över huvudtaget ska kunna bedrivas. Det är svårt för föreningar att ideellt kunna skapa intäkter som täcker fullt ut för investeringar. Exempel på andra investeringar som genomförts är följande: - renovering och investering i badplats och lekplats - handikappanpassning - gång- och cykelbro - skoter- och vandringsleder - hamnar - parkeringsplatser - grillplatser - gärdsgård - vägbelysning - dikningar, vägar, broar Resultatet anges vara att det är tack vare genomförda insatser som det finns möjlighet till fritidsliv, rekreation och service i glesbygden. Följande länsstyrelser har beslutat medel till insatser inom kategori service; Dalarna, Jämtland, Kronoberg och Norrbottens län. 2.3.4 Användning och resultat avseende allmänna ändamål kategori rennäringen Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län har beslutat om medel till samebyar för insatser inom kategorin rennäringen. Det har främst varit investeringar och förbättringar i 6 (8)
renskötselanläggningar såsom renstängsel, samlingshagar, upprustning och nybyggnationer av flyttleder samt annan infrastrukturförbättringar. Medel har även beslutats till renbruksplaner och utvecklingsprojekt. Resultatet uppges minska och lindra det som vattenregleringen medfört för renskötseln. Rennäringen har också kunnat utvecklas och som medfört ökad produktivitet. 2.3.5 Användning och resultat avseende allmänna ändamål kategori annat allmänt ändamål Inom kategorin annat ändamål har så gott som alla länsstyrelser beslutat medel för genomförande av olika insatser. Nedan listas ett urval av de insatser som genomförts, uppdelat på vad insatsen avser. Renovering, upprustning Här återfinns renovering och upprustning av hembygdsgård/bygdegård, sågkvarn, folkskola, museum, idrottsanläggningar, ridklubb m.fl. samt skyttebana, terrängbana och ishockeyrink. Investeringar Investeringar i idrottsanläggningar såsom badplatser, skidspår, skoterleder, fotbollsplaner, ridplaner, material till slalombacke, belysning, vindskydd, grillplatser. Andra investeringar är hjärtstarter, informationsskyltar, inventarier till idrotts- och hembygdsföreningar, fiskevårdande åtgärder, kulturinsatser, infrastruktur och utbyggnad av bredband m.m. Projekt Projekt har genomförts inom energibesparing, modell för kulturskola för barn och ungdomar samt miljö- och trafik. 2.3.6 Beslutat belopp, användning och resultat avseende allmänna ändamål kategori fonderade medel Länsstyrelserna fonderar inga medel avseende allmänna ändamål utan avsätter endast medel för förebyggande av skador m.m. enligt 4 förordningen (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter, se kapitel 2.2. Tillväxtverket har tolkat att kategorin fonderade medel även kan avse följande exempel. En projektägare söker och beviljas medel för ett år men som inte nyttjas det året utan reserveras till kommande år då projektägaren söker ytterligare medel. Syftet är att samla en summa medel för att kunna göra en större satsning år 2 eller år 3 med det totala beloppet. Om det totala beloppet hade beviljats vid ett tillfälle så kan det ha inneburit att andra sökande har fått stå tillbaka, därmed har några av länsstyrelserna godkänt en sådan ordning. Exempel på sådana insatser är investeringar i bygdegård, avloppsanläggning och projekt inom näringsliv, kultur, idrott och medicinskt område. 2.4 Effekter och betydelse av beslutade medel Länsstyrelserna har beskrivit effekter och betydelsen av beslutade bygdeavgiftsmedel. Vattenkraftsutbyggnaden har resulterat i mycket omfattande förändringar av stora geografiska områden. Länsstyrelserna uppger att detta har påverkat bygden både direkt och indirekt vilket har orsakat försämrade förutsättningar för såväl fiskbestånd som för de boende i bygden samt för rennäring, besöksnäring och andra näringslivsrelaterade verksamheter. Där de största vattenregleringarna sker är orter med de sämsta förutsättningarna för att kunna erbjuda invånare och näringsliv service samt att vara attraktiva för inflyttning och nyetablering av företagande. Bygdeavgiftsmedlen ger möjlighet till utveckling och är betydelsefull för drabbade bygder. Länsstyrelserna anser att bygdeavgiftsmedlen är en mycket viktig finansieringskälla för kommunerna, särskilt i glesbygd, och ger konkreta insatser för att stärka den lokala utvecklingen. Det kan det vara svårt att hitta andra medel för den typ av verksamhet som kan stödjas via 7 (8)
bygdeavgiftsmedlen. De intäkter som bland annat föreningar och hembygdsgårdar, samlingslokaler m.fl. kan få genom olika arrangemang är inte i den omfattningen att det täcker de investeringar som behövs för att upprätthålla dessa lokaler med tillhörande aktiviteter. Bidrag från bygdeavgiftsmedlen tillsammans med ideellt arbete har oftast varit avgörande för att en investering ska kunna genomföras och bidra till utveckling av verksamheten som i många fall annars inte vore möjlig. Renoverade samlings-/föreningslokaler, idrottsarenor och kulturmiljöer har gett föreningarna större möjligheter att utveckla och utöka sin verksamhet för ett mer levande förenings- och fritidsliv. En följdeffekt av insatsernas genomförande är att samverkan mellan föreningar ökat med stort ideellt engagemang och arbete. Genom bygdeavgiftsmedlen ges möjlighet att skapa miljöer och verksamheter som stärker attraktionskraften. Som exempel uppger länsstyrelserna att investeringar i olika anläggningar bidragit till ökat antal besökare vilket kommit näringslivet i bygden till nytta. Investeringar för utveckling och förbättrade förutsättningar för näringslivet är en viktig del. Här kan bland annat nämnas besöksnäringen som idag är en mycket viktig bransch i framför allt inlands- och fjällkommuner. Länsstyrelserna anser att bygdeavgiftsmedlen bidrar till att ge möjlighet att upprätthålla en levande landsbygd. Det ger positiva samhällseffekter, förbättrade livsmiljöer för boende och inflyttare och stärkta förutsättningar för näringslivet. De årliga bygdeavgiftsmedlen är till stor nytta i länen, särskilt för inlands- och fjällkommuner samt rennäringen. 8 (8)