Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi AB. 2013-10-29 Niklas Nilsson Jönköpings Fiskeribiologi AB 1
Sammanfattning Under perioden 2010-2013 har tre utsättningar av öringyngel (öring 0+) skett på våren i Trollsjöån. Syftet med utsättningar är att studera om det finns förutsättningar att återintroducera öring i vattendraget. Målsättningen är att etablera en självreproducerande öringpopulation i Trollsjöån. I samband med utsättningarna och de uppföljande elfiskena har även lekgrus lagts ut på den övre nacken för att förbättra förutsättningarna för lek. Elfiskeresultaten visar att öringynglen från samtliga tre utsättningstillfällen har överlevt och att tillväxten har varit god. Från och med hösten 2013 förväntas naturlig rekrytering ske, vilket bör följas upp med fortsatta elfisken. Uppföljningen bör pågå under en femårsperiod (2014-2018) för att dels kontrollera att en naturlig rekrytering sker, dels att tätheterna succesivt ökar. Några fler utsättningar av öring föreslås inte, men däremot finns det ett behov av biotopvårdsåtgärder i form av ytterligare lekgrusutläggning och åtgärder vid ett partiellt vandringshinder. Inledning & bakgrund Sedan våren 2010 har öringyngel satts ut ibland annat Trollsjöån. Bakgrunden till dessa utsättningar är att Länsstyrelsen i Jönköpings län våren 2010, via en lokal fiskodlare, fick tillgång till öringyngel (öring 0+) som härstammade från avelsfisk som hade fångats i Åsabäcken vid Norra Unnaryd. Beslut togs om att dessa öringar skulle sättas ut för att studera förutsättningarna för överlevnad och återkolonisering för öring på fyra lokaler (Figur 1). På dessa lokaler hade öring tidigare förekommit, men saknades sedan en lång tid tillbaka alternativt förekom i mycket låga tätheter trots att lokalerna hade bra förutsättningar för att hysa öring (Nilsson, 2010) 1. På två av dessa lokaler (Nissans källflöde och Trollsjöån) skedde även förnyade utsättningar av öringyngel våren 2012 (Nilsson, 2012) 2. Våren 2013 skedde ytterligare en utsättning av öringyngel i Trollsjöån. Målsättningen med utsättningarna är att etablera en självreproducerande öringpopulation i Trollsjöån mellan Norra Vallsjön och. I föreliggande rapport redovisas framförallt utsättningen våren 2013 och de uppföljande elfiskena sommaren respektive hösten 2013 i Trollsjöån. Tidigare genomförda utsättningar Den 7:e maj 2010 sattes de första öringynglen (öring 0+) ut i Trollsjöån. Totalt sattes cirka 100 öringyngel ut (Tabell 1), baserat på rekommendationer i Degerman m.fl. (2002) 3. Den andra utsättningen i Trollsjöån skedde den 28:e maj 2012 och utgjordes av öringyngel som hade fångats med hjälp av elfiske i Närmre bäck. Tabell 1. Sammanställning av genomförda utsättningar av öringyngel i Trollsjöån våren 2010 respektive våren 2012 (Nilsson, 2010 och Nilsson, 2012). Vattendrag Lokalnamn Xkoord Ykoord Antal yngel Utsättningsdatum lokal lokal (öring 0+) Trollsjöån 637270 137905 2010-05-07 100 Trollsjöån 637270 137905 2012-05-28 40 1 Nilsson, N. 2010. Fiskevård i Nissans källflöden - Kort redovisning av genomförda öringutsättningar 2010. Jönköpings kommun. 2 Nilsson, N. 2012. Fiskevård i Nissans källflöden - Redovisning av öringutsättningar i Nissans källflöde och Trollsjöån våren 2012. Jönköpings kommun. 3 Degerman, E, Nyberg, P, Näslund, I & Jonasson, D. 2002. Ekologisk fiskevård. Sportfiskarna, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund. Stockholm. 2
Figur 1. Översiktskarta Norra Nissandalen med de lokaler där öringyngel har fångats för utsättning och de lokaler där öringutsättningar har genomförts under perioden 2010-2013 (kartmaterial: Länsstyrelsen i Jönköpings län). 3
Fångst & utsättning av öringyngel våren 2013 Öringynglen fångades med hjälp av elfiske i tre av Nissans tillflöden den 30:e maj 2013. Elfiskeaggregatet (likriktaren) var av fabrikatet Lugab L1000 (rak likström med visst rippel) och det bensindrivna elverket var ett Honda EX 650. Spänning som användes vid elfiskena var 300 volt. Vid elfiskena avfiskades framförallt vattendragens grunda strandzoner och nackar i anslutning till lekbäddar. På varje lokal genomfördes ett utfiske. De fångade ynglen transporterades i en plastsäck som hade berikats med syrgas. I Bullerbäcken elfiskades två lokaler nedan skogsbilvägen som var cirka 75 m långa och 1-1,5 m breda (totalt cirka 190 m 2 ). Cirka 20 öringyngel fångades och vissa av ynglen hade rester av gulesäcken kvar. Vattentemperaturen var 10 C och det var mycket lågt vatten i bäcken. Övriga arter som fångades var bergsimpa, bäcknejonöga och lake. I Närmre bäck elfiskades två lokaler vid beteshagen med samma bredd och längd som i Bullerbäcken. Sammanlagt fångades cirka 30 öringyngel som var 20-30 mm långa och även här fanns rester av gulesäcken kvar på vissa av ynglen. Ungefär hälften av ynglen fångades i en stor lekbank cirka 100 m nedströms vägen vid beteshagen som skapats till följd av lekgrusutläggningen hösten 2012. Vattentemperaturen var 12,5 C och vattennivån bedömdes vara låg. Övriga arter som fångades var bergsimpa och bäcknejonöga. I Åsabäcken elfiskades en lokal nedan vägtrumman som var cirka 70 m lång och 2,3 m bred (totalt cirka 160 m 2 ). Sammanlagt sju öringyngel fångades i anslutning till två nya lekbäddar. Övriga arter som fångades var bergsimpa och bäcknejonöga. Vattentemperaturen var 16 C och vattennivån var låg. Totalt sattes cirka 60 öringyngel (20-30 mm) ut på den övre nacken i Trollsjöån. Innan utsättningen gjordes även ett översiktligt elfiske i anslutning till nacken för att kontrollera att ingen lek hade skett föregående höst, men inga yngel fångades (naturlig föryngring förväntas först till hösten 2013). Vid utsättningen var vattentemperaturen 18,5 C och vattennivån låg. I samband med utsättningen våren 2013 lades även cirka 100 liter lekgrus (8-16 mm) ut på den övre nacken för att förbättra förutsättningarna för lek. Det lekgrus som lades ut hösten 2012 låg kvar och såg bra ut (elritsa lekte på de anlagda lekbottnarna). Figur 2. Utsättning av öringyngel (öring 0+) på den övre nacken i Trollsjöån den 30:e maj 2013 (foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi AB). 4
Elfiskeuppföljning sommaren och hösten 2013 Sammanlagt har sex kvalitativa elfisken (1 utfiske) utförts i Trollsjöån sedan utsättningarna påbörjades våren 2010 (Tabell 2). Elfiskena på somrarna har skett inom ramen för kalkningseffektsuppföljningen, medan elfiskena på höstarna har skett som en renodlad uppföljning av utsättningarna. Det bör poängteras att de uppföljande elfiskena på höstarna har genomförts på en längre sträcka av Trollsjöån och även omfattat dels den övre nacken (där utsättningarna har skett) som är belägen ovan den ordinarie lokalen, dels en sträcka nedströms den ordinarie lokalen. Vid elfisket sommaren 2013 (Figur 4) fångades endast en öring (275 mm och 209 g), men ytterligare två större öringar observerades. Den fångade öringen härstammade förmodligen från utsättningen våren 2010, det vill säga var 3 år gammal (öring 3+). Alternativt har den vandrat in utifrån eftersom det förefaller osannolikt att den skulle härröra från utsättningen våren 2012 och endast vara en fjolårsunge (öring 1+). De två gäddorna som fångades har förmodligen vandrat ner från eller det lugnflytande partiet ovan den övre nacken. Vid det uppföljande elfisket i Trollsjöån på hösten 2013 (Figur 4) fångades sammanlagt fyra öringar (71-182 mm). De två största individerna (153-182 mm) härstammade sannolikt ifrån utsättningen våren 2012, medan de två minsta individerna som var årsungar (71-77 mm) sannolikt härstammade ifrån utsättningen våren 2013. Förutom öring fångades även elritsa vid elfisket på hösten. Efter genomfört elfiske på hösten 2013 tillfördes även cirka 100 liter lekgrus (8-16 mm) på den övre nacken för att ytterligare förbättra förutsättningarna för lek. Tabell 2. Sammanställning av genomförda elfisken under perioden 2011-2013 i Trollsjöån. Lokalnamn Xkoord lokal Ykoord lokal Fiskedatum Lokalarea Vattennivå Antal öring 0+ Antal Öring> 0+ Övriga arter 637270 137905 2011-07-10 116 Medel 0 7 Elritsa 637270 137905 2011-10-05 170 Medel 0 5 Elritsa 637270 137905 2012-07-20 116 Medel 0 2 Elritsa 637270 137905 2012-10-05 178 Hög 3 3 Elritsa 637270 137905 2013-07-14 92 Låg 0 1 Elritsa, Gädda 637270 137905 2013-10-03 140 Låg 2 2 Elritsa Figur 3. Öring 0+ och öring 1+ fångade vid elfiske hösten 2013 i Trollsjöån, (foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi AB). 5
Figur 4. Längdfördelning för öringar fångade vid elfisken i Trollsjöån under perioden 2011-2013. Det förefaller som att öring från de två första utsättningstillfällena (våren 2010 respektive 2012) har återfångats vid två elfisketillfällen på hösten vardera. De första ynglen som sattes ut våren 2010 återfångades dels som fjolårsungar (öring 1+) hösten 2011, dels som tvååriga (öring 2+) hösten 2012. Den andra gruppen yngel som sattes ut våren 2012 återfångades dels som årsungar (öring 0+) hösten 2012, dels som fjolårsungar (öring 1+) hösten 2013 (Figur 5). Längd hösten 2011 Längd hösten 2012 Längd hösten 2013 Återfångad som öring 0+ 68-90 mm 71-77 mm Återfångad som öring 1+ 156-198 mm 153-182 mm Återfångad som öring 2+ 233-305 mm Figur 5. Grafisk beskrivning av de utsatta öringynglens ålder och storlek vid återfångst på hösten (svart fyllning=utsättning våren 2010, mörkgrå fyllning=utsättning våren 2012 och ljusgrå fyllning=utsättning våren 2013). Sett till längd-vikt förhållandet (Figur 6) och konditionsindexet (Figur 7) har de fångade öringarna haft en god tillväxt. Förmodligen beror denna tillväxt på att det har funnits ett ledigt utrymme i Trollsjöån för de öringar som har satts ut. Denna hittills mycket goda tillväxt förväntas dock att avta något då öringtätheterna ökar och därmed även konkurrensen. 6
Figur 6. Längd-vikt förhållande för längdmätta och vägda öringar som har fångats vid elfisken i Trollsjöån under perioden 2010-2013 (n=10). Figur 7. Konditionsindex för längdmätta och vägda öringar som har fångats vid elfisken i Trollsjöån under perioden 2010-2013 (n=10). Konditionsindex (KI) har beräknats enligt: KI = vikt (g)/längd (cm)^3 * 100 (KI=1 indikerar normal kondition). Figur 8. Den hittills största återfångade öringen (längd: 305 mm respektive vikt: 338 g) av de öringyngel som har satts ut i Trollsjöån. Den fångades vid elfisket hösten 2012 och är förmodligen två år, det vill säga härstammar från den första utsättningen våren 2010 (foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi AB). 7
Kommentarer Eftersom utsättningarna i Trollsjöån har gett ett tämligen bra resultat kan det konstateras att förutsättningarna för öring i vattendraget numera är goda, vilket även förekomsten av elritsa indikerar. Således har det primära syftet med utsättningarna uppfyllts, det vill säga svarat på frågan om det finns förutsättningar för att öring ska överleva och tillväxa. Inga nya utsättningar föreslås eftersom naturlig rekrytering förväntas ske från och med hösten 2013. Istället föreslås att man följer upp de genomförda utsättningarna med elfiske på höstarna under en femårsperiod för att studera om en naturlig reproduktion sker och tätheterna succesivt ökar. De förväntade tätheterna (baserat på beräkningar enligt VIX) uppgår till drygt 20 öringar/100m 2. Vidare är det viktigt att de öringar som nu finns i vattendraget skyddas så att de kan bidra till att etablera en livskraftig och självreproducerande öringpopulation i Trollsjöån mellan Norra Vallsjön och. I övrigt kan det konstateras att den gamla timmerrännan har rasat ännu mer under vintern. Ett enklare ingrepp borde även göras nedan hällen (Figur 9) som utgör ett svårt partiellt hinder. Detta för att underlätta för öringen att vandra i Trollsjöån. Vidare bör mer lekgrus tillföras. En storsäck lekgrus (8-16 mm) på sträckan mellan den övre nacken och timmerrännan och ytterligare en storsäck på sträckan nedan hällen anses vara lämpligt. Kostnaderna för att åtgärda vandringshindret och utläggningen av lekgruset uppskattas till cirka 20 000 kr. Med fördel genomförs de biotopvårdande åtgärderna under sommaren 2014. En förprojektering av s utlopp bör även ske eftersom utskovet är i dåligt skick och ett genombrott har skett i dammvallen (Figur 10). Kostnaden för förprojekteringen uppskattas till cirka 30 000 kr. Figur 9. Det partiella vandringshindret vid timmerränna och hällen, respektive anlagd lekbädd på den övre nacken i Trollsjöån, (foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi AB). Figur 10. Utskovet vid s utlopp respektive genombrottet i dammvallen (foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi AB). 8