Förord I begynnelsen var Namnet. Du får ett namn och blir någon, utan namn är du ingen. Namn ger oss möjligheten att bli odödliga. Det yttersta straffet är att bli berövad sitt namn. Att skriva sitt namn är att lämna en bit av sig själv, synlig för alla. Att skriva sitt namn befäster ens identitet. En president signerar ett dokument. En tagskrivare signerar sin omgivning. New York 1970. Vietnamkrig, galopperande heroinepidemi och en känsla av stundande apokalyps. Trots sextiotalets medborgarrättsrörelse finns orättvisorna kvar. Poliskorruptionen breder ut sig och ungdomsgäng behärskar gatorna. Med hjälp av färg finner ungdomar ett roligt och spännande alternativ till våld och uppgivenhet. De utvecklar en egen lek som går ut på att skriva ett namn inte dopnamnet men ett för gatan så snyggt och på så många ställen som möjligt. Skrivaren gör reklam. Men inte för att sälja något, utan bara för sitt eget namn. Tags betyder inget. Det är användaren som fyller dem med innehåll. Innehållet styrs av de två parametrarna kvalitet och kvantitet. Man skriver tagen var man kommer åt. Den som har har talang får uppmärksamhet för sin stil, och behöver inte skriva lika mycket för att bli känd. Det går inte säga vem som var först. Det finns tidiga exempel på nästan-tags. Joseph Kyselak var en österrikisk tjänsteman som bombade sig all country på 1820-talet. Kilroy Was Here överallt! Namnklotter är urgammalt och tags är namn. Ett sätt att utforska sitt kvarter och hela stan. I gängstridernas New York var det skrivarna som höll ihop, oberoende av bakgrund. It ain t where you from, it s where you re at som rapparen Rakim säger i låten I Know You Got Soul. Många anser att Taki 183, från Washington Heights på norra Manhattan, var den förste skrivaren. Faktum är att en hel del var före honom. Vi vet att Cornbread från Philadelphia började tagga redan 1965. Men Philadelphias scen blev aldrig känd utanför sin egen stad. Top Cat 126 flyttade visserligen till New York i början av 1970-talet och tog med sig en stil från Philadelphia som kom att kallas Broadway Elegant. Men det var graffitirörelsen i New York som spreds över världen. Det är den som alla skrivare i dag, världen över, är en del av. Alla är inte överens om vad en tag är. Vad definierar en tag egentligen? Jo, den ska uppylla en eller båda av följande kriterier. 1. En tag är en logotyp i form av ett alias. Den består av bokstäver och/eller siffror och refererar till en person eller en grupp. Den ingår i graffiititraditionen från New York. 2. En tag ingår i ett nätverk av andra tags, som skrivs i det offentliga rummet utan tillstånd. Placering, mängd och stil är de viktigaste beståndsdelarna. Oftast är de stajlade, även om många av de tidiga taggarna inte var det. En del säger att tags måste vara olagliga för att vara tags. Då glömmer de alla som skrivs i skissböcker, på ryggsäckar, garderobsdörrar, t-shirts och skolböcker. För tags är inte bara en handling, att tagga, utan också en lätt igenkännbar estetik som i dag syns på kläder, inom typografin och i konsten. Kilroy och Kyselak var de enda skrivarna på deras tid, men Taki pratade med sina kompisars tags. Som bud rörde han sig över hela stan och han var en av de första att bli all city, något få andra lyckades med. I hörnet av 188:e gatan och Audubon Avenue i Manhattans Washington Heights fanns en av de första samlingspunkterna för skrivarna. De kallade det Writers Corner och Stitch 1 var president. Ungdomsgängen i New York och andra storstäder skrev också tags. Men de gjorde det för att markera territorium, ungefär som villaägare med ett staket. Taggarna i New York spred sina namn över hela stan. De undvek gängen och rörde sig fritt över gränserna. Kanske var graffitirörelsen till och med en bidragande orsak till att gängen försvagades i mitten av sjuttiotalet. Det finns andra intressanta kopplingar mellan tags och samhället. Tags blev en massrörelse samtidigt som kalligrafin i usa fick en ny renässans. Bägge rörelserna kan ses Förord
Namnet På sextiotalet skrev man sitt riktiga namn eller ett smeknamn. Ganska snart började skrivarna använda sig av alias, gärna ett som både lät och såg häftigt ut. Populärkultur var den främsta inspirationskällan reklam, serier, musik och film. Andra hittade på egna tags. Det kunde vara ett smeknamn eller ett nonsensord. I början skrev många ut sitt gatunummer efter tagen. När polisen började intressera sig för graffiti ändrade de siffrorna eller tog bort dem helt. Under sextiotalet höll sig de flesta i sin egen stadsdel. När New York Times 1971 publicerade en intervju med Taki 183, ett bud som färdades över hela stan och skrev sitt namn överallt, gav artikeln fart åt en redan växande rörelse. Precis som i reklamen var själva spelets grundregel att få upp tagen så många gånger som möjligt. Den grövsta förolämpningen var att kalla någon Don t Get Around, dga. Blade minns med glädje hur han och hans kompis Comet gick längs motorvägen från Manhattans midtown till Bronx, en sträcka på femton kilometer. De köpte literflaskor med Colt 45-öl och bombade varenda vägg som gick att ta. Blade-Comet, Blade-Comet, hundratals gånger säger Blade. Längre tags som Superkool eller Ultra Fly övergavs under det tidiga sjuttiotalet för kortare namn som Snake eller Blade. Originalitet hyllades. Att använda samma signatur som en annan skrivare var tabu. Skrivarna skyddade sina tags genom att lägga till de romerska siffrorna i och ii. Snake 1 brukade skriva King of all Snakes. Ya dig! efter sitt namn eftersom det fanns flera andra som också skrev Snake. Tjejer taggade också. Pionjärer som Barbara 62, Eva 62 och Charmin 65 är graffitilegender. Killar taggade ibland sina flickvänners namn, eller omvänt. En del skrivare organiserade grupper och gruppnamnet skrevs tillsammans med den egna tagen. Ex-Vandals var den första som bildades 1971, och som influerade senare grupper starkt. Att tagga på ovanliga eller extrema ställen var ett annat sätt att få fame, uppmärksamhet. Snake och hans kompisar Stitch 1, Web 2 och Cat 87 skrev en gång på framrutan på en buss medan föraren tog en tupplur vid ratten. En annan gång bombade Snake och Stitch parkerade polisbilar och taggade på själva polisstationen. Men vid ett tillfälle greps Snake, Stit 1 och Spanky 132 på bar gärning. Snuten tog vår sprejfärg, vände oss och skrev pd (Police Department) på våra jackor berättar Snake som oturligt nog hade på sig en helt ny läderjacka. Att tagga är både spännande och roligt. Men även om många skrivare gillar att framhäva sig som vandaler och klottrare är målet alltid att skriva sitt namn med stil. Namnet 15
20 Namnet Gatunummer Namnet Gatunummer 21
72 Tidiga målningar Tags med kontur Tidiga målningar Tags med kontur 73
Nederst: En sprejad figur av Kenny Scharf. 86 Konsten att tagga Figurativ gatukonst Konsten att tagga Keith Haring 87