INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna. Valet beror dock på inkomst, ålder, kön, social klass, familjeomständigheter, utbildning, etnicitet, erfarenheter och vanor. Oavsett om du har ett arbete, är arbetslös, frisk eller sjuk, går i skolan eller är pensionär kan du skapa ett bättre liv jämsides med den så kallade vardagen. Ett liv, som kan ge dig känslan av sammanhang, tillhörighet och gemenskap med andra och därmed också ett välbefinnande. Kultur- och föreningsliv är dessutom viktiga verktyg för demokratin och skapandet av ett jämlikt, jämställt och rättvist samhälle. Ett långsiktigt arbete med barn och ungdomar ska prioriteras. Det är av största vikt, att de kan växa upp under trygga och goda förhållanden, som kan ge dem förutsättningar att leva ett självständigt liv och få verklig möjlighet till inflytande och delaktighet. Hemmiljöns traditioner bär man med sig livet igenom. Därför är det också angeläget att föräldrar uppmuntras att inhämta kunskaper om kultur- och fritidslivet, som sedan kan förmedlas till barnen Malmö har gått från industristad till utbildnings-, men även upplevelse- och arrangemangsstad. I samband med kultur- och idrottsevenemang både för skapande och för att få upplevelser - kommer framtidens arbetsplatser att samlas här, liksom inom hotell-, restaurang- och upplevelsenäringen och övrig konsumtion. Det ger alltså såväl ett stort mervärde som viktiga framtida arbetstillfällen. Ett rikt Kultur- och Föreningsliv ingår också i Malmös marknadsföring för en attraktiv stad i ständig utveckling. Företag väljer att etablera sig där det finns kvalificerad arbetskraft och viktiga val för människor vid bosättning är möjligheten att utveckla och tillgodose sina intressen inom kultur och fritidsområdet. Det viktigaste är dock att ge människor utrymme att själva formulera sina drömmar och visioner. Alla människor ska ha rätt att utvecklas, för att få den inre styrkan att påverka sina yttre förhållanden. 1
KULTUR Malmö Arbetarrörelsens vagga Medan överklassen och borgerskapet hade tid att roa sig, bestod arbetarklassens tillvaro mestadels av att oroa sig över att inte klara sitt dagliga liv. Därför innehöll arbetarrörelsens kulturyttringar berättelser om kampen för tillvaron och krav på sociala förändringar. Inom överklassen och borgerskapet odlades exklusiviteten, medan arbetarrörelsens kultur användes för att skapa ett samhälle där alla utanför kunde känna tillhörighet. Genom folkbildningen fick arbetarklassen redskap, som gav makt och inflytande och varje individ kunde därmed växa och utvecklas. Arbetarrörelsens historia är således något att vara stolt över och ska inte gömmas undan utan lyftas fram som en viktig del av samhällets samlade utveckling. Människors syn på livet förändras över tiden. Om vi tillåter miljöer och kunskaper om dessa villkor försvinna, vem ska då berätta om kampen, drömmarna och visionerna? Det är viktigt att exponera stadens arbetarhistoria och utveckling till dåtidens industristad men för den sakens skull inte glömma den viktiga samtidsdokumentationen. Mot bakgrund av stadens historia har ett arbetarhistoriskt museum en given plats. Malmö Konstmuseum har stora samlingar och genom donationer förvaltas också väl tilltagna fonder för inköp, vilket medför att Skandinaviens främsta samling av samtida nordisk konst är stadigt växande. Medborgarna i Malmö har dock ingen möjlighet att ta del av denna i större utsträckning, vilket de, ur demokratisk synvinkel, har rätt till. Det är därför viktigt att skapa ett Konstmuseum, som gör rättvisa åt stadens konstskatter. Ett aktivt och kontinuerligt publikarbete från Kulturinstitutionernas sida är avgörande för om fler ska kunna ta del av Malmös rika kulturliv. Såväl barn som vuxna behöver besöka exempelvis teatrarna det offentliga rummet så att de känner att detta tillhör dem. Som ett komplement bör Kulturinstitutionerna förlägga verksamheter ute i stadsdelarna med repetitioner, sagoläsning mm, så att intresset väcks tidigt. Viktigt är också, att aktörer från förenings- och det fria kulturlivet inte glöms bort i detta sammanhang. Biblioteket är vår mest demokratiska kulturinstitution. Att utan kostnad få tillgång till böcker, tidningar, filmer och musik på många språk är något som vi måste värna om. Men biblioteken är också en mötesplats med föredrag, poesidagar, sagostunder, kurser och mycket mera. Numera kan man här även ta del av den nya informationstekniken databaserad information är en viktig tillgång i ett demokratiskt samhälle för exempelvis dem, som inte har den möjligheten hemma. 2
Därför anser vi socialdemokrater i Malmö: Att konst i olika former görs mer tillgänglig för malmöborna. Som t ex nödvändigt att ett samarbete mellan Konstmuseet och Konsthallen utvecklas. Att möjligheten till att skapa ett Konstmuseum i Malmö utreds. Att Malmö Museers fasta industriutställningar kompletteras med arbetslivets och arbetarrörelsens historia. Där viktiga händelser som har påverkat utvecklingen av samhället och människorna de senaste hundra åren exponeras. Att barnteaterföreställningar inom institutionerna och det fria kulturlivet subventioneras, mer än övriga föreställningar, så att hela familjer får råd att uppleva en föreställning tillsammans. Att pengar till kultur i förskola och skola öronmärks. Att samtliga bibliotek ska ha generösa öppettider med god tillgänglighet till samtliga medier. Att Skådebanans och Konstfrämjandets arbete ska stödjas för att locka fler och nya grupper i samhället till kulturen. Att det fria kultur- och fritidslivet, studieförbund och främjandeorganisationer ska stödjas ytterligare, så att fler människor ges möjligheten att bli aktiva medborgare. 3
RIK FRITID - Lokala föreningslivet är grunden De sociala nätverken bildas ofta i bostadsområdet, förskolan, skolan eller helt enkelt kring spontana mötesplatser. Ett stort utbud av föreningsliv i närområdet ger möjlighet till jämlikhet, demokratisk fostran, integration och delaktighet för barn, ungdomar och vuxna. Man väljer förening efter intresse. Föreningslivets arenor och mötesplatser är viktiga och staden har ett stort ansvar för det som erbjuds. Fritidsgårdarna och stadsdelsbiblioteken är viktiga samlingsplatser, vars möjligheter att verka under senare år har försämrats. Det behövs fler mötesplatser, inte minst som är riktade för tonåringar. Den svenska modellen för föreningslivet är unikt och det kommer alltid att finnas ideellt engagerade människor. Som stöd behöver de kommunens bidrag och Malmö stad är här generös jämfört med många andra kommuner. Detta vill vi fortsätta att vara. För oss är det viktigt att tillgängligheten ökar och att alla erbjuds att delta i den samhällsstödda kulturen. Här är kulturbussarna ett viktigt verktyg. Därför vill vi socialdemokrater i Malmö: Stödja föräldragrupper som tar initiativ i bostadsområden och runt skolor. Att det byggs fler idrottsplatser och sporthallar. Att barn- och ungdomsverksamhet fortsätter att prioriteras. Att arbetslösa kulturarbetare under somrarna erbjuds att jobba med publikarbete, för att öka antalet människors deltagande i kulturlivet. Att, vid nybyggnation, såväl samlingssalar som gemensamhetsanläggningar och idrottsytor planeras in vid projektering. Att föreningslivet i Malmö får ett starkt stöd för sin barn- och ungdomsverksamhet. Att Malmö kommun stödjer och uppmuntrar de föreningar som kan och vill ha en öppen verksamhet för barn och ungdomar. Att den öppna fritidsverksamhetens roll i Malmös stadsdelar stärks. Att stadsdelsbibliotekens och den öppna fritidsverksamhetens placering i den kommunala organisationen blir tydlig i en kommande organisationsutredning. Att ett särskilt stöd ges till föreningslivet och studieförbunden, för att tillskapa öppna, icke-kommersiella mötesplatser t ex lokala Folkets hus. Att stadsdelarnas lokaler, främst förskolor och skolor, ska vara öppna för aktiviteter även efter skoltid för alla generationer. Att kulturbussarnas verksamhet utökas. Att antalet kulturlokaler för uppsökande verksamhet utökas för att därigenom finna nya målgrupper. Att utbildningsstöd ges som hjälp till nya ledare och att därigenom mångfalden breddas. 4
Att ungdomar i Malmö stimuleras till ett djupare föreningsengagemang och att detta betraktas som en merit. Slå vakt om nolltaxan som säkerställer gratis lokaler till all barn- och ungdomsverksamhet. 5
SOCIAL EKONOMI På senare år har man börjat använda termen social ekonomi. Det rör sig då om verksamheter som har samhälleliga och ideella mål och bygger på demokratiska värden, men som är organisatoriskt fria från den offentliga sektorn. Begreppet innehåller en tydlig värdering av förenings- och folkrörelsesektorns roll i hela samhällets ekonomiska utveckling. Det handlar om de osynliga trådar, som håller ihop samhället och det samspel mellan människor som blir till ett socialt kapital. Ekonomiskt kapital - däremot - värderas utifrån människors bankkonton. Ett starkt socialt kapital är förknippat med förbättrad välfärd, minskad kriminalitet, bättre fysisk och mental hälsa samt ger en större livskvalitet. Det sociala kapitalet behöver stärkas och vi bör särskilt uppmärksamma människors vilja att ta eget ansvar i kollektiva former. Vi vill dock betona, att föreningslivet har ett starkt behov av att vara fritt från detaljstyrning och ska inte användas för kommunal besparing och övervältring av ansvar. Därför vill vi socialdemokrater i Malmö: Att ett öppet och positivt förhållningssätt till den sociala ekonomin genomsyrar all kommunal verksamhet och att hinder för denna ska undanröjas. Att man, innan nya verksamheter startas inom Malmö kommun, prövar vilka möjligheter det finns att, inom ramen för den sociala ekonomin, finna lösningar helt eller delvis. Syftet ska vara avgörande vid val av huvudmannaskap och föreningarnas och frivilligorganisationernas mervärde ska beaktas. Att anställda inom Malmö Kommun utbildas inom området social ekonomi och att lämpliga förhållningssätt till det utarbetas. Att ömsesidig tillit och respekt ska råda i umgänget mellan föreningsliv och kommun. Stärka föreningarnas grundstöd. Att fler föreningar ges möjlighet att ta ansvar för driften i den anläggning man använder. Skapa fler mötesplatser, framförallt i samarbete med föreningsliv och frivillig organisationer. Särskilt uppmuntra och stödja föreningar som ger människor från olika delar av Malmö möjlighet att träffas. Att bildningsförbund och olika kommunala förvaltningar stimuleras till samarbete. Att kommunens verksamheter aktivt söker samarbete med föreningslivet och frivilligorganisationer. 6
KULTURENS ROLL I ARBETSLIVET Kultur i anslutning till arbetet är av stor betydelse om fler ska få lust och möjlighet att uppleva och kanske själva utöva kultur. Det kan dessutom stimulera till att man söker upp den i andra sammanhang. Kulturprojekt på arbetsplatsen kan öka såväl arbetsgemenskapen som arbetsglädjen och är ett sätt att förbättra arbetsmiljön. Dessutom kan alla parter få nya infallsvinklar på sitt eget arbete. Det är dock viktigt att både arbetsgivare och arbetstagare är positiva till verksamheten. Därför vill vi socialdemokrater i Malmö: Stimulera arbetsplatserna att se kulturverksamhet som ett naturligt inslag i arbetslivet precis som friskvård. Att arbetsplatsbibliotek ska vara vanligt förekommande på arbetsplatser i Malmö. Att stadsbiblioteket fortsätter att arbeta aktivt med att öppna fler arbetsplatsbibliotek. Engagera konstnärer inom olika områden i projekt på arbetsplatser för stimulerande möten. Att kulturinstitutionerna och aktörer inom det fria kulturlivet besöker arbetsplatserna, t ex under lunchtimmen, med smakprov ur senaste repertoaren eller kommande projekt 7
FOLKHÄLSAN Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Människors livsvillkor och levnadsvanor är bidragande orsaker till sjukdomar, skador och annan ohälsa. Stressrelaterade sjukdomar är idag mycket vanliga. Isolering och ensamhet är också riskfaktorer för hälsan. Invandrare, äldre, långtidssjukskrivna, arbetslösa och funktionshindrade får inte den stimulans de behöver för ett fullvärdigt och gott liv. Det är därför viktigt att främja stödjande miljöer, för att ge människor möjlighet till delaktighet i förenings- bildnings- och kulturverksamheter, för kulturupplevelser men också för att ge utrymme för kreativitet och eget skapande. Detta påverkar förmågan att återhämta sig och känna delaktighet. Därigenom skapar man också trygga och goda uppväxtvillkor. Redan då vi är barn läggs grunden för våra levnadsvanor. Åtta procent av den vuxna befolkningen och fyra procent av antalet barn och ungdomar lider av fetma. Det innebär en fördubbling under de senaste tjugo åren. Engagemang i olika idrottsrörelser får människor att gemensamt motionera eller träna på sina egna villkor. En trygg anknytning mellan barnet och föräldrarna påverkar den psykiska hälsan. Verksamheter där de tillsammans kan få dela intressen ger gemenskap av värde. Därför vill vi socialdemokrater i Malmö: Att samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela Malmös befolkning skapas. Att samarbetet mellan kultur- och fritidsverksamheter och förskolor och skolor utökas. Att mötesplatser med möjligheter till aktiviteter över generationsgränserna stimuleras. Att en fri och självständig idrottsrörelse, med bred verksamhet för alla, stöds ytterligare. Att näridrottsplatser i stadsdelarna prioriteras. 8