Salstentamen MKGA02, Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap 15hp Omtenta: Medier och samhälle HT-14

Relevanta dokument
Lärare: Reinhard Handler, Eva Kingsepp (examinerande lärare), Johan Lindell

Salstentamen MKGA02, Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap Tenta: Medier och samhälle HT-14

söker vi enbart ett begrepp. Skriv tydligt och läsbart (om examinatorn inte kan läsa vad du skriver så kan denne inte ge dig poäng).

Uppgift 6 Mediernas villkor

PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA. Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

EXAMINATIONSUPPGIFT C

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor

DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation

Socialpsykologi 7,5 hp

Internationell politik, 7.5 hp

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

ATT SKRIVA DEBATTARTIKEL. torsdag 29 oktober 15

Interaktionsteknik och medier, 7,5 hp

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Journalistik och nyhetsvärdering

KURSPLAN. Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng. Media and Communication Studies, 1-20 points

Hur parera mediestormen

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN

Medier, individer, samhälle

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Presentationsteknik: Att tala till en grupp i ord och i skrift. Henning Robach

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

Salstentamen Juridik 1hp. Kryssa för det påstående som är korrekt. Endast ett rätt svar per fråga. Totalt 24 frågor.

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II

Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

MEDIER. Karin Fahlquist

Språkverkstäderna vid LiU

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

Tentamen Journalistikens grunder

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

EXAMINATIONSUPPGIFT A

Fackspråk, föreläsning 5 kandidatarbete: civilingenjör examensarbete: sjöfart, byggingenjör

Språkverkstäderna vid LiU

Religionskunskap. Ämnets syfte

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Lennart Weibull. Fem händelser

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

BUSN21, Strategic Brand Management, 7,5 högskolepoäng Strategic Brand Management, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Digitalisering & mediepolitik. Prof. Pelle Snickars

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Medier. KANAL som används för förmedling av. Teknologier som kommunicerar något till en publik. Kommunikation Underhållning

Fullgjorda kursutvärderingar: 15 Frågor: 27. Lärarens kommentar. Tack till alla er som deltog i kursutvärderingen!

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation SGMKV. Medier och kommunikation Media and Communication

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Tentamen PC1143: Kurs 2 Delkurs Socialpsykologi (7.5 hp). Lördag 4 juni,

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 5p/7,5 ects

Kursplanen är fastställd av Studierektor vid Företagsekonomiska institutionen att gälla från och med , höstterminen 2016.

15SK Prefekt

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:

Kursdesign som aktiverar studenter under HELA kursen

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Kommunikation för dataloger (DA3013)

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

SGSDM, Kandidatprogram i strategisk kommunikation och digitala medier, 180 högskolepoäng

Narratologi och Samhällsstrukturer. måndag, 2011 januari 24

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Förstå ord och begrepp om information och desinformation

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag Mats Eriksson, Örebro universitet

Digital strategi för Miljöpartiet

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Svenska som andraspråk

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Transkript:

Salstentamen MKGA02, 23471 Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap 15hp Omtenta: Medier och samhälle HT-14 Datum: 20150110 Lärare: Linda Ryan Bengtsson/Johan Lindell Tillåtna hjälpmedel: Inga (språklexikon är dock ok) Instruktioner Läs varje fråga noga. Se till att du gör det du instrueras att göra i varje fråga. Skriv tydligt (ser vi inte vad det står, kan vi inte rätta frågan och du får 0 poäng). Maximal poäng står vid varje fråga inom parentes. Tentan består totalt av 18 frågor. Maxpoäng på tentan: 33p För godkänt krävs: 60% av maxpoäng, dvs 19p För väl godkänt krävs: 80% av maxpoäng, dvs 26p

Fråga 1 Det sägs ofta att medierna har en allt större betydelse för människor och samhälle. Vilket begrepp används för att beskriva hur olika delar av samhället, alltifrån vardagslivet, politiken och kulturen, blir mer och mer beroende av att anpassa sig till mediernas sätt att fungera (mediernas logiker)? Fråga 2 Medievärldens utveckling karaktäriseras av ökad globalisering och ägarkoncentration. Ta utgångspunkt i de två frågorna nedan för att beskriva vad de två understrukna begreppen innebär. (1p för varje beskrivning. Totalt 2p.) Vad innebär det att medierna och medielandskapet blir mer A.) globaliserat? B.) ägarkoncentrerat? Fråga 3 Idag pratar tidningsbranschen och medieforskare om en tidningsdöd färre och färre är villiga att betala för nyheter och upplagorna minskar. Dagens upplaga är 70 % av 1989 års upplaga. Men det tidningsbranschen upplever idag är inte helt nytt. Den första tidningsdöden ägde rum på 1950-talet då upplagorna sjönk drastiskt, och flera tidningar fick lägga ner. Vilken var den primära anledningen till 1950-talets tidningsdöd? Uppge rätt alternativ. A.) Kungahuset stängde ner tidningar som de upplevde vara illojala. B.) Konkurrensen om mediepubliken ökade eftersom allt fler skaffade sig TV och radio. C.) Människors intresse för- och behov av nyheter minskade drastiskt. D.) Tidningarna blev för dyra för en stor del av läsekretsen. Fråga 4 Det är inte bara massmedierna som på olika sätt påverkar samhället, det omgivande samhället påverkar också massmedierna. Weibull och Wadbring talar om fyra olika villkor för massmedierna: ekonomiska, politiska, sociala och teknologiska. Ge ett exempel på dessa omgivande villkor som påverkar massmedierna. (0,5p för varje giltigt svar, totalt 2p): A.) Ekonomiskt villkor B.) Politiskt villkor C.) Socialt villkor D.) Teknologiskt villkor Fråga 5 Daniel Dayan och Elihu Katz har i 1992 publicerat en mycket uppmärksammad bok om mediehändelser (Media Events The Live Broadcasting av History). Vad, enligt dessa två forskare, kännetecknar en mediehändelse? Skriv minst två egenskaper och ge ett exempel på en mediehändelse.

Fråga 6 Habermas (1962) beskriver processen av ökande kommersialisering av medierna, med resultatet att underhållning tar över och frågor som berör oss som medborgare inte tas upp. Beslutfattningsprocesser som borde vara öppna för diskussion sker bakom stängda dörrar. Vilket begrepp använder Habermas för att beskriva denna process? Fråga 7 Vi brukar dela upp forskning inom mediernas effekter i två enskilda traditioner, vika är de? Fråga 8 Vad innebär det att den nationella identiteten är naturaliserad och vad är mediernas roll i denna process? Fråga 9 Som individer har vi inte en identitet utan det är egentligen ett lapptäcke av identiteter. Dessa kan delas in i två huvudtyper. Specificera dessa två huvudtyper. Fråga 10 Bilderna nedan beskriver på olika sätt den process där en eller flera medieområden närmar sig. Det innebär att det sker en förändring i hur publiken använder media, den logik som medieindustri verkar i och utvecklingen av teknologier. A, Vilket begrepp används för denna process? B, Beskriv på vilket sätt var och en av bilderna nedan på olika sätt representerar denna process och namnge vilken typ av process som avses. Figur 1. Figur 2.

Fråga 11 Retoriken hjälper oss att hålla det goda talet och övertyga våra åhörare. Det ger oss verktyg för att skapa tillika att analysera texter. Följande begrepp används inom retoriken för detta. Para ihop rätt begrepp med rätt beskrivning. (0,5p per rätt par. Totalt 2 p) Begrepp: A.) Ethos B.) Kairos C.) Inventio D.) Dispositio Beskrivning: 1) Hur materialet disponeras genom talet för att fånga åhörarna och driva sin tes. 2) Lämpligt tillfälle. Den gode retorikern vet när det är dags att tala, hur länge och när det är lämpligt att tiga. 3) Hänvisar till talarens karaktär. Knyts både till individ och situation. 4) Insamlingen av material/relevant information/argument som angår ämnet för talet. Fråga 12 Para ihop rätt begrepp med rätt beskrivning. (1p för varje rätt, totalt 4p) Begrepp: A.) Remediering B.) Virtualitet C.) Intertextualitet D.) Affordance Beskrivning: 1) Varje text är en del av en gigantisk totaltext i vilken alla tidigare texter i historien ingår. 2) Alla de möjligheter och begränsningar en artefakt/teknologi har. 3) När ett nytt medium återanvänder drag från ett medium som existerat en längre tid. 4) Hanterar relationen mellan vår verklighet och den värld som skapas genom medier. Fråga 13 Interaktivitet är ett begrepp som används inom många olika discipliner och då på olika sätt. Inom medie-och kommunikationsvetenskap är flertalet av dessa synsätt på interaktivitet användbara för att förstå och analysera relationen mellan teknik och människa. Av följande påståenden om interaktivitet är två korrekta utifrån hur vi ser på interaktivitet inom medieoch kommunikationsvetenskap. Ange vilka två. Du måste ha båda rätt för att få poäng. Interaktivitet kan förstås som 1) en del av en större helhet. 2) en teknologisk egenskap. 3) ett teknologiskt hjälpmedel. 4) mellanmänsklig beröring. 5) en upplevelse hos användarna.

Fråga 14 Vilket begrepp avses med följande förklaring? Man måste förstå delarna för att förstå helheten, man måste förstå helheten för att förstå delarna. Fråga 15 Vilket teoretiskt begrepp avses? präglar vårt sätt att tänka och handla och påverkar vilka sociala positioner vi antar. Det är ett socialt betingat system av dispositioner, vilket innebär att den är en produkt av vår socialisation och kan därför aldrig betraktas som färdig. Fråga 16 Inom narratologi använder man begrepp som sujett (vilket hänvisar till textens framställningsförlopp) och fabel (som hänvisar till textens händelseförlopp). Beskriv vad som menas med textens sujett och textens fabel. Fråga 17 Förhållandet mellan tecken och dess betydelse kan vara mer eller mindre konventionellt och mer eller mindre motiverat. Från helt arbiträrt till tydligt motiv. Inom semiotik (eller semiologi) finns två olika sätt att förhålla sig till ett tecken och dess olika betydelser. Det ena sättet (Saussures modell) menar att ett tecken har ett materiellt (signifier) och ett immateriellt uttryck (signified) som har ett arbiträrt förhållande. Det andra (Perces modell) utgår från förhållandet mellan tecken, objekt och interpretant. A.) Rita upp dessa två modeller och beskriv dem kortfattat. De begrepp som är understrukna i frågan ska finnas med på rätt ställe i era modeller. B.) Ange vad som är den centrala skillnaden mellan Saussures modell och Perces modell. Fråga 18 Vilka är de två dominerande teoretiska utgångspunkterna inom kritisk teori (Critical Theory)? Välj två av de föreslagna teorierna nedan. Då måsta ha båda rätt för att få poäng. a) Frankfurtskolan b) Medium Theory c) Critical Political Economy d) Audience Studies e) Uses and Gratification Theory