Användningen av frekvensutrymme efter det att de analoga markbundna TVsändningarna

DATUM RAPPORTNUMMER 1 september 2006 PTS-ER-2006:35 ISSN 1650-9862 DIARIENR 05-12576 Användningen av frekvensutrymme efter det att de analoga markbundna TVsändningarna upphört Redovisning av ett regeringsuppdrag

Förord Regeringen har gett Post- och telestyrelsen (PTS) uppdrag 1 att utreda vilket frekvensutrymme som kan frigöras i samband med att de analoga markbundna TV-sändningarna upphör och för vilka användningsområden det kan utnyttjas. I uppdraget ingår att belysa olika konsekvenser av alternativa användningar, bl.a. hur befintliga och nya frekvensanvändare påverkas, möjligheterna att utnyttja gjorda investeringar i infrastruktur samt förutsättningarna för att utveckla tjänster och produkter för en internationell marknad. Regeringsuppdraget omfattade även en del som gäller frekvensplaneringen för ljudradiosändningar på långvågs-, mellanvågs- och kortvågsbanden. Denna del av uppdraget har redovisats separat. 2 Denna rapport utgör PTS redovisning av uppdraget och överlämnas härmed till regeringen. Stockholm den 1 september 2006 Marianne Treschow Generaldirektör 1 Uppdrag att utreda vilket frekvensutrymme som kan frigöras i samband med att de analoga markbundna TV-sändningarna upphör och vad detta frekvensutrymme kan användas till, m.m. (N2005/8208/ITFoU) 2 PTS, Utredning av frekvensplanering för ljudradiosändningar i långvågs-, mellanvågs- och kortvågsbanden, PTS-ER-2006:32 Post- och telestyrelsen

Innehåll Sammanfattning...7 Summary...11 Förkortningar...15 1 Inledning...17 1.1 Uppdragets genomförande...17 1.2 Utredning av frigörande av frekvensutrymme...17 2 Bakgrund TV-sändningar och frekvensanvändning...19 2.1 Allmänt om frekvensanvändning...19 2.2 TV-sändningar i Sverige...19 2.3 Dagens TV-utsändningar...20 2.4 Teknikkonvergens...23 3 Övergången till digitala sändningar och användningen av frekvenser för marksänd TV...25 3.1 Nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna...25 3.2 Frekvenser som används för marksänd rundradio...26 3.3 Frekvensutrymme som används för analog marksänd TV...26 3.3.1 Band I (47 68 MHz)...27 3.3.2 Band III (174 230 MHz)...27 3.3.3 Band IV och V (470 862 MHz)...28 3.4 Lagstiftning om användning av radiosändare m.m....28 3.5 Värdering av frekvensutrymme...29 4 Internationellt samarbete i frågor om övergång till marksänd digital- TV...33 4.1 Arbetet inom ITU...33 4.1.1 Världsradiokonferenserna (WRC)...33 4.1.2 ITU:s planering av rundradiofrekvenser...34 4.2 Samarbetet inom CEPT...34 4.2.1 CEPT:s planering av rundradiofrekvenser...35 4.3 Samarbetet inom EU...35 4.3.1 EU:s kompetens i frågor om tilldelning av radiofrekvenser och TV-sändningar...35 4.3.2 Arbetet inom EU:s grupp för radiospektrumpolitik (RSPG)...38 4.3.3 Kommissionens arbete...40 4.3.4 Rådets slutsatser...43 4.3.5 Slutsatser EU...43 4.4 EBU...44 4.5 Övergången till marksänd digital-tv i Europa...44 4.6 Länder utanför Europa...45 5 Frigjort frekvensutrymme Tekniska förutsättningar...46 5.1 Inledning...46 5.2 Något om radioanvändning i de aktuella frekvensområdena...46 5.3 Teknisk studie om frigjort frekvensutrymme...48 5.3.1 Beskrivning av radiosystem i den tekniska studien...48 5.3.2 Antaganden som har använts i studien...51 5.3.3 Metodik som har använts i studien...52 5.3.4 Beskrivning av studiens resultat...55 5.3.5 Slutsatser av den tekniska studien...62 5.4 Genève-avtalet 2006 (GE06) och tekniska förutsättningar...63 5.5 Sammanfattning...64 6 Studie av värde för tänkbara användningsområden...66 6.1 Metodik...66 6.1.1 Scenarier...66 Post- och telestyrelsen 5 (99)

6.1.2 Tjänstebeskrivning, omsättningspotential och investeringar...67 6.1.3 Marknadseffekter...67 6.1.4 Samhällseffekter...68 6.1.5 Tillgängligt frekvensutrymme...68 6.2 Ekonomisk värdering...69 6.2.1 Fler SDTV-program i marksänd digital-tv mer SDTV...69 6.2.2 HDTV i marksänd digital-tv...71 6.2.3 Mobil-TV...72 6.2.4 FWA trådlöst bredband för fast mottagning...75 6.2.5 Mobilt bredband/mobiltelefoni...79 6.2.6 Översikt omsättningspotential och investeringskostnader för samliga tillämpningsområden...80 6.2.7 Översikt av marknadseffekter för samtliga tillämpningsområden...81 6.3 Samhällsvärde i frigjort frekvensutrymme...81 6.4 Slutsatser i studien...82 7 Slutsatser...83 7.1 Frekvensutrymme som kan användas när de analoga TVsändningarna upphör...83 7.2 Möjliga tjänster i frekvensutrymmet efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna...85 7.2.1 Fler SDTV-program i marksänd digital-tv mer SDTV...85 7.2.2 HDTV i marksänd digital-tv...86 7.2.3 Mobil-TV...86 7.2.4 FWA trådlöst bredband för fast mottagning...87 7.2.5 Mobilt bredband/mobiltelefoni...87 7.2.6 Övrig användning...88 7.3 Sammanfattande slutsatser...88 7.3.1 Frekvensutrymme har ett värde...88 7.3.2 Betydelsen av internationellt samarbete...89 7.3.3 Den framtida teknikutvecklingen...90 8 Källor...91 8.1 Konsultrapporter som utarbetats inom uppdragets ram...91 8.2 Svenskt offentligt tryck...91 8.3 Material från EU...92 8.4 Litteratur...93 BILAGOR...95 6 (99) Post- och telestyrelsen

Sammanfattning Riksdagen har beslutat att den marksända televisionen helt ska övergå till digital teknik. De analoga markbundna TV-sändningarna släcks ned i etapper och ska ha upphört helt den 1 februari 2008. Då digital teknik är väsentligt mer frekvenseffektiv än analog teknik kan frekvensutrymme frigöras vid nedsläckningen av de analoga sändningarna. De frekvensband som är behandlas i rapporten är: Frekvensområde (MHz) Benämning Mängd frekvensutrymme (MHz) 47 68 Band I 21 174 230 Band III 57 470 862 Band IV/V 392 Band I (47 68 MHz) kommer efter nedsläckningen av de analoga TVsändningarna inte att användas för TV eller annan rundradio. Band III (174 230 MHz) kommer efter nedsläckningen av de analoga TVsändningarna inte att användas för TV-utsändningar. Band IV och V (470 862 MHz) används för fem driftsatta DVB-T-nät för marksänd digital-tv. PTS slutsatser Minst 189 MHz kan frigöras genom nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna. Det finns en stor dold resurs i återanvändbart frekvensutrymme - både utnyttjandemässigt och ekonomiskt. Det finns ett flertal realistiska alternativ till användning av band I, III, IV och V efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna. Frekvensutrymme har ett stort ekonomiskt och samhälleligt värde. Internationell samordning har ett mycket stort värde. Framtida teknikutveckling bör inte förhindras genom beslut idag. Det måste övervägas om frekvensutrymme som tidigare nyttjats för utsändning av rundradio och TV kan användas på andra sätt som medför ett ökat värde för samhället och konsumenterna. Radiofrekvenser är en begränsad resurs som bör användas på ett så effektivt sätt som möjligt och så att den samhälleliga nyttan av användningen blir så stor som möjligt. PTS anser att teknik- och tjänsteneutrala tillstånd, vilka ger Post- och telestyrelsen 7 (99)

tillståndshavarna möjlighet att anpassa sig till den pågående teknikutvecklingen och marknadens efterfrågan, bör vara en vägledande princip vid tilldelning av tillstånd för användning av radiofrekvenser. I band I (47 68 MHz) kan frigöras 21 MHz för nya system efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna. PTS bedömer att det kommersiella intresset för att använda band I är litet. Däremot har Försvarsmakten uttryckt intresse för bandet. Intresse finns även från radioamatörer. I band III (174 230 MHz) finns det efter Internationella Teleunionens regionala radiokommunikationskonferens i Genève 2006 (RRC-06) internationellt koordinerat utrymme för ett rikstäckande och tre regionala T-DAB-nät samt ett rikstäckande DVB-T-nät. Regeringen har beslutat att inte vidare bygga ut den digitala ljudradion i Sverige. Band III, d.v.s. 56 MHz, skulle därför i dess helhet kunna användas för nya system. Försvarsmakten har till PTS uttryckt intresse för att använda frekvensbandet 230 240 MHz, som inte ingår i band III men som kan påverkas av eventuella framtida beslut om utbyggnad av digital ljudradio (T-DAB). I band IV och V (470 862 MHz) finns det efter RRC-06 internationellt koordinerat utrymme för sju rikstäckande DVB-T-nät. För närvarande finns det fem DVB-T-nät för marksänd digital-tv i band IV och V. Kvar finns då frekvensutrymme motsvarande två rikstäckande internationellt koordinerade DVB-T-nät, d.v.s. 112 MHz. Frekvenskanaler som är planerade för marksänd digital-tv men där någon sändare inte finns i ett visst geografiskt område utsätts för viss störning från angränsande kanaler. Dessa frekvenskanaler skulle dock kunna återanvändas för andra tillämpningar, under förutsättning att tekniska kriterier för samexistens kan fastställas (s.k. återanvändbart frekvensutrymme). PTS uppskattar att det återanvändbara frekvensutrymmet kan uppgå till så mycket som 200 MHz. Frekvensutrymmet i band III, IV och V kan efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna användas för flera olika slags tjänster. 1. Fler SDTV-program (TV i standardupplösning) i marksänd digital-tv 2. HDTV (TV i högupplösning) i marksänd digital-tv 3. Mobil-TV 4. FWA trådlöst bredband för fast mottagning 5. Mobilt bredband/mobiltelefoni. Utöver de ovan angivna tjänsterna kan även andra tillämpningsområden tänkas i band I, III, IV och V. Det kan röra sig om digital ljudradio, lågeffektutrustning som kan användas utan tillståndsplikt samt militära system. 8 (99) Post- och telestyrelsen

Av utfallet från RRC-06 följer att det i Sverige kan byggas ut högst två nya rikstäckande DVB-T-nät i band IV och V utöver redan befintliga fem DVB-T-nät. Två DVB-T-nät möjliggör upp till 14 SDTV-program i MPEG-2- komprimeringsformat. HDTV är en utveckling av SDTV som förbättrar användarupplevelsen genom ökad kvalitet (högre upplösning) på TV-bilden. Enligt PTS uppfattning förutsätter HDTV i marksänd digital-tv att MPEG-4-komprimering används. Mobil-TV innebär TV-mottagning i en bärbar terminal, i de flesta fall någon form av mobiltelefon. Mobil-TV-tjänster kan realiseras med flera olika tekniska lösningar varav några, exempelvis DVB-H och den besläktade tekniken MediaFLO, huvudsakligen är avsedda att användas i band III, IV och V medan andra, däribland MBMS, huvudsakligen är avsedda att användas i de frekvensband som används för mobiltelefoni. En utbyggnad av rikstäckande DVB-H-nät (eller liknande system) i band III, IV och V förutsätter att internationellt koordinerat frekvensutrymme tas i anspråk. Det innebär att DVB-H-näten konkurrerar med en eventuell framtida utbyggnad av DVB-T (SDTV eller HDTV) om frekvensutrymme. PTS utredning visar dock att MBMS-liknande system i band III, IV och V skulle kunna ha goda förutsättningar att samexistera med DVB-Tnät och därför vara ett frekvenseffektivt alternativ. Teoretiska FWA-system (trådlöst bredband för fast mottagning) skulle enligt PTS analys kunna ha goda möjligheter att samexistera med befintliga och framtida DVB-T-nät i återanvändbara frekvenser. Band III, IV och V har vågutbredningsegenskaper som gör att utbyggnad av FWA i dessa band skulle kunna bli kostnadsmässigt attraktiv. En grundläggande begränsning när det gäller att använda band III, IV och V för mobilt bredband/mobiltelefoni är att upplänken (förbindelsen från terminalen till basstationen) inte ryms inom den frekvensplanering som antagits vid RRC-06. PTS bedömer dessutom att de kommersiella möjligheterna för en tillkommande aktör som erbjuder mobilt bredband kan vara begränsade i Sverige. PTS uppfattning är att beslut om användning av frekvensutrymme bör föregås av noggranna utredningar om hur frekvensutrymmet kan fördelas på ett sätt som tillför samhället det största värdet. Flera kommersiella aktörer kan ha intresse av att betala stora belopp i auktioner för att få tillgång till frekvensutrymme. Ett annat sätt att värdera frekvensutrymme är att beräkna den samhällsnytta som radioanvändningen i frekvensutrymmet skapar. PTS uppfattning är att det går att uppnå stora vinster för samhället med en mer effektiv och flexibel resursanvändning av frekvensutrymme. Dessa vinster kan enligt PTS bedömning i huvudsak väntas tillfalla konsumenter och andra användare genom sänkta priser för och ett ökat utbud av elektroniska kommunikationstjänster. EU-kommissionen har inriktat sig på möjligheterna att frigöra frekvensutrymme på ett samordnat sätt inom EU. På det sättet anser kommissionen att det största ekonomiska värdet av övergången kan realiseras, eftersom det europeiska näringslivet då får möjlighet att utveckla varor och tjänster för en gemensam marknad och inte för skilda nationella marknader. Post- och telestyrelsen 9 (99)

PTS anser att det vore av stort värde om de europeiska länderna samordnat kan komma överens om hur hela eller delar av det frekvensutrymme som frigörs i och med nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna ska användas. Därför bör Sverige, enligt PTS mening, inte fatta i praktiken oåterkalleliga beslut om användning av frekvensutrymme i band III, IV och V innan de europeiska länderna fattat ett gemensamt beslut i frågan. Ett beslut att ta i anspråk tillgängligt frekvensutrymme i band IV och V för ytterligare två rikstäckande DVB-T-nät medför att frekvensutrymmet för överskådlig tid framåt låses upp på ett sätt som inte medger användning av eventuell framtida utvecklad teknik. Ett sådant beslut skulle bl.a. kunna kraftigt försvåra kommande övergång från MPEG-2-komprimering till MPEG-4- komprimering i näten för marksänd digital-tv. PTS anser att det måste övervägas om andra användningar, t.ex. de som redovisas i denna rapport, kan tillföra samhället och konsumenterna ett större värde än vad användning för ytterligare TV-tjänster skulle göra. Öppna förfaranden för tilldelning av tillstånd för användning av frekvensutrymme med villkor som är teknik- och tjänsteneutrala skulle, enligt PTS uppfattning, ge bäst förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av frekvensutrymmet och även kunna medföra positiva effekter i form av möjlighet till teknikutveckling och/eller ekonomisk utveckling för landet. 10 (99) Post- och telestyrelsen

Summary The Riksdag (Swedish Parliament) has decided that terrestrial television should switch over completely to digital technology. The analogue terrestrial television broadcasting is being switched off in stages and will have ceased completely on 1 February 2008. As digital technology is significantly more frequency efficient than analogue technology, frequency space can be released upon the switch-off of the analogue broadcasting. The frequency bands dealt in this report are: Frequency area (MHz) Designation Size of frequency space (MHz) 47 68 Band I 21 174 230 Band III 57 470 862 Band IV/V 392 Band I (47 68 MHz) will not be used for television or other broadcasting following the switch-off of analogue television broadcasting. Band III (174 230 MHz) will not be used for television broadcasting following the switch-off of analogue television broadcasting. Bands IV and V (470 862 MHz) are used for the five operational DVB-T networks for terrestrial digital television. PTS s conclusions At least 189 MHz can be released through the switch-off of analogue television broadcasting. There is a large hidden resource in reusable frequency space both as regards usage and financially. There are several realistic alternatives to the use of bands I, III, IV and V following the switch-off of the analogue television broadcasting. Frequency space has substantial financial and social value. International coordination has very great value. Future technological development should not be impeded through a decision today. Deliberations must be conducted concerning whether the frequency space that has been previously used for broadcasting radio and television can be used in other ways that provide increased value for society and the consumer. Radio frequencies are a limited resource and should be used in the most efficient manner possible so that the benefit to society from their use is the greatest Post- och telestyrelsen 11 (99)

possible. PTS considers that technology- and service-neutral licences, which provide licence holders with the opportunity to adapt to the ongoing development of technology and demand in the market, should be a guiding principle when allocating the licences for the use of radio frequencies. Within the band I (47 68 MHz), 21 MHz can be released for new systems after switch-off of the analogue television broadcasting. PTS considers that there is little commercial interest in the use of band I. However, the Armed Forces have expressed an interest in this band. There is also interest from amateur radio users. Following the International Telecommunication Union s Regional Radio Communication Conference (RRC-06) in Geneva in 2006, there is internationally coordinated space within band III (174 230 MHz) for either a nationwide and three regional T-DAB networks or a nationwide DVB-T network. The Government has decided not to further extend digital sound radio in Sweden. Band III, i.e. 56 MHz, would therefore be entirely available for new systems. The Armed Forces have expressed to PTS their interest in the use of the frequency band 230 240 MHz, which forms part of Band III, but which may be affected by possible future decisions on the development of digital sound radio (T-DAB). Following RRC-06, there is coordinated space in bands IV and V (470 862 MHz) for seven nationwide DVB-T networks. Currently there are five DVB-T networks for terrestrial digital television in bands IV and V. There will then be frequency space corresponding to two nationwide internationally coordinated DVB-T networks, i.e. 112 MHz, remaining. The frequency channels that are planned for terrestrial digital television but where there is no transmitter in a particular geographical area are subject to some interference from neighbouring channels. However, these frequency channels could possibly be reused for other applications, subject to the precondition that the technical criteria for co-existence can be established (reusable frequency space). PTS estimates that the reusable frequency space can amount to as much as 200 MHz. The frequency space in bands III, IV and V can, following the switch-off of analogue television broadcasting, be used for several different kinds of services. 1. More SDTV programmes (television in standard resolution) in terrestrial digital television 2. HDTV (television in higher resolution) in terrestrial digital television 3. Mobile television 4. FWA wireless broadband for fixed reception 5. Mobile broadband/mobile telephony. 12 (99) Post- och telestyrelsen

In addition to the above-mentioned services, other areas of application may be contemplated within bands I, III, IV and V. These may involve digital sound radio, short-range devices that can be used without a licence and military systems. It follows from the outcome of RRC-06 that in Sweden at most two new nationwide DVB-T networks in bands IV and V can be built in addition to the five pre-existing DVB-T networks. Two DVB-T networks allow up to 14 SDTV programmes in MPEG-2 compressed format. HDTV is a development of SDTV that improves the user experience by increased quality (higher resolution) of the television picture. In the opinion of PTS, HDTV in terrestrial digital television requires the use of MPEG-4 compression. Mobile television involves television reception in a portable terminal, in most cases some form of mobile telephone. Mobile television services can be realised with several different technical solutions of which some, for example DVB-H and the related technology MediaFLO, are mainly intended to be used in bands III, IV and V, while others, including MBMS, are mainly intended to be used in the frequency bands that are used for mobile telephony. A precondition for the development of a nationwide DVB-H network (or similar system) in bands III, IV and V is that internationally coordinated frequency space is utilised. This means that DVB-H networks compete with the possible future development of DVB-T (SDTV or HDTV) for frequency space. However, PTS s investigation shows that systems resembling MBMS in bands III, IV and V may have good prospects of co-existing with DVB-T networks and therefore be a frequency efficient alternative. Theoretical FWA systems (wireless broadband for fixed reception) would, according to PTS s analysis, potentially have good possibilities of co-existing with existing and future DVB-T networks in reusable frequencies. Bands III, IV and V have propagation qualities that make the development of FWA in these bands potentially attractive from the cost perspective. A fundamental limitation affecting the use of bands III, IV and V for mobile broadband/mobile telephony is that the uplink (the link from the terminal to the base station) is not covered by the frequency planning adopted at RRC-06. PTS also considers that the commercial opportunities for an additional stakeholder who offers mobile broadband may be limited in Sweden. PTS s opinion is that a decision on the use of frequency space should be preceded by careful investigations about how the frequency space can be allocated in a way that provides society with the greatest value. Several commercial stakeholders may be interested in paying large amounts at auctions to gain access to frequency space. Another way to value frequency space is to calculate the public benefit that radio use in the frequency space creates. PTS s opinion is that it is possible to achieve great benefits for society with more efficient and flexible use of frequency space resources. These gains can, in the view of PTS, mainly be expected to benefit consumers and other users through reduced prices for and an increased range of electronic communications services. Post- och telestyrelsen 13 (99)

The EU Commission focus on the possibilities of releasing frequency space in a coordinated way within the EU. In this way the Commission considers that the greatest economic value from the switchover can be realised, as European business will then have the opportunity of developing goods and services for a common market and not for separate national markets. PTS considers that it would be of great value if the European countries can through coordination reach agreement on how the entire or parts of the frequency space that is released as of the switch-off of analogue television broadcasting shall be used. Therefore, Sweden should, in the opinion of PTS, not make decisions regarding the use of frequency space in the bands III, IV and V which in practice would be irrevocable before the European countries have made a joint decision on the matter. A decision to reserve available frequency space in bands IV and V for two further nationwide DVB-T networks means that the frequency space would for the foreseeable future be tied in a way that would not allow the use of any future technology developed. Such a decision would, among other things, possibly severely impair future switchover from MPEG-2 compression to MPEG-4 compression in the network for terrestrial digital television. PTS is of the view that it must be considered whether other uses, for example those described in this report, can bring to society and the consumer greater value than the use for more television services could. Open procedures for the assignment of licences for the use of frequency space with conditions that are technology- and service neutral would, in the opinion of PTS, provide the best preconditions for the efficient utilisation of the frequency space and also possibly bring with them positive effects in the form of opportunities for technology development and/or economic growth for Sweden. 14 (99) Post- och telestyrelsen

Förkortningar C/N CEPT Carrier to Noise ratio, signal/brus-förhållande Conférence Européenne des Administrations des Postes et Télécommunications, den europeiska sammanslutningen av postoch telekommunikationsmyndigheter DAB-IP teknik som utnyttjar IP för överföring av multimediatjänster i T- DAB-nät DVB-H DVB-T EDGE ETSI FWA GE06 GSM HDTV IP IP-TV ITU MBMS MPEG MFN Digital Video Broadcasting Handheld, en standard för marksänd digital-tv för mobil mottagning Digital Video Broadcasting Terrestrial, en standard för marksänd digital-tv för stationär mottagning EDGE: Enhanced Data Rate for GSM Evolution, en teknik som ökar datakapaciteten i GSM European Telecommunications Standards Institute, den europeiska standardiseringsorganisationen för radio och telekommunikation Fixed Wireless Access, trådlöst bredband för fast mottagning Genèveavtalet 2006 om planering av rundradiofrekvenser i bl.a. Europa Global System for Mobile Telephony, en standard för digital mobiltelefoni High Definition Television, standard för att sända TV i hög upplösning Internet Protocol Överföring av TV genom IP-baserad datakommunikation Internationella Teleunionen Mobile Broadcast/Multicast Service, en teknik som erbjuder bl.a. rundradiotjänster i mobiltelefonnät Moving Pictures Experts Group. MPEG-2 och MPEG-4 är komprimeringsformat för digital videoöverföring Multiple Frequency Network, ett nät med flera sändare som använder olika frekvenser Post- och telestyrelsen 15 (99)

OFDM PTS RRC SAS SDTV SFN SMS SR SVT T-DAB T-DMB UMTS UR WCDMA WiMAX WLAN WRC xdsl Orthogonal Frequency Division Multiplexing, en modulationsteknik för radioutsändningar Post- och telestyrelsen Regional Radio Conference, ITU:s regionala radiokonferenser Subscriber Authorization System, system för åtkomstkontroll (kryptering) av digital-tv Standard Definition Television, standard för att sända TV i normalupplösning Single Frequency Network, ett nät med flera sändare som använder samma frekvens Subscriber Management System, system för relation med slutkunder, vilket inbegriper t.ex. kundtjänst och betalningsrutiner Sveriges Radio Sveriges Television Terrestrial Digital Audio Broadcasting, en standard för marksänd digital ljudrundradio Terrestrial Digital Multimedia Broadcasting, en teknik som utnyttjar T-DAB för överföring av multimedia (t.ex. TV-innehåll) Universal Mobile Telecommunication System, en standard för mobiltelefoni som också innefattar bl.a. datakommunikation. Benämns ibland 3G, d.v.s. tredje generationens mobiltelefoni. Utbildningsradion Wideband Code Division Multiple Access, en modulationsteknik för radioutsändningar Worldwide Interoperability for Microwave Access, en samling standarder baserade på OFDM-teknik som kan användas för att erbjuda trådlösa bredbandstjänster Wireless Local Area Network, trådlösa lokala nätverk för datakommunikation World Radio Conference, ITU:s världsradiokonferenser Digital Subscriber Line, t.ex. ADSL eller VDSL, teknik för digital bredbandig kommunikation över kopparbaserade accessnät 16 (99) Post- och telestyrelsen

1 Inledning 1.1 Uppdragets genomförande PTS har genomfört uppdraget i projektform med Jonas Wessel och senare My Bergdahl som projektledare. Övriga deltagare från PTS som har bidragit i projektet har varit Per G Andersson, Maria Aust, Peter Ekstedt, Sally Ibrahim, Joakim Persson och Stefan Uppgård. Som underlag till rapporten har PTS låtit genomföra ett antal konsultstudier. Dessa konsultstudier har under projektets gång lagts ut på PTS hemsida för kommentarer. En sammanfattning av inkomna kommentarer på de genomförda konsultstudierna återfinns i bilaga 1. Uppdraget har genomförts i samråd med Radio- och TV verket, Konkurrensverket och Försvarsmakten. Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket har efter ett inledande möte avböjt vidare deltagande i samrådsgruppen. Inom ramen för uppdragets genomförande anordnade PTS den 9 februari 2006 ett seminarium för att låta intressenter komma till tals och för att belysa den aktuella frågan från olika perspektiv. Presentationer från seminariet finns tillgängliga på PTS hemsida. 3 1.2 Utredning av frigörande av frekvensutrymme En grundläggande fråga är på vilket sätt frekvensutrymme kan sägas frigöras i och med nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna. Digitala TV-sändningar utnyttjar mindre frekvensutrymme för likvärdigt programinnehåll jämfört med analoga TV-sändningar. För det programinnehåll som tidigare sändes rikstäckande i analog-tv (d.v.s. SVT1, SVT2 samt TV4) räcker det för digitala sändningar med ett rikstäckande DVB-T-nät, vilket skulle innebära att ett mycket stort frekvensutrymme skulle kunna frigöras. Detta frekvensutrymme har dock till stora delar redan tagits i anspråk genom utbyggnaden till befintliga fem DVB-T-nät. Frågan blir alltså vad återstående frekvensutrymme som därmed inte nödvändigtvis behöver betraktas som "frigjort" kan användas till. Frågan vilket frekvensutrymme som frigörs kan heller inte besvaras utan en utredning av olika slags användningsområden för utrymmet. Av radiotekniska skäl kan vissa system ha bättre förutsättningar än andra att samexistera med existerande eller planerade digital-tv-nät i Sverige och i utlandet. Det går således inte att ange ett bestämt utrymme som frigörs utan en diskussion av vilka system som tänks användas. Av stor betydelse är om systemen (näten) byggs upp på sätt som traditionellt använts för rundradionät, nämligen med högeffektsändare i högmaster, vilka täcker en stor yta. Sådana nät har nämligen stor potential att störa annan radiomottagning. 3 http://www.pts.se/sidor/sida.asp?sectionid=2962 Post- och telestyrelsen 17 (99)

Vidare kommer de frekvenser som frigörs i de flesta fall att vara regionalt splittrade, d.v.s. det frigörs olika kanaler i olika geografiska områden och inte ett rikstäckande frekvensband. Slutligen bör det uppmärksammas att vissa slags radioanvändningar är möjliga i kanaler som inte är "frigjorda", d.v.s. kanaler som är planerade för marksänd digital-tv men där någon sändare inte finns i ett visst geografiskt område. Det rör sig här om radioanvändning med låg effekt och som därmed är geografiskt begränsad. Dessa frekvenser benämns i denna rapport återanvändbart frekvensutrymme. Följande utredning beaktar de ovan angivna faktorerna både då det gäller de tekniska resultaten och de alternativa användningsområden som diskuteras. 18 (99) Post- och telestyrelsen

2 Bakgrund TV-sändningar och frekvensanvändning 2.1 Allmänt om frekvensanvändning Olika radiokommunikationstjänster har genom överenskommelse eller föreskrifter tilldelats bestämda frekvensband. De olika delarna av radiospektrum har varierande lämplighet för skilda radiotillämpningar på grund av t.ex. radiovågornas frekvensberoende utbredningsegenskaper, för tillfället tillgänglig teknik, sändarnas nödvändiga bandbredd och industripolitiska hänsyn. Teknikutvecklingen möjliggör att högre frekvensband kan tas i bruk, men radiospektrum betraktas ändå som en begränsad naturresurs. Efterfrågan på användbara frekvensband överstiger i många fall tillgången, och utnyttjandet regleras t.ex. genom internationella överenskommelser. Sådana träffas bl.a. inom Internationella Teleunionen (ITU) och den europeiska sammanslutningen av regleringsmyndigheter för post och telekommunikation (CEPT). Att frekvenser finns tillgängliga betyder inte att de är tekniskt och ekonomiskt användbara. Först när tillförlitlig och prisvärd teknik finns blir det intressant att använda frekvenserna. Ett mått på hur den tekniska utvecklingen gjort allt högre frekvenser användbara är de internationella frekvensplanerna. Frekvensplan Övre frekvensgräns 1912 1 MHz 1927 23 MHz 1938 200 MHz 1947 10,5 GHz 1959 40 GHz 1979 275 GHz Tabell 1: De högsta frekvenser som regleras i de internationella frekvensplanerna 4 Generellt tenderar också nya tjänster baserade på ny teknik att tilldelas allt högre frekvensband, då det ofta är tekniskt, ekonomiskt eller politiskt svårt att utrymma existerande användare ur lägre frekvensband. 2.2 TV-sändningar i Sverige De grundläggande patenten för television söktes under 1920-talet och tekniken blev praktiskt användbar under 1930-talet. TV-sändningar i Sverige startade officiellt 4 september 1956, vilket var relativt sent jämfört med andra europeiska länder. Utbyggnaden av sändarnätet gick mycket snabbt liksom utvecklingen av försäljningen av TV-mottagare, och redan efter tio år kunde 80 % av befolkningen ta emot TV-sändningarna. Nätet byggdes ut med högeffektsändare i ca 300 m 4 Wormbs, Nina, Genom tråd och eter: Framväxten av distributionsnätet för radio och TV. Stiftelsen Etermedierna i Sverige, Stockholm 1997 Post- och telestyrelsen 19 (99)

höga master (s.k. storstationer) och slavsändare (d.v.s. kompletterande sändare med mindre täckningsområde) för att med ett minimalt antal sändare täcka en så stor del av Sveriges befolkning som möjligt. Den andra rikstäckande TV-kanalen TV2 startade sin verksamhet 1969 och regelbundna färg-tv-sändningar inleddes 1970. Frekvensanvändning för markbundna TV-sändningar i Europa reglerades fram till 2006 i den s.k. Stockholmsplanen som antogs 1961 (se vidare avsnitt 4.1.2.1). Från 1956, då de regelbundna TV-sändningarna startades, kontrollerades utsändningarna helt av ett statligt företag (numera Sveriges Television), som tillhandahöll TV i allmänhetens tjänst ( public service-tv ). Från slutet av 1970- talet ledde den tekniska utvecklingen med bl.a. möjlighet för allmänheten att ta emot TV genom satellit (parabolantenn) och kabel stegvis fram till ett system med såväl kommersiell TV som public service-tv. I början av 1980-talet blev det möjligt att ta emot TV-sändningar från Europa via satellit och 1983 startade de första kabel-tv-näten. 1987 började den privatägda kanalen TV3 att sända svenskspråkiga program via satellit från utlandet och bröt därmed Sveriges Televisions monopol på svenskspråkiga sändningar. Nordisk Television AB (numera TV4) började sända via satellit 1990 och fick koncession för de första reklamfinansierade marksändningarna i Sverige 1991. Det nya analoga marknätet för TV4:s sändningar byggdes ut på två år. 1995 inleddes försök med marksänd digital TV. Frekvenskoordinering inleddes för fyra DVB-T-nät 5 och 1997 beslutade riksdagen att digitala sändningar skulle införas i Sverige med början 1999. Under 2003 togs det femte DVB-T-nätet i drift och riksdagen beslutade att de analoga TV-sändningarna ska upphöra 2008. 6 Under 2005 inleddes nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna (se vidare avsnitt 3.1). 2.3 Dagens TV-utsändningar I dagsläget finns det i Sverige fyra olika distributionsnät för TV-innehåll: de markbundna näten, satellit, kabel-tv samt IP-baserad TV 7 via bredbandsnät. Andel hushåll Varav digital Kabel-TV 50% ~10% Marksänd 30% 43% Satellit 20% 100% IP-TV? 100% Tabell 2: Andel av hushåll på olika plattformar samt andel digital mottagning 8 5 DVB-T: Digital Video Broadcasting Terrestrial, en standard för marksänd digital-tv för stationär mottagning 6 Prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196 7 IP: Internet Protocol 8 Radio- och TV-verket, Medieutveckling 2006, s. 9 20 (99) Post- och telestyrelsen