Stockholm 2013-09-02 Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet se Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under tillståndsperioden 2014-2020 Ref: Ku 2013 / 1232 /MFI Sammanfattning Teracom har fått möjlighet att kommentera Myndigheten för radio och tv:s rapport Sändningsutrymme för marksänd tv under tillståndsperioden 2014-2020 och vill lämna följande kommentarer. Teracom har tidigare yttrat sig om den utredning angående sändningsutrymme som genomfördes av Stelacon och som ligger till grund för MRTV:s rapport. Delar av det yttrandet återges även i detta remissvar. Teracom stöder MRTV: s och PTS - slutsats att hela nuvarande frekvensutrymme ska fortsatt användas för marksänd tv. Det handlingsalternativet ger störst möjlighet för berörda parter att planera sin verksamhet och kommer att få minst påverkan i konsumentledet och ur säkerhetssynpunkt. I sammanhanget är det är viktigt att framhålla att alla större förändringar i tv-näten måste ta hänsyn till den framförhållning som krävs för planering, teknisk implementering och informationsinsatser. Teracom anser därför att: Allt nuvarande sändningsutrymme måste tilldelas marknätet åtminstone under nästa tillståndsperiod 2014-2020 Marknätet måste bestå av minst sju sändarnät oavsett frekvensplan - för att fortsatt kunna erbjuda ett tv-utbud som efterfrågas av tittare och programbolag Det är för tidigt att redan nu fatta några beslut om 700 MHz-bandet. Eventuella förändringar i frekvensplanen bör beakta utvecklingen i övriga Europa Eventuella frekvensändringar i tv-näten måste vara kopplade till en övergång till tekniken DVB-T2 Perioden för erforderliga parallellsändningar av programutbudet måste minst sträcka sig över tillståndsperioden
Allmänna kommentarer Marknätet - en betydande och modern plattform Marknätet är en betydande plattform för distribution av radio och tv. Det gäller över hela Europa där marknät är den största distributionsformen för tv-tittare. Totalt är det cirka 275 miljoner européer som varje dag tittar på tv via marknätet och antalet sålda digital-tv-mottagare uppgår till cirka 200 miljoner. I Sverige uppgår andelen hushåll som använder plattformen som primär mottagning av betal- och fri-tv uppgår till över 20 procent. Till detta kommer mottagning för andra-tv, tredje-tv i den fasta bostaden eller fritidsstugan etc. Det innebär att närmare 40 procent av de svenska hushållen använder marknätet som distributionsform för tv. Det gör att marknätet inte bara är en tekniskt effektiv distributionsform utan också utgör en viktig del i informationssamhället och den svenska demokratiprocessen. Marknätet är en modern och effektiv distributionsform både när det gäller frekvensutnyttjande och kostnader som genomgått en anmärkningsvärd utveckling de senaste femton år. Genom digitaliseringen har antalet tv-kanaler som sänder via marknätet ökat från tre till över ett 50-tal, samtidigt som distributionskostnaden minskat med över 90 procent per tv-kanal. Marknätet utvecklas ständigt med ny och mer sändningseffektiv teknik. Just nu förbereder Teracom nästa teknikutveckling från tekniken DVB-T till DVB-T2 - som möjliggör en övergång från standard-tv till sändningar i hdtv. En övergång till ny teknik kräver dock långa perioder av parallellsändning av utbudet för att hushållen ska ges rimlig tid att införskaffa nödvändig ny utrustning. Perioden för parallellsändning av ett större antal kanaler måste därför sträcka sig minst över nästa tillståndsperiod. Olika tekniker kompletterar varandra Teracom anser att det inte finns någon annan distributionsform för tv som kan ersätta marknätet, varken när det gäller täckning- eller stabilitet. Marknätet är den enda plattform där fri-tv utbudet sänds utan kryptering och utan krav på abonnemang. Marknätet har därutöver en central roll när det gäller att komma ut med viktig information till allmänheten vid kriser och katastrofer och är den enda plattform som uppfyller public service-bolagens höga krav på tillgänglighet. Mottagning av radio och tv via internet eller IP-teknologi, som ofta refereras till, kan bara ses - nu och inom överskådlig framtid - som kompletterande distributionsform till marknätet. Efterfrågat utbud kräver tillräckligt med kapacitet Idag används samtliga tilldelade frekvenser (470-790 MHz) för tv i Sverige. I marknätet sänds ett 50-tal tv-kanaler, varav åtta är hdtv-kanaler. Teracom anser att marknätet även fortsättningsvis måste kunna erbjuda ett utbud av 50-60 programtjänster för att upprätthålla konkurrenskraften. Det innebär att nätet måste bestå av minst sju
sändarnät oavsett frekvenstillgång - för att fortsatt kunna erbjuda ett utbud som efterfrågas av tittare och programbolag. Det är centralt att en eventuell omplanering av frekvensutrymmet i marknätet måste kopplas till en övergång till tekniken DVB-T2. En eventuell ny frekvensplanering måste till fullo nyttja DVB-T2-teknikens förbättrade planeringsegenskaper samt utgå från givna behov av kapacitet, täckning och geografisk nedbrytbarhet, såväl i Sverige som i intilliggande länder. Detta tar lång tid att genomföra, dels eftersom det krävs en omfattande internationell omplanering av frekvensplanen, dels eftersom det kräver stora förändringar såväl i nätet som hos hushållen. Slutsatsen är att det är alldeles för tidigt att inför nästa tillståndsperiod fatta några beslut om annat användande av 700 MHz-bandet. Teracom bedömer att detta kan ske tidigast efter år 2020, med beaktande av utvecklingen i våra grannländer och övriga Europa.
Kommentarer till MRTV:s rapport 3 Lagstiftning och tillstånd att sända tv-program 3.1.1 Effektiv användning av sändningsutrymmet med beaktande av vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet Marknätet har en mycket betydande position i det svenska medielandskapet och bidrar genom ett stort utbud av olika tv-kanaler till en utökad samhällsdialog samt en stärkt yttrande- och informationsfrihet. Marknätets sändningar täcker förutom områden med fast boende befolkning även fritidsstugeområden etc, vilket innebär att tittarna ges tillgång till ett brett och mångfacetterat utbud av tv även i dessa områden. I sammanhanget är det värt att nämna att regionala/lokala sändningar är av stor betydelse både för SVT, de kommersiella rikssändande programbolagen samt inte minst för de lokala mediehusen. Ett flertal av dessa sänder redan lokal-tv på sina respektive orter och intresset förväntas öka i takt med att de riksändande tv-kanalerna bryter in på den regionala reklammarknaden. Marknätet erbjuder idag en kostnadseffektiv regionalisering av utbudet som också möjliggör regional/lokal utsändning av reklam. Marknätets öppna tillståndsprocess skiljer sig från övriga plattformars. En stor del av de tv-kanaler som idag etablerat sig i Sverige har börjat sända i marknätet just eftersom det är en öppen plattform. Det gäller både internationella tv-kanaler och svenska tv-kanaler som skapats i samband med tillståndsgivning i marknätet. Bland de sistnämnda kan nämnas TV6, Sjuan (f.d. TV4 Plus), TV8, Kanal 9, TV11 (f.d. TV400), Axess, Kanal Global samt ett stort antal lokala tv-kanaler. Tv i marknätet kan antingen tas emot fritt eller via ett betal-tv-abonnemang. I inget av fallen tillkommer en särskild kostnad för själva nätuppkopplingen. Skulle tv med en central roll för yttrande- och informationsfrihet hänvisas till bredband blir den friheten begränsad och betydligt dyrare för hushållen. 3.1.2 Effektiv användning av sändningsutrymmet med beaktande av den tekniska utvecklingen Marknätet utnyttjar tillgängligt spektrum på ett effektivt sätt. Inte minst innebar övergången från analog till digital sändningsteknik att frekvensutrymmet används mycket mer effektivt än tidigare. Idag används allt nuvarande frekvensutrymme som är tilldelat marknätet fullt ut för utsändning av ett efterfrågat programutbud. Marknätet utvecklas ständigt och har så gjort även efter digitaliseringen av tv. Den första teknikgenerationen för digital marksänd tv, med sändningssystemet DVB-T och komprimeringstekniken MPEG-2, har följts av DVB-T2 och MPEG-4. I detta sammanhang är tittarperspektivet mycket viktigt och en övergång till mer effektiv teknik måste göras på ett sätt som minimerar problemen för hushållen. Det kräver parallellsändning av
kanaler i såväl äldre som ny teknik, så att tittarna ges tid att uppgradera utrustningen utan att förlora tillgången till tv-kanaler. För att en eventuell ny frekvensplan ska bli så optimal och effektiv som möjligt, är det nödvändigt att den tas i fram i samråd med berörda grannländer. Samtidigt är det osannolikt att en eventuell europeisk samordning kring 700 MHz-bandet skulle kunna komma till stånd under tillståndsperioden. Anledningen är att förutsättningarna varierar kraftigt mellan de olika länderna i Europa. Det vore utifrån det - oklokt att redan nu fatta ett beslut om 700 MHz- bandet i Sverige och därmed riskera att frekvensutrymmet står oanvänt under ett antal år. 3.3.2 Närmare om tillståndens längd Teracom anser att är det viktigt med långa tillståndsperioder. Det ger marknadens aktörer möjlighet att planera för sin verksamhet för att därigenom tillgodose konsumenternas intressen. Eventuella förändringar i nuvarande frekvensplan är också förknippat med stora investeringar, både för operatören och konsumenten. Även det talar för långa tillståndsperioder. 3.3.3. Villkor för sändningsteknik och komprimeringsteknik Teracom delar MRTV:s uppfattning om att marknätet måste ges samma förutsättningar som andra plattformar att erbjuda den tjänste- och teknikutveckling som efterfrågas av marknaden. Till exempel tror Teracom att hdtv kommer att bli framtidens standard-tv och marknätet måste kunna erbjuda denna tjänst, i likhet med konkurrerande plattformar. Teracom delar därför MRTV:s uppfattning den nya utsändningstekniken DVB-T2 ska införas stegvis i marknätet. Utifrån det bör alla nya och tillkommande tv-kanaler enbart ges tillstånd att sända i DVB-T2. Tillstånden ska dock kunna omfatta sändningar i både hdtv- och standard-tv. 3.3.6 Säkerhet och beredskapskrav på programföretagen i allmänhetens tjänst Precis som MRTV konstaterar har marknätet en central roll när det gäller att komma ut med viktig information till allmänheten vid kriser och katastrofer. Nätet är utrustat med redundanta system och reservkraft och klarar utsändning även vid stor påfrestning på samhället, t ex vid längre kraftavbrott. Under åren har systemet visat sig kunna hantera påfrestande situationer i skarpt läge, till exempel har utsändningen av radio och tv via marknätet varit den enda distributionsform som fungerat när kraftiga stormar slagit ut elförsörjningen i stora delar av landet under en längre tid. Omfattande frekvensändringar som genomförs utan grundläggande planering och långsiktighet innebär krångel och extra kostnader för hushållen. Det i sin tur kan medföra att hushållens tillgång på samhällsviktig information påverkas negativt.
Det är också viktigt att notera att många av landets kabelnät matas via marknätet det vill säga de använder plattformen som primär mottagningsform, vilket innebär att även kabelnäten berörs av frekvensändringar. 4. Användningen av 700-Mhz-bandet och övrigt sändningsutrymme för marksänd tv idag Idag används allt tillgängligt frekvensutrymme som tilldelats marknätet för utsändning av ett 50-tal kanaler. Det är ett effektivt frekvensutnyttjande som ger fast boende, fritidsområden etc. enkel tillgång till ett brett och efterfrågat programutbud. Om det skulle bli aktuellt med en omplanering av frekvensutrymmet i marknätet måste i så fall en ny frekvensplan kopplas till en övergång till DVB-T2 och baseras på fastställda behov av kapacitet, täckning och geografisk nedbrytbarhet, såväl i Sverige som i intilliggande länder. 5. Marknaden för rörlig bild Teracom delar uppfattningen att tittande på linjär och tablålagd tv kommer att vara fortsatt starkt efterfrågat av tittarna inom överskådlig framtid. Som beskrivs i rapporten så har introduktionen av beställ-tv (on demand) inte nämnvärt påverkat det linjära- och tablålagda tv-tittandet i Sverige. Enligt MMS var den genomsnittliga tittartiden 164 minuter per dygn under år 2012, jämfört med 162 minuter året innan. Till exempel är det enligt SVT mindre än två procent av det totala tittandet på SVT:s kanaler som sker via SVT Play. Beställ-tv ska därför ses som ett komplement till det linjära tv-tittandet. Visserligen har möjligheten att beställa videotjänster över bredbandsförbindelser och IPnät etablerats på bred front de senaste åren och konsumtionen av VOD tjänster har ökat. Men någon övergång från linjära tjänster över etablerade broadcastnät till VOD över bredband verkar inte pågå. Teracoms uppfattning är att olika distributionsformer fyller olika behov och att linjär-tv och VOD-tjänster via bredband utgör komplement till varandra. 5.3 Utvecklingen på marknaden för mobilt bredband Det aktuella frekvensutrymmet i 700 MHz-bandet lämpar sig väl för såväl tv-sändningar som för mottagning av mobila bredbandstjänster. Teracom ifrågasätter dock starkt att det i dagsläget finns behov att avsätta ytterligare frekvensutrymme för mobilt bredband. Mobilnäten har redan mycket frekvenser, och alla tilldelade frekvenser används inte fullt ut. Detta gäller såväl över som under 1 GHz. I Sverige är 800 MHz- och 900 MHz-banden mer än tillräckliga för att under överskådlig framtid kunna erbjuda god täckning och god kapacitet för mobilt bredband också i mindre tätbebyggda områden. Tillgång till 700 MHz-bandet är absolut inte nödvändigt för detta. Teracom vill också framhålla att krav på migrering till ny och mer effektiv teknik även måste ställas på de mobila näten, precis som att en övergång till ny teknik genomförs i
marknätet. Vi kan till exempel notera att en stor andel av det tillgängliga värdefulla frekvensutrymmet under 1 GHz, d v s 900 MHz-bandet, fortfarande används av GSMtekniken som nu är mer än 20 år gammal. Det är inte rimligt att tilldela mer och mer spektrum för mobila tjänster samtidigt som gammal ineffektiv teknik behålls i näten. I detta sammanhang måste man också skilja på den datatrafik som levereras till mobila terminaler via fasta nät och WiFi, och datatrafik som levereras via mobilnäten. En stor del av den framtida IP-trafiken över trådlöst bredband väntas ske över WiFi, och inte direkt via mobilt bredband. Ju större del av datatrafiken som bärs av WiFi till mobila terminaler desto mindre trafik kommer att bäras av de mobila bredbandsnäten vilket i sin tur bör leda till en dämpning av spektrumbehovet för dessa nät. Vi kan även konstatera att mobiloperatörerna har stora utmaningar i att få lönsamhet i nuvarande verksamhet och affärer. Investeringar i nytt spektrum och nya nät är kostsamt, samtidigt som intäkterna för mobiloperatörerna snarast sjunker. Man kan även ställa sig frågande till om mobilkundernas betalningsvilja räcker till för den aviserade kapacitetstillväxten, givet att nya nät och nya frekvensband innebär stora tillkommande kostnader för operatörerna. 6. Internationella processer som kan påverka sändningsutrymmet för marksänd tv 6.1.1 Världsradiokonferenserna 2015 och 2018 På den senaste världsradiokonferensen om radiokommunikationer (WRC-12), beslöts att en mobilallokering i 700 MHz-bandet ska träda i kraft i samband med nästa konferens år 2015 (WRC-15). Allokeringen är co-primary, det vill säga broadcasting och mobila tjänster ges samma status. På WRC-15 ska bland annat den nedre gränsen för frekvensbandet (preliminärt 694 MHz) samt regler för samexistens fastställas. Varje medlemsland kan sedan bestämma om och när 700 MHz-bandet ska kunna användas för andra tjänster än tv. I Sverige kräver detta ett politiskt beslut. I dagsläget är således de tekniska förutsättningarna för 700 MHz-bandet okända, inte ens frekvensgränserna är fastställda. Det är därmed alldeles för tidigt att ta politisk ställning till en eventuellt förändrad användning i bandet. Det kommer att ta lång tid att implementera en eventuell mobil frekvensanvändning i 700MHz-bandet i hela Europa och det finns inte någon poäng med att Sverige ensidigt drar ner på tv-utrymmet långt innan övriga länder. 6.1.3 En framtida frekvensplan för marksänd tv Frekvensanvändningen för tv bestäms av den internationella frekvensplanen GE06 som måste modifieras om en förändring av tv-frekvensutrymmet skulle bli aktuell. Befintliga sändningar i 700 MHz-bandet måste flyttas ned i det kvarvarande sändningsutrymmet under 700 MHz-bandet. Enligt Teracoms mening måste en sådan omplanering kopplas till fortsatt utbyggnad av och övergång mot DVB-T2 för att upprätthålla nödvändig
kapacitet. Samtidigt befinner sig introduktionen av DVB-T2 i Europa i ett mycket tidigt skede. Endast ett mindre antal länder har idag operativa sändningar med DVB-T2. Det är värt att notera att utvecklingen av digital-tv och därmed förutsättningarna för 700 MHz-bandet skiljer mycket bland EU:s medlemsländer. I Danmark har Boxer tillstånd att bedriva verksamhet i fyra muxar till år 2020, i Norge har RiksTV tillstånd till 2021 och i Storbritannien löper marknätslicenserna till 2026. Finland har som enda land i Europa beslutat att 700 Mhz-bandet ska användas för andra tjänster än TV efter 2017. Ett ensidigt genomförande av det beslutet bedöms dock bli svårt. Teracom delar därför MRTV:s uppfattning om att tidsramen för en omplanering av frekvensutrymmet på europeisk nivå är osäker och att den påverkas starkt av såväl nationella beslut som beslut på EU-nivå. Först sedan detta är på plats kan en optimal frekvensplanering genomföras. Enligt Teracoms bedömning kan detta ske tidigast år 2020. 6.1.4 Övriga processer rörande framtida sändningsutrymme för marksänd tv Teracom ställer sig generellt frågande till det verkliga behovet av att avsätta ytterligare spektrum för mobilt bredband inom den närmaste tioårsperioden, åtminstone i lägre frekvensband. RSPG (Radio Spectrum Policy Group) konstaterar att det redan idag finns ett frekvensutrymme på drygt 1700 MHz avdelat för trådlös och mobil datakommunikation i Europa. Detta skall jämföras med det tidigare uppställda målet på 1200 MHz för dessa ändamål. Flertalet medlemsländer har inte ens påbörjat utbyggnaden av nyligen frigjorda frekvenser för mobilt bredband i 800 MHz-bandet samtidigt som det finns stora effektiviseringsmöjligheter genom att introducera ny och modernare teknik i mobilnäten på liknande sätt som marknäten förväntas migrera från DVB-T till DVB-T2 för att effektivisera sin spektrumanvändning. 6.1.5 Lärdomar från 800 MHz-beslutet Teracom anser att det inte är helt relevant att jämföra den tidigare tilldelningen av 800 MHz-bandet med en eventuell omplanering av 700 MHz-bandet. Anledningen är att omplaneringen av 800 MHz-bandet var mycket mindre komplicerad eftersom det fanns jämförelsevis få tv-sändare i drift i 800 MHz-bandet. I 700 MHz-bandet är ett mycket stort antal tv-sändare i drift, såväl i Sverige som i andra länder. I Stockholm till exempel finns enbart tre tillgängliga frekvenser under 694 MHz medan övriga befintliga sändningar ligger i 700 MHz-bandet. En eventuell omplanering måste därför ta ett helhetsgrepp för att åstadkomma en ny frekvensplan som återskapar erforderlig kapacitet och detta är betydligt mer komplext än vad som var fallet för 800 MHz-bandet. En viktig erfarenhet från omplaneringen av 800 MHz-bandet är däremot de störningsproblem på tv-mottagningen som uppstått i vissa områden när mobila tjänster introducerats i angränsande band. Detta måste tas med i övervägandena kring de båda
alternativen och kommer att vara en mycket viktig aspekt vid en eventuell framtida utökning av mobilutrymmet. Denna typ av problematik måste minimeras. Teracom är sammanfattningsvis mycket tveksamt till att erfarenheterna från 800 MHzbandet skulle kunna innebära att tidplanen för en eventuell omplanering av 700-MHzbandet kan genomföras snabbare. Det är som rapporten slår fast viktigt att det finns en gemensam bild och en realistisk tidplan vid en eventuell omplanering. 8 Tekniska aspekter på handlingsalternativen Teracom delar MRTV:s bedömning om att marknätet bör gå över till mer sändningseffektiv teknik. Rätt genomförd kan en övergång stärka marknätet och tvbolagen, öka mångfalden och ge tittarna ett mervärde. En sådan övergång måste dock ske med hänsyn till den takt som konsumenterna byter eller kan fås att byta utrustning. När det gäller den kapacitetsvinst som redovisas i rapporten ställer sig Teracom tveksam till de siffror som redovisas. Visserligen innebär standarden DVBT2/MPEG4 betydligt bättre kapacitetsutnyttjande, men i den tabell som redovisas i rapporten tas ingen hänsyn till att nya tjänster (hdtv) är mer kapacitetskrävande än nuvarande standard-tv. Det måste ses som relevant utifrån det faktum att hdtv kommer att vara framtidens standard-tv. 8.1 Hela frekvensutrymmet används för marksänd tv till och med 31 mars 2020 Teracom anser att detta är det enda realistiska alternativet. Det ger utrymme för en konsumentvänlig övergång till mer effektiv utsändningsteknik, samtidigt som det tidsmässigt innebär möjlighet att följa utvecklingen i övriga Europa. Det ger med andra ord såväl tv-tittare som operatörer och andra berörda parter på marknaden den långsiktighet som krävs inför ett eventuellt beslut om annan användning av 700 MHz-bandet. 8.2 Frekvensutrymmet tas i anspråk helt eller delvis för annan användning efter 2015 Idag används samtliga tilldelade frekvenser för tv i 470-790 MHz i Sverige. För att fortsätta vara attraktivt för tittarna och därmed konkurrenskraftigt på marknaden måste även fortsättningsvis ett brett och attraktivt utbud kunna erbjudas i marknätet. Tillräcklig kapacitet för att såväl upprätthålla utbudet som gå över till hdtv måste säkerställas och det är därför nödvändigt med en migration till DVB-T2. T2-tekniken ger utrymme för en effektivare frekvensplan, men såväl teknikskiftet som införande av en ny frekvensplan kräver noggranna förberedelser och tid för konsumenterna att anpassa sig och anskaffa erforderlig utrustning. Teracom anser inte att det är realistiskt att under tillståndsperioden fatta beslut om annan användning av 700 MHz-bandet. Ett sådant scenario skulle bland annat få negativ påverkan på den långsiktighet som krävs för
förberedelser och genomförande av ett teknikskifte och en ny frekvensplan, inte minst ur ett konsumentperspektiv. Möjligheten att koordinera en ändrad tv-användning av 470-694 MHz påverkas starkt av huruvida grannländerna önskar göra ändringar. Det är mycket svårt att få gehör för ensidiga förändringar som påverkar befintlig användning i ett grannland eller som påverkar detta lands möjligheter att göra framtida egna förändringar. Beslut om annan användning av 700 MHz-bandet under tillståndsperioden innebär med största sannolikhet att frekvensplaneringen inte blir optimalt genomförd, framför på grund av att den inte kan genomföras utifrån utvecklingen i berörda grannländer och övriga Europa. Det i sin tur kommer att negativt påverka antalet tv-kanaler i marknätet och hur många sändarnät som kan koordineras fram i en ny frekvensplan. Ett sådant beslut innebär troligtvis ökade kostnader för de hushåll som vill ha fortsatt tillgång till marknätets utbud. Anledningen är att parallellsändningsperioden av utbudet blir kortare och teknikväxlingen till mer sändningseffektiv teknik måste genomföras tidigare. Det tvingar hushållen till oförutsedda investeringar i ny utrustning för att kunna ta emot tv-utbudet. Det innefattar utrustning både till den permanenta bostaden, fritidsstugan etc. En alltför kort övergångsperiod till DVB-T2 kan alltså riskera hushållens tillgång till public service-tv och även säkerheten och robustheten i marknätet. Bland annat finns ökad risk för störningar från mobilnäten. 9 Överväganden 9.1 Myndigheten för radio och tv:s övergripande bedömning Teracom delar MRTV:s bedömning om att hela det befintliga frekvensutrymmet ska användas för marksänd tv åtminstone under hela den kommande tillståndsperioden (åren 2014-2020). Marknätet behöver stabila förutsättningar för att kunna fortsätta utvecklas och möta tittarnas och programbolagens fortsatta efterfrågan. Tittarperspektivet är mycket viktigt och en övergång till mer sändningseffektiv teknik måste göras på ett sätt som minimerar problemen för hushållen. Det kräver parallellsändning av kanaler i såväl äldre som ny teknik, så att tittarna ges tid att uppgradera sin utrustning utan att förlora kanaler. Det gäller både för primär mottagning samt för mottagning av 2:a och 3:e tv:n, till exempel i sommarstugan. Vi anser - liksom MRTV - att större förändringar av nätet måste kopplas till fortsatt utbyggnad av och övergång mot tekniken DVB-T2. Tekniken har redan introducerats i två muxar och en fortsatt övergång till DVB-T2 är nödvändig för att möta efterfrågan på hdtv samtidigt som ett brett programutbud upprätthålls.
Teracom anser att det är mycket viktigt att planerade förändringar i nätet sker på ett kontrollerat sätt och inte forceras fram och att det enda realistiska alternativet är att nuvarande sändningsutrymme för tv-sändningar bibehålls under hela den kommande tillståndsperioden. Vi delar således inte bedömningen att skillnaden mellan de båda alternativen i många aspekter är relativt små. 9.2 Hur många sändarnät är möjliga I dag består marknätet av sju sändarnät. Det ger plats för ett 50-tal tv-kanaler, varav åtta sänds i hdtv. Enligt PTS bör utrymmet 470-694 MHz räcka till minst fyra sändarnät. Teracom menar dock att borde gå att få ut mer frekvenser vid en samordnad och noga förberedd omplanering baserad på DVB-T2-tekniken och som innefattar andra länder. Fyra sändarnät är inte heller tillräckligt för att marknätet ska kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt utbud av tv-kanaler och tjänster (inklusive hdtv). Vi anser att marknätet även fortsättningsvis bör bestå av minst sju sändarnät för att fortsatt kunna erbjuda ett tv-utbud som efterfrågas av tittare och programbolag. Vi tror det kan vara möjligt att koordinera fram sju sändarnät i UHF-bandet även om sändningsutrymmet minskas - förutsatt att frekvensplaneringen ges en rimlig tidplan och att tekniken DVB-T2 är fullt införd i sändarnäten. DVB-T2 möjliggör större utnyttjande av SFN-nät, som i sig möjliggör en mer effektiv frekvensplanering. Samtidigt har lösningen, som rapporten fastslår, begränsningar och nationella SFN är inte någon effektiv lösning. DVB-T2 ger dock mer flexibilitet och möjliggör ökad användning av regionala SFN. Det krävs dock en omfattande omplanering av näten som endast kan genomföras i samråd med berörda grannländer. I rapporten förs vidare ett resonemang om att det skulle vara möjligt att även planera om delar av band 174-240 MHz för användning av tv. Teracom kan konstatera att det redan finns ett regeringsbeslut om att bandet ska användas digitalradio och att det därför inte är möjligt att i någon avgörande omfattning utöka tv-sändningarna i bandet 174-240 MHz. Detta också utifrån att det pågår en tillståndsgivningsprocess för den digitala radion samt att regeringen föreslagit ett mål datum för när de analoga radiosändningarna ska upphöra. Teracom anser därför att 174-240 MHz ger mycket begränsade möjligheter för utökade tv-sändningar i marknätet. 9.3 Konsumenternas intressen Det svenska marknätet når hela landet, har en hög tillgänglighet, är robust och erbjuder effektiv regional nedbrytning av programutbudet. Marknätet medger ett enkelt och billigt mottagningssätt för hushållen via en vanlig tv-antenn. Något speciellt abonnemang för själva signalöverföringen behövs inte. Marknätet begränsas inte heller
av antalet samtidiga tittare, till skillnad från video-tjänster som sänds via fast eller mobilt internet. De tv-tittare som utnyttjar och är beroende av marknätet måste även fortsättningsvis få tillgång till ett brett utbud och den tjänsteutveckling som finns på övriga marknaden. Det innebär att en eventuell omplanering av frekvensspektrum måste utgå från att täckningen och omfattningen på utbudet bibehålls och att hushållen inte åsamkas onödigt besvär eller kostnader mer än absolut nödvändigt. Andelen tv-apparater med DVB-T2-mottagare beräknas i dagsläget till 600 000 av det totala antalet mottagare som uppskattas till tio miljoner. Siffran ska fördelas på alla plattformar. Antal Boxer- hushåll som har DVB-T2-mottagare är knappt en tredjedel. Av dessa har ca 30 000 hushåll extrakort i en T2-mottagare. Ett teknikskifte från DVB-T till DVB-T2 kan, som rapporten fastslår, jämföras med digitaltv-övergången och innebär ökade kostnader för konsumenten/tittaren som måste införskaffa ny utrustning. Likaså krävs stora investeringar i näten. Frekvensändringar i tv-näten kan även innebära förändrade mottagningsförutsättningar för enskilda hushåll, vilket exempelvis kan göra det nödvändigt med byte av tvantennen. Utbyte av antennsystem, inklusive installationskostnader, kan förväntas bli betydligt större än kostnaden för en ny tv-mottagare. En eventuell omplanering måste därför ha som utgångspunkt att befintliga antenner hos hushållen ska kunna användas i så stor utsträckning som möjligt. SVT-utbudet måste särskilt beaktas vad avser teknikskiften och större förändringar av näten. De hushåll som idag enbart har tillgång till fri-tv måste införskaffa ny utrustning på egen hand utan kunna ta del av kampanjerbjudanden från betal-tv-operatören. 9.4 Beredskap och säkerhet Marknätet är byggt för mycket hög tillförlitlighet och är oerhört viktigt ur beredskapsoch säkerhetssynpunkt. Förutom att marknätet är den enda plattform där fri-tv-utbudet sänds utan kryptering och utan krav på abonnemang, så har sändarnätet en stor räckvidd med ca 99,8 procents befolkningstäckning. Sändningarna har mycket hög tillgänglighet och stabilitet med få avbrott och störningar och utsändningen begränsas inte av antalet samtidiga tv-tittare. Varje teknikskifte eller större frekvensomläggning är därför en utmaning sett ur beredskaps- och säkerhetsperspektiv. Om till exempel mottagningsförhållandena ändras radikalt (omfattande frekvensändringar, stora SFN etc.) så kan det innebära att tillgängligheten på tjänsterna försvåras. En tätare frekvensplanering riskerar att öka störningarna mellan olika sändare.
Slutsatsen blir att det krävs god planering och tid för genomförande av större förändringar i sändarnätet. Det inkluderar även långa perioder av parallellsändningar av utbudet för att säkerställa att tv-tittaren ges möjlighet att införskaffa nödvändig mottagarutrustning. Teracom delar således rapportens slutsats om att det är centralt att en övergång till ny teknik, DVB-T2, sker på sådant sätt att man säkerställer allmänhetens tillgång till programutbudet. 9.5 Aktörers behov av att kunna planera sin verksamhet Marknätets alla intressenter - programbolag, nät och betal-tv-operatörer - behöver stabila långsiktiga förutsättningar för att kunna bedriva sin verksamhet. Större förändringar i nätet är förknippade med stora investeringar samtidigt som hushållen kan behöva göra kostsamma uppgraderingar av sin utrustning. Alla sådana förändringar kräver därmed lång övergångstid. För att det ska vara möjligt att utrymma 700 MHz-bandet för annan användning än tv behövs åtminstone följande steg genomföras: Internationell koordinering av en ny frekvensplan för Sverige, inkl fastställande av mål (spec antal frekvenslager) och tekniska förutsättningar för en sådan omkoordinering Planering och genomförande av nät- och frekvensändringar i enlighet med den färdigkoordinerade frekvensplanen Uppgradering till DVB-T2 (om kapacitetsbehovet för tv ska kunna tillgodoses) Informationsinsatser till allmänheten och tid för utbyte av utrustning i hushållen Teracom delar därför inte PTS bedömning att det skulle kunna vara möjligt att avsätta 700 MHz-bandet för mobila tjänster redan år 2017-18. En sådan tidplan beaktar inte utvecklingen i övriga Europa, och riskerar att resultera i en frekvensplan som inte blir optimal eller tillräckligt effektiv. Beslut om en eventuell annan användning av 700 MHz-bandet bör därför tas först efter tillståndsperioden. 9.6 Konkurrens på marknaden för betal-tv Teracom delar åsikten i rapporten om att marknätet är en strategiskt mycket viktig distributionsform och att den har stor betydelse för de svenska hushållen som via plattformen ges möjlighet att ta del av ett brett och mångfacetterat programutbud samt samhällsviktig information. Det är också en central distributionsform för många tvmottagare utanför den fasta bostaden. Marknätet är beroende av en kombination av fri-tv och betal-tv. På en marknad med ett begränsat språkområde, som den svenska, är det absolut nödvändigt att marknätet även fortsättningsvis kan erbjuda en blandning av olika programtjänster och att det finns
utrymme för nya tjänster. I detta ingår möjlighet till tjänsteutveckling av utbudet och att plattformen upplevs som framtidssäker, hos såväl programbolag som tv-tittare. Att marknätet är en viktig och efterfrågad distributionsform hos programbolagen - både fri-tv och betal-tv - vittnar antalet sökande om när Myndigheten för radio och tv utlyser nya tillstånd för de kommersiella tv-bolagen: 2008 ansökte 43 programbolag för 87 tjänster. MRTV meddelade 40 nationella och 14 lokala tillstånd 2010 ansökte 19 programföretag för 40 tjänster. MRTV meddelade 11 nationella och ett lokalt tillstånd 2012 kom det in 26 ansökningar. MRTV meddelade fem nationella och ett lokalt tillstånd. Det är centralt att marknätet även framöver kan erbjuda samma antal programkanaler som idag och samma bildkvalitet som konkurrerande plattformar. Målet är därför att hela eller större delen av utbudet ska migrera till hdtv över tid. Vi delar alltså inte uppfattningen att det skulle räcka med att enbart de bredaste kanalerna sänds i hdtv Det skulle innebära en stor konkurrensnackdel jämfört med andra plattformar. Marknätet är speciellt lämpat för linjärt tv-tittande. Nätet begränsas inte av antalet samtidiga tittare, är robust och har hög tillgänglighet. Marknätet är också den enda plattform där public service-kanalerna sänds utan kryptering och krav på abonnemang. Alltför snabba förändringar som ändrar förutsättningarna för verksamheten medför en snedvridning av konkurrensen, vilket påverkar både marknätets position i det svenska medielandskapet och de tv-tittare som använder marknätet som primär eller sekundär distributionsform. Slutsatsen blir att allt nuvarande frekvensutrymme (470-790 MHz) måste tilldelas marknätet åtminstone nästa tillståndsperiod. Detta för att kunna erbjuda det breda och mångfacetterade utbud av program och tjänster som efterfrågas av såväl programbolag som tittare. För Teracom AB Lennart Ivarsson Director Regulatory & Public Affairs