Verksamhetsplan för Peterslunds förskola



Relevanta dokument
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Verksamhetsplan för Botulvs förskola

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Ringens förskola. Verksamhetsplan

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Verksamhetsplan Arbetsåren

Kumlasjöns förskola

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Förskolan Trollstigen AB

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Verksamhetsplan för förskolan

ARBETSPLAN Förskolan Gomorronsol

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Lokal arbetsplan. Centrala Östermalms förskolor

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

T r o l l k a r l e n s h a t t

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Verksamhetsrapport 2016

Blästad friförskolor 2010/11

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Förskola, före skola - lärande och bärande

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan 2015/2016 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Förskolan Leklunden

Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Transkript:

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016

2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens vision... 3 Centrala stadens verksamhetsidé... 3 Styrdokument... 3 Beskrivning av förskolan... 4 Läge... 4 Storlek... 4 Organisation... 4 Introduktion... 4 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 4 Certifieringar... 5 Peterslunds förskola... 6 Mål på olika nivåer... 6 Värdegrund... 7 Barn- och kunskapssyn... 7 Pedagogroll... 7 Hur vi arbetar efter läroplanen för förskolan, Lpfö 98 på vår förskola... 8 Normer och värden... 8 Utveckling och lärande... 8 Barns inflytande... 8 Förskola och hem... 9 Samverkan med skolan... 9 Uppföljning, utvärdering och utveckling... 9

3 (9) Inledning Övergripande mål 2017 för kommunal förskola En förskola med hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola Alla barn ska lyckas! Tillsammans skapar vi barnets bästa förskola genom en trygg omsorg och ett lekfullt lärande. Centrala stadens vision På våra förskolor är demokratiuppdraget det främsta uppdraget och alla upplever meningsfullhet - både barn och vuxna. Förskolorna är en del av samhället och samhället är en del av förskolorna. Centrala stadens verksamhetsidé Förskolorna är lärande mötesplatser där barnen möter medskapande pedagoger och där lärandet sker i samspel mellan vuxna-barn, barn-barn och den miljö de vistas i. Barns kompetens tas tillvara och barnen är delaktiga och har inflytande. Lärmiljöerna är utmanande och barnen har möjlighet att utforska. Pedagogisk dokumentation används som ett verktyg för att se barns och pedagogers lärprocesser samt som stöd för reflektion, utvärdering och utveckling av verksamheten. Styrdokument Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

4 (9) Beskrivning av förskolan Läge Peterslunds förskola är en av Uppsalas äldsta förskolor, byggd 1939. Förskolan ligger centralt och har nära till stadens attraktioner såsom museer, bibliotek, teatrar, lekparker och grönområden. Storlek På Peterslund förskola finns fyra stycken avdelningar. På Riddaren och Tornet går barn som är mellan 1-3 år gamla och på Slottet och Borgen är barnen mellan 3-6 år gamla. Förskolan har tre gårdar som används flitigt av alla barn. Där finns olika material för utforskande så som bland annat vattenbanor, sandlådor, material för ljudutforskande. Organisation Peterslunds förskola är en av Centrala Stadens tio förskolor. Förskolechef och ansvarig för de tio förskolorna är Gunilla Källmark. Gunilla har till sin hjälp ett antal biträdande förskolechefer i sitt team. På Peterslunds förskola är Agneta Andersson biträdande förskolechef. På Peterslunds förskola finns en utvecklingsgrupp bestående av en förskollärare från varje avdelning. Utvecklingsgruppen driver tillsammans med respektive arbetslag det pedagogiska utvecklingsarbetet på förskolan. På Peterslunds förskola finns utbildade pedagoger med stor samlad erfarenhet Introduktion På Peterslunds förskola använder vi oss av heldagsintroduktion. Introduktionen innebär att det nya barnet och dennes familj introduceras till barngruppen, pedagogerna, miljön och materialet på förskolan och vice versa! Det handlar inte enbart om att skolas in till något som är färdigt och barnet behöver inte tränas på att lämnas, utan på att vara. Detta innebär att barnet och dennes familj är tillsammans på förskolan under flera dagar och är med i de aktiviteter som erbjuds. Tillsammans bestämmer familjen och pedagogerna när det är dags att lämna barnet hos oss. En förutsättning är dock att både barnet och familjen känner sig trygga. Några veckor efter att barnet har börjat hos oss erbjuder vi varje familj ett uppföljningssamtal. Då ges vårdnadshavarna möjlighet att utvärdera introduktionen tillsammans med en pedagog. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas

5 (9) i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns att läsa på vår hemsida. Certifieringar Peterslunds förskola är Qualis certifierade. Qualis är en kvalitetssäkringsmodell vilken ger ledning och medarbetare ett tydligt svar på var förskolan står och vilken väg den bör välja i den fortsatta kvalitetsutvecklingen. Den vänder sig inte bara till alla yrkesgrupper i förskolan utan även till barn och föräldrar.

6 (9) Peterslunds förskola Mål på olika nivåer Strategiska utvecklingsområden Synvändan innebär att vi ser barnets kompetenser och dess styrkor istället för att fokusera på brister och det barnet inte kan. Detta innebär bland annat att vi ger barnet tid och möjlighet att själv lösa ett problem eller ta sig runt ett hinder. Lärmiljöerna är i ständig förändring då de anpassas efter den aktuella barngruppens intressen. Vi strävar efter att i våra miljöer låta barnen bli kompetenta och delaktigt genom att materialet är placerat i deras nivå. På så sätt kan barnen själva välja vad de vill sysselsätta sig med. Pedagogisk dokumentation innebär att vi pedagoger med hjälp av dokumentationer i form av bilder, filmer, barnens alster och observationsunderlag ser bakåt för att planera framåt. Pedagogerna använder sig även av olika typer av dokumentationer för att reflektera tillsammans med barnen. Deras tankar och åsikter kan då synliggöras vilket gör att vi kan föra arbetet framåt. Prioriterade utvecklingsområden utifrån Skolinspektionens beslut Genus är en del i ett normkritiskt förhållningssätt som förskolorna i Uppsala kommun enligt Skolinspektionen behöver förbättra. Vi pedagoger för diskussioner om genus i olika typer av forum, som till exempel på APT-möten, i förskolans utvecklingsgrupp och på avdelningarnas planeringar. Pedagogerna läser litteratur och går på föreläsningar inom ämnet. En stor del i detta arbete är att synliggöra våra egna normer för oss själva och för barnen. Vi uppmärksammar varandra om våra uttryck och förhållningssätt gentemot barnen. På Peterslunds förskola ska flickor och pojkar ges möjlighet att delta i verksamheten i samma utsträckning och med samma förutsättningar, ingen ska lämnas utanför på grund av sitt kön. Vår miljö och våra aktiviteter anpassas efter alla barn oavsett kön. Flerspråkighet ser vi på Peterslunds förskola som en kompetens och vi uppmuntrar föräldrarna att fortsätta tala sitt modersmål med barnen, både i hemmet och på förskolan. Om barnet har ytterligare ett språk utöver svenska som talas regelbundet i hemmet kan vårdnadshavarna om de önskar ansöka om modersmålsstöd. En modersmålspedagog kommer då till förskolan och barnet ges möjlighet att lyssna på, tala och samtala på sitt modersmål i förskolans miljöer. På Peterslunds förskola arbetar vi för att hos alla barn skapa positiva attityder till språklig och kulturell mångfald. Centrala stadens fokusområden Förskolorna i Centrala stadens har som fokus att arbeta med att utveckla lärmiljöerna samt ett fördjupat arbete med projekt och utvärderingsbara mål. Syftet med detta fokus är att säkerställa och påvisa varje enskilt barns förändrade kunnande samt att barns intressen synliggörs. Syftet är även att alla barn upplever meningsfullhet under sina dagar på förskolan. Förskolans målområde Peterslunds förskola har valt att arbeta med språk och kommunikation som målområde för förskolan. Syftet är att alla pedagoger ska arbeta medvetet med språk och kommunikation i alla situationer i verksamheten.

7 (9) Värdegrund Peterslunds förskolas värdegrund är framtagen tillsammans med både barn och pedagoger och gäller alla som vistas på förskolan. VÄRDEGRUND FÖR PETERSLUNDS FÖRSKOLA - Vi visar respekt och bryr oss om varandra - Vi är rädda om varandra och vår förskola - Vi är alla olika och vi får vara det - Vi lyfter fram det positiva hos varandra - Vi använder ett vårdat språk och lyssnar på varandra - Vi samarbetar med föräldrarna om varje barns utveckling och lärande Barn- och kunskapssyn Vi utgår från att barn är kompetenta, de vill och kan lära sig! Varje barn bär med sig erfarenheter och förmågor samt en medfödd vilja att utforska och förstå sin omvärld. Vi arbetar för att alla barn ska vara delaktiga och ges möjlighet att leka och lära utefter sina förutsättningar. Vi ger barnen möjlighet till utmaningar och problemlösningar i vardagen för att de ska utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Barn lär sig och inhämtar kunskap genom bland annat lek, socialt samspel, utforskande, imitation, av att hjälpa varandra, sin skapande förmåga samt att iaktta, samtala och reflektera. Pedagogroll Som pedagoger vill vi ge alla barn förutsättningar att lyckas, utmanas och utvecklas. Detta gör vi genom att vara medforskande och ta tillvara på barns nyfikenhet och lust att lära. Vårt mål är att skapa förutsättningar för barnets livslånga lärande genom att vara flexibla och anpassa oss till barns olika behov. Som pedagoger är vi även förebilder för barnen i värdegrundsarbetet. Vi stödjer och uppmuntrar barnen samt ger dem tid att testa och pröva sig fram i olika situationer. Exempelvis låter vi barnen själva prova att klä på sig när vi ska gå ut och har endast ett fåtal barn i hallen, så att de ska få tid och möjlighet att själva och med hjälp av varandra och pedagogen klara detta.

8 (9) Hur vi arbetar efter läroplanen för förskolan, Lpfö 98 på vår förskola Normer och värden På Peterslunds förskola arbetar både pedagoger och barn kontinuerligt med värdegrundsarbete och likabehandlingsarbete. Kompissolen är en stor del av vårt värdegrundsarbete. Kompissolen växer fram genom dialog och samtal med barnen och beskriver hur man är en bra kompis samt vad en bra kompis kan och får göra. Utveckling och lärande Språkutveckling Vi pedagoger använder ett rikt och välutvecklat språk tillsammans med barnen. Språknivån läggs ett snäpp över barnets för att utmana dess språk, tomma ord som exempelvis den, det, här, där byts ut och vi preciserar orden istället så som exempelvis soffbord och taklampa. Vi utrycker och beskriver både vad barn och vuxna gör. Vi samtalar med barnen, lyssnar på deras svar och uppmuntrar barnen att lyssna på varandra. I leken lär sig barnen språket av varandra och detta uppmuntrar vi genom att erbjuda miljöer där samtal skapas genom till exempel rollekar i utklädningshörnan. Olika uttrycksformer såsom böcker, rim och ramsor, sång, rytmik, musik används dagligen. Matematik I den dagliga verksamheten får barnen öva förståelse för grundläggande egenskaper i begrepp, antal, para ihop, jämföra, storlek, längd, tyngd och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Måltiderna är ett exempel på en vardagssituation då barnen ges möjlighet att uppleva matematik. Vi räknar hur många det är vid bordet, hur många tallrikar, glas och bestick vi behöver. Smörgåsar kan vi få både hela och halva. Och vi samtalar om hur vi ska dela så att alla får lika mycket. Naturkunskap Vi stimulerar barnens förmåga att urskilja, utforska, dokumentera och ställa frågor om och samtala om naturkunskap. Barnen får utveckla sitt kunnande om växter och djur och vi utgår från deras intresse i detta arbete. Om barnen exempelvis är intresserade av sniglar och maskar uppmuntrar vi detta och ger dem möjlighet att utforska detta vidare. Barnen ges möjlighet att genomföra olika typer av experiment som exempelvis vad som flyter och sjunker i vatten. Teknik Barnen får möjlighet att blanda, värma upp, kyla ner, skära i, blöta ner, lösa upp, böja, bryta av olika material och se om de förändras. I verksamheten får barnen använda sin kreativitet, fantasi och nyskapande i att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen ges även möjlighet att använda teknik såsom kameror, ipad och datorer. Barns inflytande På Peterslunds förskola är det viktigt att barnen får vara delaktiga och ha inflytande över sin dag hos oss. Våra miljöer förändras utefter barnets och barngruppens intressen, behov och åsikter. Miljön och material ska vara tillgänglig för barnen och i deras höjd för att de på så sätt ska kunna välja vad de vill sysselsätta sig med. De projekt vi arbetar med bygger på och vidareutvecklas efter barnens frågor, intressen och funderingar. På Peterslunds förskola finns ett barnråd vilket har som syfte att ge barnen möjlighet att bli delaktiga i beslut rörande dem själva. På barnrådet diskuteras frågor som barnen anser är aktuella för dem.

9 (9) Förskola och hem För oss på Peterslunds förskola är det viktigt att vi har en god relation med alla barns vårdnadshavare för att kunna skapa de bästa förutsättningarna för varje barns utveckling och lärande. Det finns flertalet olika forum för detta. Först och främst sker detta genom den dagliga kontakten då vi möter er vid lämning och hämtning. Sedan anordnar vi föräldramöten, drop-in-fika, utvecklingssamtal och förskoleråd en gång per termin. Varje avdelning sänder även ut informationsbrev en gång i månaden då vi berättar om vad som händer på den aktuella avdelningen för tillfället. I våra hallar och på vår hemsida finns även viktig information. Samverkan med skolan Genom nätverket Förskola-Skola träffas pedagoger från förskolan och lärare från skolorna i närområdet några gånger per läsår. Vid dessa träffar diskuteras både förskolans och skolans arbetssätt samt så förbereds övergången av blivande skolbarn. Ett överlämningsmöte genomförs på våren mellan förskolans och skolans ansvariga pedagoger där information om barnen överförs. Ett speciellt överlämningsmaterial används. Uppföljning, utvärdering och utveckling Uppföljning, utvärdering och utveckling sker på flera olika nivåer på Peterslund förskola. Uppföljningar och utvärderingar genomförs i arbetslagen, i förskolans utvecklingsgrupp samt i enhetens utvecklingsgrupp för att både den enskilda förskolan och hela centrala stadens förskoleenhet kan utvecklas. Utvecklingssamtalen är även de viktiga för utvärdering och utveckling. Då ges möjlighet för förskolan att få både barnens och vårdnadshavarnas åsikter och synpunkter, vilket gör att vi ständigt kan utvecklas efter deras behov och önskemål.