SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS BUDGET FÖR TIDEN 1 JUNI TILL 31 DECEMBER ÅR 2005



Relevanta dokument
ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN

Förslag till inriktning av budget för 2005.

Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/05 Hisingen

FÖRSLAG TILL BUDGET 2006

Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte Pkt 5. Budget 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE SANNA 2009

Delårsbokslut januari - augusti 2013

Delårsbokslut januari - augusti 2012

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget

Förslag till budget år 2007

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Gemensamt ansvar för Hisingsbons psykiska hälsa

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

Fastställd av Styrelsen för Finsam Degerfors/Karlskoga Senaste ändring Dnr: [ VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLAN 2013]

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Delårsbokslut januari - mars 2005

DELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4)

Innehållsförteckning

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget

Projektplan för Samverkstan

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/ Ärende nr 3

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Myndighetssamverkan kring resursteam inom primärvården Utvärdering av Teamsamverkan i Malmö, TiM

Resultat från uppföljning i Västra Götaland

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST

Resultat från uppföljning i Västra Götaland första halvåret 2011

Budget och verksamhetsplan för år 2010

Delårsbokslut januari - mars 2008

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

DELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

FÖRSLAG TILL DELÅRSBOKSLUT JANUARI AUGUSTI 2010 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST

Delårsbokslut januari - mars 2006

Förslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2008 Samordningsförbundet Göteborg Nordost

DIS Deltagare i samverkan

Verksamhets- och budgetplan 2015

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan och budget 2014

Utvärdering FÖRSAM 2010

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Verksamhetsrapport 2002

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kommunerna Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

DELTA-teamet Tuve-Säve

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Verksamhetsplan 2014

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: Projektbenämning. LÖSA-implementering

Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

1 Sammanträdet öppnas. Claes Jägevall hälsade alla välkomna till dagens sammanträde och förklarade detsamma för öppnat.

Verksamhetsplan

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik


Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Skellefteå. En gemensam ingång

Framgångsfaktorer för samverkan

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)

Rapport Samordningsteam Hallsta/Sura

Delårsrapport Samordningsförbundet Skövde

Företagshälsovård kvartal 3-4, Previa i samarbete med Göteborgs universitet

Verksamhetsplan och budget 2015

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/ Ärende nr 5

Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Team samverkan. Joakim Tranquist MAJ 2015

Datum. Ersättare Margareta Karlsson (M), Kungsörs kommun Ann-Marie Lundin (S), Landstinget Västmanland Karin Olovsson, Arbetsmedlingen

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

ABCDE. Avveckling av Steget - öppenvård i egen regi för narkomaner. Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

Budget och verksamhetsplan fo r a r 2019

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Överenskommelse. Parter i denna överenskommelse är Försäkringskassan, Samordningsförbundet i Umeå och Västerbottens läns landsting

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Bollebygd, Mark och Svenljunga (18)

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND TERTIALRAPPORT

Transkript:

Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/08 Hisingen 2005-03-09 Sekretariatet, OA SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS BUDGET FÖR TIDEN 1 JUNI TILL 31 DECEMBER ÅR 2005 1. Inriktning Samordningsförbundet Göteborg Hisingen har från och med den 1 januari 2005 ansvaret för den finansiella samordningen på Hisingen. Samordningsförbundets verksamhet har sin bas i de erfarenheter som utvecklats under Beställarförbundet DELTA. En gemensam nämnare under försöksperioden har genomgående varit att utveckla ett förändrat synsätt på välfärdsarbetet. Ett synsätt som inneburit att all rehabilitering sker utifrån individers behov och förmåga individens aktiva medverkan eftersträvas de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen kommer att fortsätta verka i denna anda. Möjligheten att tillsammans utveckla arbetet med rehabilitering utifrån individens behov har avsevärt förbättrats genom länsarbetsnämndens medverkan i den finansiella samordningen. Samordningsförbundet har en unik möjlighet att sektorsövergripande samordna insatser som syftar till att individer uppnår eller förbättrar sin förmåga till eget arbete. Dessa insatser skall tilldelas utifrån just individens behov och samhällelig effektivitet utan behov av hänsynstagande till någon sektors nytta. 2. Förutsättningar I lagen om finansiell samordning regleras samordningsförbundets ansvarsområde. I 10 framgår att samordningsförbundet skall fatta beslut om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Denna uppgift kan inte delegeras. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen beslutade vid sitt sammanträde den 11 januari år 2005 att fastställa budget för tiden fram till och med 31 maj år 2005. Syftet var att initialt ge Samordningsförbundet stabila planeringsförutsättningar. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen beslutade vid sitt sammanträde den 10 februari 2005 att ge verkställande tjänstemannen i uppdrag att vid Samordningsförbundets sammanträde 1

2005-03-15 lämna förslag till budget för perioden 2005-06-01-2005-12-31. Under 2004 och början av år 2005 har verkställande tjänstemannen vid samordningsförbundet haft överläggningar med chefer och tjänstemän för de samverkande myndigheterna för beredning av budget och implementering. I överläggningar har frågan om planeringsförutsättningar inför 2006 och framåt lyfts som en avgörande fråga både för innevarande års budget och för implementering. Det överskott från beställarförbundet som överförts till samordningsförbundet på motsvarande 5,4 Mkr skall användas till att täcka omställningskostnader om sådana uppstår i samband med anpassning av verksamheten. Under beställarförbundets verksamhet 2004 uteblev fakturering av upparbetade kostnader för Lundbykajen motsvarande 0,5 Mkr. Den uteblivna faktureringen hade resultatpåverkande effekt genom att beställarförbundet kunde tillgodoräkna sig ett överskott på 0,5 mkr. Samordningsförbundet föreslås besluta att avsätta 0,5 Mkr av det egna kapitalet till för att balansera Lundbykajen kostnader. Ägartillskott under 2005 Saldo från Beställarförbundet Disponibelt före beslut 36,5 Mkr 16,0 Mkr 52,5 Mkr 5,4 Mkr 57,9 Mkr - Aktiviteter enligt förslag i detta tjänsteutlåtande 43,2 Mkr - Utvärdering, implementering mm 3,0 Mkr - samordningsförbund, sekretariat 1,7 Mkr = Ianspråktagna medel 52,9Mkr Balanspost Reserverat för SDN Lundby Reserverat för moms Reserverat för omställning och avveckling Kvar att disponera 0,4 Mkr 0,5 Mkr 1,0 Mkr 1, 0 Mkr 2,9 Mkr 2, 1 Mkr 3. Aktiviteter inom Kunskaps-DELTA Under begreppet Kunskaps-DELTA samlas de aktiviteter som syftar till att erövra ny kunskap om målgrupper, deras behov samt hur dessa behov 2

tillgodoses idag. Vidare innefattar begreppet arbete med utveckling av idéer och förslag till åtgärder som bättre skall kunna svara mot de identifierade behoven. Den bärande tanken i Kunskaps-DELTA är att arbetet skall ske gemensamt över myndighetsgränser och professioner. Arbetet i Kunskaps- DELTA svarar på så sätt mot målet om ökad professionalitet och utgör dessutom grund för åtgärder vars syfte är att öka Hisingsbornas välbefinnande, vilket är det yttersta målet för DELTAs verksamhet. Arbetet inom Kunskaps-DELTA kännetecknas av att vara processinriktat. Det handlar om att starta upp, utveckla och stödja olika processer. Tillgången till processtöd i dessa sammanhang har varit strategisk. Vilka insatser som behövs varierar över tid och mellan uppgifter. För fortsatt effektivt utvecklingsarbete krävs att det även framgent finns tillgång till processtöd. En erfarenhet från tidigare Kunskaps-DELTA och Åtgärds-DELTA är vikten av utvärdering av resultat och samverkansvinster. I samband med start av nya aktiviteter skall SUS systemet (System för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet) användas som en del i uppföljningen av aktiviteterna. En annan erfarenhet är att nya aktiviteter som initieras av samordningsförbundet skall ha en tydlig avgränsning i tid och en från början beslutad implementeringsplan. Denna plan skall innehålla vem som ansvarar för aktiviteten och implementeringen. Ett annat sätt att beskriva Kunskaps-DELTA är att dela upp verksamheten i följande delar: 1. Kartläggningar/ Behovsinventeringar 2. Följa upp och utvärdera 3. Implementera dvs. tillvarata erfarenheter 4. Erfarenhetsutbyte och spridande av kunskap Kartläggningar/ Behovsinventeringar Samordningsförbundet föreslås besluta att ge verkställande tjänsteman uppdrag att skapa en DELTA-grupp kring gruppen ungdomar samt att rekonstruera DELTA-grupper i stadsdelarna. Syftet med Deltagrupperna är att identifiera behov och ta fram förslag till ansökningar för att starta nya aktiviteter. Följa upp och utvärdera Samordningsförbundet kommer under år 2005 aktivt medverka till att nationella system för uppföljning (SUS) tillämpas, utvecklas och har en hög kvalitet. Implementera dvs. tillvarata erfarenheter Implementeringsarbetet vad avser tidig och samordnad rehabilitering har under år 2004 inneburit att arbetssätt och resurser sprids till alla vårdcentraler och att försäkringskassans kompetens ställs till förfogande i de team som utvecklats. Under år 2005 skall arbetet med implementering fortsätta med målsättning att teamarbete skall finnas på alla vårdcentraler. 3

Samordningsförbundet anser det angeläget att alla, även pågående verksamheter, har en implementeringsplan. Samordningsförbundet föreslås besluta att verkställande tjänsteman får i uppdrag att ta fram en implementeringsplan för pågående aktiviteter och redovisa dessa för samordningsförbundet. Erfarenhetsutbyte och spridande av kunskap Erfarenheterna inom Beställarförbundet och Samordningsförbundet väcker fortfarande stort intresse runt om i landet. Att vara ett exempel genom att ta emot studiebesök och att medverka i utåtriktade aktiviteter kommer att vara ett betydande inslag i samordningsförbundets verksamhet även under 2005. Samordningsförbundet föreslås besluta att anslå 2 167 Tkr till aktiviteter inom Kunskaps-DELTA för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Totalt för 3 000 Tkr för år 2005. (4 000 Tkr år 2004). 4. Främjande Aktiviteter Den finansiella samordningen ger unika möjligheter att arbeta med rehabilitering utifrån ett helhetsperspektiv. Detta innebär att individens behov kan mötas samlat. Det innebär också att samhällets totala kostnader för rehabilitering blir tydliga. Dessa kostnader kan i viss utsträckning rubriceras som kostnader för uteblivet förebyggande, eller främjande, arbete. Det samlade, gemensamma synsättet och arbetet utifrån ett individperspektiv fokuserar därmed det främjande arbetet. Detta har blivit allt tydligare allteftersom DELTA-samverkan har framskridit. Förutom flera aktiviteter av rent främjande karaktär har flera av de övriga aktiviteterna fått tydliga förebyggande/främjande inslag. Hälsodisken & Värkstaden Hälsodisken är en etablerad verksamhet på Hisingen med mål att bereda människor möjligheter att ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa och aktivt kunna delta i sin egen rehabilitering. Detta görs genom informations- och kunskapscentergruppverksamheter och genom att bygga upp nätverk mellan människor, organisationer och föreningar dit personer kan vägledas för stöd och motivation att ta ett större ansvar för sitt liv och sin hälsa. Hälsodisken utgör ett komplement till det traditionella rehabiliteringsarbetet genom att fungera som informations och kunskapscenter för att stärka medborgarens roll genom att erbjuda lättillgänglig kunskap i form av litteratur, videoband m.m., egen hemsida, personlig vägledning och tematräffar. erbjuda möjligheter att starta eller ingå i olika gruppverksamheter, där man kan träffa andra människor i samma situation som man själv. 4

bygga upp nätverk mellan människor och med organisationer och föreningar dit personer kan vägledas för stöd och motivation att ta ett större ansvar för sina liv och sin hälsa. Verksamheten planeras från och med 1 januari 2006 att implementeras in i primärvårdens och stadsdelarnas ordinarie verksamhet. Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela Hälsodisken inkluderat Värkstaden 701 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Totalt för år 2005 blir detta 1 202 Tkr. (1 497 Tkr år 2004). Livsstil för hälsa i Torslanda Målsättning för livsstil för hälsa i Torslanda är engagera fler Torslandabor i de hälsofrämjande, förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser och aktiviteter. pröva nya tvärprofessionella arbetsformer i mötet med de boende i Torslanda och utforma dessa efter de lokala behoven minska skillnaden i hälsa mellan män och kvinnor i stadsdelen, genom att öka kvinnors upplevda hälsa stärka förmågan till egen försörjning genom den hälsofrämjande verksamheten erbjuda en tillgänglig resurs och ett kunskapscentrum som stödjer Torslandabon att finna egna verktyg för hälsa och välbefinnande samt att stödja samverkan mellan verksamheterna i Torslanda runt hälsofrågor Livsstil för hälsa i Torslanda har utvecklat insatser utifrån de behov som uppstått genom att arbeta allt mer med tidiga tvärprofessionella samordnade och rehabiliterande insatser i team samtidigt med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Insatserna bedrivs i form av föreläsningar, gruppverksamheter och individuell rådgivning. De behov som man möter hos Torslandabon tas inte om hand i dagsläget i någon annan välfärdsinstans. Verksamheten föreslås anpassas till att inriktas mot Tidig och samordnad rehabilitering med bibehållande av förebyggande och hälsofrämjande insatser en så kallad Hälsocentral. Detta innebär att samordningsförbundet minska sitt ekonomiska engagemang från och med 1 juni. Inriktningen för 2006 är att regionen och stadsdelsnämnden Torslanda övertar 50 % av motsvarande tilldelning för 2005 det vill säga 1 000 Tkr. Samordningsförbundet förslås besluta att tilldela Livsstil för hälsa i Torslanda 1 200 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Totalt för år 2005 motsvarar detta 2 174 Tkr. (2 684 Tkr år 2004). 5. Socialmedicinskt inriktade aktiviteter Aktiviteterna i Tidig och samordnad rehabilitering syftar generellt till att minska väntetiderna och förkorta behandlingsprocesserna för patienterna. Dessutom är målet att påskynda tiden för återgång i till arbete/åtgärd och därmed minska kostnaderna för offentlig försörjning. Genom att göra 5

tvärprofessionella och tvärsektoriella bedömningar utifrån individens behov ökar kunskap hos de professionella vilket medför ökad träffsäkerhet och effektivitet i åtgärder. DELTA-aktiviteterna med inriktning mot det socialmedicinska området har utvecklat förhållningssätt, arbetsmetoder och organiserat sitt arbete i team. Detta har rönt positiva effekter för Hisingsbon samtidigt som personalen känt en större arbetstillfredsställelse. Förändrat arbetssätt, nya organiseringar med professioner som inte funnits tidigare samt utveckling av temaarbetet förklarar till stor del framgången inom de socialmedicinska aktiviteterna. Under 2006 bör en omfattande del av denna verksamhet kunna finansieras i ordinarie verksamhet. Tidig och samordnad rehabilitering i Backa Verksamheten består av ett tvärprofessionellt team med arbetsterapeut, kurator, psykolog och sjukgymnast. Teamet arbetar integrerat med vårdcentralen som helhet alltså tillsammans med samtliga läkare, sjuksköterskor och sekreterare. Tvärsektoriell samverkan utgörs av försäkringskassehandläggare som handlägger samtliga sjukskrivna på vårdcentralen och som finns på vårdcentralen tre dagar i veckan. Med socialtjänsten som finns i närområdet sker den formella samverkan genom Deltagruppen i Backa. Deltagruppen har representation på handläggarnivå från arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänst, vårdcentral och psykiatri utgör är ett viktigt samverkansforum för såväl principfrågor som gemensamma individärenden. Olika samverkansformer med arbetsförmedlingen har prövats bl a via Arbetsmarknadstorget. Syftet har varit att hitta enklare och bättre övergångar för den enskilde. Utvecklingen som skett vad gäller metoder och organisering står tillsammans med övriga DELTA-aktiviteter som modell vid implementering på övriga vårdcentraler på Hisingen Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela Tidig och samordnad rehabilitering i Backa 2 482 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Detta ger totalt för år 2005 4 000 Tkr. (4 588 Tkr för år 2004). Tidig och samordnad rehabilitering i Kärra Verksamheten sker i teamarbete med möte en gång/vecka där alla nya ärenden tas upp för genomgång och planering samt uppföljning av ärenden. Teamet består av läkare, sjukgymnast, kurator, handläggare från försäkringskassan, socialsekreterare, samt sekreterare. Utöver teammöten sker en ständigt pågående informell, obyråkratisk dialog. Det dagliga samarbetet med andra yrkeskategorier ger ett delat ansvar och en helhetsbild av deltagarnas (patienter, försäkrade) livssituation. Därmed också bättre möjligheter att finna rätt åtgärder. Detta arbetssätt skapar kreativitet och är en ständigt pågående utveckling. Verksamheten är integrerad i vårdcentralens ordinarie arbete. Teamet har även tillgång till 6

ortopedkonsult och psykiaterkonsult. Det pågår ett utvecklingsarbete tillsammans med psykiaterkonsulten av arbetet med den psykiska ohälsan. Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela Tidig och samordnad rehabilitering i Kärra 994 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Detta ger totalt 2 311 Tkr för år 2005. (4 184 Tkr för år 2004) Biskopsgården/Länsmansgården Den nya vårdcentralen Biskopsgården invigdes den 17 januari 2005, en sammanslagning av vårdcentralerna Länsmansgården och Biskopsgården och därmed också de DELTAteam som funnit på respektive vårdcentral. Tidig och samordnad rehabilitering har funnits på Biskopsgården sedan 1998 och på Länsmansgården sedan 2003. Utvecklingen av temaarbetet på Biskopsgårdens vårdcentral har inte varit lika framgångsrikt som på Backa och Kärra vårdcentral. Under 2004 har ny satsning gjorts och en ledningsgrupp med chefer från vårdcentral, socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling träffas regelbundet för att följa och utveckla samverkan i stadsdelen. Ett fortsatt utvecklingsarbete bör ske i syfte att upparbeta liknade verksamhet med team som finns i övriga socialmedicinska aktiviteter. Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela Tidig och samordnad rehabilitering i Biskopsgården/Länsmansgården 2 218 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Detta ger totalt 4 500 Tkr för år 2005. (7 551 Tkr för år 2004) Brämaregården Det psykosociala teamet på Brämaregårdens vårdcentral har möten en gång/vecka för remissgenomgångar och diskussioner angående förbättringar/ förändringar beträffande teamets arbete och samverkansmöjligheter. På Lundbybadet har man stresshanterings- och avslappningsgrupp under ledning av sjukgymnast. Psykologbehandling ges med inriktning mot att stärka patienters självkänsla för att höja funktionsnivå och rehabilitera till arbetsförmåga och egen försörjning. Teamets två sjukgymnaster bemannar Lundbybadet med sammanlagt fem dagar/vecka. Utveckling sker av behandlingsformer på Lundbybadet efter patientbehovet. Det finns ett behov av samverkan med representant från arbetsförmedlingen för att kunna få en anknytning till arbetsmarknaden för patienten/klienten. Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela Tidig och samordnad rehabilitering i Brämaregården 3 147 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Detta ger totalt 4 000 Tkr för år 2005. (1 804 Tkr för år 2004) Tuve-Säve 7

Tuve Säve har haft som målsättning att framförallt utveckla metoder för social träning och arbetsträning för individer med långvarig kontakt med socialtjänsten och/eller långvarig sjukskrivning. Vidare har man utifrån ett helhetsperspektiv på individers sammansatta problem verkat för att göra bättre bedömningar av individers problemsituation, förkorta väntetider samt göra snabba och effektiva insatser. Målgruppen har varit personer med långvarig kontakt med socialtjänsten eller långvarig sjukskrivning, och med problem att återgå i egen försörjning. Samordningsförbundet föreslås besluta att tidig och samordnad rehabilitering i Tuve-Säve anpassas utifrån de erfarenheter som finns inom andra socialmedicinska aktiviteter och att målsättningen harmonieras med dessa. Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela Tidig och samordnad rehabilitering i Tuve-Säve 971 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Detta ger totalt 2 000 Tkr för år 2005. (2 716 Tkr för år 2004) Försäkringskassan DELTA-finansiering har bland annat möjliggjort en placering av handläggare från försäkringskassan vid vårdcentraler. Samverkan i team på vårdcentralen innebär möjligheter till bättre beslutsunderlag, ger en helhetsbild och förutsättningar för tidiga rehabiliteringsimpulser. Bland annat kan goda resultat i form av ökad deltidssjukskrivning i förhållande till heltidssjukskrivna, avläsas. Samordningsförbundet föreslås tilldela försäkringskassan 1 205 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Detta ger totalt 2 065 Tkr för år 2005. (2 065 Tkr för år 2004) DELTApsykologerna - Psykologer i Tidig och Samordnad Rehabilitering Målsättningen för Deltapsykologerna har varit: att minska mänskligt lidande; att minska kostnader genom att förkorta/förhindra sjukskrivning; att minska kostnader genom att minska behovet av kontakt med läkare och/eller annan sjukvårdspersonal samt att minska läkemedelsförbrukningen att öka kunskapen, när det gäller bemötande/behandling av människor med psykiska och/eller psykosomatiska besvär. För individen innebär detta att genom psykologinsatsen få: förståelse för de skeenden, som skapar psykisk ohälsa, och för samspelet mellan kropp och själ; förståelse för bakgrunden till den egna psykiska ohälsan och/eller psykosomatiska sjukdomen; klarhet beträffande egna inre och yttre resurser; bättre beredskap att själv möta och hantera stress, ångest, inre konflikter och påfrestningar i samspelet med andra. 8

Under år 2004 överfördes merparten av verksamheten till primärvården. I beredningsgruppen har man förslagit att all psykologverksamhet som sker inom finansiell samordning skall ske på vårdcentralen. Samordningsförbundet föreslås besluta att nuvarande verksamhet, DELTApsykologerna, upphör samt avsätta medel för att hantera de personer som för närvarande finns i kön till nuvarande psykologverksamhet. Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela DELTA-psykologerna 225 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Detta ger totalt 581 Tkr för år 2005. Unga Vuxna Unga Vuxnas målsättning sedan starten har varit att erbjuda psykoterapeutisk behandling till unga vuxna med identitetsproblematik. Målgruppen var till en början 20 25 år men ändrades 2003 till 20 23 år för att överensstämma med Ungdomsmottagningens åldersgrupp. Verksamheten har hela tiden varit inriktad på fånga och förstärka de unga vuxnas egna ansvar och initiativförmåga. Därför tar man normalt inte emot remisser utan personerna söker själva men ofta på rekommendation av vårdcentraler, socialkontor, psykiatri, studenthälsan m fl. Tillströmningen har hela tiden varit större än vad verksamheten kunnat möta, vilket innebär att väntetiden blivit mycket längre än som var tänkt i den ursprungliga målsättningen. Det visar på ett mycket stort behov av den här formen av insats. De unga vuxna, som sökt sig till Unga Vuxna, har ofta en allvarlig problematik, som gör det svårt för dem att klara av studier eller att söka arbete. En genomsnittlig behandling innebär ca 17 besökstillfällen men variationen är stor. En del besökare kommer bara för några konsultationer och andra för längre psykoterapier. En utveckling av verksamheten under det senaste året har inneburit att några tider i veckan vikts för ungdomar i kontakt med Arbetsmarknadstorgets ungdomsgrupp och ViCan. Eftersom det innebär ett slags remissförfarande, som gäller unga vuxna med en allvarlig social problematik vid sidan av en mer psykologisk identitetsproblematik - kan man säga att visst avsteg därmed gjorts från målsättningen. Som framgår ovan skall en DELTA-grupp kring gruppen ungdomar skapas. Erfarenheter från Unga Vuxna bör tillvaratas i detta arbete. Samordningsförbundet förslås besluta att tilldela Unga vuxna 512 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Detta ger totalt 878 Tkr för år 2005. (878 Tkr år 2004). 9

6. Arbetslivsinriktade aktiviteter Arbetsmarknadstorget Målsättningen är den samma som under projekttiden. Arbetslösa Hisingsbor skall snabbare komma ut i arbete. Av dem som avslutas skall minst 60% gå vidare till egen försörjning. Gemensamma handlingsplaner skall upprättas och handläggare från de samverkande myndigheterna skall tillsammans följa den arbetslöse fram till dess han/hon fått ett arbete. Syftet är att snabbare återgång till arbete skall ge minskade kostnader i de samverkande myndigheternas försörjningssystem samt bidra till ökad livskvalitet för Hisingsbon. Målgruppen för arbetsmarknadstorget är personer som är arbetslösa men inte omedelbart anställningsbara vilket innebär arbetslösa socialbidragstagare som uppbär försörjningsstöd/a-kassa och är anmälda på arbetsförmedlingen. Personer med försörjningsstöd skall ha arbetslöshet som orsak till sitt bidragsberoende, inte ha övrigt bistånd och ha ordnad boendesituation. Arbetsmarknadstorget organiserar sitt arbete i två vuxenteam och ett ungdomsteam. Handläggarna på Arbetsmarknadstorget skall arbeta i team med ett gemensamt ansvar för den sökande. Tiden i samverkan på Arbetsmarknadstorget skall uppgå till högst 12 månader och endast i undantagsfall under längre tid. På Arbetsmarknadstorget får den sökande; - stöd i sitt arbetssökande - rustas genom kompetenshöjande insatser så att han/hon blir anställningsbar - uppföljning genom hela processen för att minska risken för drop-out på vägen mot arbete och egen försörjning Försäkringskassans ärenden i verksamheten handläggs sedan drygt ett år inom ramen för ett särskilt uppdrag det s k R-uppdraget - som försäkringskassan och arbetsförmedlingen har. Genom att denna verksamhet är lokaliserad till arbetsmarknadstorget kan de utgöra en resurs vid t ex konsultationer. Samordningsförbundet har tidigare gett verkställande tjänsteman i uppdrag att se över och lägga förslag till bättre former för styrning och ledning av verksamheten. Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela 3 700 Tkr till insatser som utförs av arbetsförmedlingen på arbetsmarknadstorget. Dessa insatser ingår sedan tidigare men finansierades då av resurser från arbetsförmedlingen. Samordningsförbundet föreslås också besluta att tilldela arbetsmarknadstorget 3 538 Tkr för tiden 1 juni till 31 januari år 2005. Totalt för år 2005 motsvarar detta 6 066 Tkr. (7 627 Tkr år 2004). Den totala tilldelningen blir därmed 9 766 Tkr för år 2005. 10

Lundbykajen Målsättningen är att långvarigt arbetslösa eller sjukskrivna snabbare skall komma vidare in i rätt åtgärd som syftar till arbete och utbildning. Därigenom förkortas tiden som han/hon uppbär försörjningsstöd, sjukpenning eller A- kassa. Insatserna skall också leda till minskad passivitet, ökat självförtroende och självinsikt för deltagarna. Målgruppen är Hisingsbor i åldern 18 64 år med längre tids frånvaro från arbetsmarknaden eller som aldrig haft arbete. De är i behov av utredning, fördjupad kartläggning och bedömning samt arbetsrehabilitering och arbetsträning. De har oftast varit föremål för insatser som inte lett till arbete. Verksamheten på Lundbykajen består av tre olika aktiviteter ViCan (18-25 år), ViCan+ (över 25 år) samt Rehabteamet. ViCan och ViCan+ erbjuder fördjupad kartläggning och utredning genom teambedömning av ett tvärprofessionellt team. Deltagarna deltar i daglig verksamhet under 8 veckor med praktiskt arbete och en arbets- och studieförberedande teoridel. I verksamheten ingår 3 månaders praktik med uppföljning för dem som har behov av den insatsen. Rehabteamet arbetar med personer med någon form av psykisk ohälsa som erbjuds arbetsrehabilitering under max 6-8 månader. Även här ingår 3 månaders praktik med uppföljning för dem som har behov av insatsen. Lundbykajen har utvecklat ett samverkansarbete som är angeläget för personer som inte direkt står till arbetsmarknadens förfogande. Dessa personer som inte är direkt beroende av konjunkturen på arbetsmarknaden kommer även framgent att vara beroende av de insatser som Lundbykajen erbjuder. Denna verksamhet bör från och med 2006 implementeras genom utökat finansiellt engagemang från framförallt kommunens socialtjänst. I samband härmed bör det även göras en översyn av arbetssätt och målgrupp och eventuella strukturella förändringar. Samordningsförbundet föreslås besluta att ge verkställande tjänsteman i uppdrag att lägga förslag på arbetssätt, målgrupp samt eventuella strukturella anpassningar för Lundbykajen. Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela Lundbykajen 3 040 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Detta ger totalt 5 211 Tkr för år 2005. (6 400 Tkr för år 2004). Härutöver föreslås samordningsförbundet att tilldela 1 250 Tkr till insatser som utförs av arbetsförmedlingen på Lundbykajen. Dessa insatser ingår sedan tidigare men finansierades då av arbetsförmedlingen. Den totala tilldelningen blir därmed 6 460 Tkr för år 2005. SANNA 11

SANNA skall arbeta med arbetsrehabilitering av Hisingsbor med missbruksbakgrund i samverkan mellan socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och hälso- och sjukvård. Målet för aktiviteten är att rehabilitera arbetslösa Hisingsbor med missbruksproblem, och med försörjningsstöd eller sjukpenning, till arbete. Målgruppen är missbrukare boende på Hisingen aktuella hos socialtjänst eller försäkringskassa. Ingångskriterier till verksamheten är ej aktivt missbruk och stabilt boende. Arbetet i SANNA sker i team där socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling, Nordhemskliniken och psykiatrisk kompetens finns representerad. I teammöten varje vecka görs gemensam bedömning av enskilda ärenden. De viktigaste metoderna är: Stärka arbetsförmågan genom stabilisering av drogfrihet/nykterhet via öppenvårdsinsatser. Stärka arbetsförmågan genom arbetsträning. Arbetsprövning/praktik för att öka anställningsbarheten. Anställningar med olika stödformer vid behov. Teammöten och trepartssamtal med deltagande av de olika yrkeskompetenserna underlättar en ändamålsenlig kartläggning och utredning samt övergången till insatser inom arbetsförmedlingen. Handläggning av ersättning från försäkringskassan, försörjningsstöd och visst övrigt bistånd från socialtjänsten. Motivationsarbete. Genom det nära samarbetet med öppenvården, främst Nordhemskliniken, ökar förutsättningarna till att stödja deltagaren i hans/hennes strävan att vara nykter och drogfri. I de flesta fall behövs också arbetsträning som kan ske på vanliga arbetsplatser eller på köpta arbetsträningsplatser. Arbetsträning på vanliga arbetsplatser har fördelar, men ibland behövs arbetsträning på Hantverksgruppen, Ergon eller liknande under minst en sexmånadersperiod. När arbetsträningen fungerar sker utslussning till arbetsmarknaden via Arbetsförmedlingen. Af Rehabilitering deltar i teamet för att brygga över till insatserna inom Af som sker utanför teamets ram, dock med fortsatt uppföljning från detta. Genom att kombinera individuellt anpassat nykterhets/drogfrihetsstöd med arbetsträning så kan stora framsteg ske för deltagarna vad gäller arbetsförmåga. Genom teamfunktionen finns också förutsättningar för att myndigheternas samordning av insatser rörande deltagaren kan ske på ett smidigt, snabbt och obyråkratiskt sätt. Genom att arbetsgruppen är samlokaliserad och samorganiserad kan också en ändamålsenlig kompetensoch metodutveckling ske som kommer alla inblandade till godo, inte minst genom att kunna uppfatta deltagarens behov i sin helhet och inte uppsplittrat och delvis. 12

SANNA har utvecklat en tydlig struktur för samverkan kring målgruppen. Genom ett organisatoriskt närmande till arbetsmarknadstorget kan graden av implementering och permanentning av verksamheten ske. Inför 2006 bör det ske en ökad grad av finansiell implementering. Samordningsförbundet föreslås besluta att tilldela SANNA 1 631Tkr för tiden 1 juni till den 31 december år 2005. Detta ger totalt 2 796 Tkr för år 2005. (3 375 Tkr år 2004). Härutöver har SANNA möjlighet att använda gemensamma åtgärdsmedel för enskild rehabilitering. 7. Rehabilitering av enskilda - åtgärdsmedel I DELTA-samverkan prövas bland annat de gemensamma möjligheterna i rehabilitering av enskilda Hisingsbor. När detta sker skall i första hand respektive myndighets egen arsenal av åtgärder användas. Om denna inte räcker kan DELTA-grupper med flera använda sig av de gemensamma åtgärdsmedlen. DELTA-säcken är strategisk ur ett samverkansperspektiv och bör kunna användas flexibelt. Samordningsförbundet föreslås tilldela Rehabilitering av enskilda 257 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Totalt blir detta 441 Tkr för år 2005. (500 Tkr för år 2004) 8. Förslag till nya aktiviteter Under 2005 planeras att förstärka försäkringskassans insatser samt initiera någon aktivitet kring gruppen ungdomar. Förslag till denna aktivitet skall tas fram i en DELTA-grupp och kommer att föreläggas samordningsförbundet senare. Samordningsförbundet föreslås anslå 2 917 Tkr för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Totalt blir detta 5 000 Tkr för år 2005. 9. Samordningsförbund / sekretariat I detta anslag ingår bland annat kostnader för löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för förbundsstyrelsen och dess verkställande tjänsteman. Vidare ingår kostnader för ekonomihantering, sekreterarskap, IT-stöd mm. Samordningsförbundet föreslås besluta att anslå 908 Tkr för samordningsförbundet och sekretariatet för tiden 1 juni till 31 december år 2005. Totalt 1 700 Tkr för år 2005. (1 900 Tkr för år 2004) 10. Förslag till balansering, eftersläpande fakturering 2004, moms samt omställnings- och avvecklingskostnader 13

Som framgått ovan är ägartillskottet för år 2005 på 52,5 Mkr. I förslag till budget föreslås att ianspråkta 52,9 Mkr. Samordningsförbundet föreslås balansera skillnaden genom att utnyttja det egna kapitalet med 0,4 Mkr. För närvarande finns en osäkerhet kring om i vad mån Samordningsförbundet har möjlighet att lyfta moms på t ex hyra. Frågan är under utredning varför Samordningsförbundet Göteborg Hisingen föreslås följa försiktighetsprincipen. I samband med övergång från Beställarförbund till Samordningsförbund uppkommer kostnader som framförallt är av administrativ art. Samordningsförbundet föreslås att reserverna medel motsvarande 1,0 Mkr för att kunna möta dessa kostnader. Samordningsförbundet föreslås besluta att ianspråkta 0,4 Mkr för att balansera differensen mellan tilldelning och föreslagen budget för år 2005. Samordningsförbundet föreslås besluta att avsätta medel motsvarade 0,5 Mkr för att finansiera utebliven fakturering avseende Lundbykajen under 2004. Samordningsförbundet föreslås besluta att avsätta medel motsvarade 1,0 Mkr för eventuella kostnader i samband med momsredovisning. Samordningsförbundet föreslås besluta att avsätta 1,0 Mkr för omställningsoch avvecklingskostnader. 14

11. Sammanställning Nedan följer en sammanställning av hur kostnaderna fördelas mellan aktiviteterna. Budget 1/1-31/5 1/6-31/12 Budget Skillnad 2004 - Aktivitet 2004 2005 2005 totalt 2005 2005 Hälsodisken/Värkstaden 1 497 501 701 1 202-295 Livsstil för hälsa i Torslanda 2 684 974 1 200 2 174-510 Försäkringskassan ToSR 2 065 860 1 205 2 065 0 Psykologer ToSR 1 875 356 225 581-1 294 Backa ToSR 4 588 1 518 2 482 4 000-588 Kärra-Rödbo ToSR 4 184 1 317 994 2 311-1 873 Biskopsgården/Länsmansgård ToSR 7 551 2 282 2 218 4 500-3 051 Tuve-Säve DELTA-teamet 2 716 1 029 971 2 000-716 Brämaregården ToSR Lundby 1 804 853 3 147 4 000 2 196 Unga vuxna med identitetsproblem 878 366 512 878 0 Arbetsmarknadstorget 7 627 2 527 3 539 6 066-1 561 SANNA 3 375 1 165 1 631 2 796-579 Lundbykajen arbetsträning/prövning 6 400 2 171 3 040 5 211-1 189 Arbetsförmedlingen 0 2 083 2 917 5 000 5 000 Individuell rehabilitering 500 184 257 441-59 Summa 47 744 18 187 25 039 43 225-4 519 Nya satsningar 0 2 083 2 917 5 000 5 000 Kunskaps-DELTA 4 000 833 2 167 3 000-1 000 Summa 4 000 2 916 5 084 8 000 4 000 Beställarförbund / sekretariat 1 900 792 908 1 700-200 Summa 1 900 792 908 1 700-200 Totalt 53 644 21 895 31 031 52 925-719 15

12. Förslag till beslut Samordningsförbundet Göteborg Hisingen föreslås besluta att för tiden 1 juni till den 31 december år 2005 tilldela medel ur Samordningsförbundet Göteborg Hisingens budget för följande aktiviteter: Hälsodisken/Värkstaden 701 000 kronor Livsstil för hälsa i Torslanda 701 000 kronor Försäkringskassan ToSR 1 200 000 kronor Psykologer ToSR 225 000 kronor Backa ToSR 2 482 000 kronor Kärra-Rödbo ToSR 994 000 kronor Biskopsgården/LänsmansgårdToSR 2 218 000 kronor Tuve-Säve DELTA-teamet 971 000 kronor Brämaregården ToSR Lundby 3 147 000 kronor Unga vuxna med identitetsproblem 512 000 kronor Arbetsmarknadstorget 3 539 000 kronor SANNA 1 631 000 kronor Lundbykajen arbetsträning/prövning 3 040 000 kronor Arbetsförmedlingen 2 917 000 kronor Individuell rehabilitering 257 000 kronor Nya satsningar 2 917 000 kronor Kunskaps-DELTA 2 167 000 kronor Beställarförbund/sekretariat 908 000 kronor att avsätta 0,5 Mkr av det egna kapitalet till för att balansera Lundbykajen kostnader att ge verkställande tjänsteman i uppdrag att skapa en DELTAgrupp kring gruppen ungdomar samt att rekonstruera DELTAgrupper i stadsdelarna. Syftet med Deltagrupperna är att identifiera behov och ta fram förslag till ansökningar för att starta nya aktiviteter att ge verkställande tjänsteman får i uppdrag att ta fram en implementeringsplan för pågående aktiviteter och redovisa dessa för samordningsförbundet 16

att tidig och samordnad rehabilitering i Tuve-Säve anpassas utifrån de erfarenheter som finns inom andra socialmedicinska aktiviteter och att målsättningen harmonieras med dessa att nuvarande verksamhet, DELTA-psykologerna, upphör samt avsätta medel för att hantera de personer som för närvarande finns i kön till nuvarande psykologverksamhet att ge verkställande tjänsteman i uppdrag att lägga förslag på arbetssätt, målgrupp samt eventuella strukturella anpassningar för Lundbykajen att ianspråkta 0,4 Mkr för att balansera differensen mellan tilldelning och föreslagen budget för år 2005 att avsätta medel motsvarade 0,5 Mkr för att finansiera utebliven fakturering avseende Lundbykajen under 2004 att avsätta medel motsvarade 1,0 Mkr för eventuella kostnader i samband med momsredovisning att avsätta 1,0 Mkr för omställnings- och avvecklingskostnader att bemyndiga verkställande tjänstemannen rätt att utanordna medel inom de beslutade kostnadsramarna samt att översända föreliggande tjänsteutlåtande till de samverkande parterna. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Ola Andersson Verkställande tjänsteman 17