Projekteringsanvisningar för teletekniska säkerhetssystem Skapad: 2008-10-15 Senast ändrad: 2016-01-18
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 2 (73) INNEHÅLL 1 Inledning... 4 1.1 Omfattning... 4 1.2 System för olika objekt... 4 1.3 Dokumentation och registrering... 5 1.4 LFS- IT... 6 2 Elföreskrifter... 6 2.1 Utrymmen för säkerhetsinstallationer... 6 3 Byggnadstekniskt skydd... 10 3.1 Övergripande krav... 10 3.2 Övergripande uppgift... 10 3.3 Nivåer... 10 3.4 Skyddsnivåer för Locums publika utrymmen samt tekniska rum... 11 4 Områdesskydd... 15 4.1 Områdesskydd nivå 1... 15 4.2 Områdesskydd nivå 2... 15 4.3 Områdesskydd nivå 3... 16 5 Tekniska krav för Byggnadstekniskt skydd... 17 5.1 Generella krav... 17 6 Låsenhet... 18 6.1 Mekanisk låsning av dörr utan krav på utrymning... 18 6.2 Mekanisk låsning av dörr med krav på utrymning... 19 6.3 Elektromekanisk låsning av dörr utan krav på utrymning... 21 6.4 Elektromekanisk låsning av dörr med krav på utrymning... 23 6.5 Kortläsarkontroll i båda riktningar... 26 6.6 Elektromekanisk låsning av port och lucka... 28 6.7 Elektromagnetisk låsning... 28 6.8 Dörrstyrning... 30 6.9 Fönster och glaspartier... 31 6.10 Galler och grind... 31 7 Låssystem... 32 7.1 Service och underhåll... 32 7.2 Dokumentation... 32 8 Passerkontrollsystem... 33 8.1 Övergripande krav... 33 8.2 Nivåer... 33 8.3 Styrning av inbrottslarm... 36 8.4 Systemets struktur... 36 9 Tekniska krav för passerkontroll... 37 9.1 Generella krav... 37 9.2 Knappsatser och kortläsare... 37 9.3 Ledningsnät... 38 9.4 Centralutrustningar... 39 9.5 Undercentral... 39 9.6 Dörrnod... 39 9.7 Funktion... 39 9.8 Passerkort... 40 9.9 Integration... 40 9.10 Service och underhåll... 41 9.11 Dokumentation... 41 10 Porttelefonsystem... 42 10.1 Övergripande krav... 42 10.2 Övergripande uppgift... 42 10.3 Nivåer... 42 11 Tekniska krav för porttelefonsystem... 45 11.1 Generella krav... 45 11.2 Platsutrustning... 45 11.3 Porttelefoni via IP nät... 46
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 3 (73) 11.4 Integration... 46 11.5 Service och underhåll... 47 11.6 Dokumentation... 47 12 Inbrottslarmsystem... 48 12.1 Övergripande krav... 48 12.2 Övergripande uppgift... 48 12.3 Nivåer... 48 12.4 Systemets struktur... 54 13 Tekniska krav för inbrottslarmsystem... 55 13.1 Generella krav... 55 13.2 Generellt avsteg från SSF 130... 55 13.3 Platsutrustningar... 55 13.4 Larmöverföring... 57 13.5 Integration... 57 13.6 Kompetens... 58 13.7 Service och underhåll... 58 13.8 Dokumentation... 58 14 Personlarmsystem... 59 14.1 Övergripande krav... 59 14.2 Övergripande uppgift... 59 14.3 Nivåer... 59 14.4 Systemets struktur... 62 15 Tekniska krav personlarmsystem... 63 15.1 Generella krav... 63 15.2 Överfallslarm/personlarm... 63 15.3 Kallelsesignallarm/ patientlarm... 63 15.4 Ledningsnät... 63 15.5 Centralutrustningar... 64 15.6 Larmöverföring... 64 15.7 Integration... 64 15.8 Service och underhåll... 64 15.9 Dokumentation... 64 16 Kameraövervakningssystem (CCTV)... 65 16.1 Övergripande krav... 65 16.2 Övergripande uppgift... 65 16.3 Lagar och råd... 65 16.4 Nivåer... 65 16.5 Igenkänning... 66 16.6 Detektering... 67 16.7 Övervakning... 67 16.8 Belysning... 68 16.9 Systemets struktur... 68 17 Tekniska krav för kameraövervakningssystem CCTV... 69 17.1 Generella krav... 69 17.2 Service och underhåll... 71 17.3 Dokumentation... 72 18 Skyddsnivåer för Locums lokaltyper... 73
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 4 (73) 1 Inledning Projekteringsanvisningen är framtaget för att tillgodose grundbehoven för Locum avseende säkerhetstekniska installationer. Projekteringsanvisningen utgår ifrån Stockholms läns landstings Riktlinjer för tekniska säkerhetsinstallationer. I anvisningen förekommer anpassningar och avvikelser gentemot Stockholms läns landstings riktlinjer. 1.1 Omfattning Projekteringsanvisningen är utformad för att användas både vid totalentreprenader enligt ABT samt för projekterande konsulter där Locum genomför projektering genom konsulter i enligt med ABK. Projekteringsanvisningen utgör en vägledning för den som utför projektering av säkerhets-system. De föreskrifter som meddelas är i huvudsak funktions- och kvalitets-orienterande och avser inte att styra konsultens arbete i detalj. Den konsult som utsetts att projektera säkerhetssystem för ett specifikt projekt svarar således fullt ut för den tekniska konstruktionen, dess funktion och kvalitet. Skulle det förekomma motstridigheter eller avvikelser mot denna projekteringsanvisning i separata projekterade upphandlingar för respektive objekt gäller respektive upphandlings detaljprojekterade krav före projekteringsanvisningens ställda krav. Dock ska samtliga avvikelser från projekteringsanvisningen dokumenteras och vara godkända Locums säkerhetschef. Med säkerhetstekniska installationer avses: byggnadstekniska skalskydd passerkontrollsystem porttelefonssystem inbrottslarmssystem personlarmsystem kameraövervakningssystem (CCTV) 1.2 System för olika objekt Varje nybyggnation och ombyggnation av säkerhetssystem ska detaljprojekteras i enlighet med vilken nivå beställaren beslutat för respektive objekt och system. Samtliga nya installationer ska föras in på relationshandlingar. Det är viktigt att anbudslämnare har erfarenhet och kunskap för samtliga system inom objektet som anbud lämnas för.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 5 (73) 1.3 Dokumentation och registrering Leverantören skall till varje leverans och installation av teknisk bevakning tillse att dokumentation enligt nedan levereras till beställaren. Handlingarna skall vara märkta med symboler, beteckningar och definitioner enligt svensk standard. Samtliga handlingar skall vara på svenska. I leverantörens åtagande och pris skall ingå: Systembeskrivning Installationsritningar d v s planritningar med utrustningar och ledningsnät samt märkning dokumenterad. Nätscheman Monteringsritningar och uppställningsritningar Apparatlista d v s lista med utrustningsnummer för märkning samt dokumentation av artikelns benämning, fabrikat och typbeteckning samt hänvisning till berört förbindningsschema. Förbindningsscheman utvisande förbindningen från centralutrustningen till berörda platsutrustningar. Anslutningar och tekniska beskrivningar över ingående utrustningar som kompletterande information till vad anslutningar i förbindningsscheman innehåller. Orienteringsritningar d v s planritningar med placering av centralutrustningar och platsutrustningar (larmgivare) i form av ex larmgivare med dess sektions- eller adressnummer. (Orienteringsritningar nyttjas av åtgärdsinsatsstyrkan för att orientera sig till platsen för utlöst larm). I de fall fastighetsnät för IT nyttjas skall fält och portnummer och eventuellt fast IP nummer anges i förbindningsschema och apparatlista. Ritningar skall levereras i digital form som dwg filer (Autocad) samt pdf format. Dokumentation och övrigt tekniskt material ska levereras i editerbart skick genom Microsoft standardprogramvara och i pdf format Registreringshandlingar skall levereras i digital form i Elkodaformat och pdf format. Handlingar skall vara utförda enligt SS 4551201 utgåva 6 vid nyinstallation i nya fastigheter och enligt den gamla standarden vid befintliga installationer. Registreringshandlingarna skall anpassas efter befintliga märkningssystemet på objektet. Innan registreringsarbete påbörjas skall detta överenskommas med beställare om gammal eller ny standard ska nyttjas. 1.3.1 Service och underhåll
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 6 (73) Gällande service och underhåll anges detta under respektive systembeskrivning. Låssystem 7.1, Passagesystem 9.10, Porttelefoni 11.5, Inbrottslarm 15.8 och Kamerasystem 17.2 1.3.2 Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1. Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar i systemet. För programmerbara system skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av den i systemet gällande programmeringen. Säkerhetsentreprenören skall förvara dokumentation och säkerhetskopia av systeminställningar och programvara. Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia och i system förekommande användar-, installatörs- och servicekoder. 1.4 LFS- IT Vid nyttjande av Landstingsfastigheter i Stockholms fastighetsnät (datanät) för kommunikation skall Locums specialist för fastighetsrelaterad IT kontaktas i god tid om detta för ställningstagande om detta är lämpligt eller möjligt. Ingen installation får påskajas i datorer i eller fastighetsnät innan godkännande från ovan angiven funktion inhämtats. För att Locums specialist på fastighetsrelaterad IT ska kunna ta ställning för eventuellt godkännande av installation, måste en kort beskrivning av installationen utföras samt vilka funktioner som Locum måste vara behjälpliga med samt vilket utrymme (bandbredd) systemet normal kräver. 2 Elföreskrifter För samtliga projekt skall starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 2008:1 och där tillhörande elinstallationsregler SS 436 40 00 utgåva 2 gälla. Med undantag för vad som anges i elinstallationsreglerna skall infällt kablage förläggas i rörkanalisation. 2.1 Utrymmen för säkerhetsinstallationer Då det förekommer olika behov av installationsyta är för säkerhetsinstallationer så är utrymmena indelade i tre olika storlekar och funktioner. De tre olika rumsfunktionerna är: Huvudsäkerhetsrum Säkerhetsrum Säkerhetsnisch 2.1.1 Huvudsäkerhetsrum
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 7 (73) Exempel på huvudsäkerhetsrum I större fastigheter/lokaler krävs normalt ett huvudsäkerhetsrum. Detta rum kan även vara integrerat med ett TDK C rum (för fastighetsnät data/telefoni). Rummet måste då vara separerat med galler mellan de två funktionerna. Kraven på säkerhetsrummet gäller oavsett om ytan är integrerad eller inte. Rumsytan för huvudsäkerhetrum skall vara minst 10 kvm. I större fastigheter/lokaler kan rumsytan bli betydligt större och måste därför alltid projekteras och utredas i samråd med säkerhetsansvarig. Utrymmet storlek beror på hur många system som ska nyttjas och vilka system (vissa systemleverantörer är mer platskrävande än andra). Placeringen av huvudsäkerhetsrummet ska vara centralt placerad i byggnaden i källare eller entréplan. Huvudsäkerhetsrummet ska ej placeras i tänkt utrymme för uthyrning. Huvudsäkerhetsrummet skall vara skyddat till skyddsklass 3 enligt Regler för mekaniskt inbrottsskydd, i aktuell utgåva av SSF 200 (svenska stöldskyddsföreningen). I dessa ställs krav på beskaffenheten hos omslutningsytor, lås och beslag samt inkrypningsskydd. Huvudsäkerhetsrummet skall också vidare larmas enligt skyddsklass 3 enligt aktuell utgåva av SSF 130. Huvudsäkerhetsrummet skall brandklassas enligt lägst EI 60. Huvudsäkerhetsrummet skall förses med ventilation/klimatanläggning, temperatur- och brandlarm. Finns det risk för vattenläckage från kylanläggning eller annat fastighetsknutet system såsom vattenrör, avlopp m.m. så skall även fuktlarm installeras. Takhöjden skall vara minst 2400 mm. Dörröppning skall vara minst 2000 x 900 mm. Temperatur och relativ fuktighet skall hållas inom följande gränser: Temperatur 19-25 + 2 C om annat ej angivits. Relativ fuktighet 30 70 % icke kondenserande
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 8 (73) Larm för hög temperatur skall ges vid 27 C. Huvudsäkerhetsrum skall utrustas med egen gruppcentral min 230/400V Av driftsäkerhetsskäl så skall inte jordfelsbrytare installeras i denna gruppcentral. Gruppcentralen är endast avsedd att försörja aktiv utrustning inom huvudsäkerhetsutrymmen således skall ventilationsaggregat och belysning samt serviceuttag matas via annan central. I utrymmet skall det finnas minst 2 stycken dubbla jordade uttag avsedda för servicearbeten. Effektbehov för UPS och kyla i utrymmet anpassas efter verksamhetens effekt på aktiva utrustningar men skall samtidigt vara skalbar eller utbyggbar till fastighetens framtida maximala effektbehov. Vid nyinstallation samt utökning av aktiva komponenter skall beräkningar göras på förväntad maximal eleffekt, detta för att kunna avgöra behovet av kyla i utrymmet. Jordning och potentialutjämning skall installeras inom utrymmet enligt SS-EN 50310. Till jordplint ansluts stativ, kabelstegar m.m. 2.1.2 Säkerhetsrum Exempel på säkerhetsrum I mindre objekt eller som ett säkerhetsutrymme som betjänar som slavutrymme till ett huvudsäkerhetsrum. Detta rum kan även vara integrerat med ett TDK C rum (för fastighetsnät data/telefoni). Rummet måste då vara separerat med galler mellan de två funktionerna. Kraven på säkerhetsrummet gäller oavsett om ytan är integrerad eller inte. Rumsytan för säkerhetsrum skall vara minst 6 kvm. Placeringen av säkerhetsrummet ska vara centralt placerad i byggnaden i källare eller entréplan. Huvudsäkerhetsrummet ska ej placeras i tänkt utrymme för uthyrning.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 9 (73) Säkerhetsrummet skall vara skyddat till skyddsklass 3 enligt Regler för mekaniskt inbrottsskydd, i aktuell utgåva av SSF 200 (svenska stöldskyddsföreningen). I dessa ställs krav på beskaffenheten hos omslutningsytor, lås och beslag samt inkrypningsskydd. Säkerhetsrummet skall också vidare larmas enligt skyddsklass 3 enligt aktuell utgåva av SSF 130. Säkerhetsrummet skall brandklassas enligt lägst EI 60. Säkerhetsrummet skall förses med ventilation/klimatanläggning, temperatur- och brandlarm. Finns det risk för vattenläckage från kylanläggning eller annat fastighetsknutet system såsom vattenrör, avlopp m.m. så skall även fuktlarm installeras. Takhöjden skall vara minst 2400 mm. Dörröppning skall vara minst 2000 x 900 mm. Temperatur och relativ fuktighet skall hållas inom följande gränser: Temperatur 19-25 + 2 C om annat ej angivits. Relativ fuktighet 30 70 % icke kondenserande Larm för hög temperatur skall ges vid 27 C. Vid nyinstallation samt utökning av aktiva komponenter skall beräkningar göras på förväntad maximal eleffekt, detta för att kunna avgöra behovet av kyla i utrymmet. Jordning och potentialutjämning skall installeras inom utrymmet enligt SS-EN 50310. Till jordplint ansluts stativ, kabelstegar m.m. 2.1.3 Säkerhetsnisch På våningplan kan stativ/fält placeras i telenischer tillsammans med fastighetsnätets installationer. I detta utrymme ska noder och underscentraler mm placeras som betjänar funktioner i nischens direkta närhet. Centralenheter och styrenheter ska normalt placeras i separat Säkerhetsnischen ska ej placeras i tänkt utrymme för uthyrning. Säkerhetsnischen skall vara låst. Exempel på säkerhetsnisch
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 10 (73) 3 Byggnadstekniskt skydd 3.1 Övergripande krav Detta avsnitt 3.1 redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av det byggnadstekniska skyddets omfattning. Tekniska krav som det byggnadstekniska skyddet lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 1.3.1. 3.2 Övergripande uppgift Det Byggnadstekniska skyddets uppgift är att försvåra intrång, inbrott, försvåra bortförande av stöldgods, samt avskräcka från inbrottsförsök. Det Byggnadstekniska skyddet är grunden för ett bra inbrottsskydd, men behöver i flertalet fall kompletteras med de tekniska säkerhetssystem för övervakning och tillträdeskontroll som beskrivs i avsnitt 3-8. Därutöver krävs även att obehörigt intrång skall försvåras genom att ytorna närmast byggnadens ytterväggar hållas fria från växtlighet, bilar, containrar, upplag eller andra föremål som ger skydd åt en person som vill dölja sin närvaro eller som ger denne möjligheter att nå fönsterrader eller andra öppningar högre upp i byggnaden än vad som är möjligt från markplan. I de fall fasadstegar finns skall de inte kunna nås från markplan. Indragna portar och entréer ska också undvikas. 3.3 Nivåer Detta avsnitt beskriver det Byggnadstekniska skyddets uppgift, omfattning och funktion. Beskrivningen redovisar dels säkerhetskrav för de delar av byggnaden där Locum ansvarar för säkerheten och dels säkerhetsnivåer för verksamheternas lokaler. Krav för Locums delar av byggnaden redovisas med en indelning utifrån olika typer av utrymmen. Kraven indelas i matris under rubrik 18 dessa krav avser följaktligen lokaler som inte är uthyrda till verksamheterna. Kraven för verksamheternas lokaler indelas i skyddsnivå 1-4, där skyddsnivå 1 innebär lägsta skydd och skyddsnivå 4 högsta skydd. Skyddsnivån för respektive verksamhet avgörs från fall till fall. Krav på områdesskydd indelas i skyddsnivå 1-3, där skyddsnivå 1 innebär lägsta skydd och skyddsnivå 3 högsta skydd. Skyddsnivån för respektive område avgörs från fall till fall och i detta sammanhang beaktas att fastigheterna normalt inrymmer för allmänheten tillgängliga verksamheter.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 11 (73) Under respektive nivå anges låsning med en indelning i daglås respektive säkerhetslås. De olika typerna av låsning används enligt följande princip: Daglås är huvudsakligen avsett för låsning av dörrar placerade innanför skalskyddsgräns, men får i vissa fall användas för låsning i skalskyddsgräns. I dessa fall används daglås huvudsakligen för låsning under de tider verksamhet bedrivs lokalen och kompletteras övrig tid med ett säkerhetslås. Säkerhetslås är huvudsakligen avsett för låsning av dörrar i skalskyddsgräns. Säkerhetslås kan användas som huvudlåsning för verksamheter som dygnet runt önskar ett högt intrångsskydd, eller som en förstärkt låsning under de tider då verksamhet inte bedrivs inom lokalen. I de fall ett högt intrångsskydd eftersträvas under de tider verksamhet bedrivs ska säkerhetslås med utrymningsbehör inte kunna manipuleras från dörrens angreppssida. Detta innebär att glasning i anslutning till utrymningsbehör skall uppfylla lägst klass P2A enligt SS-EN 356. Observera att det nedan anges den lägsta nivå som får förekomma inom respektive nivå. Därutöver avgör respektive dörrs funktion om låsning ska vara i utförande med utrymningsbehör, nyckel- eller kortläsarpassage i en eller två ritningar. 3.4 Skyddsnivåer för Locums publika utrymmen samt tekniska rum Rumstyper och skyddsnivåer framgår i tabell under rubrik 18. 3.4.1 Skyddsnivå 1 3.4.1.1 Uppgift Skalskydd i skyddsnivå 1 har till uppgift att ge ett grundläggande skydd mot intrång via det skyddade områdets omslutningsytor och dess öppningar. Denna skyddsnivå är avsedd för verksamheter med mycket låga skyddsbehov. Därutöver ska verksamhetens skalskydd alltid angränsa mot ytor som i sin tur lägst uppfyller skyddsnivå 2, exempelvis genom att verksamheten i sin helhet omsluts av ovan beskrivna ytor där Locum ansvarar för säkerheten. Om verksamheten inte omsluts av sådana ytor ska skyddsnivå 1 endast användas för verksamheter som alltid är bemannade. 3.4.1.2 Omfattning Dörrar, portar och luckor ska fördröja uppbrytning från det skyddade områdets utsida. Väggar, golv och tak ska konstruktionsmässig försvåra genombrott. Fönster ska förses med spärranordning mot obehörig öppning från utsidan.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 12 (73) Principiell omfattning av skyddsnivå 1 3.4.1-1 För att uppnå detta ska skalskyddet uppfylla skyddsklass 1 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 200, med undantag från kravet på godkänd låsenhet. Istället gäller som lägsta nivå att dörr i skalskydd dygnet runt låses med daglås för nyckel- eller kortpassage i en riktning. Krav på låsning av dörrar framgår under avsnitt 6 Låsenheter, där ett flertal varianter redovisas för nyckeleller kortpassage i en riktning. Observera att detta anger en lägsta nivå och att låsningen därutöver ska anpassas till respektive dörrs funktion. 3.4.2 Skyddsnivå 2 Skalskydd i skyddsnivå 2 har till uppgift att ge ett grundläggande inbrottsskydd för det skyddade områdets omslutningsytor och dess öppningar. Denna skyddsnivå är avsedd för verksamheter som är bemannade under stora delar av dygnet och har för vården genomsnittliga skyddsbehov. 3.4.2.1 Omfattning Dörrar, portar och luckor ska fördröja inbrott från det skyddade områdets utsida. Väggar, golv och tak ska konstruktionsmässig fördröja genombrott. Fönster placerade lägre än 4 meter över ståplan ska förses med lås som fördröjer uppbrytning från in och utsida.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 13 (73) Principiell omfattning för skyddsnivå 2 3.4.2-1 För att uppnå detta ska skalskyddet uppfylla skyddsklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 200, med undantag från kravet på godkänd låsenhet. Istället gäller som lägsta nivå att dörr i skalskydd låses med säkerhetslås under alternativt med daglås i kombination med brytskydd. I båda fallen får låsning vara för nyckel- eller kortpassage i en riktning. Krav på låsning av dörrar framgår under avsnitt 6 Låsenhet, där ett flertal varianter redovisas för säkerhetsoch daglås med nyckel- eller kortpassage i en riktning. Observera att detta anger en lägsta nivå och att låsningen därutöver ska anpassas till respektive dörrs funktion. 3.4.3 Skyddsnivå 3 Skalskydd i skyddsnivå 3 har till uppgift att ge ett grundläggande inbrottsskydd för det skyddade områdets omslutningsytor och dess öppningar, samt därutöver försvåra bortförandet av stöldgods. Denna skyddsnivå är avsedd för verksamheter som endast är bemannade under delar av dygnet och har för vården genomsnittliga skyddsbehov. 3.4.3.1 Omfattning Dörrar, portar och luckor ska fördröja inbrott från det skyddade områdets utsida. Väggar, golv och tak ska konstruktionsmässig fördröja genombrott. Fönster placerade lägre än 4 meter över ståplan ska förses med lås som fördröjer uppbrytning från in och utsida. Under de tider då det skyddade området är obemannat ska dörrar, portar och luckor fördröja utbrott från det skyddade området.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 14 (73) Principiell omfattning för skyddsnivå 3 3.4.3-1 3.4.4 Skyddsnivå 4 Skalskydd i skyddsnivå 4 har till uppgift att ge ett kraftigt inbrottsskydd för det skyddade områdets omslutningsytor och dess öppningar, samt försvåra bortförandet av stöldgods. Denna skyddsnivå är avsedd för verksamheter som högre skyddsbehov. 3.4.4.1 Omfattning Dörrar, portar, luckor och fönster ska kraftigt fördröja inbrott från det skyddade områdets utsida, samt under de tider då det skyddade området är obemannat fördröja utbrott från insidan. Väggar, golv och tak ska konstruktionsmässigt kraftigt fördröja genombrott. Daglås Daglås med utrymningsbehör Principiell omfattning för skyddsnivå 4 3.4.4-1 3.4.4.2 Funktion
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 15 (73) Ska uppfylla kraven för skyddsnivå 3 3.4.4.3 Skyddsklass Skalskyddet ska uppfylla skyddsklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 200, med vissa undantag från kravet på godkänd låsenhet. Därutöver ska inkrypningsskydd installeras enligt SSF 200 skyddsklass 3. Istället för godkänd låsning gäller som lägsta nivå att dörr i skalskydd låses med säkerhetslås under de tider lokalen är obemannad. Dörr i skalskydd får då verksamhet bedrivs låsas med daglås. Daglås får vara för nyckel- eller kortpassage i en riktning. Säkerhetslås ska vara med nyckel- eller kortpassage i båda riktningar. Krav på låsning av dörrar framgår under avsnitt 6 Låsenhet. 3.4.4.4 Behörighetskontroll Öppning av fönster och tillträde till skyddat område ska styras med nyckel ingående i skyddat låssystem eller passerkontrollsystem i lägst passernivå 3 enligt beskrivning i avsnitt 8.2.3. Under tider då lokalen är obemannad ska utpassage från skyddat område styras lika tillträdet. 4 Områdesskydd 4.1 Områdesskydd nivå 1 Områdesskydd i skyddsnivå 1 har till uppgift att markera gräns och utgör inte intrångsskydd. 4.1.1 Omfattning För att uppfylla denna nivå utformas områdesskyddet med normala staket, grindar och bommar utan särskilda krav på utformning. 4.1.2 Behörighetskontroll Tillträde får ske utan kontroll. 4.2 Områdesskydd nivå 2 Områdesskydd i skyddsnivå 2 har till uppgift att ge ett grundläggande skydd mot intrång till det skyddade området. Denna skyddsnivå är avsedd för att ge ett förhöjt skydd mot inbrott och skadegörelse, men är inte avsett som enda skydd för stöldbegärlig egendom. 4.2.1 Omfattning För att uppfylla denna nivå utformas områdesskyddet enligt SSF 200, med undantag för kravet på taggtråd. Området i anslutning till stängslet skall vara fritt från vegetation, fasta föremål och uppställd materiel eller gods. Områdesskyddet ska kompletteras med en god
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 16 (73) belysning som försvårar för obehöriga personer att ta sig in och uppehålla sig på och intill det skydde området. 4.2.2 Behörighetskontroll Tillträde till skyddat område ska styras med nyckel ingående i skyddat låssystem eller passerkontrollsystem i lägst passernivå 3 enligt beskrivning i avsnitt 8.2.3. Under tider då området är obemannad ska utpassage från skyddat område styras lika tillträdet. 4.3 Områdesskydd nivå 3 Områdesskydd i skyddsnivå 3 har till uppgift att ge ett förhöjt skydd mot intrång till det skyddade området. Denna skyddsnivå är avsedd för att ge ett grundläggande skydd för stöldbegärlig egendom inom det skyddade området, samt ge ett förhöjt skydd mot inbrott och skadegörelse, 4.3.1 Omfattning För att uppfylla denna nivå utformas områdesskyddet enligt SSF 200. Områdesskyddet ska förses med skyltning om tillträdesförbud. Området i anslutning till stängslet skall vara fritt från vegetation, fasta föremål och uppställd materiel eller gods. Områdesskyddet ska kompletteras med en god belysning som försvårar för obehöriga personer att ta sig in och uppehålla sig på och intill det skydde området. 4.3.2 Behörighetskontroll Tillträde till skyddat område ska styras med nyckel ingående i skyddat låssystem eller passerkontrollsystem i lägst passernivå 3 enligt beskrivning i avsnitt 8.2.3. Under tider då området är obemannad ska utpassage från skyddat område styras lika tillträdet.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 17 (73) 5 Tekniska krav för Byggnadstekniskt skydd Detta avsnitt redovisar de tekniska krav som byggnadstekniska skyddsinstallationer lägst skall uppfylla, samt de åtaganden som säkerhetsentreprenören skall uppfylla gällande service och underhåll. Vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar skall beställaren av byggnadstekniskt skydd precisera skyddets omfattning. För denna precisering används övergripande krav redovisade i avsnitt 3.1 med underpunkter. 5.1 Generella krav Grunden för det byggnadstekniska skyddet är att samtliga byggnadsdelar lägst skall uppfylla gällande lagstiftning och standarder inom byggområdet, vilket även omfattar krav i gällande brandskyddsdokumentation. Alla delar av det byggnadstekniska skyddet skall uppfylla den skalskyddsklass, enligt Svenska stöldskyddsföreningens gällande regler SSF 200, som berört utrymme skall uppfylla. För samtliga delar gäller att det byggnadstekniska skyddet inte utan svårighet får kunna demonteras från den oskyddade sidan, dvs. den förväntade angreppssidan. Detta innebär bland annat att skruvar åtkomliga från angreppssidan eller publika utrymmen skall vara säkerhetsskruv, som inte kan demonteras med annat än specialverktyg. Tillverkarens montageanvisningar skall följas. 5.1.1 Generellt avsteg från SSF 200 Avsteg förekommer från krav på godkänd låsenhet.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 18 (73) 6 Låsenhet Observera att nedan angivna krav endast avser låsning. Därutöver behöver låshus i vissa fall även ha tillhållning med fallkolv. 6.1 Mekanisk låsning av dörr utan krav på utrymning 6.1.1 Nyckelpassage i en riktning 6.1.1.1 Självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vred eller trycke med splitfunktion. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. 6.1.1.2 Icke självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 14 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vred eller trycke med splitfunktion. Vid upplåsning via vred ska manöver ej överstiga 90. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista. 6.1.1.3 Säkerhetslås för nyckelpassage i en riktning Dörr låses med godkänd låsenhet uppfyllande krav enligt SS 3522 klass 3, undantaget krav på låscylinder. Låscylinder på angreppssidan skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3, men från motsatt sida manövreras låsning via vredcylinder. 6.1.2 Nyckelpassage i båda riktningar 6.1.2.1 Självlåsande daglås för nyckelpassage i båda riktningar Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från båda sidor skall låsning endast manövreras via låscylinder. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. 6.1.2.2 Icke självlåsande daglås för nyckelpassage i båda riktningar Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 14 mm. Från båda sidor skall låsning endast manövreras via låscylinder och manöver ska ej överstiga 90. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 19 (73) 6.1.2.3 Säkerhetslås för nyckelpassage i båda riktningar Dörr låses med godkänd låsenhet uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3, vilket bl. a innebär att låsning från båda sidor manövreras via låscylinder. 6.2 Mekanisk låsning av dörr med krav på utrymning I för respektive lokal gällande brandskyddsdokumentation redovisas omfattning och krav på utrymningsvägar. Montage av lås skall alltid följa myndighetskrav och krav i brandskyddsdokumentation. Om utrymningsväg förses med lås som, under någon del av dygnet, blockerar utrymningsfunktionen skall dessa lås vara i utförande med en kontaktfunktion för indikering av låst respektive olåst läge. Kontaktfunktionen skall vid låst läge förregla en funktion som är väsentlig för verksamheten inom den lokal som utrymningsvägen betjänar. 6.2.1 Nyckelpassage i en riktning 6.2.2 Självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning 6.2.2.1 Utrymning via tryckesfunktion, utan karv på återinrymning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via trycke med splitfunktion. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. 6.2.2.2 Utrymning enligt SS-EN 1125, utan karv på återinrymning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. 6.2.2.3 Utrymning via tryckesfunktion, med krav på återinrymning Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via trycke med splitfunktion, samt vred för återlåsning. Efter passage med trycke skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 20 (73) 6.2.2.4 Utrymning enligt SS-EN 1125, med krav på återinrymning Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vred, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. 6.2.3 Säkerhetslås för nyckelpassage i en riktning 6.2.3.1 Utrymning via tryckesfunktion. Uppfyller krav på återinrymning Dörr låses med mekanisk regel eller hakregel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vredcylinder, samt trycke med splitfunktion. Låscylinder på angreppssidan, slutbleck och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Slutbleck får ersättas med hål i stålkarm förutsatt att detta ger motsvarande brytmotstånd. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av regelns läge. 6.2.3.2 Utrymning enligt SS-EN 1125. Uppfyller krav på återinrymning Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vredcylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125. Låscylinder på angreppssidan, slutbleck och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Slutbleck får ersättas med hål i stålkarm, förutsatt att detta ger motsvarande brytmotstånd. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av regelns läge. 6.2.4 Nyckelpassage i båda riktningar 6.2.4.1 Utrymning enligt SS-EN 1125, utan karv på återinrymning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via låscylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Låsning skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör. 6.2.4.2 Utrymning enligt SS-EN 1125, med krav på återinrymning Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via låscylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 21 (73) förregling. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör. 6.2.5 Säkerhetslås för nyckelpassage i båda riktningar 6.2.5.1 Utrymning enligt SS-EN 1125. Uppfyller krav på återinrymning Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via låscylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125. Låscylinder på angreppssidan, slutbleck och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Slutbleck får ersättas med hål i stålkarm, förutsatt att detta ger motsvarande brytmotstånd. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör, samt indikering av regelns läge. 6.2.6 Mekanisk låsning av fönster Fönster låses med godkänd låsning uppfyllande SS 3620 lägst klass A. Låsning skall manövreras via låscylinder. Fönsterdörrar skall uppfylla ovan redovisade krav för dörrar. 6.2.7 Mekanisk låsning av port och lucka Port och lucka låses i första hand med godkänd låsenhet uppfyllande krav enligt SS 3522 klass 3 och i andra hand med alternativ låsning uppfyllande skyddsklass 2 enligt SSF 200. Låsfunktion skall i båda fall manövreras via låscylinder. 6.3 Elektromekanisk låsning av dörr utan krav på utrymning Elektromekanisk låsning får ej vara i utförande med mekanisk uppställningsfunktion. 6.3.1 Kortläsarkontroll i en riktning 6.3.2 Daglås för kortläsarkontroll i en riktning 6.3.2.1 Elektromekaniskt slutbleck Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Cylinderfall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. 6.3.2.2 Elektromekaniskt låshus
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 22 (73) Dörr låses med elektromekaniskt fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via trycke med splitfunktion eller elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista. Trycke med splitfunktion skall i förekommande fall vara försett med mikrobrytare för överföring av öppningssignal till passerkontrollsystem. Låshus skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av kolvläge. 6.3.3 Säkerhetslås för kortläsarkontroll i en riktning 6.3.3.1 Elektromekaniskt slutbleck Dörr låses med godkänd mekanisk låsenhet enligt SS 3522 klass 3, som skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt slutbleck skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS 3079. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. Låshus skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. 6.3.3.2 Elektromekaniskt låshus Dörr låses med elektromekaniskt lås med regel eller hakregel i kombination med mekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt lås skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS 3079. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passer-kontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Slutbleck, låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Låshusets styrenhet skall vara i utförande med indikering av regelns läge. 6.3.4 Kortläsarkontroll i båda riktningar 6.3.5 Daglås för kortläsarkontroll i båda riktningar 6.3.5.1 Elektromekaniskt slutbleck Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Cylinderfall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från båda sidor skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passer-
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 23 (73) kontrollsystem. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. 6.3.5.2 Elektromekaniskt låshus Dörr låses med elektromekaniskt fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från båda sidor skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Låshus skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av kolvläge. 6.3.6 Säkerhetslås för kortläsarkontroll i båda riktningar 6.3.6.1 Elektromekaniskt slutbleck Dörr låses med godkänd mekanisk låsenhet enligt SS 3522 klass 3, som skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt slutbleck skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS 3079. Från båda sidor skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. Låshus skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. 6.3.6.2 Elektromekaniskt låshus Dörr låses med elektromekaniskt lås med regel eller hakregel i kombination med mekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt lås skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS 3079. Från båda sidor skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Slutbleck, låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Låshusets styrenhet skall vara i utförande med indikering av regelns läge. 6.4 Elektromekanisk låsning av dörr med krav på utrymning I för respektive lokal gällande brandskyddsdokumentation redovisas omfattning och krav på utrymningsvägar. Montage av lås skall alltid följa myndighetskrav och krav i brandskyddsdokumentation. Utöver nedan redovisade låsningar kan krav på utrymning i vissa fall även uppfyllas med elektromekanisk låsning med omvänd funktion, vilket innebär att låsning skall vara olåst i strömlöst läge. Om utrymningsväg förses med lås som, under någon del av dygnet, blockerar utrymningsfunktionen skall dessa lås vara i utförande med en kontaktfunktion för indikering av låst respektive olåst läge. Kontaktfunktionen skall vid låst läge förregla en funktion som är väsentlig för verksamheten inom den lokal som utrymningsvägen betjänar.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 24 (73) Elektromekanisk låsning får ej vara i utförande med mekanisk uppställningsfunktion. 6.4.1 Kortläsarkontroll i en riktning 6.4.2 Daglås för kortläsarkontroll i en riktning 6.4.2.1 Utrymning via tryckesfunktion. Självlåsande efter utrymning Dörr låses med elektromekaniskt fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via trycke med splitfunktion. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Tryckesfunktionen skall vara försedd med mikrobrytare för överföring av öppningssignal till passerkontrollsystem. 6.4.2.2 Utrymning enligt SS-EN 179. Självlåsande efter utrymning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Cylinderfall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179 eller elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Observera att mekanisk öppning via utrymningsbehör inte får användas för norrmal passage eftersom passerkontrollsystemet är i utförande med låskontroll. 6.4.2.3 Utrymning enligt SS-EN 1125. Självlåsande efter utrymning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Cylinderfall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125 eller elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Observera att mekanisk öppning via utrymningsbehör inte får användas för norrmal passage eftersom passerkontrollsystemet är i utförande med låskontroll. 6.4.2.4 Utrymning enligt SS-EN 179. Icke självlåsande efter utrymning Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Regel/fall skall låsa mot elektromekaniskt slut-
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 25 (73) bleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Lås-hus skall vara i utförande med indikering av regel-/kolvläge. 6.4.2.5 Utrymning enligt SS-EN 1125. Icke självlåsande efter utrymning Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Regel/fall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontroll-system. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Låshus skall vara i utförande med indikering av regel-/kolvläge. 6.4.2.6 Utrymning enligt SS-EN 179 och elektromekaniskt slutbleck. Icke självlåsande efter utrymning Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm och låsa mot elektromekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt slutbleck skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS 3079. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS- EN 179, samt elektriskt via öppningsknapp i passer-kontrollsystem. Låscylinder och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Låsenhet skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. 6.4.3 Säkerhetslås för kortläsarkontroll i en riktning 6.4.3.1 Utrymning enligt SS-EN 179 och elektromekaniskt låshus Icke självlåsande efter utrymning Dörr låses med elektromekanisk regel eller hakregel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm och låsa mot mekaniskt slutbleck. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Slutbleck, låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Låshusets styrenhet skall vara i utförande med indikering av regelns läge. 6.4.3.2 Utrymning enligt SS-EN 1125. Icke självlåsande efter utrymning
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 26 (73) Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm och låsa mot elektromekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt slutbleck skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS 3079. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125, samt elektriskt via öppningsknapp i passerkontrollsystem. Låscylinder och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Låsenhet skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. 6.5 Kortläsarkontroll i båda riktningar 6.5.1 Daglås för kortläsarkontroll i båda riktningar 6.5.1.1 Utrymning enligt SS-EN 179. Självlåsande efter utrymning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Cylinderfall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Låshus skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. 6.5.1.2 Utrymning enligt SS-EN 1125. Självlåsande efter utrymning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Cylinderfall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Låsning skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. 6.5.1.3 Utrymning enligt SS-EN 179Icke självlåsande efter utrymning Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14 mm. Regel/fall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 27 (73) Låsenhet skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. 6.5.1.4 Utrymning enligt SS-EN 1125 Icke självlåsande efter utrymning Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14 mm. Regel/fall skall låsa mot elektromekaniskt slutbleck, som skall motstå brytkrafter motsvarande minst 7 kn. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Låsenhet skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. 6.5.2 Säkerhetslås för kortläsarkontroll i båda riktningar 6.5.3 Icke självlåsande efter utrymning 6.5.3.1 Utrymning enligt SS-EN 179 och elektromekaniskt slutbleck. Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm och låsa mot elektromekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt slutbleck skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS 3079. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Låscylinder och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Låsenhet skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. 6.5.3.2 Utrymning enligt SS-EN 179 och elektromekaniskt låshus. Dörr låses med elektromekanisk regel eller hakregel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm och låsa mot mekaniskt slutbleck. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och plomberat utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 179, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Slutbleck, låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Låshusets styrenhet skall vara i utförande med indikering av regelns läge. 6.5.3.3 Utrymning enligt SS-EN 1125. Icke självlåsande efter utrymning Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm och låsa mot elektromekaniskt slutbleck. Elektromekaniskt
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 28 (73) slutbleck skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS 3079. Från angreppssidan skall låsning manövreras mekaniskt via låscylinder, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Från motsatt sida manövreras låsning mekaniskt via låscylinder och utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125, samt elektriskt via kortläsare i passerkontrollsystem. Låscylinder och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Låsenhet skall vara i utförande med inbyggd mikrobrytare för indikering av regelns läge. Elektromekaniskt slutbleck skall vara i utförande med låskolvskontakt. 6.6 Elektromekanisk låsning av port och lucka Port och lucka låses med elektromekaniskt lås som skall motstå manuella angrepp motsvarande kraven för klass 3 enligt SS 3079. Låscylinder och montage skall uppfylla kraven för godkänd låsenhet enligt SS 3522 klass 3. Låshusets styrenhet skall vara i utförande med indikering av regelns läge. Alternativt får port låsas med annan för ändamålet avsedd elektriskt styrd låsning som lägst skall motstå brytkrafter motsvarande minst 10 kn. 6.7 Elektromagnetisk låsning Låsning med elektromagnet skall dimensioneras för att uppfylla samma krav på brytmotstånd som ställs på elektromekanisk låsning. Elektromagnetens montage och hållkraft skall anpassas till de förhållanden som råder i det enskilda fallet. Faktorer som skall beaktas är exempelvis ett dörrblads storlek och tyngd. 6.7.1 Beslag Beslag som kommer normalt berörs i samband med passage skall vara i nickelfritt utförande. 6.7.2 Trycken Trycken skall vara i utförande med returfjäder och monteras med genomgående tryckesskruv. Hylsmutter skall monteras mot angreppssidan. 6.7.3 Draghandtag Draghandtag skall på dörr i säkerhetsgräns fästas med separat genomgående skruv direkt genom dörrblad. 6.7.4 Karmöverföring Karmöverföring skall monteras infälld mellan dörrblad och karm. Karmöverföringens maximala öppningsvinkel skall med god marginal överstiga dörrens maximala öppningsvinkel.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 29 (73) Utanpåliggande karmöverföring får endast monteras där dörrens konstruktion omöjliggör ett infällt montage. I dessa fall skall den utanpåliggande karmöverföringen vara tillverkad av metall och monteras i övre hörn på dörrbladets säkra sida. Även vid utanpåliggande montage av karmöverföring skall ledning i första hand förläggas infälld. Om så inte kan ske skall ledning förläggas i metallist på dörrens säkra sida. 6.7.5 Gångjärn Gångjärn på dörr av stål skall vara i utförande för horisontell och vertikal justering. Gångjärn på dörr av trä skall vara utförande för vertikal justering. Samtliga gångjärn skall kunna smörjas då dörren sitter på plats. Modell och antal gångjärn skall anpassas till dörrens tyngd och bredd. 6.7.6 Kantregel Kantregel skall lägst uppfylla samma krav på skyddsklass som partiets övriga låsning. Inom publika ytor ska kantregel för låsning av passivt dörrblad i första hand ersättas med låsbar spanjolett. Där dörrens konstruktion eller funktion omöjliggör detta ska automatiska kantreglar monteras. Vid montage av automatiska kantreglar skall aktiv dörr förses med glidbleck. 6.7.7 Spanjoletter Spanjolett skall lägst uppfylla samman krav på skyddsklass som partiets övriga låsning. För låsbar spanjolett skall låsning manövreras via låscylinder. Inom publika ytor ska passivt dörrblad förses med låsbar spanjolett. Där dörrens konstruktion eller funktion omöjliggör detta ska automatiska kantreglar monteras. För dörrar med passerkontrollsystem skall spanjolett förses med kontaktfunktion för indikering av låst läge. 6.7.8 Slutbleck Låsenhet, kantregel och spanjolett skall alltid låsa mot för respektive produkt avsett slutbleck. Undantag från detta krav får endast göras i stålkarm och under förutsättning att brytmotstånd och funktion motsvarar slutbleckets. 6.7.9 Bakkantssäkring Bakkantssäkring ska även i skyddsklass 1 och 2 vara i utförande med två bakkantsbeslag. 6.7.10 Brytskydd
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 30 (73) Brytskydd skall vara utformade för montage längs dörrens hela höjd. Infästning skall dimensioneras för att motstå brytkrafter som överstiger brytskyddets hållfasthet. På metalldörr skall brytskydd utformas för att skapa negativ brytvinkel, samt monteras med genomgående skruv alternativt svetsning. 6.8 Dörrstyrning 6.8.1 Dörrstängare Dörrstängarens kraft och utformning skall anpassas till dörrblads storlek och tyngd. Öppningsbroms, stängningshastighet och tillslagskraft skall vara individuellt justerbara. Dörrstängare skall monteras på montageplatta. Observera att mekanisk uppställning inte får förekomma i brandcellsgräns, utan att uppställning i dessa fall skall ske elektromekaniskt. 6.8.2 Automatiska dörröppnare Automatisk dörröppnare skall kunna styras via armbågskontakter, radar och automatiskt assistera manuell öppning av dörr, så kallad Push and Go. Vidare skall automatisk dörröppnare minst vara förberedd för anslutning av säkerhetssensor som avbryter öppning vid risk för klämning. Radar för styrning av automatisk öppning skall vara riktningskännande, så att den endast öppnar vid rörelse i passageriktningen. Armbågskontakters placering och utformning skall uppfylla krav på tillgänglighet. Automatisk dörröppnare skall monteras på montageplatta. Automatisk dörröppnare i säkerhetsgräns får ej vara försedd med åtkomlig programväljare eller knapp för uppställningsfunktion. Automatisk dörröppnare skall vid låst dörr bortkopplas av kontaktfunktion som indikerar låst läge. 6.8.3 Dörrenhet Vid nyinstallation skall dörrtillverkaren på fabrik förse dörrenheten med urtag för lås och beslag, samt eventuell kanalisation. Lås och beslag skall sedan eftermonteras på plats. Dörrar som utsätts för klimatpåverkan skall i utförande med elektromekanisk låsning vara tillverkad med en bärande konstruktion av stål. Syftet med detta krav är att höja driftsäkerheten och minimera påverkan av exempelvis temperaturväxlingar. På metalldörrar skall samtliga beslag monteras med maskingängad stålskruv.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 31 (73) Dörrens huvudlås placeras så att trycke/utrymningsbeslag hamnar maximalt 1 m över färdigt golv. Om dörren utformas med ett extralås skall detta placeras under huvudlåset, så att avståndet mellan låshusens reglar är minimum 400 mm. 6.9 Fönster och glaspartier Montage skall utföras enligt Monteringstekniska kommitténs anvisningar eller med motsvarande metod. Öppningsbara fönster skall hållas stänga med infälld spanjolett. 6.10 Galler och grind Mekanisk eller elektromekanisk låsning av öppningsbart galler eller grind skall manövreras via låscylinder eller passerkontrollsystem. Öppningsbara galler och grindar skall vara i utförande med i konstruktionen integrerad anslagsprofil, som skall motstå samma brytkrafter som övriga delar av grind/galler.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 32 (73) 7 Låssystem Där det i denna handling föreskrivs låscylinder skall denna alltid ingå i det låssystem som omfattar berörd lokal. Låssystem ska vara av fabrikat Iloq, detta för att Landstinget ska få en effektiv låsadministration och snabbt kunna få bort förlorade nycklar ur systemet samt att det ej behöver flyttas om cylindrar då det går att programmera om dessa för nya behörigheter. Låscylinder för säkerhetslås skall monteras i förstärkt cylinderbehör som skall uppfylla SS 3522 klass 3. Där det i denna handling förskrivs dubbel cylinder på daglås får insidan ersättas av täckbricka fäst med envägsskruv. Undantaget förutsätter att dörrens funktion inte kräver nyckelpassage i båda riktningar. Höjd cylinderring skall anpassas till montageförhållandena i det enskilda fallet. Differens mellan cylinder och behör får ej överstiga 1 mm. 7.1 Service och underhåll Säkerhetsentreprenören skall under garantitiden utföra skötsel och underhåll enligt tillverkarens anvisningar för berörda produkter. Säkerhetsentreprenören skall under garantitiden minst en gång per kalenderår utföra en funktionskontroll. Protokoll från service och funktionskontroller ska senast efter 5 arbetsdagar vara Locums säkerhetschef tillhanda i digitalt format. 7.2 Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1.3. Dokumentation skall omfatta: Teknisk information om installerade produkter Service- och underhållsrekommendationer inkl intervall för installerade produkter Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar. För låssystem skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av gällande databas. Locum har äganderätten till dokumentation och säkerhetskopia.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 33 (73) 8 Passerkontrollsystem 8.1 Övergripande krav Detta avsnitt, med underpunkter, redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av passerkontrollssystemets omfattning vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar. Landstingsfastigheter har idag ett överordnat system för administration av passersystem, systemet är Alliera från Amido. Vid upphandling av nytt passersystem ska kraven i anbudsskedet vara att systemet ska uppfylla nivå 2 och vid projektavslut nivå 4, detta för att kunna administrera de underordnade systemen fullt ut från central plats inom landstinget Tekniska krav som passerkontrollsystem lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 1.3.1med underpunkter. 8.1.1 Övergripande uppgift Passerkontrollsystemets uppgift är att begränsa tillträdet till ett utrymme. Systemets säkerhet påverkas av möjligheten att manipulera det från utrymmets utsida. 8.2 Nivåer Detta avsnitt beskriver passerkontrollsystemets uppgift, omfattning och funktion. Beskrivningen är indelad i passernivå 1-4, där passernivå 1 innebär lägst skydd och passernivå 4 högst skydd. Principiell omfattning av skyddsnivå 1 8.1.1-1
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 34 (73) 8.2.1 Passernivå 1 8.2.1.1 Uppgift System i passernivå 1 har till uppgift att förhindra inpassage för obehöriga, vilket sker genom att dörr öppnas med kod. 8.2.1.2 Omfattning Knappsats för inmatning av kod monteras på dörrens utsida och styr dörrens låsfunktion. Kontroll av behörighet och styrfunktioner för lås placeras på dörrens utsida eller i låshuset. Passernivå 1 omfattar två huvudalternativ för utformning. Båda alternativen är likvärdiga ur säkerhetssynpunkt. Alternativ 1 Knappsats för dörrbladsmontage sammankopplas mekaniskt med dörrens låsfunktion. Alternativ 2 Separat knappsats monteras på dörrens utsida och sammankopplas elektriskt med dörrens låsfunktion. 8.2.1.3 Funktion När behörig kod anges på knappsatsen ges en styrsignal som öppnar dörrens låsfunktion. Kod får vara antingen personlig eller gemensam för en grupp av människor. Ut från utrymmet får passage ske utan behörighetskontroll, exempelvis via trycke, vred eller öppningstryckknapp. Passernivå 1 får inte användas för styrning av inbrottslarm. 8.2.2 Passernivå 2 8.2.2.1 Uppgift System i passernivå 2 har till uppgift att förhindra inpassage för obehöriga, vilket sker genom att dörr öppnas med passerkort. 8.2.2.2 Omfattning Kortläsare monteras på dörrens utsida och styr dörrens låsfunktion. Kontroll av behörighet och styrfunktioner för lås placeras på dörrens utsida eller i låshuset. Passernivå 2 omfattar två huvudalternativ för utformning. Båda alternativen är likvärdiga ur säkerhetssynpunkt. Alternativ 1 Kortläsare för dörrbladsmontage sammankopplas mekaniskt med dörrens låsfunktion.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 35 (73) Alternativ 2 Separat kortläsare monteras på dörrens utsida och sammankopplas elektriskt med dörrens låsfunktion. 8.2.2.3 Funktion När behörigt passerkort avläses ges en styrsignal som öppnar dörrens låsfunktion. Ut från utrymmet får passage ske utan behörighetskontroll, exempelvis via trycke, vred eller öppningstryckknapp. Passernivå 2 får inte användas för styrning av inbrottslarm. 8.2.3 Passernivå 3 8.2.3.1 Uppgift System i passernivå 3 har till uppgift att förhindra inpassage för obehöriga, vilket sker genom att dörr öppnas med passerkort. Därutöver ska systemet förhindra manipulation från dörrens utsida. 8.2.3.2 Omfattning Kortläsare monteras på dörrens utsida och styr dörrens låsfunktion. Kontroll av behörighet och styrfunktioner för lås ska placeras i separat kontrollenhet på dörrens insida. Dörr ska omfattas av dörrlägesövervakning där systemet övervakar att dörren efter passage åter uppnår stängt och låst läge. Om så ej sker ska akustisk larmsignal avges lokalt vid dörren. Kontrollenhet ansluts till centralutrustning för styrning och övervakning. 8.2.3.3 Funktion När behörigt passerkort avläses ges en styrsignal som öppnar dörrens låsfunktion. Under delar av dygnet kan öppning styras av passerkort i kombination med personlig kod. Ut från utrymmet får passage ske utan behörighetskontroll, exempelvis via kontaktfunktion i trycke eller öppningstryckknapp. 8.2.4 Passernivå 4 8.2.4.1 Uppgift System i passernivå 4 ska fylla samma uppgift som system i nivå 3, samt därutöver förhindra utpassage för obehöriga. Detta sker genom att dörr öppnas med passerkort i båda riktningar.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 36 (73) 8.2.4.2 Omfattning Kortläsare monteras på dörrens insida samt utsida och styr dörrens låsfunktion. Kontroll av behörighet och styrfunktioner för lås ska placeras i separat kontrollenhet på dörrens insida. Dörr ska omfattas av dörrlägesövervakning där systemet övervakar att dörren efter passage åter uppnår stängt och låst läge. Om så ej sker ska akustisk larmsignal avges lokalt vid dörren. Kontrollenhet ansluts till centralutrustning för styrning och övervakning. 8.2.4.3 Funktion När behörigt passerkort avläses ges en styrsignal som öppnar dörrens låsfunktion. Under delar av dygnet kan öppning styras av passerkort i kombination med personlig kod. 8.3 Styrning av inbrottslarm Till- och frånkoppling av inbrottslarm får endast styras av passerkontrollsystem uppfyllande passernivå 3 eller 4. I de fall passage sker via dörrar med tillkopplat inbrottslarm ska berörda inbrottslarmsdetektorer förbikopplas under förutbestämd passagetid, samt därefter under ytterligare 30 sekunder. Under dessa 30 sekunder avger passerkontrollsystemets dörrlägeskontroll akustisk larmsignal. Om dörren även efter dessa 30 sekunder är öppen eller olåst övergår inbrottslarmsystemet i larmläge. I de fall passerkontrollsystemet används för till och frånkoppling av inbrottslarmade områden ska detta ske via kortläsare utanför det larmade områdets entrédörr. Till- och frånkoppling ska dygnet runt styras med behörigt passerkort i kombination med personlig kod. Till- och frånkoppling ska indikeras optiskt i kortläsare. 8.4 Systemets struktur Passerkontrollsystemets kärna utgörs av en centralutrustning som placeras i ett låst och övervakat utrymme. Via kontrollenheter är centralutrustningen ansluten till kortläsare, lås o d vid respektive dörrmiljö. Uppgifter om personer, behörigheter med mera uppdateras centralt, men vid kommunikationsfel kan respektive kontrollenhet styra sina dörrmiljöer lokalt. Passerkontrollsystemet kan även sammankopplas med inbrottslarmsystem för tilloch frånkoppling inbrottslarmsdetektorer. Observera att det endast är passernivå 3 och 4 som måste ingå i ett centralanslutet passerkontrollsystem. Övriga passernivåer kan istället vara lokala system för en dörrmiljö.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 37 (73) 9 Tekniska krav för passerkontroll Detta avsnitt med underpunkter, redovisar de tekniska krav som passerkontroll lägsta ska uppfylla och krav på säkerhetsentreprenörens åtaganden gällande service och underhåll. Vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar skall beställaren av passerkontroll precisera passerkontrollens omfattning. För denna precisering används övergripande krav redovisade i avsnitt 3.1 med underpunkter. 9.1 Generella krav Systemet skall fungera autonomt utan funktionsbortfall. 9.2 Knappsatser och kortläsare Knappsatser och kortläsare skall vid montage inom publika miljöer vara tillverkade av metall eller material med motsvarande slagtålighet och ej gå att öppna utan specialverktyg. Knappsatser och kortläsare skall upprätthålla sin funktion vid all på platsen förekommande miljöpåverkan, exempelvis temperatur och luftfuktighet. Om så erfordras skall enhet förses med uppvärmning och väderskydd. Kortläsare skall monteras i underkant 1200 mm över färdigt golv. 9.2.1 Fristående knappsatser (kodlås) och kortläsare Fristående knappsatser och kortläsare utgörs av fristående enheter med lokal beslutslogik, minne och styrfunktion. Dessa enheter är inte avsedda för anslutning till centralanslutet passerkontrollsystem. 9.2.2 Fristående knappsats för dörrbladsmontage Knappsats skall vara i utförande för montage över dörrens urtag för cylinder och/eller trycke. Knappsats skall vara i utförande för inmatning av koder uppbyggda av siffrorna 0-9. Behörighet skall styras av minst 4 individuella fyrställiga koder. Efter inmatning av behörig kod skall manuell öppning tillåtas av mekanisk låsning. 9.2.3 Fristående knappsats för separat montage Knappsats (kodlås) skall vara i utförande för inmatning av koder uppbyggda av siffrorna 0-9. Behörighet skall styras av minst 4 individuella fyrställiga koder. Efter inmatning av behörig kod skall inbyggd reläfunktion styra elektromekanisk låsning. 9.2.4 Fristående kortläsare för dörrbladsmontage
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 38 (73) Kortläsarenhet skall vara i utförande för montage över dörrens urtag för cylinder och/eller trycke. Kortläsare skall vara i utförande för Mifare sektorläsning på sektor 14 för passerkortsnummer, så att SLL:s e-tjänstekort kan användas som passerkort. Efter inläsning av behörig kod skall manuell öppning tillåtas av mekanisk låsning. 9.2.5 Fristående kortläsare för separat montage Kortläsare skall vara i utförande för Mifare sektorläsning på sektor 14 för passerkortsnummer, så att SLL:s e-tjänstekort kan användas som passerkort. Efter inläsning av behörig kod skall inbyggd reläfunktion styra elektromekanisk låsning. 9.2.6 Systemanslutna kortläsare Systemanslutna kortläsare är avsedda för anslutning till centralanslutet passerkontrollsystem. Kortläsare skall vara i utförande med knappsats för inmatning av personliga koder. Knappsats skall vara uppbyggd av siffrorna 0-9 och siffran 5 skall vara försedd med relief för synskadade. Kortläsare skall vara i utförande för Mifare sektorläsning på sektor 14 för passerkortsnummer, så att SLL:s E-tjänstekort kan användas som passerkort. Kortläsare skall vara av beröringsfri typ för avläsning av kort, med ett minsta läsavstånd av 30mm ifrån framkant av kortläsare Kortläsare skall vara i utförande med optisk indikering av normaldrift, låset öppet, ej behörig, fel i avläsning, slå personlig kod och larmområde till- respektive frånkopplat. Kortläsare skall vara i utförande med akustiskt signaldon för indikering från dörrlägesövervakning. 9.2.7 Tryckknapp Tryckkappen skall vara försedd med nyckelsymbol 9.3 Ledningsnät Ledningsnät skall förläggas inom skyddat område.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 39 (73) 9.4 Centralutrustningar Centralutrustning skall vara placerad i ett låst utrymme. Centralutrustning skall vara försedd med utrustning för kommunikation via fastighetsnätet. 9.5 Undercentral Undercentralen skall kunna arbeta autonomt d.v.s. att den kan arbeta vidare utan påverkan av kommunikationsbortfall med centralutrustningen. Då kommunikation återupprättas skall lagrad information i undercentral överföras till/från centralutrustning. Undercentral skall vara för anslutning av dörrnoder. Undercentralen skall kunna hantera samtliga kort som finns inprogrammerade i systemet med avseende på grupper och scheman. 9.6 Dörrnod Dörrnod skall vara för anslutning av kortläsare, magnetkontakt, tryckknapp och elektromekanisk låsning. Dörrnod skall realisera förbikoppling av larm samt till- och frånslag av larm. Dörrnod skall monteras på den säkra sidan i anslutning till respektive dörr. Dörrnoden skall kunna förses med funktion av styrning av dörrautomatik. 9.7 Funktion I passerkontrollsystemet skall kortläsare kunna indelas i grupper (systemet programmeras på sådant sätt att en kortinnehavare med en manöver får tillgång till en eller flera dörrar). I passerkontrollsystemet skall olika scheman styra kortbehörigheter (systemet kan ge kortinnehavaren behörighet på olika tider av dygnet). Alla händelser skall finnas loggade i datalogg, samtliga med datum, tid, placering av apparat samt eventuella personuppgifter. Följande typer av händelser skall indikeras som larm realtidlogg: Forcerad dörr Dörr öppen för länge Felaktig eller bristande funktion på kortläsaresystemet. Sabotage Spänningsbortfall Samtliga loggade händelser i systemet skall arkiveras.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 40 (73) Samtliga loggade händelser skall kunna skrivas ut på skrivare och bildskärm. Passerkort skall kunna spåras, d v s i vilka läsare och i vilken ordning som kortet används. Viktiga delar i anläggningen skall anpassas för att med enkelhet kunna bytas utan att hela/delar av systemet behöver stängas ned. Med viktiga delar avses följande: Kortläsare Dörrnod Undercentralens elektronikkort När kortläsare skall monteras i hissar så måste detta samordnas med Locums hisspecialist och hissentreprenör för att erhålla kablage mellan hissmaskinrum och hisskorg samt för att erhålla önskade styrfunktioner i hissens automatikskåp. I dörrar som är försedda med porttelefon skall denna ge öppna impuls till passerkontrollsystemet. Om porttelefonsystemet installeras av annan entreprenör än säkerhetsentreprenör skall säkerhetsentreprenören ansvara för att sammankopplingen mellan systemen utförs. Dörrar som förses med dörrautomatik kan styras på olika sätt och projekteras utifrån brukarens behov: Dörrautomatiken skall alltid vara bortkopplad vid låst dörr. Vid inpassering skall kortläsare normalt endast påverka dörrens lås. Dörrautomatiken startas med armbågskontakt efter att dörren har låsts upp. Vid utpassering i dörrpartier med öppnaknapp för utpassering skall armbågskontakt både oregla dörren och starta dörröppning. Öppnaknappen skall endast oregla dörren. Vid dörrar som är avsedda för sängtransport och försedda med dörrautomatik skall kortläsaren placeras vid dörren, armbågskontakt för start av dörröppning placeras på ett sådant avstånd från dörren att det finns plats för en säng samt för dörrens öppningsradie. 9.8 Passerkort Passerkort skall utgöras av SLL:s e-tjänstekort samt ID-06 eller likande kortbärare med Mifare teknik. Mifare skall följa standard (ISO 14443 A) 9.9 Integration I systemet skall möjlighet finnas att styra externa funktioner som t.ex. till- och frånkoppling av inbrottslarm.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 41 (73) Vid händelser skall systemet kunna skicka information till överordnat system för att kunna indikera grafiskt med symbol på ritning. Det överordnade systemet skall kunna fjärrstyra dörröppning/stängning samt larmtillslag/frånslag. 9.10 Service och underhåll Säkerhetsentreprenören skall under garantitiden utföra skötsel och underhåll enligt tillverkarens anvisningar för berörda produkter. Säkerhetsentreprenören skall under garantitiden minst en gång per kalenderår utföra en funktionskontroll. Protokoll från service och funktionskontroller ska senast efter 5 arbetsdagar vara Locums säkerhetschef tillhanda i digitalt format. 9.11 Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1. Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar i systemet. För programmerbara system skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av den i systemet gällande programmeringen. Säkerhetsentreprenören skall förvara dokumentation och säkerhetskopia enligt Svenska stöldskyddsföreningens gällande regler SSF 1015 för larmklass 3. Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia och i system förekommande användar-, installatörs- och servicekoder.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 42 (73) 10 Porttelefonsystem 10.1 Övergripande krav Detta avsnitt, 4.1 med underpunkter, redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av porttelefonssystemets omfattning vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar. Tekniska krav som porttelefonsystem lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 4.2 med underpunkter. 10.2 Övergripande uppgift Porttelefonsystemets uppgift är att möjliggöra för person vid portapparat att påkalla uppmärksamhet från person vid svarsapparat, så att den senare kan avgöra om tillträde ska medges. 10.3 Nivåer Denna beskrivning redovisar telefonsystemets uppgift, utformning och funktion. Beskrivningen är indelad i porttelenivå 1-4, där porttelenivå 1 innebär lägst skydd och porttelenivå 4 högst skydd. 10.3.1 Porttelenivå 1 10.3.1.1 Uppgift System i porttelenivå 1 har till uppgift att upprätta talförbindelse mellan portapparat och svarsapparat, samt att möjliggöra fjärröppning av dörr från svarsapparat. 10.3.1.2 Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt 4.1.3 Systemets struktur. 10.3.1.3 Funktion Från portapparat anropas svarsapparat via knapp för direktval eller via inmatning av förprogrammerat kortnummer. Vid svar uppkopplas samtalsförbindelse mellan portapparat och svarsapparat. I samband med samtal ska dörr i anslutning till portapparat kunna fjärröppnas via tryckknapp på svarsapparat. 10.3.2 Porttelenivå 2 10.3.2.1 Uppgift System i porttelenivå 2 ska fylla samma uppgift som system i porttelenivå 1, samt därutöver upprätta bildöverföring från portapparat till svarsapparat. 10.3.2.2 Omfattning
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 43 (73) Systemets omfattning framgår av avsnitt 4.1.3 Systemets struktur. 10.3.2.3 Funktion Systemet ska uppfylla kraven för porttelenivå 1, med tillägg för att bild från kamera i anslutning till portapparat ska presenteras på bildskärm i anslutning till svarsapparat. 10.3.3 Porttelenivå 3 10.3.3.1 Uppgift System i porttelenivå 3 har till uppgift att upprätta talförbindelse mellan portapparat och svarsapparat via telefonväxel, allmänna telenätet eller datanätverket även kallat IP nät. 10.3.3.2 Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt 4.1.3 Systemets struktur. 10.3.3.3 Funktion Från portapparat anropas svarsapparat via knapp för direktval eller via inmatning av förprogrammerat kortnummer. Vid svar uppkopplas samtalsförbindelse mellan portapparat och svarsapparat. 10.3.4 Porttelenivå 4 10.3.4.1 Uppgift System i porttelenivå 4 ska fylla samma uppgift som system i porttelenivå 3, samt därutöver upprätta bildöverföring från portapparat till svarsapparat. 10.3.4.2 Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt 4.1.3 Systemets struktur. 10.3.4.3 Funktion Systemet ska uppfylla kraven för porttelenivå 3, med tillägg för att bild från kamera i anslutning till portapparat ska presenteras på bildskärm i anslutning till svarsapparat. 10.3.5 Systemets struktur Porttelefonsystemets kärna utgörs av en centralutrustning som placeras i ett låst och övervakat utrymme. Centralutrustningen hanterar uppkopplingen från portapparat till svarsapparat. Förbindelsen mellan centralutrustning och svarsapparat kan utgöras av en fast ledningsförbindelse alternativt en uppringande förbindelse via exempelvis telefonväxel, datanätverk (IP nät) eller det publika telenätet.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 44 (73) För fjärröppning sammankopplas portelefonsystemet med system för passerkontroll. Porttelefoni via internt nät 10.3.4.3-1 Porttelefoni via alternativ bärare 10.3.4.3-1
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 45 (73) 11 Tekniska krav för porttelefonsystem Detta avsnitt, 11 med underpunkter, redovisar de tekniska krav som porttelefonsystem lägsta ska uppfylla och krav på säkerhetsentreprenörens åtaganden gällande service och underhåll. Vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar skall beställaren av porttelefonsystem precisera portelefonssystemets omfattning. För denna precisering används övergripande krav redovisade i avsnitt 10.1 med underpunkter. 11.1 Generella krav Anrop till svarsställe skall vara sekretesskyddat så att endast samtalsförbindelser mellan anropande apparat och svarsställe är öppet. 11.2 Platsutrustning Platsutrustning skall kunna bytas och servas utan att hela systemet stängs av eller bortkopplas. 11.2.1 Portapparat Portapparat skall vara vandalsäker och utförd för högtalande funktion. Anknytningslistor skall monteras vid samtliga portapparater. Anknytningslistor skall vara utbytbara och monteras bakom skydd av genomsiktligt plastmaterial. Portapparat skall vara i utförande med antingen knappsats för inmatning av förprogrammerade anknytningsnummer eller individuell tryckknappar för respektive anknytning. 11.2.2 Kamera Kamera skall monteras i eller vid portapparaten och avbilda den person som aktiverat anrop. Av integritetsskäl skall kamerans placering och optik anpassas så att inga andra personer omfattas av bilden. Kamerans optik skall vara anpassad till ljusförhållandena på platsen. Kamera får endast aktiveras vid anrop från portapparat. 11.2.3 Svarsapparat Svarsapparat skall vara utförd för lågtalande funktion. Ringsignalerna till svarsapparat skall vara hörbara i hela lokalen där apparaten är placerad. (Eventuellt komplettera med externa ringklockor eller liknade funktion). 11.2.4 Ledningsnät
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 46 (73) Ledningsnät skall förläggas inom skyddat område. 11.2.5 Centralutrustningar Centralutrustning skall vara placerad i ett låst utrymme. Centralutrustning skall vid uppringande funktion vara i utförande för anslutning till det publika telenätet eller TCP/IP anslutning för IP-telefoni. Vid anslutning mot TCP/IP skall säkerhetsentreprenören via beställaren rekvirera erforderlig omvandlingsenhet. 11.3 Porttelefoni via IP nät Om nivå 3 eller 4 är vald och krav på att systemet ska användas i ett standard IPnätverk (fastighetsnät/datanät) ska systemet utöver andra ställda krav under rubrik 11.1 även uppfylla nedan ställda krav: Porttelefonisystemet skall vara oberoende av logisk nätverksuppbyggnad (routrar, subnät etc.) Porttelefonisystemet skall inkludera automatisk övervakning av hårdvaran i systemet. Porttelefonisystemet skall hantera anslutning av enstaka porttelefoner till flera svarsställen och flera porttelefoner till enstaka svarsställen. Porttelefonisystemet skall kunna ge slutningar för att hantera öppning av dörrar. Svarsenhet/ställe skall ha funktioner för: Svara på samtal, Avvisa samtal, Samtal väntar, Nummerpresentation med ID på uppringande enhet Högtalarvolym, Tillfällig vidarekoppling av svarsställe Mute av mikrofon på svarsenhet Direktuppkoppling till säkerhetscentral för nödsamtal. Porttelefonisystemet skall kunna integreras med andra system. Porttelefonisystemet skall kunna hantera push to talk (PTT) på svarsenheterna. 11.4 Integration Fjärröppningsfunktionen ska vara möjlig att integrera med passerkontrollsystem eller överordnade system utan att det uppstår störningar i porttelefonsystemet.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 47 (73) 11.5 Service och underhåll Säkerhetsentreprenören skall under garantitiden utföra skötsel och underhåll enligt tillverkarens anvisningar för berörda produkter. Säkerhetsentreprenören skall under garantitiden minst en gång per kalenderår utföra en funktionskontroll. Protokoll från service och funktionskontroller ska senast efter 5 arbetsdagar vara Locums säkerhetschef tillhanda i digitalt format. 11.6 Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1. Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar i systemet. För programmerbara system skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av den i systemet gällande programmeringen. Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia och i system förekommande användar-, installatörs- och servicekoder.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 48 (73) 12 Inbrottslarmsystem 12.1 Övergripande krav Detta avsnitt, 12. med underpunkter, redovisar krav inbrottslarmsystemets omfattning vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar. Tekniska krav som inbrottslarmsystem lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 0 med underpunkter. För överfallslarm, bråklarm och personlarm se rubrik 15 Personlarm. 12.2 Övergripande uppgift Inbrottslarmsystemets uppgift är att så tidigt som möjligt ge larm vid inbrott i den skyddade lokalen eller vid försök till tillgrepp av punktövervakad egendom. Tiden från påbörjat inbrottsförsök till larm påverkas av inbrottslarmsystemets omfattning. Ett system med larm för öppning och krossning av fönster ger ett tidigare larm än ett system som endast övervakar rörelser inom korridorstråken. 12.3 Nivåer Detta avsnitt beskriver inbrottslarmsystemets uppgift, omfattning och funktion. Beskrivningen är indelad i larmnivå 1-5, där larmnivå 1 innebär lägsta skydd och larmnivå 5 högsta skydd. 12.3.1 Larmnivå 1 12.3.1.1 Uppgift System i larmnivå 1 har till uppgift att generera larm då någon obehörig passerar utvalda strategiska punkter inom det skyddade området. 12.3.1.2 Omfattning Under de tider då det skyddade området är obemannat ska systemet övervaka punkter där obehöriga personer kan förväntas passera. Övervakningen ska lägst detektera öppning av entrédörrar till det skyddade området och rörelser inom det skyddade områdets kommunikationsstråk. Akustiskt larmdon ska installeras utvändigt på fasad. En manöverpanel ska installeras i anslutning till centralutrustning, alternativt vara integrerad i centralutrustning.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 49 (73) Akustiska larmdon ska installeras inom övervakade kommunikationsstråk och ett Larmövervakade ytor Larmövervakade dörrar och fönster Magnetkontakt för öppningskontroll Rörelsedetektor Principiell omfattning för larmnivå 1: 12.3.1.2-1 12.3.1.3 Funktion Larmövervakning ska kopplas på och av via kortläsare ingående i passerkontrollsystem. Se beskrivning under rubrikerna 8.1 och 8.2. Utlöst inbrottslarm ska aktivera akustiska larmdon och överföring till extern larmmottagare, samt indikeras i systemets manöverpanel. Fel i systemet och obehörig påverkan av systemets komponenter eller ledningsnät ska dygnet runt aktivera överföring till extern larmmottagare, samt indikeras i systemets manöverpanel. 12.3.1.4 Larmklass Systemet ska uppfylla larmklass 1 enligt Svenska stöldskyddsförenings regler SSF 130. 12.3.2 Larmnivå 2 12.3.2.1 Uppgift System i larmnivå 2 ska fylla samma uppgift som system i larmnivå 1, samt därutöver generera larm då någon obehörig kommer in genom öppningar till det skyddade området.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 50 (73) 12.3.2.2 Omfattning Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 1, samt därutöver omfatta följande. Under de tider då det skyddade området är obemannat ska systemet övervaka området innanför öppningar i det skyddade områdets skal. Övervakningen ska som lägst detektera rörelser innanför dörrar, fönster, luckor och dylikt. Larmövervakade ytor Larmövervakade dörrar och fönster Magnetkontakt för öppningskontroll Rörelsedetektor 12.3.2.3 Funktion Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 1. 12.3.2.4 Larmklass Systemet ska uppfylla larmklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 130, med undantag för indraget skalskydd. 12.3.3 Larmnivå 3 Principiell omfattning för larmnivå 2: 12.3.2.2-1 12.3.3.1 Uppgift System i larmnivå 3 har till uppgift att generera larm då någon obehörig forcerar öppningar till det skyddade området. 12.3.3.2 Omfattning
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 51 (73) Under hela dygnet ska systemet övervaka öppningar i det skyddade områdets skal. Övervakningen ska som lägst detektera öppning av dörrar, fönster, luckor etc. samt genombrott genom glasytor. Systemet ska uppfylla krav gällande akustiska larmdon och manöverpanel för larmnivå 1. Larmövervakade ytor Larmövervakade dörrar och fönster Magnetkontakt för öppningskontroll Glaskrossdetektor Principiell omfattning för larmnivå 3: 12.3.3.2-1 12.3.3.3 Funktion Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 1, med förändring av kraven för hur larmövervakningen ska kopplas på och av. Larmövervakning av dörrar i det skyddade områdets skal ska förbikopplas temporärt vid passage via kortläsare ingående i passerkontrollsystem. Se beskrivning under rubrikerna 8.1och 8.2. Övig larmövervakning ska vara tillkopplad hela dygnet. 12.3.3.4 Larmklass Systemet ska uppfylla larmklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 130, med undantag från kravet på försåtskydd.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 52 (73) 12.3.4 Larmnivå 4 12.3.4.1 Uppgift System i larmnivå 4 ska fylla samma uppgift som system i larmnivå 3, samt därutöver generera larm då någon obehörig passerar utvalda strategiska punkter inom det skyddade området. Larmövervakade ytor Larmövervakade dörrar och fönster Principiell omfattning för larmnivå 4: 12.3.4.2-1 Magnetkontakt för öppningskontroll Rörelsedetektor Glaskrossdetektor 12.3.4.2 Omfattning Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 3, samt därutöver omfatta följande. Under de tider då det skyddade området är obemannat ska systemet övervaka rörelser inom det skyddade områdets kommunikationsstråk. 12.3.4.3 Funktion Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 3, med tillägget att larmövervakning av rörelser ska kopplas på och av via kortläsare ingående i passerkontrollsystem. Se beskrivning under rubrikerna 8.1och 8.2. 12.3.4.4 Larmklass Systemet ska uppfylla larmklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 130.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 53 (73) 12.3.5 Larmnivå 5 12.3.5.1 Uppgift System i larmnivå 5 ska fylla samma uppgift som system i larmnivå 4, samt därutöver generera larm då någon obehörig rör sig inom det skyddade området. 12.3.5.2 Omfattning Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 4, samt därutöver omfatta följande. Under de tider då det skyddade området är obemannat ska systemet övervaka rörelser inom alla utrymmen, med undantag för WC, dusch eller fönsterlösa utrymmen mindre än 4 m2. Övervakningen ska som lägst detektera personer som passerar genom respektive utrymme. Larmövervakade ytor Larmövervakade dörrar och fönster Magnetkontakt för öppningskontroll Rörelsedetektor Glaskrossdetektor Principiell omfattning för larmnivå 5: 12.3.5.2-1 12.3.5.3 Funktion Systemet ska uppfylla kraven för larmnivå 4.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 54 (73) 12.3.5.4 Larmklass Systemet ska uppfylla larmklass 3 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 130. 12.4 Systemets struktur Inbrottslarmsystemets kärna utgörs av en centralutrustning som placeras i ett låst och övervakat utrymme. Via adressenheter får centralutrustningen information om vilka detektorer som är i larmläge. Vid utlöst inbrottslarm aktiverar centralutrustningen larmsändare och larmdon. För till och frånkoppling av inbrottslarmet sammankopplas systemet även med system för passerkontroll. Inbrottslarmsystemet kan även användas för att hantera andra typer av larm, exempelvis vätskelarm och kyllarm. Principskiss av systemstruktur: 12.4-1
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 55 (73) 13 Tekniska krav för inbrottslarmsystem Detta avsnitt med underpunkter, redovisar de tekniska krav som inbrottslarmsystem lägsta ska uppfylla och krav på säkerhetsentreprenörens åtaganden gällande service och underhåll. Vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar skall beställaren av systemet precisera inbrottslarmsystemets omfattning. För denna precisering används övergripande krav redovisade i avsnitt 12 med underpunkter. 13.1 Generella krav Samtliga installationer skall uppfylla krav, enligt Svenska stöldskyddsföreningens regelverk SSF 130, för den larmklass som berört system skall uppfylla. Avsteg från dessa regler skall godkännas skriftligen av beställaren av systemet. Samtliga kretsar och utrustningar skall vara sabotageskyddade. Larmsändare ska vara av fabrikat Dualtechs Dalm och kopplas till larmcentral via tekniskt abonnemang för övervakning. 13.2 Generellt avsteg från SSF 130 Permanent larmindikering skall indikeras i kortläsare. Där kortläsare saknas skall indikering utgöras av en röd/grön lysdiod. Kortläsare får förbikoppla inbrottslarmet lokalt i dörrparti samt områden/zoner. 13.3 Platsutrustningar 13.3.1 Detektorer 13.3.1.1 Magnetkontakt Magnetkontakt skall vara vilström kontrollerad, dvs. indikering skall ske vid avbrott på slinga. Magnetkontakt skall monteras infälld där så medges. Magnetkontakt skall vara avsedd för aktuellt monteringsunderlag, exempelvis skall magnetisk påverkan från ståldörrar beaktas. 13.3.1.2 Passiv glaskrossdetektor Passiv glaskrossdetektor skall monteras på glasyta med därför avsett lim. Passiv glaskrossdetektor skall vara avsedd för aktuell typ av glas. Passiv glaskrossdetektor skall vara i utförande med individuell larmindikering.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 56 (73) Passiv glaskrossdetektor skall ha utgång med brytande reläkontakt för larm eller avbrott på strömmatningen. Alternativt övervakas detektor av en analysator som i sin tur har motsvarande reläkontakt. Analysator skall vara utförd med brytande reläkontakt, larmminne, lysdiodsindikering och ingång för fjärråterställning. 13.3.1.3 Akustisk glaskrossdetektor Akustisk glaskrossdetektor skall analysera ljudbilden och skydda mot obefogade larm genom att filtrera bort i närområdet förekommande störningar. 13.3.1.4 Passiv IR-detektor Passiv IR-detektor skall ha verifierad detektion för att skydda mot obefogade larm. Verifiering skall minst omfatta de fyra förutsättningarna; storlek, varaktighet, repetition och tid mellan repetitioner. Passiv IR-detektor skall vara övertäckningsskyddad. Passiv IR detektor skall anpassas för avsett täckningsområde. 13.3.2 Manöverpaneler 13.3.3 Larmdon Manöverpanelen skall vara försedd med klartextfönster för minst 2 rader om vardera 24 tecken och bakgrundsbelysning. Minst 3 stycken manöverpaneler skall kunna anslutas till respektive centralutrustning. Aktiverat larmdon i systemet skall efter 3-15 min återgå till tyst läge trots att larmet inte är återställt för att inte störa närliggande omgivningar. Larmdon skall ha ett ljudtryck på minst 100db vid 1m avstånd. 13.3.4 Ledningsnät Inbrottslarmsystemets ledningsnät skall uppfylla Svenska stöldskyddsföreningens gällande regelverk SSF 130. Installation av ledningar skall även uppfylla krav för ledningsförläggning enligt avsnitt 1. 13.3.5 Centralutrustningar Centralutrustning skall vara placerad i låst och larmat utrymme. Centralutrustning skall ha sabotageövervakade dubbelbalanserade slingor.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 57 (73) Centralutrustningen skall vara försedd med anslutningskort för nätverk. (RJ45) Centralutrustning skall ha anordning som utlöser felsignal vid nätspänningsbortfall, jordfel och då batterispänningen understiger 90 % av nominell spänning. Centralutrustning skall vara utförd för erforderligt antal adresser i anläggningen. Vid nyinstallation innebär detta att centralutrustning ska kunna utökas med 20 %. Centralutrustning skall minst lagra de 1000 senaste händelserna med tid och datum. Centralutrustning skall ha fritt programmerbara in och utgångar. Centralutrustning skall vid kommunikationsfall fungera i autonomt läge utan att förlora någon funktionalitet. 13.3.6 Adressenhet Adressenhet skall monteras inom larmskyddat område. 13.3.7 Kopplingsplint Kopplingsplint skall vara utförd med skruvlåsning på locket samt förses med sabotagekontakt som ansluts till inbrottslarmet. 13.3.8 Förbikopplare Förbikopplare i inbrottslarmanläggning skall utgöras av kortläsare där så är tillämpbart i passerkontrollsystemet och användas såsom redovisas i avsnitt 3. 13.4 Larmöverföring Larm-, sabotage- och felindikeringar skall överföras till larmcentral alternativt till utvald plats av beställare. Larmöverföring skall vara övervakad i utförande med två av varandra oberoende kommunikationstekniker. Se även larmsändare under rubrik 13.1 13.5 Integration Vid händelse av larm skall möjlighet finnas att styra externa funktioner som t.ex. aktivera kameraövervakning eller tända belysning. Vid händelse av larm skall systemet kunna skicka information till överordnat system för indikering med grafiskt med symbol på digital ritning. Det överordnade systemet skall kunna fjärrstyra tillslag/frånslag av hela områden alternativt enskild adressenhet. Det överordnade systemet skall även kunna kvittera och återställa larm.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 58 (73) 13.6 Kompetens Arbeten med inbrottslarmsystem skall utföras av godkänd anläggarfirma uppfyllande kraven för larmklass 3 enligt Svenska stöldskyddsföreningens gällande regelverk SSF 1015. 13.7 Service och underhåll Säkerhetsentreprenören skall under garantitiden utföra skötsel och underhåll enligt tillverkarens anvisningar för berörda produkter. Säkerhetsentreprenören skall under garantitiden minst en gång per kalenderår utföra anläggningskontroll enligt Svenska stöldskyddsföreningens gällande regelverk SSF 130 bilaga B. samt minst en gång per kalenderår utföra en funktionskontroll. Protokoll från service och funktionskontroller ska senast efter 5 arbetsdagar vara Locums säkerhetschef tillhanda i digitalt format. Felanmälan får lämnas via telefon, fax eller e-post och skall bekräftas av säkerhetsentreprenören inom en (1) timme. Säkerhetsentreprenören skall påskaja felavhjälpande service och leverans av reservdelar enligt kraven i Svenska stöldskyddsföreningens gällande regler SSF 1015 för larmklass 3. Tider ska följa kraven för larmklass 3 oavsett den larmklass det felaktiga systemet ska upprätthålla. 13.8 Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1.3 och Svenska stöldskyddsföreningens gällande regler SSF 130. Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar i systemet. För programmerbara system skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av den i systemet gällande programmeringen. Säkerhetsentreprenören skall förvara dokumentation och säkerhetskopia enligt Svenska stöldskyddsföreningens gällande regler SSF 1015 för larmklass 3. Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia och i system förekommande användar-, installatörs- och servicekoder.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 59 (73) 14 Personlarmsystem 14.1 Övergripande krav Detta avsnitt, 14.1 med underpunkter, redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av personlarmsystemets omfattning vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar. Tekniska krav som personlarmlarmsystem lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 6.2 med underpunkter. Personlarmsystem är i projekteringsanvisningen ett samlingsnamn för många olika typer av larmsystem. De systemen som avses är: Överfallslarm Personlarm Patientlarm Kallelsesignallarm 14.2 Övergripande uppgift Personlarmsystemets uppgift är att ge möjlighet att tillkalla assistans i en akut situation. 14.3 Nivåer 14.3.1 Personlarmsnivå 1 14.3.1.1 Uppgift System i personlarmsnivå 1 har till uppgift att påkalla assistans från kollegor vid den egna enheten. 14.3.1.2 Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt 6.1.4 Systemets struktur. 14.3.1.3 Funktion Vid aktivering av larmknapp skall optisk indikering avges så att den kan uppfattas av personalen inom den egna avdelningen. Larmet kan återställas av egen personal
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 60 (73) 14.3.2 Personlarmsnivå 2 14.3.2.1 Uppgift System i personlarmsnivå 2 har till uppgift att påkalla assistans från kollegor vid den egna enheten och angränsande enheter. 14.3.2.2 Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt 6.1.4 Systemets struktur. 14.3.2.3 Funktion Vid aktivering av larmknapp skall optisk indikering avges så att den kan uppfattas av personalen inom den egna och angränsande avdelningen. Kan kalla andra avdelningar under natt med en överkoppling Larmet kan återställas av egen personal 14.3.3 Personlarmsnivå 3 14.3.3.1 Uppgift System i personlarmsnivå 3 har till uppgift att påkalla assistans från kollegor vid den egna enheten och särskild insatspersonal. 14.3.3.2 Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt 14.4 Systemets struktur. 14.3.3.3 Funktion Vid aktivering av larmknapp skall optisk indikering avges så att den kan uppfattas av personalen inom den egna avdelningen, vid aktivering ska även akustiskt larmdon aktiveras i expedition/reception, samt aktivera överföring av larm till extern larmmottagare. Kan inte återkallas eller återställas av egen personal. Kan kvitteras av personal. Detta utförs av insatspersonal när de anlänt och konstaterat att allt är lugnt. 14.3.4 Personlarmsnivå 4 14.3.4.1 Uppgift System i personlarmsnivå 4 har till uppgift att påkalla assistans från kollegor vid den egna enheten och polis via larmcentral. 14.3.4.2 Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt 14.4 Systemets struktur.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 61 (73) 14.3.4.3 Funktion Vid aktivering av larmknapp skall optisk indikering avges så att den kan uppfattas av personalen inom den egna avdelningen, vid aktivering ska även akustiskt larmdon aktiveras i expedition/reception, samt aktivera överföring av larm till extern larmmottagare för påkallande av polisinsats. Kan inte återkallas eller återställas av egen personal. Detta utförs av utsedd säkerhetspersonal när polisen anlänt och konstaterat att allt är lugnt. 14.3.5 Personlarmsnivå 5 14.3.5.1 Uppgift System i personlarmsnivå 5 har till uppgift att påkalla assistans från kollegor vid den egna enheten och polis/väktare via larmcentral via trådlösa enheter. Det trådlösa personlarmsystemet genererar larmhändelser ifrån bärbart bråklarm och överfallslarm med hjälp av GPS via GSM. I programvara för personlarmet ska information och händelser lagras, analyseras och anpassas för vidarebefordran till larmcentral. Systemet ska förmedla larminformation till kollegor via SMS och e-post samt skicka larm till larmcentral. 14.3.5.2 Omfattning Systemets omfattning framgår av avsnitt 14.4 Systemets struktur. 14.3.5.3 Funktion Via GPS/GSM enhet skall användare med en enkel manöver kunna skicka larm till systemet som i sin tur vidarebefordrar till larmcentral. Dubbelriktad talkommunikation från enheten skall kunna upprättas med förvald mottagare. Positionering via GPS och spårning av enheten skall kunna utföras från en behörighetsstyrd programvara. Enheten skall kunna avge larm när enheten passerar fördefinierat geografiskt område. Positionering, färdvägar och larmhändelser skall kunna sökas bakåt i tid via programvara. 14.3.5.4 Positionering Personlarmsystem med bärbara larmknappar kan förses med funktion för positionering. Systemet skall i dessa fall överföra information om aktiverad larmknapps position till lammottagaren. Larm knappar inom personlarmsystem har unik adress både för fasta och bärbara enheter. Trådlösa sändare skall aktiveras i alla delar av avsedd zon
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 62 (73) 14.4 Systemets struktur Systemet består av en centralutrustning samt olika typer larmknappar, återställningsapparater, signallampor och informationsdisplayer. Personlarmsystemet kan vara ett integrerat multisystem eller många mindre separata system. Personlarmsystem kan även utföras som en integrerad del av inbrottslarmsystem. Se beskrivning under avsnitt 12. Zon där trådlös larmknapp nyttjas Zon där trådbunden larmknapp nyttjas Informationsdisplay Indikeringstablå Principskiss av systemstruktur: 14.4-1 Trådlös larmknapp Trådbunden larmknapp Mottagare av trådlös larmknapp
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 63 (73) 15 Tekniska krav personlarmsystem Detta avsnitt, 15 med underpunkter, redovisar de tekniska krav för personlarmsystem som lägst ska uppfylla och krav på säkerhetsentreprenörens åtaganden gällande service och underhåll. Vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar skall beställaren av systemet precisera personlarmsystemets omfattning. För denna precisering används övergripande krav redovisade i avsnitt 14 med underpunkter. 15.1 Generella krav Centralutrustning skall vid kommunikationsbortfall fungera i autonomt läge utan att förlora någon funktionalitet. Systemet skall kunna förses med en display i korridor som visar tid samt larm eller kallelse. 15.2 Överfallslarm/personlarm Centralutrustning skall ha sabotageövervakade dubbelbalanserade slingor. Centralutrustning skall ha anordning som utlöser felsignal vid nätspänningsbortfall, jordfel och då batterispänningen understiger 90 % av nominell spänning Centralutrustning skall vara utförd för erforderligt antal adresser i anläggningen. Vid nyinstallation innebär detta att centralutrustning ska kunna utökas med 20 %. Centralutrustning skall ha fritt programmerbara in och utgångar. Varje larmknapp och larmsändare skall ha unik adress 15.3 Kallelsesignallarm/ patientlarm Centralutrustning skall ha anordning som utlöser felsignal vid nätspänningsbortfall, jordfel och då batterispänningen understiger 90 % av nominell spänning Centralutrustning skall vara utförd för erforderligt antal adresser i anläggningen. Vid nyinstallation innebär detta att centralutrustning ska kunna utökas med 20 %. Centralutrustning skall ha fritt programmerbara in och utgångar. Varje larmknapp och larmtelefon/sändare skall ha unik adress 15.4 Ledningsnät Installation av ledningar skall även uppfylla krav för ledningsförläggning enligt avsnitt 1.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 64 (73) 15.5 Centralutrustningar Centralutrustning skall vara placerad i låst och larmat utrymme. 15.6 Larmöverföring Larm-, sabotage- och felindikeringar skall överföras till larmcentral alternativt till intern övervakningscentral Ej övervakad larmöverföring skall vara i utförande med två av varandra oberoende kommunikationstekniker varav en trådlös. 15.7 Integration Vid händelse av larm skall systemet kunna skicka information till överordnat system för indikering med grafiskt med symbol på digital ritning. Det överordnade systemet skall kunna fjärrstyra personlarmsystemet. 15.8 Service och underhåll Säkerhetsentreprenören skall utföra skötsel och underhåll enligt tillverkarens anvisningar för berörda produkter/system. Säkerhetsentreprenören skall minst en gång per kalenderår utföra anläggningskontroll. 15.9 Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1.3. Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar i systemet. För programmerbara system skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av den i systemet gällande programmeringen. Säkerhetsentreprenören skall förvara dokumentation och säkerhetskopia av systeminställningar och programvara. Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia och i system förekommande användar-, installatörs- och servicekoder.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 65 (73) 16 Kameraövervakningssystem (CCTV) 16.1 Övergripande krav Detta avsnitt, 16.1med underpunkter, redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av kameraövervakningssystemets omfattning vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar. Tekniska krav som kameraövervakningssystem lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 1.3.1. 16.2 Övergripande uppgift Kameraövervakningssystemets uppgift är att förmedla information om händelser och skeenden. Systemet är ett hjälpmedel för att kunna ta del av informationen på distans, samt i vissa fall lagra den för senare kontroll. Systemet kan även ha till uppgift att automatiskt identifiera eller övervaka objekt, händelser eller skeenden och efter analys självständigt vidta förutbestämda åtgärder. 16.3 Lagar och råd 16.3.1 Lagar Tillstånd erfordras för kameror där allmänheten har tillträde ifrån Länsstyrelsen och ska vara godkänd innan beställning genomförs av beställare. Samtliga kameratillstånd skall ansökas enligt förvaltningen/ bolagets interna rutiner. Ljudupptagning får ej ske via CCTV systemet Termiska kameror (värmekameror)är ej tillståndspliktiga 16.4 Nivåer Detta avsnitt beskriver kameraövervakningssystemets uppgift, omfattning och funktion. Beskrivningen är indelad i 4 olika användningsområden. 16.4.1 Identifiering 16.4.1.1 Uppgift Kamera har till uppgift att ge bilder av sådan kvalitet att avbilden av en person kan användas som juridiskt bindande bevismaterial. 16.4.1.2 Omfattning Kamerors placering, prestanda och antal ska anpassas efter storleken på den yta som ska övervakas, samt avståndet till objektet som ska identifieras.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 66 (73) 16.4.1.3 Funktion Kamera ska distribuera en bild där helfiguren av personen som ska identifieras upptar minst 120 % av bildhöjden. 16.5 Igenkänning 16.5.1 Uppgift Kamera har till uppgift att ge bilder av sådan kvalitet att avbilden av en person kan användas för att känna igen en person eller typiska drag hos en person. 16.5.1.1 Omfattning Kamerors placering, prestanda och antal ska anpassas efter storleken på den yta som ska övervakas, samt avståndet till objektet som ska kännas igen. 16.5.1.2 Funktion Kamera ska distribuera en bild där helfiguren av personen som ska kännas igen upptar minst 50 % av bildhöjden.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 67 (73) 16.6 Detektering 16.6.1 Uppgift Kamera har till uppgift att ge bilder av sådan kvalitet att de ger en detaljerad översikt av ett område och att ett bildanalysprogram kan detektera personer och föremål. 16.6.1.1 Omfattning Kamerors placering, prestanda och antal ska anpassas efter storleken på den yta som ska övervakas, samt avståndet till objektet som ska detekteras. 16.6.1.2 Funktion Kamera ska distribuera en bild där helfiguren av personen som ska detekteras upptar minst 10 % av bildhöjden. 16.7 Övervakning 16.7.1 Uppgift Kamera har till uppgift att ge bilder av sådan kvalitet att de ger en översikt där man kan skilja på en person eller annat föremål och följa händelser och skeenden. 16.7.1.1 Omfattning Kamerors placering, prestanda och antal ska anpassas efter storleken på den yta som ska övervakas, samt avståndet till objektet som ska urskiljas.
Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2016-01-18 2016-01-18 68 (73) 16.7.1.2 Funktion Kamera ska distribuera en bild där helfiguren av personen som ska urskiljas upptar minst 5 % av bildhöjden. 5% Helfigur 16.7.1.2-1 16.8 Belysning Belysning och kameror ska anpassas efter de ljusförhållanden som råder på platsen de ska återge bilder från. Om så är nödvändigt ska belysningen förstärkas. 16.9 Systemets struktur Kameraövervakningssystemets kärna utgörs av en centralutrustning som placeras i ett låst och övervakat utrymme. Förbindelsen mellan centralutrustning och kamera utgöres av kommunikation via datanätverk. Övervakning, manöver och bildvisning sker från operatörsplats ansluten via datanätverk.