1 Följande vägar som inte är enskilda i Värmlands län ska tillhöra bärighetsklass 2 (BK2) på följande sträckor.



Relevanta dokument
TRANSPORTVÄGAR IDENTIFIERING AV LÄMPLIGA TRANSPORTVÄGAR PM MAJ 2012 BETECKNING

Lokalt företagsklimat Värmland 2016

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus


Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland

BILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

LCC för Järnvägsbron över Huvudnäskanalen

3-1: Konstruktion: broar

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Din vägledning i valet av träbro.

Byggdagbok maj maj. Vid Solbergsbron fortsätter formrivningsarbeten. Flygbild över Åmon och framtida Njurunda trafikplats.

Värmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

Ärendenr: TRV 2011/78088

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Hullarydsvägen i Frinnaryd tätort, Aneby kommun

Ärendenr:TRV 2014/11500

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Järnvägsnätsbeskrivning för Torsby omlastningsterminals järnvägsnät 2013

Väg 1758 bro över Nolån

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

3 Vägprojektet en översikt

Bildhuggaren. Trafikutredning

Ärendenr: TRV 2012/52688

Lossendammen säkras för att klara dagens säkerhetskrav

Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad

TRAFIKUTREDNING DETALJPLAN FÖR DEL AV EDA NOLBY 1:38, CHARLOTTENBERG. Tillhörande. Eda kommun, Värmlands län

Kari Lehtonen: Fordonsmått i Finland före och efter

med kompetens i välfärden saknas i norra Mellansverige år 2030

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor

Pelarna för gång- och cykelbron som ska ansluta Sundsvallsbron med Skönsberg och Haga.

Länsrapport 2012 Värmlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Martinsons gång- och cykelbro av fackverkstyp Produktfamilj: MGC-FV Teknisk Specifikation Överbyggnad

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden

PM MAJ 2012 BETECKNING HAMNAR LOSSNINGSPLATSER FÖR VINDKRAFTVERK INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

1. Trafikförhållanden

Översvämningsskydd för Arvika stad

Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan

Centrala Nacka trafikutredning

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2

RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, Karlstad Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah Värmlands län

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Ärendenr: TRV 2012/16296

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

Broworkshop om förstärkning av samverkansbroar

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Fasader Renovering balkonger av betong

1 Följande vägar som inte är enskilda i Hallands län ska tillhöra bärighetsklass 2 (BK2) på följande sträckor.

Bengt Epperlein, Förvaltningschef, sekreterare Roy Pettersson, Arvika (ersättare) Bo Ribaeus, Säffle (ersättare)

BESLUT Västra och Inre Finland Nr 35/2013/2

Arbetsrätt. Ola Brinnen April 2016

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

ETT SAMARBETE MELLAN ABF, LO OCH FACKFÖRBUNDEN I VÄRMLAND

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Byggdagbok för E4 Sundsvall mars 2012, Skönsberg

Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår

SOPHUS HUNDSKALL MC GARAGE

Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Från utgör kommunalförbundet även regional kollektivtrafikmyndighet enligt lag om kollektivtrafik (2010:1065)

Fråga 1: Övergångsställen

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Broarna i Norrbottens län. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägbroar

Ärendenr: TRV 2012/1483

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)

Spånstad 4:19 och 2:14

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

Transportstyrelsens föreskrifter om färd med långa och tunga fordonståg mellan Södertälje och Malmö;

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur

Kundenkät gatumark hösten 2013

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

Gemensam IT-nämnd för Värmland

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Sunne - en bra plats att etablera företag på.

Nyckeltal för trafiknämnden

HUR EFFEKTIV ÄR R EDA KOMMUN?

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE)

Svensk författningssamling

Direktgjuten slitbetong

AFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Värmlands län. Datum: / 20. Sida:

Miljösamverkan Värmland (9)

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Stockholms nya järnvägslänk

[9201] Trafikförordning (1998:1276)

Kortruttsutredning, Åland Geoteknisk utredning inför förstudie. Kapitel 4 Delprojekt 10 Sund-Vårdö

Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen

Sammanträdesprotokoll 1 (8)

MANUAL FÖR VÄGEN. Miniguard Produktinformation, installationstips Klass T1, T2 och T3 enligt EN1317-2

November 2015 Lommabanan

Trafiköar för en bättre trafiksäkerhet.

Bilaga 6 Antikvariskt förhållningssätt till de två äldre Skurubroarna

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten.

Byastuga, torsdagen den 10 november 2011

Transkript:

1 Följande vägar som inte är enskilda i Värmlands län ska tillhöra sklass 2 () på följande sträckor. Vägnummer Sträcka och motiveringar Nuvarande Föreslagen 546 Bro över bäck vid Borgviks kyrka Grums kommun - Bron, 17-1156-1, som är 2,8 m lång med fri bredd 5,3 m kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter Gammal stenvalvbro av slaggsten i relativt dåligt skick. Generellt klassad, d.v.s. det finns ingen individuell utredning för vad bron tål. ÅDT (2011): 187 fordon varav 18 tunga. 546 Bro över Värmelns utlopp vid Borgviks kyrka Grums kommun Bron, 17-178-1, som är 6,3 m lång med fri bredd 6,0 m kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter Reparerad 2009 då bron förstärktes till BK1 pågjutningen godkändes inte vid slutbesiktning varför bron kvarstår i. Individuellt utredd, senaste klassningsdatum 1961-05-03 enl. 1944 års klassningsbestämmelse. (A/B=14/16 ton) ÅDT (2011): 187 fordon varav 18 tunga. 577 Bro över Glumman. Kyrkbron vid Väse kyrka.(södra bron) Karlstads kommun Bron, 17-319-1, som är 9,5 m lång med fri bredd 5,1 m kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter Stenvalvbron byggd 1921. Bakgjuten, d.v.s. försedd med en armerad betonggjutning bakom valv och sidomurar av sten. Senaste klassningsdatum 1975-06-09, individuellt utredd. ÅDT (2004): 43 fordon varav 0 tunga. - 1

1 Följande vägar som inte är enskilda i Värmlands län ska tillhöra sklass 2 () på följande sträckor. 669 Bro över Byälven vid Nysäter Säffle kommun Bron, 17-170-1, som är ca 54 m lång med fri bredd 9,0 m kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter Öppningsbar svängbro av stål med betongfarbana samt 2 st. anslutande fasta konstruktioner av betong byggd 1942. (Detta innebär att brons utseende får påverkas högst marginellt och att en utrivning måste godkännas av Trafikverkets generaldirektör.) Bron är individuellt utredd med begränsad till. Klarar inte högre laster utan förstärkning Det har konstaterats att det inte är ekonomiskt försvarbart att förstärka till BK1, ett sådant krav innebär ny bro. Enligt en trafikutredning som utfördes för några år sedan, har kravet på framkomlighet inte samma prioritet som tidigare. ÅDT (2011): 418 fordon varav 37 tunga. 684 Bro över Sävelns utlopp vid Brunsberg Arvika kommun Bron, 17-503-1, som är 9,2 m lång med fri bredd 4,6 kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter enligt sklass 2. Stenvalvbro byggd 1827 Bakgjuten, d.v.s. försedd med en armerad betonggjutning bakom valv och sidomurar av sten. Senaste klassningsdatum 1977-01-31, individuellt utredd. ÅDT(2009): 111 fordon varav 10 tunga. 732 Bro över Klarälven vid Östra Deje Forshaga kommun Bron, 17-43-1, som är 120 m lång med fri bredd 6,0 m kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter Bågbro med överliggande båge i två spann byggd 1939. Senaste klassningsdatum 1975-06-09, individuellt utredd. Utredning pågår för eventuell reparation 2016. ÅDT(2012): 755 fordon varav 36 tunga. - 2

1 Följande vägar som inte är enskilda i Värmlands län ska tillhöra sklass 2 () på följande sträckor. 752 Bro över Västra Örtens utlopp vid Mölnbacka Forshaga kommun Bron, 17-584-1, som är 18,7 m lång med fri bredd 5,2 m kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter Stålbalkbro i ett spann byggd 1947. Stålbalkar med farbana av typen Armco-däck (trapetsplåt) Senaste klassningsdatum 1982-02-12, individuellt utredd. (A/B=12/18 ton) Då sprojektet började i slutet av 1980-talet utreddes i princip alla broar byggda före 1945 individuellt. Om bron då inte klarade BK1 fick bron behålla sin gamla. Uppgifter gör dock gällande att Armco-däcket inte klara BK1, och att även är tveksamt. Det är god kapacitet i stålbalkarna med avseende på moment, men man klarar inte nedböjningskravet. Det finns också en uppgift om att den beräkningsmetod med vilket däcket salufördes inte var godtagbar, problemet var i första hand hålkantstrycket i skarvningen av däcket. ÅDT(2004): 290 fordon varav 14 tunga. 765 Bro över Ölman vid Träfors Kristinehamns kommun Bron, 17-316-1, som är 17 m lång med fri bredd 4,6 m kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter Betongbalkbro byggd 1913 Omfattande renoverad 2005. Inga synpunkter på högre framkom vid projekteringen. Senaste klassningsdatum 1975-06-09, individuellt utredd. ÅDT(2007): 28 fordon varav 1 tungt. 809 Bro över Klarälven vid Munkfors Munkfors kommun Bron, 17-784-1, som är 85,6 m lång med fri bredd 5,1 m kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter Balkbro av stål med brobaneplatta av trä byggd 1902. Senaste klassningsdatum 1996-05-28, individuellt utredd. Länsstyrelsen har beslutat om lokala trafikföreskrifter om max bruttovikt 3,5 t. ÅDT(2004): 2 145 fordon varav 42 tunga. - 3

1 Följande vägar som inte är enskilda i Värmlands län ska tillhöra sklass 2 () på följande sträckor. 814 Bro över Ranån vid Ransäter Munkfors kommun Bron, 17-49-1, som är ca 75 m lång med fri bredd 6,0 m kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter Bågbro med underliggande båge byggd 1939. Senaste klassningsdatum 1966-08-11, individuellt utredd (A/B=14/18 ton) Då sprojektet började i slutet av 1980-talet utreddes i princip alla broar byggda före 1945 individuellt. Om bron då inte klarade BK1 fick bron behålla sin gamla. Renoverad 1993 i samband med ny väg förbi Ransäter ÅDT(2004): 237 fordon varav 28 tunga. 815 Bro över Klarälven vid Ransäter Munkfors kommun Bron, 17-44-1, som är 150 m lång med fri bredd 6,0 m kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter Bågbro med överliggande båge i två spann byggd 1940. Senaste klassningsdatum 1972-09-20, individuellt utredd Utredning pågår för eventuell reparation 2016. ÅDT(2012): 388 fordon varav 19 tunga. - 902 Ivarsbjörke hållplats (908) Munken (919) Sunne kommun Väglänken som är 3,7 km lång kan endast trafikeras med tryck och vikter Sträckan har grusslitlager. Väglänken är inte klassad som BK1 eftersom vägen går över en mycket dålig mosse som inte har full. ÅDT(2012): 94 fordon varav 6 tunga. 4

2 Följande vägar som inte är enskilda i Värmlands län ska tillhöra sklass 3 (BK3) på följande sträckor. Vägnummer Sträcka och motiveringar Nuvarande 906 Bro över Klarälven vid Höje BK3 Hagfors kommun Bron, 17-62-1, som är ca 122 m lång med fri bredd 5,0 m kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter enligt sklass 3. Båg- och plattrambro byggd 1936. Senaste klassningsdatum 1961-05-03, individuellt utredd. (A/B=10/12 ton) Det är brobaneplattan som är begränsande. Båge och dragband har sannolikt kapacitet för Omfattande renovering genomfördes år 2003. ÅDT(2008): 313 fordon varav 14 tunga. Föreslagen BK3 963 Bro över Klarälven vid Ransby Torsby kommun Bron, 17-70-1, som är 78,3 m lång med fri bredd 4,5 m kan enligt BaTMan trafikeras med tryck och vikter enligt sklass 3. Bågbro byggd 1934 Regionalt bevarandevärd. Ersattes 1991 av en ny bro nedströms vid Branäs. Var föremål för utrivning men p.g.a. starka lokala krafter verkställdes inte utrivning. Har varit helt avstängd under många år, men eftersom brons tekniska lösning är relativt unik, med mycket slanka bågar och så kallade fördelningsbalkar som samverkar med bågen utmed farbanans kanter, beslutades att försöka bevara bron och ersätta skadade konstruktionsdelar till ursprungligt utseende. Renoveringen utfördes 2010 och nu inväntas beräkningar av ny från Trafikverkets broavdelning i Borlänge. Sannolikt kommer bron att kunna upplåtas för -trafik. ÅDT(2012): 257 fordon varav 12 tunga. - BK3 5

6