När lär sig elever bäst under en skoldag? Ur ett elevperspektiv

Lärande 61-90 hp. Vårteminen 2011:21 s. 225-235 Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping När lär sig elever bäst under en skoldag? Ur ett elevperspektiv Lena Säf & Ann-Charlotte Bjurenfalk* Ribbaskolans utbildningsenhet Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Inledning Det finns många faktorer som påverkar elevers lärande. Detta har gjort oss nyfikna på om fysisk aktivitet före en lektion kan förbättra elevers lärande under lektionstid. Det vi vill undersöka är när och hur eleverna tycker att de lär sig bäst under skoldagen. Forskningen visar (Ericsson 2005) att fysik aktivitet kan påverka elevers lärande positivt. Den säger också att man känner sig starkare och får en bättre uthållighet och koncentration som kan hjälpa till vid lärandet. Enligt Ericsson (2005) är fysik aktivitet stresshämmande vilket leder till att man blir mer avslappnad och tillfreds, vilket medför att elevers lärande går bättre. Betydelsen av variation av olika typer av lektioner är viktig, det medför att det är av stor betydelse att behålla antalet idrottslektioner under högstadiet. Enligt Lgr 11 ska moderna språk som idag läses i åk 6 påbörjas tidigast i åk. 7. Då finns risken att tiden minskas för idrotten, för att läggas på moderna språk. Om skolan väljer att göra detta så kommer idrotten att minskas från 3 lektionstimmar till 2 lektionstimmar, Tiden måste tas från något ämne och lättast, är då att ta tiden från idrotten (Skolverket, 2011). Forskning kring fysisk aktivitet och lärande finns det mycket om (Eriksson 2007. Illeris 2007), men kring hur elever upplever att fysisk aktivitet påverkar deras lärande finns det inte så mycket forskning kring. Vi har sökt efter fakta på internet och även sökt faktalitteratur i biblioteket. * Korrespondensadress: lena.säf@jonkoping.se

Lena Säf & Ann-Charlotte Bjurenfalk Syfte Studien syftar till att utveckla kunskap om vid vilka tillfällen under skoldagen eleverna lär sig bäst. Vår forskningsfråga är: Vid vilka tillfälle under skoldagen lär sig eleverna bäst. Vi studerar frågan med hjälp av två huvudfrågor: När lär sig elever bäst under skoldagen? Finns det skillnader mellan att ha haft en idrottslektion före en engelsklektion och en matematiklektion före en engelsklektion? Forskningsöversikt Det finns mycket forskning kring hur och när eleverna lär sig bäst, men inte då det gäller forskning kring hur fysisk aktivitet kan påverka elevernas lärande. Vad menas då med lärande? Illeris (2007) ger en definition av lärande som han avsiktligt gjort mycket vid och öppen lärande är varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologiskt mognad eller åldrande (Illeris 2007 sid 14) Det finns studier (Wolmesjö 2006) som visar att elever som har svårigheter med grovmotoriken också har problem med koncentration och inlärning. Enligt Ericsson (2005) kan fysisk aktivitet öka elevers självförtroende som i sin tur ger positiva effekter för koncentrationsförmågan och prestationer. Under senare tid har intresset ökat för att använda fysisk aktivitet som ett pedagogiskt hjälpmedel. Eleverna i åk 2 på en skola som Ericsson(2005) ej namngivit fick genomgöra np-prov i svenska och matematik. Nationella proven genomfördes innan de hade lagt in fysisk aktivitet för att få ett resultat att utgå ifrån. Efter det fick eleverna flera pass med fysisk aktivitet under skoldagen som pågick under några veckor. Återigen fick ele- 226

Den fysiska aktivitetens betydelse för lärande verna göra samma nationella prov i både matematik och svenska, det blev en markant skillnad åt det bättre hållet på resultaten (Ericsson 2005). Enligt skolverket (2011) når inte var fjärde elev upp till kraven för att bli godkända i kärnämnena. Detta leder till problem för eleverna, när de ska söka till gymnasiet. I Susanne Wolmesjös ( 2006) studie kring fysik aktivitet och lärande, kom hon fram till att eleverna känner sig piggare och har lättare att koncentrera sig och att de blir lugna efteråt de har haft någon form av fysisk aktivitet. Inställningen hos lärarna är att motorik och fysik aktivitet ger en bättre förutsättning för lärandet. Lektionerna borde vara upplagda så att aktivitetslusten lockas fram. Den bästa inlärningseffekten skapas då hela kroppen och alla sinnen är med, att känna rörelselust och rörelseglädje som hjälper till vid inlärningen (Wolmesjö 2006). Även Ingegerd Ericssons avhandling (2003) visar att elever som fått anpassad motorisk träning får en förbättrad koncentrations förmåga och det har visat sig att dessa elever har nått ett bättre resultat i svenska och matematik. Pramling Samuelsson m.fl. (2007 s17, 18) skriver att barns livsvärld är lek och lärande, alltifrån begynnelsen. Detta är en helhet och inget som barn skiljer mellan eller förhåller sig till. Barn liksom vuxna är situerade i världen, i leken liksom i lärandet. Lek är inte bara att barn leker något, leken gör också något med barnet. På samma sätt kan vi tänka oss att lärande inte endast handlar om att barnet lär något, lärandet gör också något med barnet. Pramling (2007 s 29) skriver också att lek och lärande betraktas som varandras förutsättningar. Rydqvist, Winrot ( 2004) hänvisar till Antonovsky och hans KA- SAM-begrepp, och som betyder känsla av sammanhang. Det är väldigt viktigt att alla människor, ung som gammal, känner att man finns i ett sammanhang alla behövs/har en uppgift, alla har någon som bryr sig om en. Det ska vara balans mellan: Begriplighet Meningsfullhet Hanterbarhet 227

Lena Säf & Ann-Charlotte Bjurenfalk Allt hälsofrämjande arbete strävar efter att vi lever så hälsosamt som möjligt. Detta innefattar bra kost, daglig motion, goda sömnvanor samt någon form av avslappning. Vi behöver serva vår kropp och vår själ för att klara livets olika prövningar, för att kunna hantera motgångar och vända dessa till något positivt. Nordenfelt (1991)skriver om hälsa i form av ett hälsokors, detta beskriver Rydqvist m.fl. (2004) Må bra Sjuk Frisk Må dåligt Han trycker också på att hälsa är en gradering av att klara vardagens krav, ha resurser att förverkliga sina mål, samt ha ett överskott på energi och livsglädje. Hälsa kan delas in i tre delar: Enligt Nordfelt 1. Omgivande miljö/livsvillkor - familj, boende, skoltid, service & fritid, arbete, arbetsmiljö, samhälle/natur/kultur. 2. Arv Individens utveckling beror av omgivningen. 3. Levnadsvanor livsstil vad gäller mat motion, sömn och droger. Vår undersökning kan kopplas till 1. skoltid/arbete samt 3. mat, motion och sömn 228

Den fysiska aktivitetens betydelse för lärande Det finns trender som forskning visar under 1970-talet gällde mycket kost & motion som tema, medan under 1980-talet lades resurser på utbildning i form av ryggskolor, stresshantering, kostrådgivning, sluta röka-kurser. Idag är det en blandning av dessa två trender. Det är ett annat samhälle idag sitt- & ligg samhälle ungdomar/vuxna som spelar tv-spel, datorspel samt tittar mer på tv. De flesta ungdomar har mobiler som de umgås genom, förr cyklade man över till kompisen och umgicks. Idag umgås fler ungdomar via tv-spel och datorer, de blir mer stillasittande. Det finns ett större behov av att få dessa individer att röra på sig, eventuellt ändra kost. Teori och metod Metoden med studien är att intervjua elever vid vilka tillfällen under skoldagen de lär sig bäst. Studien är en fenomenografisk undersökning som bygger på kvalitativa intervjuer. Vi har i vår undersökning haft en fenomenografisk ansats för att vi var intresserade av att se elevernas uppfattning angående om fysik aktivitet gör att de lär sig bättre under skoldagen. Detta för att se om det finns några kvalitativa skillnader och likheter mellan elevernas uppfattningar. Dessa kvalitativa skillnader och likheter har sedan lett fram till 4 kategorier, dessa redovisas under resultatdelen. Fenomenografin är en forskningsmetod som används för att förstå, uppfatta och erfara, men som också kan beskriva variationer av objekt som blir uppfattningar av det fenomen man valt att studera. Det är också en forskningsmetod som intresserar sig för människors uppfattningar av fenomen i den levda världen, (Kroksmark, 2007 s 4). Uppfattningsbegreppet är fenomenografins mest centrala begrepp eftersom den pekar ut den vetenskapliga nivån och ger en speciell innebörd åt kunskapsbegreppet. Det är uppfattningarna av världen som utgör själva beskrivningsnivån och hur människan uppfattar denna. 229

Lena Säf & Ann-Charlotte Bjurenfalk Det handlar inte om att något är sant eller falskt utan det som individen uppfattar som är sant honom/henne För att kunna ta del av elevernas uppfattningar valde vi att genomföra en rad kvalitativa intervjuer. Genom den kvalitativa forskningsintervjun söker forskaren förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel (Kvale & Brinkman, 2009 s 17). Intervjun är den form av datainsamling som är vanligast i en fenomenografisk studie enligt Marton och Booth (2009). Vi har i vår undersökning valt att använda öppna intervjufrågor, för att den intervjuade ska ges möjlighet att svara fritt och öppet. Intervjuerna analyseras sedan i likheter och skillnader och resultatet presenteras som beskrivningskategorier. Intervjun likar ett vardagssamtal men med den skillnaden att intervjun har en tydlig struktur och ett syfte där vi som forskare leder och kontrollerar situationen genom att ifrågasätta och kritiskt följa upp de åsikter och svar som kommer fram (Kvale & Brinkman 2009) Genomförande Inför intervjuerna konstruerade vi frågor utifrån vårt syfte med undersökningen. Vi försökte formulera frågorna så att de inte blev några ja eller nej frågor och med ett vardagsspråk som eleverna inte skulle kunna missförstå. Intervjuerna genomförde vi på våra modelldagar och intervjuerna var helt frivilliga. Att vi gjorde intervjuerna på modelldagarna berodde på att vi inte ville att eleverna skulle missa några lektioner. Vi valde att genomföra intervjuerna i ett grupprum för att bli så lite störda som möjligt, vilket fick till resultat att både eleverna och intervjuaren kunde koncentrerar sig på frågeställningarna. Intervjuerna beräknade vi skulle ta mellan 10-20 minuter, men det kom att variera mellan 7 minuter upp till 30 minuter, snittiden låg kring 12 minuter. Att det var blev stor spridning på intervjuerna kan finnas olika anledningar till. Dels beror det på att vi blir bättre intervjuare på vägen, men också på vem vi har intervjuat. Vissa av eleverna pratade mycket medan andra var väldigt förordiga och med väldigt korta svar. När vi 230

Den fysiska aktivitetens betydelse för lärande intervjuade eleverna använde vi oss av bandspelare och MP3 spelare. De inspelade intervjuerna transkriberade vi och analyserade så att vi kunde dem i kategorier. När vi skulle ta fram vilka elever vi skulle intervjua, började vi med att titta på alla scheman i åk 9. Vi ville att eleverna skulle ha två pass med engelska där de ena gången hade en idrottslektion före och den andra gången en matematiklektion. Detta ledde till att vi koncentrerade oss endast på en klass. För att få fram så stor variationsbredd som möjligt valde vi att ta elever som både var idrottsintresserade och som inte var det. Vi valde också att ta elever som både var hög- och låg presterande. Vi intervjuade 7 elever. Resultat Vi kategoriserade elevernas svar under 4 kategorier som har rubrikerna variation, fysisk aktivitet, energi och tidpunkt, som visar hur eleverna uppfattar att de lär sig bäst. Under varje kategori har vi citat som stödjer det vi kommit fram till. Citaten har vi valt att återge i skriftspråk för att det inte skulle bli för många pauser och upprepningar. Vi har försökt att inte ändra för mycket i citaten för då kan själva innebörden ändras. Svaren är inte knutna till en speciell elev, utan flera elever som ger utryck för hur de lär sig bäst och hur en skoldag ska se ut för att de ska må bra. Variation Inom denna kategori tar eleverna upp vikten av att variera typen av lektionerna under skoldagen. Det visar sig att de upplever att det blir tyngre med flera teoretiska lektioner efter varandra. Vi har vid intervjuerna haft med schema, där eleverna jämfört schema för tisdag respektive onsdag. Tisdag upplevs som jobbigare med tre långa samt en kortare lektion, samtliga teoretiska. På onsdagar har vi tre stycken praktiska lektioner och på tisdagar har vi två jättelånga lektioner. Då kunde det vara bra att lägga in en praktisk lektion på tisdagen, för det skulle bli enklare då. För på onsdagen har vi idrott, tek- 231

Lena Säf & Ann-Charlotte Bjurenfalk nik och slöjd då kan man uppleva att den dagen är roligare. Men den är lång (pekar på tisdagen i schemat) är långsammare och kämpigare (elev 1) De längre lektionerna är 65, 70 samt 80 minuter långa. De har dock en idrottslektion före lunch. Onsdag ser ut enligt följande. Eget arbete, idrott, språk/combi, kemi/teknik och sedan lunch. Denna dag upplevs av majoriteten som en mer lättsam skoldag. Dock har några kommenterat att det är sen lunch vilket medför att de blir trötta lektionen innan lunch. Det är bättre om man lägger praktiska lektioner lite utspritt så man inte bara behöver sitta och koncentrera sig o så hela tiden(elev 1) Eleverna har också gett exempel på hur de vill att en bra varierad skoldag ska se ut för bästa möjliga inlärning Så det optimala hade varit att först har man en fysisk aktivitet sedan har man en lektion där man går igenom någonting, sen så bryter man lektionen och har sedan lunch (elev 4) Fysisk aktivitet Eleverna upplever att teorilektion efter idrottslektion går bättre, jämfört med t.ex. matematik före teorilektionen. Vi har visade ett schema och frågat hur de upplever engelsklektionen efter idrott respektive efter matematik. Att ha fysisk aktivitet innan en teorilektion upplever eleverna som positivt. Två dagar i veckan har de engelska och på tisdagar har de idrott före engelskan och på fredagar har de matematik före engelskan. Det de säger är att det är skönt att ha haft ett break i de tunga lektionerna. 232

Den fysiska aktivitetens betydelse för lärande Det gör jättemycket speciellt om det är utegympa. Det är frisk luft liksom du är inte så rastlös för då har man sprungit av dig oftast och då är det skönt att sitta ner och bara lyssna liksom ta in. De känns som att det fysiska gör att det är lättare att ta in det psykiskt när man sitter på lektion.. Jag tycker att det är jätteskönt at ha gympa innan lektionen för man då har man liksom haft ett break i själva den tunga undervisningen. (elev 4) Jag tror att om man har haft en jobbig idrottslektion som man har gått inför så är det skönt att bara sätta sig ner och man orkar liksom inte tänka på det man bara tar in det liksom. Man vill inte argumentera emot tänker man bara ta in det direkt.. Det känns bara lättare (elev 4) För då har jag fått röra lite på mig. Vad ska man säga ja typ använt hjärnan på annat sätt kanske så det blir man får omväxling (elev 6) Energi Under denna kategori tog eleverna upp att det är viktigt med att få i sig energi, för att få en så positiv inlärning som möjligt. Vad gäller kategori tre så innehåller den flera bitar piggare efter lunch på positiva 233

Lena Säf & Ann-Charlotte Bjurenfalk sidan samt på negativa sidan att inlärning går sämre före lunch samt att sen lunch upplevs som negativ för lärandet. Enligt eleverna är det viktigt att lunchen är mitt på dagen och att man får ett länge uppehåll, de lär sig bättre när de har fyllt på med energi och fått lite frisk luft, då upplever de att inlärningen går bättre Lunchen bör vara mitt på dagen (elev 5) Jag tror det är efter lunch så har man rast och fått vila upp sig lite, då är det lättare att ta in information (elev 7) Efter lunch också, har det varit bra mat i skolan, fått energi och det har varit fint väder och man har varit ute en stund en ganska bra stund. Man har fått frisk luft och energi då är man redo att bli taggad på lektionerna igen (elev 4) Varför eleverna uppfattar att det är viktigt med lunchen mitt på dagen och inte för sent, kan bero på att eleverna inte bor på orten där skolan ligger. De har lång resväg och får äta tidigt på morgonen och ibland äter de sitt första mål vid lunchen. Tidpunkt Eleverna tycker att den bästa tidpunken för inlärning är på morgonen, kanske inte första lektionen men den andra. Den första lektionen går oftast till att prata. Det är väl lektionerna på morgonen, för sen blir det segt. Speciellt nu när det är gött väder. Sitta ute på lektionerna gött på efterrmiddan. Det är gött på morron känns bättre då(elev 3) Det är nog på den andra lektionen alltså ja, den andra lektionen liksom. Den första lektionen om man precis har kommit till skolan då är man nog mest kanske mest då vill man mest prata med kompisar och man är trött och inte riktigt med i svängarna men andra lektionen då har man mer kommit igång och då är man mer inne på att lyssna och skriva och såhär. Så andra tredje lektionen mest tror jag (elev 5) 234

Den fysiska aktivitetens betydelse för lärande Att det är den andra lektionen som är bäst förklarar eleverna med att, då har de kommit igång och känner att de har lättare att koncentrera sig och då har hjärnan kommit igång och har blivit uppvärmd, och mer beredd för lärande. Ja men då har man liksom fått igång hjärnan. För första lektionen kan vara som en uppvärmning man kommer igång med hjärnan och då är man mest taggad och liksom alltså då är det okej att lyssna på läraren skriva och såhär. Ja (elev 5) Ja men det är väl då man går på högvarv efter har haft uppvärmning så har hjärnan kommit igång..är den uppvärmd hjärnan som sagt (elev 4) Eleverna tar också upp att inlärningen är lättare efter har haft en idrottslektion, där man inte måste koncentrera sig hela tiden utan de får rör på sig. Diskussion Vi vill med vår forskning få fram när eleverna lär sig bäst under skoldagen. Det som kom fram vid intervjuerna var att det ska vara variationer mellan lektionerna. Som lärare i skolan är det viktigt att tänka på att det inte bara är teorilektioner en hel skoldag. När vi tittade närmare på schemat såg vi att det var vissa dagar som bara var teorilektioner och andra dagar var det flera praktiska pass och lektioner med fysisk aktivitet. Som schemaläggare är det bra att tänka på att variera skoldagen och vid vilken tidpunkt under dagen man lägger vissa ämnen. Finns möjligheten ska man börja dagen med ett praktiskt ämne eller med fysisk aktivitet. Finns inte möjlighet att göra det, ska man försöka lägga in något praktiskt ämne eller något ämne som innehåller fysisk aktivitet, för att få variation under skoldagen. Vikten av fysisk aktiviteten vid inlärning kom också fram vid intervjuerna.. Efter att ha läst forskning kring lärande och fysisk aktivitet ser vi att många forskare visar att fysisk aktivitet påverkar inlärningen positivt, men också att eleverna får bättre uthållighet och koncentrat- 235

Lena Säf & Ann-Charlotte Bjurenfalk ion. Det vi också har lagt märke till är att fysisk aktivitet stärker elevers självförtroende och detta gör att inlärningen och koncentration blir mer positiv. Detta har även Ericsson (2005) tagit upp, hon visar även att vi kan använda fysisk aktivitet som ett hjälpmedel för eleverna. Wolmesjö tar också upp att fysisk aktivitet leder till effektivare inlärning. Enligt Pramling (2004) är leken viktig för små barn vid inlärning. Hon menar att lek och lärande ska betraktas som varandras förutsättningar. Om det nu är som Pramling skriver, kan det kopplas till de äldre eleverna och då måste ju fysisk aktivitet påverka eleverna positivt för deras inlärning. Detta är viktigt att ta i beaktande nu när det finns en risk att moderna språk får ta tid från idrotten eftersom alla moderna språk ska tidigast börja läsas i åk 7 enligt Lgr 11. Det medför att det blir mindre till fysisk aktivitet under skoldagen. Eftersom vi har många elever som inte bor på orten där skolan ligger utan har lång resväg, är det bra om lunchen inte ligger för sent. Vi vet att det är många elever som inte äter frukost innan de åker hemifrån och det första de äter är lunchen. Att eleverna visste hur en dag ska se ut för att de ska må bra, var inte bara vikten av fysisk aktivitet och variation av lektioner utan också vikten av sömn och mat, samt avkoppling. Det var något som vi blev förvånade över. Det är inte bara ungdomar som ska tänka på det, utan även alla i samhället Antonovsky skriver om att serva kroppen samt själen för att klara livets olika prövningar inom skola/arbetsliv samt privatlivet. Detta är ett ideal som kan gälla hela samhället. Det måste vara balans mellan stillasittande aktivitet och fysisk aktivitet, vilket är bra att tänka på i detta sitt och ligg samhälle. Vissa elever har idag den enda fysiska aktiviteten förlagd i skolan. Därför är det av yttersta vikt att behålla antalet idrottslektioner samt utöka rastaktiviteterna. Litteraturförteckning Ericsson, I (2003) Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Ericsson, I. (2005). Rör dig - lär dig: motorik och inlärning. Stockholm: 236

Den fysiska aktivitetens betydelse för lärande SISU idrottsböcker Illeris, K. (2007). Lärande. (2., [rev. och utök..] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2007). "Att lära är nästan som att leka": lek och lärande i förskola och skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Kroksmark, T. (1987). Fenomenografisk didaktik. Diss. Göteborg: Univ.Göteborg Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur Malmström, Györki, Sjögren(2000) Bonniers svenska ordbok (7.uppl) Stockholm: Bonniers förlag Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur Rydqvist, L. & Winroth, J. (2002). Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. ([Ny, revid. uppl.]). Stockholm: SISU idrottsböcker. Skolverket(2011). Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011. Stockholm. Fritzes Wolmesjö, S. (2006). Rörelseaktivitet: lek & lärande för utveckling av individ & grupp. Stockholm: SISU idrottsböcker. 237