ATT ÖVERLEVA ETT HJÄRTSTOPP Hur livskvalitén påverkas efter att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp

Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180hp Kurs 2VÅ45E Vt 2011 Examensarbete 15hp ATT ÖVERLEVA ETT HJÄRTSTOPP Hur livskvalitén påverkas efter att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp Författare: Elin Johansson Jessica Svensson

Titel Författare Utbildningsprogram Handledare Examinator Adress Nyckelord Att överleva ett hjärtstopp: Hur livskvalitén påverkas efter att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp Elin Johansson & Jessica Svensson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Anders Svensson Sylvi Persson Linnéuniversitetet, Institutionen för hälsooch vårdvetenskap. 351 95 Växjö Fysiska förutsättningar, hjärtstopp, kognitiva problem, livskvalité, psykisk ohälsa SAMMANFATTNING Bakgrund: Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Att drabbas av ett hjärtstopp och även överlevt upplevas som traumatiskt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Att få en förståelse för hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp. Metod: Metoden som har använts var en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Av de som överlever ett hjärtstopp kommer endast ett fåtal att leva en längre tid efteråt, eftersom överlevnadsprognosen är mycket låg. I resultaten av studierna framkommer det att majoriteten av alla som har drabbats av ett hjärtstopp och överlevt, upplever en god livskvalité efteråt. De har fått nya insikter och värderingar i livet och även prioriterat sitt familjeliv mer. Vanliga komplikationer är minnessvårigheter och trötthet, vilket har påverkat deras livskvalité. Slutsats: De som överlever ett hjärtstopp, känner en oerhörd glädje och tacksamhet över att ha överlevt och där med en god livskvalité. Trots denna glädje har många upplevt hela sin tillvaro som kaotisk och många nya tankar väcks. Faktorer som påverkar vår livskvalité är till exempel vår kognitiva och fysiska förmåga. Trots en begränsad kroppslig förmåga har många en möjlighet till att leva ett självständigt liv. Efter den traumatiska händelsen ser man livet ur ett annat perspektiv. Det är viktigt att följa upp och ge stöd åt de patienter som upplever ångest och sämre livskvalité.

INNEHÅLL INLEDNING 1 BAKGRUND 1 TEORETISK REFERENSRAM 2 PROBLEMFORMULERING 3 SYFTE 3 METOD 3 Datainsamling 3 Urvalsförfarande 4 Analys 4 Etiska överväganden 4 RESULTAT 6 Mening och sammanhang 6 Förändrad fysisk förmåga 6 Psykisk ohälsa 7 DISKUSSION 7 Metoddiskussion 7 Resultatdiskussion 8 SLUTSATS 9 REFERENSER 10 BILAGOR 1. Databasöversikt 2. Artikelöversikt 3. Kvalitativ kvalitetsbedömning 4. Kvantitativ kvalitetsbedömning

INLEDNING Varje år drabbas 10 000 personer av ett hjärtstopp. Idag vet vi att chansen att överleva ett hjärtstopp utanför ett sjukhus är låg (Hjärt-och lungfonden 2011). En dag då vi var på promenad såg vi en man som låg medvetslös på marken. Ambulanspersonal hade anlänt och påbörjat hjärt- och lungräddning. Det var många människor som stod och bevittnade händelsen med en oro i blicken. Vi kände oss mycket medtagna av situationen och förstod att mannens liv hängde på en skör tråd. I vår sjuksköterskeutbildning får vi lära oss om vad ett hjärtstopp innebär och hur låga överlevnadschanserna är. Ambulanspersonalen fortsatte att kämpa för mannens liv. Alla som bevittnade situationen höll hoppet uppe. Den stora frågan var, kommer han att överleva? Om han överlever, hur kommer han att känna när han vaknar upp? Han har ju trots allt varit mycket nära att dö. När vi fick möjlighet att studera ett område kändes det viktigt att fördjupa oss och särskilt för att följa upp våra tidigare upplevelser för att inte lämna våra frågetecken obesvarade. BAKGRUND Varje år drabbas ungefär 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp varav 4000 personer får behandling av vårdpersonal. Utav dem överlever endast 300 personer. Både kvinnor och män kan drabbas och det kan ske utan förvarning eller tidigare symtom (Hjärtoch lungfonden, 2009). Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Orsaken kan bland annat vara kärlkramp eller akut hjärtinfarkt. Hjärtats främsta uppgift är att förse kroppens organ med syrerikt blod och näring. Vid ett tillstånd då hjärtats funktion har upphört kan kroppen få allvarliga skador till exempel syrebrist i hjärnan. Det är vanligt att man känner sig kallsvettig, får andnöd, bli svimfärdig och känner ångest. Den som bevittnar ett hjärtstopp bör snabbt ringa till larmcentralen och sedan påbörja hjärt- och lungräddning (HLR) omedelbart tills vårdpersonal kommer och kan defibrillera hjärtat. Att utföra HLR och att defibrillera är det enda sättet att häva ett hjärtstopp. För varje minut som går blir det allt svårare skador på kroppens organ (Andersson, 2008). Ischemi uppstår och det innebär att det inte kommer något syrerikt blod och näring till organen (Vasko, 2008 s. 58). Efter femton minuter är skadorna obotliga och personen har ytterst få chanser att överleva (Juhlin, 2011). En stöt av en defibrillator kan öka chanserna att överleva betydligt om det sker inom 10 minuter. Har man defibrillerat inom 3 minuter finns det 70 % chans att personen överlever (Socialstyrelsen, 2011). En studie visar att medelvärdet för tiden det tar att återfå cirkulationen i kroppen är 11 minuter. Vid en uppföljning efter ett år hade 37 % av de som drabbats av hjärtstopp avlidit (Lundgren-Nilsson, Rosén, Hofgren & Stibrant- Sunnerhagen, 2005). Under de senaste åren har defibrillatorer placerats ut på större allmänna platser till exempel på idrottsanläggningar, flygplatser och köpcentra. Defibrillatorerna som är till för allmänhetens bruk ökar i antal och finns på allt fler platser runt om i samhället ( Andersson, 2011; Hjärtoch lungfonden, 2009). Beroende på orsaken till hjärtstoppet sker olika behandlingar. Om ett kranskärl har blivit tilltäppt av en propp bör blodproppslösande medicin ges så fort som möjligt. Även ett snabbt kirurgiskt ingrepp så kallad ballongvidgning av ett kärl kan återställa blodflödet till hjärtmuskeln. Efter det akuta skeendet är det vanligt att patienterna vårdas på sjukhus i ca en vecka, därefter sjukskrivs patienten. Läkaren uppmanar personen att förändra sin livsstil och oftast sker en uppföljning med regelbundna återbesök till läkaren. 1

Livsstilsförändringen innebär bland annat att sluta röka, motionera mer, ändra matvanor och minska stress (Swahn, 2010). När någon drabbas av ett trauma kan det leda till att personen försätts i chock. Det är ett allvarligt tillstånd som kan vara livshotande om det inte bemöts med adekvat hjälp. Chock är i sin tur en del av en kris i olika faser. För att komma igenom en kris är det viktigt att bearbeta de olika faserna. Det första den drabbade upplever i en kris är chockfasen. Den kan vara några minuter till ett par dygn. Det är då som personen har mycket svårt för att ta in det som hänt och upplever hela sin tillvaro som mycket kaotisk och panikartad. Ångest och sökandet efter mening med livet är det som präglar den drabbades tankar. Senare övergår fasen i en reaktionsfas. Det är då man börjar ta in det som hänt, som kan medföra olika reaktioner till exempel förnekelse, regression, isolering och undertryckande av känslor. Denna fas kan vara i några veckor. Sökandet efter en mening och frågor så som Varför drabbades just jag är oftast det centrala för just reaktionsfasen. Bearbetningsfasen är en fas som senare tar över efter en tid och pågår i ett år ungefär. Då sker en successiv försoning inombords och man börjar tänka mer på framtiden. Fasen övergår successivt till en nyorienteringsfas. Den fasen tar aldrig slut och traumat finns kvar som ett ärr, men är inte längre något hinder för ett fortsatt liv. För att förstå vad det är den drabbade går igenom är det viktigt att förstå den inre upplevelsevärlden. Hur en individ hanterar en kris är något som skiljer sig från person till person men något som alla går igenom efter en traumatisk händelse (Cullberg, 2006). TEORETISK REFERENSRAM Studien har ett vårdvetenskapligt perspektiv. Vårdvetenskap innebär att se till människan som en helhet, där både kropp och själ påverkar varandra. Lidande och välbefinnande är centrala begrepp inom vårdvetenskapen. Det är inget motsatsförhållande mellan de båda begreppen utan kan upplevas samtidigt. Inom hälso-och sjukvård är det en strävan att lindra lidande och främja välbefinnande samt att skapa förutsättningar för välbefinnande (Socialstyrelsen, 2005; Dahlberg, Fagerberg, Nyström, Segersten & Suserud, 2003). Livskvalité är något som är unikt för varje människa. Det speglar hur en person uppfattar sin livssituation och vad som anses vara värt att leva för. Det är alltså vad vi anser ha positivt och negativt värde för oss. Människans ständiga strävan är att känna lycka i livet då positiva värden är det mest påtagliga (Brülde, 2003). Känslan av att känna hopp, samhörighet och att livet har en mening är viktigt för oss för att uppnå en god livskvalité. Något som ofta glöms bort, som är en förutfattad mening hos många, är att även om man har en svår sjukdom kan man uppleva en god livskvalité. Begreppet har sedan 1990-talet blivit allt mer centralt inom hälso- och sjukvården världen över och att uppnå god livskvalité är ett mål som ständigt eftersträvas (Jahren Kristoffersen, 2005). Omvårdnadsåtgärder inom hälso-och sjukvård ska bidra till att lindra lidande och främja välbefinnande så att personen kan uppleva en god livskvalité (Socialstyrelsen, 2005). Ett livsvärldsperspektiv gör upplevelsen subjektiv hos varje individ. Livsvärlden byggs av de olika situationer människan upplever och erfar. Vår livsvärld förändras då vi påverkas av olika händelser och upplevelser. Husserl är grundaren till den fenomenologiska livsvärldsteorin och anser att livsvärlden är den värld vi lever, från varje enskilds perspektiv. I vår livsvärld kan vi förstå, beskriva och analysera vår vardagsvärld. Genom att försöka få en förståelse om en individs livsvärld kan man närma sig upplevelsen av hur just den personen 2

känner sig (Dahlberg et al. 2003). PROBLEMFORMULERING I dagens samhälle utbildas allt fler inom hjärt- och lungräddning, dessutom har flera defibrillatorer placerats ut i samhället för att den svenska befolkningen ska känna en trygghet om en allvarlig situation som ett hjärtstopp, inträffar (Svensson, Rubenson Wahlin, Castrén, Rosenqvist, Hollenberg & Herlitz, 2009). För dem som överlever ett hjärtstopp innebär det en traumatisk upplevelse som kommer att förändra deras liv och livskvalité (Bremer, Dahlberg och Sandman, 2009). Många upplever situationen som en livskris, vilket är en allvarlig situation (Cullberg, 2006). Det medför en mängd olika tankar och känslor för personen som drabbas. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en insikt, förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad till patienten (Andersson, 2008; Socialstyrelsen, 2005). SYFTE Syftet med studien var att få en förståelse för hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp. METOD Metoden som har använts var en litteraturöversikt för att belysa vilken kunskap som fanns om livskvalité efter ett hjärtstopp. Detta valdes då området redan är välforskat och därmed fanns det tillräckligt med material för att kunna genomföra en litteraturstudie. Uppsatsen innehöll både kvantitativa och kvalitativa studier då det valda ämnet gick att belysa genom båda forskningsansatserna. Vetenskapliga artiklar valdes ut för att sedan granskas och analyseras. Genom att välja viktiga delar utav varje artikel kommer en ny helhet att framträda (Lundman och Hällgren Graneheim, 2008). Datainsamling Sökorden framtogs med utgångspunkt utifrån syftet, vilket var livskvalité, hjärtstopp och upplevelse. Sedan översattes sökorden från svenska till engelska med hjälp av ett översättningsverktyg (SWEMESH) med inriktning på vårdvetenskapliga ord och termer. Sökorden som slutligen användes var: cardiac arrest, out- of hospital, quality of life, qualitative, heart arrest och hjärtstopp. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och SWEMED+. Även manuell sökning gjordes som utgick från tidigare c- uppsatser och vetenskapliga artiklars referenslistor (se bilaga 1). Sammanfattningen för varje utvald artikel lästes igenom för att se om de var relevanta för studiens syfte. 3

Urvalsförfarande Artiklarna som användes i arbetet hittades genom sökning i olika databaser med utvalda sökord och genom manuell sökning i artiklarnas referenslistor (Bilaga 2). Inklusionskriterierna för studien var att artiklarna fanns i fulltext, var vetenskapligt publicerade, granskade och peer-reviewed. De skulle även vara etiskt godkända, skrivna på svenska och/eller engelska. Alla deltagare i studierna var över 16 år och etiskt godkända av en kommitté. Artiklarnas ursprungsland var ej avgränsade i studien. De skulle vidare vara publicerade mellan år 2000 och 2011. Både kvalitativa och kvantitativa studier har användes. I studien ingick även sekundärdata där man refererade till andra studier inom området. Exklusionskriterierna var artiklar med fokus på anhörigas upplevelser av att bevittna ett hjärtstopp och artiklar med belyser syrebristskadan som uppstår efter ett hjärtstopp. Artiklarna granskades med hjälp av en modifierad version av Willman och Stoltz (2002) granskningsmall för kvalitativ respektive kvantitativ kvalitetsbedömning (bilaga 3 & 4). Efter att ha läst igenomartiklarna ett flertalet gånger gjordes en poängsättning av varje enskild artikel. En sammanfattad bedömning av studiens kvalité gjordes och en bra kvalitativ artikel motsvarade 11-14 poäng, medel motsvarade 6-10 poäng och dålig motsvarade 0-5 poäng. Alla som var över 6 poäng inkluderades i studien. Artiklar med kvantitativ ansats granskades enligt en annan mall där en bra artikel motsvarade 6-10 poäng, en medel hade 4-5 poäng och en dålig hade 0-3 poäng. Alla artiklar som hade mer än 4 poäng inkluderades. Analys Analysförfarandet gjorde författarna enskilt för att sedan diskutera tillsammans och se likheter och skillnader. Den kvalitativa innehållsanalysen baserades på citat, medan i de kvantitativa innehållsanalyserna urskiljdes viktiga delar ur resultatet för att sedan analyseras. Analysen gjordes så att likheter och skillnader framkom. För att få en struktur över det insamlade materialet gjordes en analys från citat av den kvalitativa studien, som innebär att det viktigaste i artikeln urskiljs (meningsbärande enheter). Genom att kondensera texten görs en förkortning och då framträder det mest centrala. Därefter grupperas varje kondensering så att liknande innehåll från andra artiklar läggs under samma kod för att sedan kategoriseras (Tabell 1). Artiklar med en kvantitativ ansats analyserades genom att ta ut huvudfynden ur resultatet i varje studie. Sedan kondenserades och kodades artiklarna på liknande sätt som i den kvalitativa innehållsanalysen (Tabell 2). De två olika analysförfarandena sammanfördes så att kategorier framkom. Resultatet blev tre kategorier som redovisas i resultatet (Forsberg och Wengström, 2008). Etiska utföranden I majoriteten av artiklarna framkom det att de var granskade av en etisk kommitté. Efter att ha läst igenom artiklarna noga, visade det sig att i en del studier var deltagarna bara 16 år. Enligt Helsingforsdeklarationen (1996) bör deltagarna vara över 18 år. Om deltagarna blivit väl informerade och kunde tänka sig att delta i studien samt att även deras vårdnadshavare hade samtyckt, så gick det bra att delta (Helsingforsdeklarationen, 1996). 4

Tabell 1. Exempel på kvalitativ analys (Bremer, Dahlberg och Sandman, 2009). Meningsbärande enhet Jag hade inte insett, eller hade inte fått något grepp om vad som hade hänt och varför jag låg där även om de berättade för mig, om hela händelsen. Jag antar att jag har insett hur nära det verkligen var då eller hur fruktansvärt nära det var då. Kondensering Kodning Kategori Insikt i vad som har hänt och hur nära döden det var. Kontroll över situationen Mening och sammanhang Tabell 2. Exempel på kvantitativ analys (Moulaert, Wachelder,Verbunt, Wade, och Van Heugten, 2010). Meningsbärande enheter Kondensering Kod Kategori Deltagarna upplever att deras livskvalité påverkas av olika faktorer ex. dagliga aktiviteter, trötthet, kognitiv förmåga, ångest och/eller depression. Många drabbas av komplikationer efter ett hjärtstopp, vilket försämrar deras livskvalité. Många upplever att deras förmågor försämras efter att ha drabbats av ett hjärtstopp. Emotionell påverkan Psykisk ohälsa 5

RESULTAT Studiens resultat visar hur livskvalitén upplevs efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Livskvalitén påverkas både psykiskt och fysiskt och är en omskakande händelse i individens liv. Ur innehållsanalysen framkom tre kategorier; mening och sammanhang, förändrad fysisk förmåga och psykisk ohälsa. Mening och sammanhang Den som vaknar upp efter att ha drabbats av ett hjärtstopp upplever minnesluckor från händelsen och kan bara komma ihåg enstaka fragment, eftersom man varit medvetslös under en viss tid. Medvetslösheten gav en känsla av att inte ha kontroll över situationen vilket leder till otrygghet och osäkerhet. I had probably not realized, or hadn t really any grip of what had happened and why I was lying there and so. Also, you know, they have sort of told told afterwards then, er, the whole event so to speak. And then, I suppose I ve realized how close it really was then, er or how horribly close it was then. (Bremer et al. 2009 s. 330) Den förändrade livsvärlden innebar otydlighet och ovisshet om tid, plats och händelser. Efter uppvaknandet kan personen hamna i ett chocktillstånd. Känslan av att ha kontroll och känna ett sammanhang över situationen var något som saknades. Många upplevde rädsla under den tiden, samtidigt som rädslan är övergripande kan man även ha en positiv känsla som att känna tur över att ha överlevt. På grund av minnesluckorna väcktes många nya tankar om sin livssituation. För att bilda en uppfattning om vad som hade hänt var det viktigt att fylla i minnesluckorna. De som var med och såg händelsen kunde berätta för den drabbade om vad som hände och därmed vara till hjälp och stöd. Genom att bilda en ny uppfattning kan personen få ett sammanhang, som är ett av människans grundläggande behov, för att göra situationen mer hanterbar. Patientens behov kan vara att känna sammanhang och mening med livet efter att ha drabbats av en allvarlig situation. Minnesförlusten symboliserar en allvarlig händelse i ens liv, som behöver sättas in i en helhet för att få en förståelse över vad som hänt (Bremer et al. 2009). I en enkätstudies resultat framkom det att patienterna upplevde tillfredställelse med livet och att de var tacksamma för att de hade fått en andra chans och hade en positiv attityd till livet. Efter hjärtstoppet levde individen mer i nuet och i sin fullhet med ett förändrat perspektiv (Harve, Tiainen, Poutiainen, Maunu, Kajaste, Roine & Silfvast, 2007). Behovet att finna ett svar på varför man drabbades, vad som hände under minnesluckorna, hur det var möjligt att överleva och hur nära döden man verkligen var, är det mest primära tiden efter. Behovet av att hitta en mening är för att finna sammanhang och mening med livet. Efter en sådan händelse medför det nya insikter och värderingar i livet. Många kände en tacksamhet och glädje över att vara vid liv. Ett nytt perspektiv hade skapats efter överlevnaden. Genom det nya perspektivet och kännedom om hur få som överlever medförde en stor tacksamhet över att vara vid liv. De var även tacksamma över dem som hade räddat deras liv. Meningen med livet och god livskvalité upplevdes i relationer med nära och kära (Bremer et al. 2009). Förändrad fysisk förmåga Efter att ha drabbats av ett hjärtstopp var det många som ändrade sin livsstil och kroppsuppfattning. De kände oro och osäkerhet över att kroppen skulle ge upp igen (Stiell et al. 2003). Kroppen hade inte samma fysiska förmåga som före hjärtstoppet vilket framkallade rädsla över att det skulle hända igen eftersom man inte var medveten om sina begränsningar. 6

Insikten av hur nära döden man hade varit gav en känsla av maktlöshet och okontroll inför framtiden. Rädslan att drabbas igen var ständigt påtagligt särskilt då det inte finns en livsgaranti. Medvetenheten om att kroppen har begränsningar framkallar ångest över kroppens funktion och förmåga för det fortsatta livet. Ångesten och nedstämdheten över den försämrade kroppsförmågan kunde leda till tillbakadragenhet, eftersom man inte vågade utsätta sig för nya och obekanta situationer. Känslan kan pågå under en kortare tid eller under flera år efteråt. Rädslan för att känna sig begränsad minskar med att man övervinner hinder successivt, vilket bidrar till glädje och en frihetskänsla. De som tidigare inte levt ett sunt liv var ångerfulla och kände att de själva bidragit till varför de drabbades. De som ansåg att de hade levt ett sunt liv kände mindre skuld i det som hade hänt (Bremer et al. 2009). I en enkätstudie av van Alem, de Vos, Schmand och Koster (2004) framgick det att 58 % upplevde att deras kognitiva förmåga var oförändrad jämfört med tidigare, vilket bidrog till en god livskvalité. Då kunde man fortare återgå till det liv de hade innan de drabbades, fast med ett nytt perspektiv på livet. Om man inte hade påtagliga nedsättningar kunde man fortare återgå till sin tidigare aktivitetsnivå (Granja, Cabral, Teixeira Pinto och Costa-Pereira, 2002). Familjelivet prioriterades i högre grad efter hjärtstoppet än tidigare. Majoriteten av de som var under 65 år återgick till sina arbeten. De minskade även på antalet arbetande timmar i veckan, för att få mer tid med familjen (Granja et al. 2002; Saner et al. 2001; Wachelder et al. 2009). Psykisk ohälsa Att ha minnesluckor när man vaknar upp på sjukhuset är inget ovanligt och drabbar många, vilket är helt naturligt. Efter uppvaknandet de första dygnen upplevde många rädsla och oro som senare avtog (Harve et al. 2007). För flera av de drabbade blev minnessvårigheterna ett bestående problem, vilket kunde upplevas problematiskt. Flera i studierna var över 70 år gamla, vilket medförde förutfattade meningar om att minnesproblematiken var ett led i åldrandet, men så är inte fallet, studier påvisade att det inte kunde förknippas med åldrandet utan är en komplikation efter hjärtstoppet (Harve et al. 2007; Drysdale, Grubb, Fox och O Carroll, 2000). Efter en tid kunde man även uppleva fler komplikationer så som orkeslöshet och trötthet. Ångest och depression drabbades några av, främst efter ett år var det som mest påtagligt. I de studier som visade att deltagarna hade en låg livskvalité framkom det att den medförande orsaken var ångest, depression, otrygghet och ökad trötthet. (Moulaert et al. 2010; Wachelder et al.2009; Kamphuis, de Leeuw, Derksen, Hauer och Winnubst, 2002). För de som hade behandlats med en implanterad defibrillator innebar det en ökad livskvalité och trygghet i jämförelse med dem som fått annan behandling (Harve et al. 2007). Patienterna känner en tveksamhet över den implanterade defibrillatorns funktion och kände att det var en ständig påminnelse om att de har ett skadat hjärta (Bremer et al. 2009). DISKUSSION Metoddiskussion För att besvara studiens syfte gjordes en litteraturstudie med både kvantitativ och kvalitativ ansats. I det första skedet av studien gjordes en översiktlig sökning för att få en inblick i hur välforskat området var. Majoriteten av de vetenskapliga artiklarna var gjorda med en kvantitativ ansats. För att belysa hur livskvalitén var efter att ha drabbats av ett hjärtstopp ansågs det lämpligt att använda kvalitativ ansats. I brist på sökresultat som genererade artiklar, där studiens kriterier uppfylldes, inkluderades kvantitativa artiklar. Sökorden som 7

användes gjorde det svårt att hitta artiklar som uppfyllde studiens syfte. På grund av svårigheterna att hitta artiklar med hjälp av sökorden användes referenser från andra artiklar. I de artiklarna som ingick i studien var det övervägande högt bortfall av deltagare. Orsaken till det höga bortfallet var att överlevnadschanserna är låga. En kvalitetsgranskning gjordes och därefter kunde de artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna uteslöts. Det medförde att nya sökningar gjordes för att hitta fler artiklar med högre relevans och kvalité. Databaserna Cinahl och Pubmed ansågs vara lämpliga då de fokuserar på ämnet vårdvetenskap och har ett stort utbud av vetenskapliga artiklar som författarna anser har en hög trovärdighet. Tio artiklar valdes ut för att ingå i studien. Den modifierade kvalitetsgranskningen innebar att frågor som ej var relevanta för studiens syfte togs bort. Analysering av datainsamlingen skedde på två olika vis beroende på vilken ansats artikeln hade. För en kvalitativ ansats analyserades citaten i meningsbärande enheter för att sedan kodas och kategoriseras. För en kvantitativ ansats analyserades det viktigaste ur resultaten för att sedan kodas och kategoriseras (Forsberg och Wengström, 2008). På så vis sammanställs likheter och skillnader i artiklarna. Författarna är medvetna om riskerna för egna reflektioner i analysen, som kan påverka studiens resultat. Det viktigaste är att patienternas upplevelse framkom. Resultatdiskussion I resultaten av studierna framkom det att majoriteten av alla som hade drabbats av ett hjärtstopp och överlevt, upplevde en god livskvalité efteråt vilket hade bidragit till nya insikter och värderingar i livet och de hade även prioriterat sitt familjeliv mer. De kände en stor tacksamhet över att vara vid liv och att kunna leva ett någorlunda komplikationsfritt liv vilket även ses i studien av Hansson (2008). Trots den traumatiska och allvarliga händelsen, som det faktiskt innebär, kunde de flesta återgå till sin vardag som de hade före händelsen, vilket innefattade deras vardagliga rutiner och vanor samt att de kunde bo kvar i sina hem då de hade en god förmåga att vara aktiv och ta hand om sig själv (Hansson, 2008). Terranova, Valli, Severgnini, Dell Orto och Greco (2006) påvisade att 65 % av deltagarna under 65 år återgick till sina arbeten efter att de hade drabbats av ett hjärtstopp, eftersom de hade ett behov av att bevara sin tillvaro så som den var före hjärtstoppet. Murphy och Murphy (2006) visade att genom att återgå till sitt arbete kan även social kompetens upprätthållas som i sin tur ledde till att isolation motverkas som bidrar till att individen upplevde en god livskvalité. Pußwald, Fertl, Faltl och Auff (2000) enkätstudie visar att de som bodde hemma innan hjärtstoppet även hade möjlighet till att bo hemma vid en senare uppföljning, vilket bidrar till ett självständigt liv. Hemmet bidrar till en trygghetskänsla och kontroll över sin livssituation med tanke på att hjärtstoppet har lett till en konstant känsla av osäkerhet och hur okontrollerbar livssituation man befinner sig i. Hofgren, Lundgren- Nilsson, Esbjörnsson och Sunnerhagen (2008) menade att efter två år var många fortfarande självständiga och att 64 % kunde bo kvar i sina hem, vilket ökar individens välbefinnande eftersom deras egna hem har ett personligt värde som är fullt av minnen och känslor. Övriga hade fått flytta till äldreboenden och servicehus. Det kunde även innebära att för dem som tidigare bodde i villa fick flytta till ett mindre krävande boende. Trots att de flesta upplevde god livskvalité kände de även en rädsla över att drabbas igen, eftersom det kan komma plötsligt och utan förvarning. Man levde i ständig oro och hade ångest över att livets slut kunde vara nära. Oro och tvivel präglar ens vardag allt mer. De ständiga tankarna kan leda till ångest och depression (Hansson, 2008). Att drabbas av ett hjärtstopp innebar både fysiska begränsningar och psykiska komplikationer, främst kognitiva 8

problem var vanligt. Minnessvårigheter, trötthet och koncentrationssvårigheter var vanliga komplikationer, vilket överensstämmer med de resultat i studier av Pußwald et al. (2000) och Cronberg, Lilja, Rundberg, Friberg och Widner (2009). För de patienter som lider av kognitiva försämringar är det viktigt att som hälso- och sjukvårdspersonal följa upp de som har drabbats. Samtidigt som individen kunde uppleva psykiska begränsningar hade de skattat sin livskvalité som god, vilket understryker att det går att uppleva välbefinnande samtidigt som lidande (Lacey och Walter, 2003). Terranova et al. (2006) menar att de kognitiva problemen kunde med hjälp av rehabilitering förbättra livskvalitén på lång sikt, eftersom det ökade både den fysiska och psykiska förmågan att hantera sin nya livssituation. Förutsättningarna för att få en god livskvalité kan påvisas med kort defibrillationstid. Ett tydligt mönster kunde påvisas då de som uppgav att dem hade en god livskvalité, även hade en kort tid innan de defibrillerats, detta är jämförbart med att de som haft en längre tid till defibrillering inte skattat sin livskvalité som lika bra. I en studie av Nichol, Stiell, Herbert, Wells, Vandemheen och Laupacis (1999) framkom det även att kortare tid till HLR påbörjats hade påverkan på livskvalitén, vilket innebar att de som hade en längre tid då HLR utförts upplevde en lägre livskvalité. Genom att placera fler defibrillatorer i samhället, till exempel på flygplatser, kan påverka tiden till att få adekvat hjälp, så att cirkulationen i kroppen kan komma igång så snabbt som möjligt igen. Det ökade antalet av utplacerade defibrillatorer kan hjälpa många, men tyvärr inte dem som drabbas i sina hem, då de har längre tid till hjälp som innefattar HLR eller defibrillation. De kognitiva problemen som kan uppstå beror på den ischemiska skadan i hjärnan och kan förhindras om samhället satsar på tillgängligheten av defibrillatorer anpassad för allmänheten då möjligheten till en snabbare och adekvat hjälp är möjlig för varje enskild individ (Guglin, Wilson, Kostis, Parrillo, White och Gessman, 2004). SLUTSATS De som överlever ett hjärtstopp, känner en oerhörd glädje och tacksamhet över att ha överlevt och där med en god livskvalité. Trots denna glädje har många upplevt hela sin tillvaro som kaotisk och många nya tankar väcks. Faktorer som påverkar vår livskvalité är till exempel vår kognitiva och fysiska förmåga. Det fortsatta livet efter att ha drabbats av ett hjärtstopp präglas av ett sökande efter mening och sammanhang eftersom man har fått nya värderingar och insikter. Många kände en maktlöshet inför kroppens förändrade förmågor, vilket gjorde att de ständigt tänkte att de kan drabbas av ett nytt hjärtstopp vilken sekund som helst. Komplikationerna för många innebär minnessvårigheter och orkeslöshet som kan bli ett bestående men. Livskvalitén påverkas av skadan som uppstår när hjärtat stannar. Ju kortare tid till återupplivning desto bättre livskvalité upplever individen i ett fortsatt liv. Då området inte är belyst tidigare med kvalitativ ansats, då syftet är att nå den enskildes upplevelse bör kommande forskning göras för att beröra hur patienten upplever sin tillvaro och livskvalité i livet efter en sådan traumatisk och livsförändrande händelse. Det är viktigt att följa upp de patienter som upplever ångest för att ge stöd under en längre tid efteråt. 9

REFERENSER Andersson, B. (2008). Hjärt- lungräddning. Sjukvårdsrådgivningen. Hämtad 9 Mars, 2011, från http://www.1177.se/fakta-och-rad/behandlingar/hjart-lungraddning-hlr/ Bremer, A., Dahlberg, K. & Sandman, L. (2009). To survive out-of-hospital- cardiac arrest: A search for meaning and coherence. Qualitative health research, 19, 323-338. Brülde, B. (2003). Teorier om livskvalitet. Lund: Studentlitteratur. Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur. Cronberg, T., Lilja, G., Rundgren, M., Friberg, H. & Widner, H. (2009). Long- term neurological outcome after cardiac arrest and therapeutic hypothermia. Resuscitation, 80, 1119-1123. Dahlberg, K., Fagerberg, I., Nyström, M., Segersten, K. & Suserud, B-O. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Drysdale, E.E., Grubb, N.R., Fox, K.A.A. & O Carroll, R.E. (2000). Chronicity of memory impairment in long-term out-of-hospital cardiac arrest survivors. Resuscitation, 47, 27-32. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: natur och kultur. Granja, C., Cabral, G., Teixeira Pinto, A. & Costa-Pereira, A. (2002). Quality of life 6-months after cardiac arrest. Resuscitation, 55, 37-44. Guglin, M.E., Wilson, A., Kostis, J.B., Parrillo, J.E., White, M.C. & Gessman, L.J. (2004). Immediate and 1-year survival of out-of-hospital cardiac arrest victims in southern New Jersey: 1995-2000. Pace, 27, 1072-1076. Hansson, E. (2008). Livskvalitet efter hjärtstopp. (D-uppsats.). Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Gävle. Hämtad 6 April 2011, från, http://hig.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:120375 Harve, H., Tiainen, M., Poutiainen, E., Maunu, M., Kajaste, S., Roine, R.O. & Silfvast, T. (2007). The functional status and perceived quality of life in long-term survivors of out-ofhospital cardiac arrest. Acta Anaesthesiol Scand, 5, 206 209. Hofgren, C., Lundgren- Nilsson, Å., Esbjörnsson, E. & Sunnerhagen, K.S. (2008). Two years after cardiac arrest; cognitive status, ADL function and living situation. Brain injury, 22, 972-978. Helsingforsdeklarationen (1996) Hämtad 5:e april, 2011, från, http://www.karolinska.se/forskning/forsokspersoner---undersidor/helsingforsdeklarationen / 10

Hjärt-lungfonden (2009). Plötsligt hjärtstopp. Hämtad 3 februari, 2011, från http://www.hjartlungfonden.se/sjukdomar/sjukdomar/plotsligt-hjartstopp/ Jahren Kristoffersen, N. (2005). Hälsa och sjukdom. I: Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (red.) grundläggande omvårdnad, del1. (första upplagan 4). Stockholm: Liber AB: S 28-77. Juhlin, P. (2011). Plötsligt hjärtstopp. Starta hjärta. Hämtad 8 Mars, 2011, från http://www.startahjarta.se/ Kamphuis, H.C.M., De Leeuw, J.R.J., Derksen, R., Hauer, R. & Winnubst, J.A.M. (2002). A 12-month quality of life assessment of cardiac arrest survivors treated with or without an implantable cardioverter defibrillator. Europace, 4, 417-425. Lacey, E.A. & Walters, S.J. (2003). Continuing inequality: gender and social class influences on self perceived health after a heart attack. J Epidemiol Community Health, 57, 622-627. Lundgren- Nilsson, Å., Rosén, H., Hofgren, C. & Stibrant Sunnerhagen, K. (2005). The first year after successful cardiac resuscitation: Function, activity, participation and quality of life. Resuscitation, 66, 285-289. Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. & Höglund- Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (första upplagan). Ungern: Studentlitteratur: S 159-173. Murphy, H. & Murphy, E.K. (2006). Comparing quality of life using the World Health Organisation Quality of life measure (WHOQOL-100) in a clinical and non- clinical sample: Exploring the role of self- esteem, self- efficacy and social functioning. Journal of mental health, 15, 289-300. Moulaert, V.R.M.P., Wachelder, E.M., Verbunt, J.A., Wade, D.T. & Van Heugten, C.M. (2010). Determinants of quality of life in survivors of cardiac arrest. J rehabil med, 42, 553-558. Nichol, G., Stiell, I.G., Hebert, P., Wells, G.A., Vandemheen, K. & Laupacis, A. (1999). What is the quality of life for survivors of cardiac arrest? A prospective study. Academic emergency medicine, 6, 95-102. Pußwald, G., Fertl, E., Faltl, M. & Auff, E. (2000). Neurological rehabilitation of severely disabled cardiac arrest survivors. Part II. Life situation of patients and families after treatment. Resuscitation, 47, 241-248. Saner, H., Borner Rodriguez, E., Kummer- Bangerter, A., Schüppel, R. & von Planta, M. (2001). Quality of life in long-term survivors of out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation, 53, 7-13. 11

Socialstyrelsen.(2011). Hjärtstopp utanför sjukhus. Hämtad 9 mars, 2011, från http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforhjartsjukvard/sokiriktlinjerna/hjartstopput anforsjukhus Socialstyrelsen.(2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 10 mars, 2011, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1 Stiell, I., Nichol, G., Wells, G., De Maio, V., Nesbitt, L., Blackburn, J. & Spaite, D. (2003). Health- Related quality of life is better for cardiac arrest survivors who received citizen cardiopulmonary resuscitation. Circulation, 108, 1939-1944. Svensson, L., Rubenson Wahlin, R., Castrén, M., Rosenqvist, M., Hollenberg, J. & Herlitz, J. (2009). Fler kan räddas efter hjärtstopp utanför sjukhus. Läkartidningen, 8, 502-505. Swahn, E. (2010). Hjärtinfarkt. Sjukvårdsrådgivningen. Hämtad 7 Mars, 2011, från http://www.1177.se/fakta-och-rad/sjukdomar/hjartinfarkt/ Terranova, P., Valli, P., Severgnini, B., Dell Orto S. & Greco, E.M. (2006). Early outcomes of out-of-hospital cardiac arrest after early defibrillation: a 24 months retrospective analysis. Indian pacing and electrophysiology journal, 6, 194-201. Van Alem, A.P., de Vos, R., Schmand, B. & Koster, R.W. (2004). Cognitive impairment in survivors of out-of-hospital cardiac arrest. American heart journal, 148, 416-421. Vasko, P. (2008). Hjärt- Kärlsjukdomar. I: Grefberg, N. & Johansson, L-G. (red.) Medicinboken. (fjärde upplagan). Stockholm: Liber AB: S 55-142. Wachelder, E.M., Moulaert, V.R.M.P., Van Heugten, C., Verbunt, J.A., Bekkers, S.C.A.M. & Wade, D.T. (2009). Life after survival: Long- term daily functioning and quality of life after an out- of- hospital cardiac arrest. Resuscitation 80, 517-522. Willman, A. & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. 12

Bilaga 1 Databasöversikt Databas Datum Sökord Antal träffar Utvalda artiklar Cinahl 2011-03-08 Out of hospital, heart arrest and qualitative 4 1 SWEMED+ 2011-02-23 Hjärtstopp 123 1 LibHub 2011-02-21 Cardiac arrest and quality of life 138 1 Manuell sökning 7 1

Artikel översikt Bilaga 2 Författare År Land Tidskrift Bremer, A., Dahlberg, K. och Sandman, L. 2009 Sverige Qualitative health research Drysdale, E.E., Grubb, N.R., Fox, K.A.A. och O Carroll, R.E. 2000 Titel Syfte Metod Urval (bortfall) To survive out- ofhospital cardiac arrest: A search for meaning and coherence. Cronicity of memory impairment in long-term out-ofhospital cardiac arrest survivors Syftet med studien var att se hur hjärtstopp utanför sjukhus, påverkar patienternas välbefinnand e över tid. Att undersöka hur omfattande minnesluckor na är efter at ha drabbas av ett hjärtstopp Kvalitativ, deskriptiv och explorativ, grundad i fenomenologi. Intervjuer. Kvantitativ ansats. 7 av deltagarna kontaktade författarna efter att ha läst om studien i en dagstidning. 2 deltagare hittade författarna genom det nationella registret för hjärtstopp som skett utanför sjukhus. Deltagarna skulle ha överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus, de skulle ha varit utskrivna från sjukhuset 6 månader innan intervjun. N= 9 (0) Deltagarna var delaktiga i en annan studie. Den studien motsvarade kriterierna så att deltagarna även kunde vara med i denna studie. N=10 (0) Resultat Studien visar olika faktorer som påverkar välbefinnande och lidande. Deltagarna upplevde kognitiva försämringar men även nya värderingar och insikter i livet. De som behandlades med en inplanterad defibrillator upplevde högre livskvalité. Patienterna hade fortfarande minnessvårigheter en tid efter hjärtstoppet som inte kan relateras till ålderdom. Etiska övervägand en Skriftligt godkännand e av deltagarna. Hänvisar till Helsingfors deklaratione n 2005 och Svensk lag. Ej redovisat. Kvalitet 14 Poäng i kvalitativ gransknin g. 4 poäng i kvantitativ gransknin g. United Kingdom Resuscitation 1

Granja, C., Cabral, G., Teixeira Pinto, A. och Costa- Pereira, A. 2002 Portugal Resuscitation Quality of life 6- month after cardiac arrest. Att utvärdera hälsorelatera d livskvalité. Kvantitativ ansats med mätinstrument. Deltagarna hittades genom en databas över överlevare efter hjärtstopp. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle vara vuxna. N= 24 (5) Enligt mätinstrumentet EuroQol skattade deltagarna en god livskvalité. Faktorer som påverkade den goda livskvalitén var att man kunde återgå till sin tidigare aktivitetsnivå. Ej redovisat. 6 poäng i kvantitativ gransknin g Harve, H., Tiainen, M., Poutiainen, E., Maunu, M. Kajaste, S., Roine, R.O. och Silfvast, T. 2006 Finland The functional status and perceived quality of life in long-term survivors of out-ofhospital cardiac arrest Att studera funktionen och livskvaliteten efter att ha drabbats av ett hjärtstopp, 15 år senare. Kvantitativ ansats med 15 års uppföljning. Deltagarna var delaktiga i en annan studie. Den studien motsvarade kriterierna så att deltagarna även kunde vara med i denna studie. Inklusionskriterierna i studien var att deltagarna skulle vara vid liv efter 15 år efter hjärtstoppet. N=10 (59) Resultatet visar att deltagarna är tillfredställda med den livskvalité de har. De var i god fysisk och psykisk kondition efter 15 år. De drabbade har fått nya perspektiv på livet. Etiskt godkänd av sjukhusstyre lsen. 5 Poäng i kvantitativ gransknin g Acta anaesthesiol scand 2

Kamphuis, H.C.M., De Leeuw, J.R.J., Derksen, R., Hauer, R. och Winnubst, J.A.M. 2002 Nederländerna Europace. Moulaert, V., Wachelder, E., Verbunt, J., Wade, D. och van Heugten, C. 2010 Nederländerna J Rehabil Med. A 12-month quality of life assessment of cardiac arrest survivors treated with or without an implantable cardioverter defibrillator. Determinants of quality of life in survivors of cardiac arrest. Syftet med studien var att bedöma livskvalitén och välbefinnand et hos hjärtstoppsöverlevare som fått en implanterad defibrillator eller annan behandling. Syftet med studien var att studera faktorer som är kopplade till livskvalité i samband med syrebrist efter ett hjärtstopp. Prospektiv studie. Enkäter. Kvantitativ. En retrospektiv cohort studie med enkäter. Kvantitativ. Deltagarna hittades på fyra sjukhus. Kriterierna för deltagande var att man skulle vara 16 år eller äldre, kunna förstå nederländska och överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus. N= 179(46) Persondata till potentiella deltagare hittades på två sjukhus. Alla som överlevt ett hjärtstopp och varit inlagda på sjukhus från januari-01 till december -06 fick förfrågan. Kriterier för deltagande var att deltagarna skulle vara över 18år eller äldre, vid liv under studien och god kunskap om det nederländska språket. N= 220 (157) Låg livskvalité berodde på olika faktorer som t. ex ångest och depression. Livskvalité är kopplat till kognitiva åkommor, trötthet, ångest/depression, posttraumatiskt stress syndrom och svårigheter i dagliga aktiviteter. Godkännan de från styrelser på de deltagande sjukhusen. Studien godkändes av en kommitté på universitetss jukhuset i Maastricht. 9 poäng i kvantitativ gransknin g 8 Poäng i kvantitativ gransknin g 3

Saner, H., Borneo Rodriguez, E., Kummer- Bangerter, A,. Schüppel, R. och Von Planta, M. 2001 Schweiz Quality of life in longterm survivors of out-ofhospital cardiac arrest. Att undersöka fysisk och mental hälsa. Kvantitativ ansats med mätinstrument. Deltagare i åldern 20-80 år inkluderades. Det ska ha gått 5 månader efter händelsen och inte längre än 5 år. Deltagarna ska vara registrerade som överlevare efter ett hjärtstopp. N= 169(119) Studiens resultat visad att deltagarna upplevde en god livskvalité, även om kognitiva nedsättningar förekom. Familjelivet prioriterades i högre grad och de minskade på antalet arbetande timmar i veckan. Etiskt godkänd av en kommitté på universitetss jukhuset i Basel, Schweiz. 8 poäng i kvantitativ gransknin g Resuscitation Stiell, I., Nichol, G., Wells, G., De Maio, V., Nesbitt, L., Blackburn, J. och Spaite, D. 2003 Kanada Circulation Healthrelated quality of life is better for cardiac arrest survivors who received citizen cardiopulmon ary resuscitation. Syftet var att utvärdera prehospital faktorer anslutna till bättre hälsorelatera d livskvalité hos hjärtstoppsöv erlevare utanför sjukhus. Prospektiv cohort studie. Deltagarna hittades genom akutmottagningen. Alla patienter som haft ett hjärtstopp utanför sjukhus som var äldre än 16 år, hade trauma eller vars hjärtstopp tydligt inte var av kardiell etiologi. N= 316(48) Resultatet visade att patienterna hade bra livskvalité. Det visade även att HLR som inletts av medborgare var starkt och oberoende kopplat till en bättre livskvalité. De var rädda för att kroppen skulle ge upp igen. En etisk styrelse hade godkänt studien. 9 poäng i kvantitativ gransknin g 4

Van Alem, A.P., De Vos, R., Schmand, B. och Koster, R.W. 2004 Nederländerna American heart journal Wachelder, E.M., Moulaert, V.R.M.P., van Heugten, C., Verbunt, J.A., Bekkers, S.C.A.M. och Wade, D.T. 2009 Nederländerna Cognitive impairment in survivors of out-ofhospital cardiac arrest. Life after survival: Long-term daily functioning and quality of life after an out of hospital cardiac arrest Att undersöka den kognitiva funktionen efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i relation till hur lång tid det tog att bli återupplivad. Att undersöka livskvalitén efter att ha drabbats av ett hjärtstopp Kvantitativ ansats, kohortstudie. Kvantitativ ansats med kohortdesign. Frågeformulär användes. Deltagarna hittades via akutmottagningar, på 15 olika sjukhus i Nederländerna. Deltagarna blev inkluderade om dem hade haft ett bevittnat hjärtstopp, ventrikeldefibrillering, specificerade som oorganiserad rytm och överlevt till utskrivning från sjukhus. Exkluderad blev de som var yngre än 18 år, hjärtstoppet var bevittnat av ambulanspersonal och patienter med tydlig försämring av kognitiva funktioner. N= 72 (15) Patienter som har blivit registrerade som överlevare efter att ha drabbats av hjärtstopp, från två olika sjukhus I Nederländerna. Patienter över 18 år, registrerade som överlevande efter ett hjärtstopp och med goda holländska språkkunskaper inkluderades. N=63(88) Resultatet visade att de som fick HLR innan ambulansen anlände, hade bättre kognitiv funktion. 58% hade oförändrad kognitiv förmåga jämfört med tidigare. Patienterna som överlevde från 6 månader till 6 år upplevde ångest, depression, kognitiva problem och trötthet. Etiskt godkända från en etisk kommitté på de deltagande sjukhusen. Deltagarna lämnade in skriftligt om att deltaga. Studien godkändes av en kommitté på universitetss jukhuset i Maastricht. 6 poäng i kvantitativ gransknin g 7 Poäng i kvantitativ gransknin g Resuscitation 5

Bilaga 3 Kvalitativ kvalitetsbedömningsmall Kvalitetsbedömning av kvalitativ studie, från Wilman och Stoltz (2006) förändrad av Johansson och Svensson (2011) Beskrivning av studien Ja (1p) Nej (0p) Vet ej (0p) Tydlig avgränsning/problemformulering? Patientkarakteristika: Antal Ålder Man/Kvinna Är kontexten presenterad? Etiskt resonemang? Urval Relevant? Strategiskt? Metod för Urvalsförfarande tydligt beskrivet? Datainsamling tydligt beskrivet? Analys tydligt beskriven? Giltighet Är resultatet logiskt, begripligt? Råder datamättnad? Råder analysmättnad? Kommunicerbarhet Redovisas resultatet klart och tydligt?

Redovisas resultatet i förhållande till En teoretisk referensram? Genereras teori? Huvudfynd Sammanfattande bedömning av kvalitet Bra 11-14p medel 6-10p dålig 0-5p Kommentar Granskare sign:

Bilaga 4 Kvantitativ kvalitetsbedömningsmall Kvalitetsbedömning av kvantitativa studier inspirerad av Wilman och Stoltz (2003) förändrad av Johansson och Svensson (2011) Beskrivning av studien. Forskningsmetod Patientkarakteristika: Antal Ålder Man/Kvinna Kriterier för exkludering Kriterier för inkludering Vad avsåg studien att studera? Ja(1p) Nej(0p) Vet ej(0p) Urvalsförfarandet beskrivet? Representativt urval? Randomiseringsförfarande? Likvärdiga grupper?

Bortfall Bortfallsanalysen beskriven? Bortfallsstorleken beskriven? Etiskt resonemang? Hur tillförlitligt är resultatet? Är instrumenten valida? Är instrumenten reliabla? Är resultatet generaliserbart? Huvudfynd Kommentar Sammanfattande bedömning av kvalitet Bra 6-10 medel 4-5 dålig 0-3 Granskare sign: