UTMANINGEN: ATT REGERA OCH VÄXA

MODERATERNA I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN UTMANINGEN: ATT REGERA OCH VÄXA VALANALYS 2010 MED SIKTE PÅ 2014 1 FOTO OMSLAG: JENNY GAULITZ

INNEHÅLL 1. INLEDNING 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. BAKGRUND OCH OMVÄRLD 6 4. VALRESULTAT OCH VÄLJARSTRÖMMAR 8 5. UNGA VÄLJARE 13 6. STOCKHOLMAREN 17 7. VARUMÄRKET NYA MODERATERNA 19 8. BUDSKAP OCH KANALER 23 9. ORGANISATION, FÖRETRÄDARE OCH UTBILDNING 27 10. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 31 11. REFERENSER 34 12. BILAGA 1: VALRÖRELSEN 35 13. BILAGA 2: KANALER 37 2

1. INLEDNING Valet 2010 var en stor framgång för Moderaterna. Tack vare ett ökat förtroende i riket blev Alliansen återvald med större stöd än 2006. Tack vare ökat stöd i många kommuner och landsting styr nu Alliansen på fler platser än tidigare. Även i Stockholm gick det mycket bra. Ett bibehållet stöd för Moderaterna innebar att trenden om maktväxling vid varje val bröts och Alliansen kunde regera vidare i såväl landstinget som Stockholms stad och i 20 av de övriga kommunerna i Stockholms län. En djupare analys av valresultatet visar dock även andra sidor. Stockholmsregionen är inte längre det givet starkaste moderata fästet i landet. I flera kommuner ökade stödet, men i flera kommuner skedde också stora minskningar. I grupper som unga och invandrare blev stödet lågt. Till detta kan läggas att Moderaterna i Stockholm hade draghjälp av en positiv trend på riksplanet. Därtill var den främsta konkurrenten Socialdemokra-terna i sämre form än kanske någonsin. Sådana lyckliga omständigheter kan man inte räkna med i alla val. Mot denna bakgrund har Valanalysgruppen bedrivit ett fördjupande analysarbete för att förbättra möjligheterna för ett ännu starkare valresultat i valet 2014. Uppdraget är brett formulerat och om-fattar såväl Stockholms stad som län. Valanalysgruppen har således inte begränsat sig till att ana-lysera valrörelsen utan har även bedömt hur omvärldsanalys, policyutveckling, kommunikation och organisation har fungerat över en längre tid. Ett parti som söker väljarnas förtroende måste börja i verkligheten: Vilka är de främsta samhälls-problemen i regionen? Vilka är framtidsutmaningarna? Vilka frågor ställer sig medborgarna? Hur utvecklas regionen? Därefter bör svar på frågorna utformas, vägledda av värderingar och base-rade på gedigna fakta och analyser: Vilka reformer kan sjösättas som löser samhällsproblem och utvecklar regionen och samhället i en riktning vi tror på? Sist men långt från minst ska idéerna kommuniceras. Detta är en svår och tidskrävande konst som ofta sker snabbt och i många kanaler. Men det är bara om den grundas i de två föregående stegen som den har förutsättningar att lyckas väl. Framgången för Nya Moderaterna har framför allt hand-lat om samhällsanalys och välgrundade reformer. Därmed läggs grunden för förtroende i reformar-betet under mandatperioden, inte i valrörelsen. Det gäller också regionalt och lokalt. Mot denna bakgrund söker denna analys därför svar på frågor om valresultatet och kampanjen, men också omvärldsanalys, policyutveckling, företrädare, utbildning och organisation. Analysen inleds med en beskrivning av bakgrund och omvärld, fortsätter med en fördjupning av valresultatet, med särskild fokus på unga väljare, vidare analyseras väljarna, varumärket, budskapet och organisa-tionen innan vi landar i slutsatser och rekommendationer. Stockholm är en fantastisk stad och region, men kan utvecklas än bättre. Då krävs fortsatt förnyelse av Moderaterna som leder till ett ännu starkare stöd och fortsatt reformering. 3

Valanalysgruppen 2011-03- 25 Johnny Munkhammar (ordförande) Inger Akalla Alexandra Anstrell Jelena Drenjanin Mats Gerdau Berthold Gutavsson Jan Holmberg Joakim Larsson Anna König Jerlmyr Jessica Rosencrantz Torsten Svenonius Elisabeth Somp (huvudsekreterare) 4

2. SAMMANFATTNING - Valet 2010 etablerade sig Moderaterna som Stockholmsregionens ledande parti. Problemet med ständig maktväxling bröts. I flera av länets kommuner skedde stora framgångar. Samtidigt ökade partiet totalt sett måttligt i riksdagsvalet och landstingsvalet och backade något i kommunvalet. Moderaterna ökade betydligt mer i övriga landet. - Denna analys har en bred ansats med målet att bidra till att ett ännu större förtroende för Modera-terna i valet 2014. Men inga val vinns enbart på valrörelsen. Därför studeras här policyutveckling, omvärldsanalys, kommunikation, företrädare och organisation. Idén är att slutsatserna ska kunna börja implementeras redan 2011. - Stockholm är en av de globala ledarstäderna. Regionen är innovativ, dynamisk, växande och välmående. Befolkningen med en generalisering har utbildning, jobb, bor ofta i villa eller bo-stadsrätt och gillar valfrihet, också i barnomsorg, skola och sjukvård. Finanskrisen märktes mycket lite. Här råder kunskaps- och tjänstesamhället. Moderaterna ser positivt på denna utveckling. - Medborgarna anser på riksplanet att frågor om jobb och ekonomi är viktigast. Lokalt och regionalt anses skola, kollektivtrafik, sjukvård samt barn- och äldreomsorg vara viktigast. Som väljare vill man ha konkreta svar inom dessa ämnen, men också inom immateriella värden som hälsa, miljö och god vilja. Moderaterna har lägre förtroende inom välfärd än ekonomi. - Moderaterna ska fokusera på ämnesområden som medborgarna anser vara viktiga, och bud-skapen ska vara välgrundade och regionala eller lokala. Därför bör mycket energi, på alla nivåer, läggas på att utveckla politiken och budskapen inom skola, sjukvård, barn- och äldreomsorg. - Stockholmsregionen kan fortsätta bli allt bättre. Det finns också utmaningar som behöver tacklas, såsom integration. Moderaterna har goda möjligheter men möter också risker. Vi behöver närma oss målgrupper där vi är svaga, som anställda i välfärden, unga och invandrare. Vi måste undvika regeringströtthet och att uppfattas som etablissemang. - Valanalysgruppen föreslår inrättande av en enhet för omvärldsanalys. Syftet är att en oberoende grupp av förtroendevalda med kansliresurser ska kunna genomföra en löpande analys av regionen, dess ekonomi, väljare, demografi, sociala frågor, med mera. Detta ska erbjuda underlag för policy-utveckling, budskap och kommunikation. Med lokala SWOT- analyser kan denna arbetsmetod anpas-sas till lokala förhållanden. - Fler bör lockas att aktivera sig i Moderaterna, partiet ska vara öppet. Men även befintliga medlem-mar ska erbjudas intressanta uppgifter. Företrädarna är ambassadörerna utåt. Löpande kontakter med väljare under hela mandatperioden ska uppmuntras. Utbildning av företrädare ska erbjudas, också för att utveckla det lokala ledarskapet. Det är både viktigt att våga fatta beslut och stå fast vid dem och att lyssna till medborgarna. - Många kanaler kan och bör användas för att nå medborgarna. Direkta möten är viktiga, och därutöver är det främst traditionella medier som har stor betydelse. Det är av stor vikt att utforma en mediestrategi som syftar till att proaktivt sätta agendan, att föra upp de moderata frågorna och ståndpunkterna högt på den mediala agendan 5

3. BAKGRUND OCH OMVÄRLD Mer än hälften av världens befolkning bor numera i städer. Men det är inte alla städer som är globala, välmående och framgångsrika. Stockholm är dock en av dessa. I AT Kearney Global Cities Index 2010 hamnar Stockholm på plats 23 före exempelvis Moskva, Rom, Amsterdam, Bangkok, Köpenhamn, Istanbul, Milano och Rio de Janerio. Bland Europas städer är Stockholm på plats 7. Indexet mäter ekonomisk aktivitet, humankapital, informationsutbyte, kulturell upplevelse och politisk roll. Som global stad tillhör Stockholm det som där benämns den urbana eliten. De senaste 25 åren har det svenska samhället utvecklats i en rad avseenden, vilket kanske märks allra mest i Stockholm. Öppenheten mot omvärlden har ökat, inkomsterna har ökat, valfriheten har ökat, tjänsteföretagen har vuxit, mångfalden har ökat, utelivet har ökat, utbildningsnivån har ökat och inte minst har befolkningen ökat. I Stockholms län bor idag mer än två miljoner människor och integrationen i hela Mälardalen har utvecklats. Vi har i Stockholm ett samhälle med hög syssel-sättning och kunskapsnivå. Detta är en samhällsutveckling som Moderaterna har välkomnat och drivit på. I hög grad rör sig alla jämförbara länder i samma riktning, men takten har på många sätt varit högre i Sverige. Sverige är ett av de europeiska länder som har ökat mest i grad av ekonomisk frihet de senaste 25 åren, enligt Index of Economic Freedom från Heritage Foundation och Wall Street Journal. I en lång rad avseenden har människors frihet ökat, från makten över den egna inkomsten och möjligheterna att arbeta utomlands till valfrihet på olika marknader och i välfärden samt möjligheterna att starta företag. En utveckling mot mer av vardagsfrihet, högre inkomster, tjänste- och kunskapssamhälle är den relief vi nu bör ha när vi analyserar val och politik. Socialdemokraterna har i hög grad ogillat denna utveckling och försökt motarbeta den. Stopplagar, etableringshinder, offentliga monopol och skattehöjningar har varit metoder. Först när förändringstrycket har blivit för stort har de gett med sig och fattat beslut som har underlättat utvecklingen. Rapporten från deras Kriskommission 2010 visar att de fortfarande är emot det som har hänt och vill återreglera och införa nya förbud. Kontrasten till Moderaterna kunde inte vara större. De gångna fyra åren har varit en period där det mesta har utvecklats väl för Stockholm. Den finanskris som slog hårt mot stora delar av världen och andra delar av Sverige märktes mycket lite i Stockholm. Arbetslösheten är mycket låg och inkomsterna har som genomsnitt aldrig varit högre än nu. Många har anledning att anse att utvecklingen går åt rätt håll. Samtidigt finns tydliga utmaningar i regionen, där det finns tydliga önskemål om förbättring. Det kan gälla brott, skola, barnomsorg, integration eller trafik. När viktiga behov om arbete och inkomst är tillfredsställda kan man fokusera mer på att lösa andra angelägna problem. Eftersom det finns två miljoner invånare i Stockholms län blir varje analys av den enskilde stockhol-maren en förenkling. Självfallet är inte alla stockholmare högutbildade tjänstemän, tvärtom är det just ett kännetecken hos en global storstad att människor ofta kan vara mycket olika. Men några gemen-samma nämnare finns. Många stockholmare är inflyttade från andra delar av landet eller andra länder, de flesta har jobb, de flesta har utbildning och de flesta arbetar med tjänster. Många har ett starkt engagemang för icke- materiella värden som omtanke och god miljö. Många kämpar hårt med att lägga livspusslet och vill gärna se att det underlättas. 6

Under den gångna mandatperioden genomfördes en rad reformer i Sverige, som fick särskilt stor betydelse i Stockholm. RUT- och ROT- avdragen underlättade mångas vardagsliv. Att inkomstskatten sänktes kraftigt för alla ökade lönsamheten för arbete och den egna makten över livssituationen. Lokala beslut som Vårdval Stockholm öppnade möjligheter för fler att välja i vården. Sådana beslut har bidragit till den övergripande utveckling som har gjort Stockholm till en ledande stad där de allra flesta har det bättre än någonsin. Mot en sådan bakgrund var det naturligt att Moderaterna och Alliansen kunde få förnyat förtroende. Hajar som slutar simma sjunker mot botten och dör. Detsamma gäller politiska rörelser. Så skrev Aftonbladet i februari 2011. Det är avgörande att försöka bedöma verkligheten som den ser ut och hur den kan förväntas te sig imorgon och hur de människor som formar denna utveckling reson-erar. Så ser grunden för idé- och policyutveckling ut. Det politiska parti som tappar stöd och resign-erat förklarar att vi har väljarna emot oss som var fallet i Labour på 1980- talet, enligt Tony Blair har misslyckats helt i denna del. Målet måste vara att analysera människors situation, bedöma deras önskemål och utifrån de egna principerna forma reformer som svarar mot behoven. Moderaterna har etablerat sig som Stockholmsregionens ledande politiska parti. Problemet med ständig maktväxling bröts 2010. Men att ökningen av stödet för Moderaterna i landet inte motsvarades av Stockholmsregionen är en uppmaning till fortsatt rörelse. Stockholm är en mycket dynamisk plats, som växer och utvecklas. Människors behov och engagemang förändras. Med målet att söka ett ännu bredare förtroende 2014 och än mer kunna vara ett parti för hela regionen måste Moderaterna med än större nyfikenhet studera regionens utveckling och utveckla vår politik vidare utifrån detta. 7

4. VALRESULTAT OCH VÄLJARSTRÖMMAR Sammanfattning Moderaterna fick fler röster än någonsin förut, nästan en halv miljon röster. Moderaterna är starkare i Stockholmsregionen än i landet i övrigt. Moderaterna är mindre starka i Stockholms stad än i övriga länet. Valet resulterade inte i majoritetsskifte i landstinget eller någon av länets kommuner förutom 4. Valresultat Upplands- Bro. och väljarströmmar Sammanfattning Moderaterna I vissa fall fick fler förstärktes röster än någonsin framgångstrenden förut, nästan en halv från miljon 2006 röster. (t ex Haninge och Norrtälje), i några fall Moderaterna försämrades är starkare resultatet i Stockholmsregionen rejält (bl än a i landet Täby i och övrigt. Danderyd). Moderaterna är mindre backade starka i Stockholms i 14 kommuner stad än i övriga i länet. kommunvalet och förlorade totalt 16 mandat. Valet resulterade inte i majoritetsskifte i landstinget eller någon kommun i länet. I vissa Missnöjda fall förstärktes M- väljare framgångstrenden har främst från 2006 funnits (t ex Haninge i gamla och Norrtälje), starka M- fästen i några och de har gått till övriga Allians-fall partier. försämrades Missnöjda resultatet rejält socialdemokrater (bl a Täby och Danderyd). har främst gått till M, MP eller SD. Moderaterna backade i 14 kommuner i kommunvalet och förlorade totalt 16 mandat. I tre av Moderaternas traditionellt sett starkaste fästen nådde partiet ett sämre resultat i kom- Missnöjda M-väljare har främst funnits i gamla starka M-fästen och de har gått till övriga Allianspartier. munvalet Missnöjda 2010 än socialdemokrater i katastrofvalet har främst 2002. gått till M, Mp eller Sd. I tre av Moderaternas traditionellt sett starkaste fästen nådde partiet ett sämre resultat i kommunvalet 2010 än i katastrofvalet 2002. Moderaterna fick 490 mandat i länets kommunfullmäktigeförsamlingar i valet 2010, 16 färre mandat än 2006. 15 av de mandaten förlorades i Danderyd, Lidingö och Täby. Störst mandatförlust gjorde socialdemokraterna, - 37. Centerpartiet och Folkpartiet fick något fler mandat, medan Kristdemokra-terna backade. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna fick flest nya mandat, +40 respektive +28. Inledning Moderaterna fick 490 mandat i länets kommunfullmäktigeförsamlingar i valet 2010, 16 färre mandat än 2006. 15 av de mandaten förlorades i Danderyd, Lidingö och Täby. Störst mandatförlust gjorde socialdemokraterna, -37. Centerpartiet och Folkpartiet fick något fler mandat, medan Kristdemokraterna backade. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna fick flest nya mandat, +40 respektive +28. FIGUR 1: Antal röster i riksdagsvalen för alla partier Figur 1: Antal röster i riksdagsvalen för alla partier 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 m c fp kd mp s v sd ö 50 000 0 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 Källa: Valmyndigheten och SCB Källa: Valmyndigheten och SCB I ett längre perspektiv har det skett mycket stora opinionsförskjutningar i Stockholms län. Sedan valet 1973 har moderaterna ökat från 200 000 till 470 000 röster i riksdagsvalen. Socialdemokraterna har minskat från 360 000 till 270 000 röster under samma tidsperiod. I ett längre perspektiv har det skett mycket stora opinionsförskjutningar i Stockholms län. Sedan valet 1973 har moderaterna ökat från 200 000 till 470 000 röster i riksdagsvalen. Socialdemokraterna har minskat från 360 000 till 270 000 röster under samma tidsperiod. 8 8

Figur 2: Antal röster i riksdagsvalen för olika block FIGUR 2: Antal röster i riksdagsvalen i Stockholms län för olika block Figur 70% 2: Antal röster i riksdagsvalen för olika block Figur 2: Antal röster i riksdagsvalen för olika block 70% 60% 70% 60% 50% 60% 50% 40% 50% 40% 30% 40% 30% 20% 30% 20% 10% 20% 10% 0% Rödgröna Allians S, V, MP Rödgröna Allians 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 10% 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 Källa: Valmyndigheten och SCB 0% Källa: Valmyndigheten och SCB Källa: Valmyndigheten 1973 1976 och 1979SCB 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 Jämför man valresultatet för de två politiska alternativen, Alliansen och de Rödgröna, är det marginella skillnader 2010 jämfört med 2006. Alliansen backade 0,1 procentenhet och de Jämför man valresultatet för de två politiska alternativen, Alliansen och de Rödgröna, är det Rödgröna marginella Jämför man backade skillnader valresultatet 1 procentenhet. 2010 jämfört de Alliansen med två 2006. politiska fick 730 Alliansen alternativen 000 röster, de backade 0,1 är Rödgröna Källa: procentenhet det marginella 461 Valmyndigheten 000. och SCB och de skillnader 2010 Moderaterna är alltså ensamt lika stora som de tre rödgröna partierna. Jämför Rödgröna jämfört man backade med valresultatet 2006. 1 procentenhet. Alliansen för de två Alliansen backade politiska fick alternativen, 0,1 730 procentenhet 000 röster, Alliansen de och Rödgröna och de de Rödgröna 461 Rödgröna, 000. backade är det 1 procentenhet. marginella Moderaterna Alliansen skillnader fick är alltså 730 ensamt 2010 000 jämfört lika röster, stora de med som Rödgröna 2006. de tre Alliansen rödgröna 461 000. partierna. Figur 3: Andel röster i riksdagsvalen för alla partier backade Moderaterna 0,1 procentenhet är alltså och ensamt de lika stora som Rödgröna de tre rödgröna backade 1 partierna. procentenhet. Alliansen fick 730 000 röster, de Rödgröna 461 000. Figur 3: Andel röster i riksdagsvalen för alla partier Moderaterna 45% är alltså ensamt lika stora som de tre rödgröna partierna. FIGUR 45% 40% m 3: Andel röster i riksdagsvalen i Stockholms län för alla partier Figur 3: Andel röster i riksdagsvalen för alla partier c 40% 35% 35% 30% 45% 30% 25% 40% 25% 20% 35% 20% 15% 30% 15% 10% 25% 10% 5% 20% 5% 15% 0% 10% Allians M, C, FP, KD Rödgröna ö s 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 v 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 Källa: 2010 Valmyndigheten och SCB sd 5% ö Källa: Valmyndigheten och SCB Det har över tid skett förskjutningar både inom blocken och inom länet. På Allianssidan har 0% Moderaterna och Centerpartiet ökat något, medan Folkpartiet minskar något och Det har över 1973tid 1976 skett förskjutningar 1979 1982 1985 både inom 1988 blocken 1991 1994 och inom 1998länet. 2002På 2006 Allianssidan 2010 har Kristdemokraterna står still i riksdagsvalet. I kommunvalet backade Moderaterna och Moderaterna och Centerpartiet ökat något, medan Folkpartiet minskar något och Kristdemokraterna, medan Folkpartiet och Centerpartiet ökade. Kristdemokraterna står still i riksdagsvalet. I kommunvalet backade Moderaterna Källa: och Valmyndigheten och SCB Kristdemokraterna, Källa: Valmyndigheten medan och SCBFolkpartiet och Centerpartiet ökade. På den rödgröna sidan tappar Socialdemokraterna mer i riksdagsvalet än i kommunvalet Det har över tid skett förskjutningar både inom blocken och inom länet. På Allianssidan har medan Miljöpartiet ökar mer i kommunvalet än i riksdagsvalet. Vänsterpartiet backar Moderaterna På den rödgröna och sidan Centerpartiet tappar Socialdemokraterna ökat något, medan mer Folkpartiet i riksdagsvalet minskar än i kommunvalet något och marginellt. Det har över Sverigedemokraterna tid skett förskjutningar ökar mer både i riksdagsvalet inom blocken än i kommunvalet. och inom länet. På Allianssidan har Moder- Kristdemokraterna medan Miljöpartiet och Centerpartiet ökar står mer still i kommunvalet riksdagsvalet. ökat något, än medan I i kommunvalet riksdagsvalet. Folkpartiet backade Vänsterpartiet minskar Moderaterna något backar och och Kristdemokraterna står Kristdemokraterna, marginellt. Sverigedemokraterna medan Folkpartiet ökar mer och i riksdagsvalet Centerpartiet än ökade. i kommunvalet. still i riksdagsvalet. I kommunvalet backade Moderaterna och Kristdemokraterna, medan Folkpartiet och Centerpartiet ökade. På den rödgröna sidan tappar Socialdemokraterna mer i riksdagsvalet än i kommunvalet 9 medan Miljöpartiet ökar mer i kommunvalet än i riksdagsvalet. Vänsterpartiet backar 9 marginellt. På den rödgröna Sverigedemokraterna sidan tappar ökar Socialdemokraterna mer i riksdagsvalet än mer i kommunvalet. i riksdagsvalet än i kommunvalet medan Miljöpartiet ökar mer i kommunvalet än i riksdagsvalet. Vänsterpartiet backar marginellt. Sverige-demokraterna ökar mer i riksdagsvalet än i kommunvalet. m fp c kd fp mp kd s mp v s sd v ö sd m c fp kd mp 9 9

TABELL 1: Andel röster i riksdags-, kommun- och landstingsvalen för Moderaterna Riksdagsvalet Kommunvalet Landstingsvalet 2010 37,5% 34,8% 36,7% 2006 37,0% 36,4% 35,7% 2002 21,8% 26,1% 23,8% Källa: Valmyndigheten och SCB Riksdagsvalet gick bättre än kommunvalet för Moderaterna. I länet som helhet gick partiet fram med 0,5 procentenheter i riksdagsvalet men backade med 1,6 procentenheter i kommunvalet. TABELL 2: Röstsplittring i riksdags- och kommunalvalet för Moderaterna Kommunvalet Riksdagsvalet Skillnad Botkyrka 21,60% 29,97% 8,37 Danderyd 42,12% 52,13% 10,01 Ekerö 43,39% 47,12% 3,73 Haninge 33,26% 36,80% 3,54 Huddinge 34,11% 38,68% 4,57 Järfälla 4,43% 36,44% 2,01 Lidingö 35,66% 48,75% 13,09 Nacka 44,20% 43,97% -0,23 Norrtälje 33,08% 36,11% 3,03 Nykvarn 21,60% 41,66% 20,06 Nynäshamn 30,02% 35,03% 5,01 Salem 41,88% 38,61% -3,27 Sigtuna 28,17% 38,24% 10,07 Sollentuna 41,35% 42,23% 0,88 Solna 40,82% 38,07% -2,75 Stockholm 34,38% 34,29% -0,09 Sundbyberg 32,91% 34,63% 1,72 Södertälje 21,90% 29,49% 7,59 Tyresö 41,11% 42,18% 1,07 Täby 41,85% 50,80% 8,95 Upplands-Bro 30,66% 35,05% 4,39 Upplands Väsby 32,81% 36,67% 3,86 Vallentuna 38,47% 44,52% 6,05 Vaxholm 41,50% 48,47% 6,97 Värmdö 37,88% 45,91% 8,03 Österåker 34,56% 45,47% 10,91 Källa: Valmyndigheten och SCB Röstsplittringen har ökat och är störst i Nykvarn, Lidingö, Sigtuna och Danderyd. Endast i Salem, Solna, Stockholms stad och Nacka är Moderaterna starkare i kommunvalet än i riksdagsvalet. TABELL 3: Kommuner där Moderaterna ökat mest i väljarstöd mellan 2006 och2010 Riksdagsvalet Kommunvalet Landstingsvalet 2006 2010 2006 2010 2006 2010 Nykvarn 34,6% +17 41,7% +7,1 18,1% +2,1 21,6% +3,5 30,7% +10,7 37,5% +6,9 Haninge 32,6% +16,5 36,8% +4,2 28,0% +12,4 33,3% +5,3 29,7% +13,4 33,9% +4,2 Norrtälje 32,0% +14,7 36,1% +4,1 28,7% +9, 9 33,1% +4,4 29,8% +11,4 34,7% +4,9 Nynäshamn 31,3% +15,5 35,0% +3,7 24,8% +7,9 30,0% +5,2 29,6% +12,9 31,1% +1,5 Huddinge 35,2% +15,6 38,7% +3,5 30,0% +10,1 34,1% +4,1 32,9% +13,1 36,8% +3,8 Österåker 42,3% +18,3 45,5% +3,1 31,3% +6,7 34,6% +3,3 39,8% +13,8 45,0% +5,2 Järfälla 34,1% +15,6 36,4% +2,3 31,8% +10,1 34,4% +2,6 32,1% +12,5 35,1% +3 Källa: Valmyndigheten och SCB 10

Moderaternas framgångar i såväl riksdags- som kommunvalen har skett i kommuner där partiet tidig-are inte varit så starka. I tabell 3 kan man se de procentuella förändringarna i valen 2006 och 2010 för Moderaterna i de områden där partiet ökade mycket 2010. Framgångarna 2006 var betydligt större i riksdagsvalet än i de övriga valen. Det beror delvis på ett dåligt utgångsläge 2002, då raset i riksdagsvalet var större än i kommunvalet. Det förefaller som om Moderaterna övertygat dem som röstade på partiet i riksdagsvalet men inte i kommunvalet 2006 att göra det nu. TABELL 4: Kommuner där Moderaterna minskat mest i väljarstöd mellan 2006 och 2010 Riksdagsvalet Kommunvalet Landstingsvalet 2006 2010 2006 2010 2006 2010 Danderyd 59,7% +14,6 52,1% -7,6 50,4% +5,3 42,1% -8,3 58,8% +11,2 56,2% -2,6 Täby 53,8% +18,8 50,8% -3 53,0% +10,6 41,8% -11,1 52,9% +13,9 51,1% -1,8 Lidingö 52,9% +16,5 48,8% -4,1 43,2% +4,5 35,7% -7,5 51,3% +11,5 50,8% -0,6 Stockholm: Krets 3 * 51,0% +17,1 47,4% -3,3 54,0% +11,8 50,6% -3,4 50,9% +12,8 50,3% -0,6 Krets 1 ** 30,3% +12,8 30,2% +0,2 32,6% +11 30,0% -2,6 29,7% +11,5 29,3% -0,4 Krets 2 *** 43,5% +16,6 42,0% -1,4 46,7% +12,4 43,6% -3,1 43,1% +12,6 43,0% 0 *Östermalm, Norrmalm, Gamla Stan, **Södermalm, Enskede, *** Kungsholmen, Bromma Källa: Valmyndigheten och SCB Motsatsen till framgångarna i kommunerna i tabell 3 kan man se bland kommunerna i tabell 4, där Moderaterna förlorat stort i 2010 års val. Moderaterna backade i 4 kommuner i riksdagsvalet men i hela 14 kommuner i kommunvalet. Störst var tillbakagången i Täby där partiet tappade 11 procentenheter i kommunvalet, vilket motsvarar en femtedel av väljarna. Vilka nya väljare har Moderaterna fått? Moderaterna fick 48 000 fler väljare i riksdagsvalet 2010 jämfört med 2006, 20 000 ytterligare väljare i kommunvalet och 53 000 i landstingsvalet. I landstingsvalet är det uteslutande Moderater-nas ökning som står bakom Alliansens fler röster. Moderaternas framgångar hänger tydligt samman med förluster för Socialdemokraterna. I kommuner där Moderaterna gått fram stort - både i riksdags- och kommunvalen - har Socialdemokraterna backat kraftigt. Det är i första hand i traditionellt starka S- kommuner som Moderaterna gått fram. De nya rösterna i riksdagsvalet kommer främst från områden söder om Slussen. Andelen av Moderaternas röster som kommer från områden söder om Slussen har ökat från 40 procent till 42 procent. Norr om Slussen ökade Moderaterna med 5 000 röster i kommunvalet, jämfört med en ökning på 15 000 röster i de södra förorterna. Moderaterna är ofta det främsta alternativet till socialdemokraterna i traditionellt röda områden, men det är ingen självklarhet. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna ökar också mer i dessa om-råden än på andra håll. Säkert beror detta en del på hur väl Moderaterna lokalt lyckats framtona som ett attraktivt och kompetent alternativ. Moderaternas största framgångar finns i valdistrikt i förorterna med många radhus och mindre villor (Viksjö i Järfälla, Svartbäcken i Haninge, Skogås i Huddinge) samt inne i Norrtälje stad. Det är om-råden med vanlig medelklassbefolkning. 11

Vilka väljare har Moderaterna förlorat? Moderaterna har förlorat väljare i partiets starkaste områden i hela länet, inte bara i Täby, Danderyd och Lidingö. Även i Saltsjöbaden, Östermalm, Edsbacka och Sigtuna backar Moderaterna. De partier som ökar i dessa områden är framför allt andra Allianspartier. Av detta kan man sluta sig till att Alliansen är viktig för dessa väljare. Det förefaller vara i äldre, stabila villaområden och andra högstatusområden där befolkningen är lite äldre och tjänar mycket som Moderaterna tappar mest. Det finns några hypoteser om varför Moderaterna backar i just dessa områden. 1. Den första hypotesen är stödröstning bland Moderaternas kärnväljare. För dem är Alliansen viktigast av allt, den måste få förnyat förtroende och därför lägger man sin röst på ett parti som riskerar att åka ut ur riksdagen. Den teorin stöds av att Alliansen inte backar i riksdagsvalen i dessa områden. 2. Den andra hypotesen är att det finns ett missnöje med Moderaterna bland partiets gamla kärn-väljare ( de mörkblå ), att de kanske inte känner sig riktigt hemma i Nya Moderaterna utan därför söker sig till ett annat parti. 3. Den tredje hypotesen är att Moderaterna lokalt uppfattades som ett parti som pekar med hela handen. I stället har andra Allianspartier som inte ingått i den styrande majoriteten lokalt (Centerpartiet i Danderyd och på Lidingö, Folkpartiet i Täby) ökat. Det finns också lokala stads-byggnadsfrågor som väckt mycket diskussion och där bilden av Moderaternas ledande företrädare i vissa fall är att de inte har varit tillräckligt lyhörda. Stödröstning kan säkert ha skett i betydande utsträckning, men sker oftast mot bakgrund av att man inte är helt nöjd med sitt förstahandsval. Därför måste vi ta till oss att det också kan vara ett problem hur vi uppfattas. Detta är inte minst en följd av att bära ett stort ansvar. Svåra frågor kommer alltid att dyka upp, och det är viktigt att politiker vågar stå för sin uppfattning även när det blåser. Men detta kan kombineras med en lyssnande och förankrande attityd. 12

5. UNGA VÄLJARE Sammanfattning Moderaterna gjorde ett mindre bra val bland landets unga och även om siffrorna kan anas vara något bättre för Stockholm så finns här fortfarande stor förbättringspotential. Den viktigaste politiska frågan för unga i valet 2010 var jobben och ungdomsarbetslösheten. Andra viktiga frågor var trygghet, miljö, skola, bostäder och kollektivtrafik. Det politiska intresset bland unga ökar starkt, men andelen partilojala är mycket liten. Unga som är födda i Sverige är mest intresserade av lokal politik, medan utlandsfödda har ett starkare engagemang för nationella, europeiska och internationella frågor. Unga är individualistiska och sätter sin egen framgång först. De vill ha alla möjligheter framför sig. Unga vill bestämma över sina egna liv och vill inte lämna över makten till någon annan eller till politiken. Unga är individualistiska, men samtidigt måna om sin omvärld och vill inte må bra på någon annans bekostnad. Fattigdom i världen och miljöförstöring är några av de frågor där unga känner engagemang utanför sin egen vardag och utanför Sveriges gränser. Valet 2010 var ett framgångsval för Moderaterna i stort, men bland landets unga gick partiet betydligt sämre, både i relation till andra grupper men också i relation till tidigare valresultat. Vi gör här en fördjupning för denna grupp för att närmare studera ungas preferenser och trender i denna grupp, för att underlätta bättre resultat 2014. TABELL 5: Andel röster i riksdagsvalen för Moderaterna åldersvis Ålder 2006 2010 18-22 27% 23% 23-30 26% 23% 31-64 28% 31% 65-25% 28% Källa: VALU Hos väljare i åldern 18-22 år sjunker Moderaterna från 27 procent till 23 procent i valet 2010 och i gruppen 23-30 år från 26 procent till 23 procent. FIGUR 4: Andel röster i skolvalet på gymnasiet nationellt Figur 4: Andel röster i skolvalet på gymnasiet nationellt Källa: Ungdomsstyrelsen Källa: Ungdomssty Figur 5: Andel röster i skolvalet på gymnasiet i Stockholms län 13

FIGUR 5: Andel röster i skolvalet på gymnasiet i Stockholms län Figur 5: Andel röster i skolvalet på gymnasiet i Stockholms län Källa: Ungdom Källa: Ungdomsstyrelsen Källa: Ungdom Även resultatet från gymnasieskolornas skolval kan säga en del om i vilken utsträckning partierna lyckades attrahera de unga. Viktigt att ha i åtanke är dock att många av dessa elever inte var röstberättigade Tabell 6: Viktigaste i valet 2010. Skolvalet politiska var en frågorna framgång för för Moderaterna unga i Stockholms som blev största län parti på gymnasieskolorna både i riket och i Stockholm. Tydligt är att Moderaterna nådde betydligt större framgångar i Stockholm. Nationellt fick Moderaterna 23,13 procent i gymnasieskolornas skolval medan motsvarande siffra för Stockholm var 28,14 procent. Detta skulle kunna ge en fingervisning om att Moderaterna kanske lyckades bättre i faktisk väljarandel bland de unga i Stockholm än vad de nationella siffrorna gör gällande. TABELL 6: Viktigaste politiska frågorna för ungdomar 18-25 år i Stockholms län Politisk fråga Totalt Studerande som Ej studerande som kan tänka sig M kan tänka sig M Stadsbyggnadsfrågor 6% 9% 6% Kulturfrågor 6% 4% 2% Äldreomsorg 10% 14% 6% Trafik- & vägfrågor (ej kollektivtrafik) 11% 6% 19% Renhållning i staden (t.ex. parker, gator etc.) 11% 10% 15% Sociala problem (t.ex. hemlöshet) 14% 8% 12% Integration & segregation 18% 20% 13% Kommunalskatt 20% 35% 39% Bostadsmarknadsfrågor 25% 27% 27% Skola & barnomsorg 32% 23% 24% Miljöfrågor 32% 25% 23% Sjukvård 32% 32% 32% Brottslighet & trygghet 34% 33% 42% Kollektivtrafik 37% 38% 35% Annat 5% 3% 2% Källa: United MInds För unga var den i särklass viktigaste politiska frågan i valet 2010 jobben och ungdomsarbet- slösheten, denna fråga är dock exkluderad från ovanstående undersökning eftersom den ansågs vara en nationell fråga. De frågor som placerade sig högt i denna mätning var trygghet, miljö och skola men även bostäder och kollektivtrafik. Frågan om frihet på Internet värderades högt i vissa ungdomsgrupper. Källa: Uni För unga var den i särklass viktigaste politiska frågan i valet 2010 jobben och ungdomsarbetslösheten, denna fråga är dock exkluderad från ovanstående undersökning eftersom den ansågs vara en nationell fråga. De frågor som placerade sig högt i denna 14

Värderingar och trender hos gruppen unga Gruppen unga i detta sammanhang syftar på dels förstagångsväljare i åldern 18 till 22 år, men också ålderskategorin 23 till 30 år. Annorlunda uttryckt handlar det om personer som är födda på 80- eller 90- talen. Många undersökningar har sökt kartlägga fenomen och beteenden hos denna grupp som också givits mängder med epitet. Generation Y eller MOKLOFS (Mobile Kids with Lots of Friends) är några av dem. Gruppen unga är en generation som vill ha alla möjligheter framför sig och som vill hålla alla dörrar öppna. Det är en generation som sett sina föräldrar arbeta mycket hårt för att uppnå välstånd och status och som trots eller kanske på grund av detta söker sig till andra värden i livet än arbete. Om den föregående generationen av 60- och 70- talister, generation X, kan sägas ha levt för att arbeta så gäller det omvända för generation Y. De arbetar för att leva. Man skulle kunna säga att de söker livskvalitet i någon slags bredare bemärkelse. Detta syns också i undersökningar som kartlagt ungas framtidsvisioner och mål. Unga i dag dröm-mer om att få ett bra jobb, att hitta den rätta, att få barn och att ha ett fint boende. Svensson- livet har för denna generation blivit inte något att fasa utan något att eftersträva. Det är samtidigt en generation som inte vill behöva välja mellan karriär och att ha tid för familjen de vill och är överty-gade om att det går att få båda. Gruppen unga är konventionella, kanske till och med konservativa. De tror på livslång kärlek och relationer och familj är viktigt. Jämställdhet uppfattas inte som ett stort problem (förmodligen för att man redan uppfattar sig som jämställda) och det är inget problem om mamman hemma med barnen några år. 80- talisterna har även blivit beskrivna som att de utmanar förnuftstänkandet. Det emotionella och immateriella vinner mark och arbetet ses som en arena för självförverkligande, inte som plikt eller rättighet. Det viktigaste med arbetet är det sociala i form av arbetskollegorna, att det ska vara kreativt och att det ska vara kul. Att ha ett bra liv innebär för unga att vara frisk, att umgås med vänner, att förverkliga sina drömmar och att vara fri. Drömmarna skiljer sig samtidigt något mellan könen. För tjejer handlar det i högre utsträckning om att ha ett bra jobb, att få barn och att flytta utomlands, medan killar drömmer om att bli rika, bli kända och att starta företag. Unga med utländsk bakgrund drömmer om en sak som sticker ut, nämligen att bli mer framgångsrika än sina föräldrar. De värsta orosmomenten för unga är att inte få ett jobb, miljöförstöring, fattigdom och svält i världen, ökad kriminalitet och att bli fattig. Den största oron för den egna framtiden är att inte ha valmöjligheter. Individualismen är väldigt stark i gruppen. Som Anders Parment, ekonomie doktor som special-studerat generationerna, uttryckte det: Unikt är uppbrottet från den konsensusanda där staten gör livskritiska beslut åt medborgaren. Man är van vid att fatta sina egna beslut och det bästa för den enskilde är vägledande. Generation Y kallas även för MeWe- generationen. Det syftar på att unga förvisso är individualister, men samtidigt måna om varandra och sin omvärld. De är idealister och miljöförstöring samt fattigdom och svält i världen är som sagt några av de saker som unga fasar mest. Generationen är dubbeltydig i sina prioriteringar på så sätt att man står sig själv närmast, men vill inte må bra på någon annans bekostnad. Det politiska engagemanget Unga är starkt politiskt intresserade, mer än tidigare generationer, enligt studien Fokus 10 En analys av ungas inflytande av Ungdomsstyrelsen. En andel om 62 procent uppger att de är ganska eller mycket politiskt intresserade. Det är tio procentenheter högre än om man jämför med de två tidigare generationerna och inte ens i 68- generationen var intresset så stort. En skillnad mot tidigare är dock att färre identifierar sig med ett enskilt parti och få anser sig vara starka partianhängare. De starkt övertygade partianhängarna födda efter 1977 ligger under tio procent. Bland de födda före 1918 var samma andel 38-50 procent. Färre unga väljare går också och röstar. 15

Vidare är det stora geografiska skillnader i ungas politiska intresse, både i fråga om storlek på det politiska intresset och vilka frågor. I storstädernas förorter är unga mer engagerade i samhällsfrågor, medan en större andel unga boende i mindre städer känner sig mindre delaktiga i samhället. De senare har också mindre förtroende för det demokratiska systemet. Unga som är födda i Sverige är i högre grad intresserade av lokal politik, medan unga som själva har invandrat har ett större intresse för nationell, europeisk och internationell politik. Analyser visar även att svenskfödda ungdomars för-troende för offentliga institutioner minskar som en följd av social utsatthet i det egna bostadsområdet, men att samma mönster inte tycks finnas bland dem som invandrat. Igenkänning i politiken och hos politiker är viktigt för de flesta väljare och så även bland unga. Antalet unga ledamöter i åldern 18-25 år i riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige har ökat sedan 2002 och så även i valet 2010. Andelen i åldern 18-25 år är dock betydligt lägre än åldersgruppens andel av den totala befolkningen. 16

6. STOCKHOLMAREN Sammanfattning En stockholmares största problem är oftast att få tiden att räcka till, att få vardagspusslet att gå ihop. Det är en förklaring till att över 70 procent av de boende i regionen anser att Förbifart Stockholm bör byggas. Att höja kvalitén i skolan och skapa goda förutsättningar för ungdomar att ta sig in på arbets-marknaden är frågor som stockholmarna förväntar sig att politikerna skall engagera sig i. Stockholmarna har gärna låg skatt men inte om det sker på bekostnad av någon annans välfärd. Väljarna har lågt förtroende för Moderaterna i frågor som berör skola, sjukvård, äldreomsorg och miljö. Att vilja göra gott och omtanke om andra är viktigt för stockholmarna. I Stockholmsregionen bor mer än två miljoner människor, som alla är unika. Men de har också mycket gemensamt. Alla analyser av stora grupper människor innebär förenklingar, men ger ändå viktig information om verkligheten. Det finns en hel del generell information om väljarna i Stock-holmsregionen, utöver det som redan har framkommit i tidigare avsnitt. I detta är det särskilt relevant också att försöka ta reda på vilka frågor som står högst på stockholmarnas dagordning, vilka de anser är de viktigaste politiska frågorna. United Minds och Skop har under 2010 undersökt vad Stockholmarna anser är de viktigaste politiska frågorna detta och resultatet finns löpande nedan. Tid När stockholmarna får frågan om vilket som är deras största problem i vardagen svarar de flesta att få tiden att räcka till. Så frågan om det omtalade vardagspusslet är i högsta grad aktuell och måste även uppmärksammas av den politiker som vill anses relevant. Många stockholmare lever i en var-dag där arbetet skall kombineras med familjeliv och fritid, politikernas uppgift är i mångas ögon att få detta att funka på ett så smidigt sätt som möjligt. Även om vardagen ser lite olika ut för de som bor i länets kommuner jämfört med dem som bor i staden är fungerande kommunikationer avgörande. Därför var genomförandet av Förbifart Stockholm en viktig fråga för många i länet, över 70 procent av stockholmarna var positivt inställda till vägprojektet. Inte minst de som hade bostad och arbete i olika delar av länet men även för företag som är beroende av olika typer av trans-porter. Många boende i Stockholms stad, inte minst kvinnor, såg en möjlighet att få ett mindre antal bilar i staden. Stockholmarna gillar kollektivtrafik och tycker att en utbyggnad är viktigt. Detta gäller speciellt för unga och kvinnor som är de grupper som mest utnyttjar kollektivtrafiken. Utmaningen med kommunikationen runt Förbifarten låg i att betona att den inte byggdes enbart för biltrafik utan även skulle innebära en utbyggd kollektivtrafik. Trygghet Trygghet är en annan viktig fråga för stockholmarna. Men definitionen av vad trygghet är varierar kraftigt, det kan röra sig om trygghet från brott men även tryggheten i att ha ett arbete. Det kan också vara trygghet i att ha en fungerande vardag liksom trygghet i att veta att ens barn blir väl omhändertagna på förskola och skola. Kvinnor och unga oroar sig i högre grad än andra för trygg-heten på gator och i kollektivtrafiken. Men för många handlar det om tryggheten i att ha ett arbete, en försörjning. Att få ungdomar in på arbetsmarknaden är en av de största politiska utmaningarna i regionen. Skola Stockholmarna skilde sig inte från riket i övrigt när det gäller att ranka skola och utbildning som en av de absolut viktigaste politiska frågorna. Andelen högutbildade människor är hög i regionen och stockholmarna inser vikten av bra utbildning om Stockholmsregionen skall behålla sin roll som 17

Sveriges tillväxtmotor. Kraven på skolorna är mycket höga från regionens många ambitiösa och hög-presterande föräldrar och de flesta är överens om att dagens skola måste förändras och förbättras. Moderaternas budskap om att höja kunskapsnivån i skolan tilltalar stockholmarna men man anser det lika viktigt att ha kvalificerat stöd till svagare elever såväl som begåvade elever. Stockholmarna förväntar sig att alla skolor skall hålla en jämn och hög nivå oavsett var de ligger. Skatt En majoritet av stockholmarna har borgerliga värderingar och ser positivt på det successivt minskade skattetrycket, som ger en större individuell frihet. Men samtidigt är omtanken om medmänniskan stor och man vill absolut inte ha lägre skatt på bekostnad av någon annans välfärd. Inställningen till skatt varierar också lite bland länets kommuner; t ex rankar boende i de kommuner som haft en tydlig politisk ambition att sänka skatten t ex Solna och Täby, skatten som en av de viktigaste frågorna. Men så är inte fallet i Stockholms stad där man hellre avstår en skattesänkning om det innebär att en bibehållen skattenivå blir bättre för ngn annan. Valrörelsens budskap Välfärden skall byggas av fler skattebetalare. Inte av högre skatter. med Anders Borg som avsändare speglar många stockholmares syn på skatten. Sjukvård Sjukvård en är en ständigt aktuell politisk fråga i Sverige, så även i Stockholm. Stockholmarna prio-riterar en väl fungerande sjukvård högt och med tanke på den tidsbrist som stockholmarna ständigt upplever är tillgängligheten avgörande. Tålamodet med väntetider och köer är liten och man för-väntar sig ett professionellt bemötande. För de flesta stockholmare är det ointressant om en mot-tagning drivs privat eller av landstinget huvudsaken är att den upplevs fungera på ett bra sätt. Sjukvården är en stark symbol för det svenska välfärdssamhället och den har en stark ställning hos många oavsett politisk hemvist. Allmänt Självklart finns det flera politiska frågor som många ansåg viktiga i valrörelsen 2010 och de varierar om man ser till olika specifika grupper. Frågor som miljö, barn- och äldreomsorg, integration och bostäder var som alltid också aktuella i debatten, men ovanstående är de viktigaste politiska huvud-frågorna för stockholmarna i valrörelsen 2010. En svårighet för stockholmarna och en utmaning för Stockholms lokala politiker är att stockholmsmedia oftast är liktydigt med riksmedia. Detta innebär att den lokala och regionala Stockholmspolitiken får begränsat medieutrymme och stockholmarna över-sköljs av budskap om rikspolitiken, detta gäller speciellt i en valrörelse. Detta gör också att boende i Stockholm har en relativt låg kännedom om de lokala politiska företrädarna men tydliga uppfattnin-gar om de nationella företrädarna. Det krävs hårt och målmedvetet utåtriktat arbete för den politiska företrädare som vill vara välkänd i huvudstaden. I länet varierar situationen från kommun till kommun men generellt kan sägas att i kommuner som har egen dagstidning är de politiska företrädarna väl kända medan det varierar stort i övrigt. Moderat trovärdighet I vilka frågor ansåg då väljarna i Stockholms län att Moderaterna hade bäst politik? Bland samtliga väljare ansågs Moderaterna ha bäst politik i frågorna jobb 42 procent, ekonomi 50 procent, skatter 47 procent, statsskuld 52 procent. Bland de väljare som röstade på Moderaterna ansågs partiet ha bäst politik i alla dessa frågor plus lag och ordning. Lågt förtroende i gruppen samtliga väljare hade Moderaterna i frågorna skola 16 procent, sjukvård 21 procent, pensioner 23 procent, äldreomsorg 17 procent och miljö 13 procent. På dessa områden är tilltron betydligt större bland dem som röstade på Moderaterna, av naturliga skäl, men inte heller bland dessa är förtroendet i dessa frågor i närheten av lika högt som i de frågor där förtroendet är som högst. Detta är en stor utmaning, mot bakgrund av att det i lokala och regionala val är just välfärdsfrågorna som är centrala. 18

7. VARUMÄRKET NYA MODERATERNA Sammanfattning Både i den nationella debatten såväl som i den lokala lyckades Moderaterna och Alliansen vinna agendan med frågor som arbetslinjen, Förbifart Stockholm, fastighetsskatt samt oppo-sitionens avsaknad av en gemensam politik. Moderaterna talade om framtiden och kampanjen präglades av ett självförtroende som tillsammans med medvinden i opinionen stärkte hela kampanjorganisationen. Moderaterna lyckades tala i vardagliga termer som stockholmarna kunde känna igen sig i, som att det är viktigt att kunna välja och ha tillgänglighet till sin doktor. I en del väljarundersökningar uppgav de väljare som inte röstade på Moderaterna i kommunal-valet att partiföreträdarna inte upplevdes ha lyssnat tillräckligt. Vissa menade att Moderaterna inte vågade lyfta de politiska frågorna i valmanifestet tillräckligt tydligt. Varumärket skiljer sig från både budskap och företrädare även om de naturligtvis påverkar var-andra. Medborgarna bedömer inte bara personer och förslag utan också vem avsändaren i bred mening är. Väljare kan mycket väl, och med rätta, uppskatta såväl förslag som företrädare men ändå kanske stödja något annat parti för att partiet som sådant anses ha någon stor nackdel. I Storbri-tannien kom Conservatives efter flera förlustval och partiledarbyten fram till att problemet främst låg i varumärket; väljarna lyssnade inte för de ansåg Conservatives vara the nasty party. Länge tvingades Moderaterna på motsvarande sätt i hög grad utstå att associeras med att vara överhetens företrädare. I sak var detta felaktigt, men varumärket är laddat med så mycket annat än sakfrågor. Inte minst hur andra beskriver partiet, såväl andra partier som organisationer och medier. Ett resultat av den moderata förnyelsen är att varumärket har förändrats på en rad sätt. Bland annat har trovärdigheten i ekonomisk politik och jobb ökat markant. Men också stämpeln om överheten har försvagats nu anser fler att Moderaterna snarare förstår väljarnas vardag. Moderaternas stärkta fäste inom såväl LO- grupperna som bland TCO- anslutna visar att Nya Moderaternas budskap om det nya arbetarpartiet gett god gehör bland förvärvsarbetande. I nedanstående stycken avhandlas några av de viktigaste aspekterna på varumärket. Ledarskapet På det nationella planet uppskattades regeringens ansvarsfulla budgethållning med ordning och reda i de offentliga finanserna. Mot detta stod de rödgröna med Mona Sahlin som främsta företrädare och som inte nådde i närheten av det förtroende som statsministern och finansministern nådde upp till. Bloggen Varumärken i offentlig tjänst analyserar valet 2010 som ett varumärkesval. Alliansen och Moderaterna var ett betydligt tydligare alternativ än de Rödgröna. På ett lokalt plan var de Rödgröna, precis som på nationell nivå, splittrade. I Stockholms stad förmådde oppositionen inte ens lägga fram ett gemensamt valmanifest. Statsvetaren Jenny Madestam är inne på ett liknande resonemang. I en intervju i Svenska Dagbladet pekar hon på det faktum att Moderaterna valde att fokusera på budskap i skrift och enstaka bilder på partiledaren, medan Socialdemokraterna satsade på fotomodeller och många fler politiker än partiledaren Mona Sahlin i fokus. Madestam: Det kan tolkas som att Socialdemokraterna vill visa den typ av ledarskap Mona Sahlin sagt sig vilja utöva hon vill sätta laget före sin egen person. I Moderaterna finns det en person som är och skall vara partiets ledare, och det visas på deras affischer. Madestam tror också att beslutet att lyfta fram andra politiker än Mona Sahlin, bland annat Leif Pagrotsky och Carin Jämtin, kan vara ett försök att minska det låga förtroende som partiledaren hade bland väljarna. Moderaternas uppdrag är därför att inför kommande val tillvarata 19

dessa förtroendegivande ledare i all kommunikation och fortsätta använda dem även på lokal nivå. Därtill måste partiet också bygga upp starka lokala företrädare ute i kommunerna och för det krävs ett långsiktigt arbete som måste börja redan idag. Problemformuleringsprivilegiet Moderaterna backade inte för att lyfta fram samhällsutmaningar, som brist på tillgänglighet inom vården. Både i den nationella debatten såväl som i den lokala lyckades inte oppositionen vinna agendan utan mötte ett offensivt motstånd i frågor som arbetslinjen, Förbifart Stockholm, fastighets-skatt samt avsaknaden av gemensam politik. Nya Moderaterna och Alliansen ägde ända fram till valets sista vecka problemformuleringsprivilegiet och lyckades hålla jobbfrågan på önskad sida av planhalvan ända fram till mål. För Stockholms del kom ekonomi, skatter och skola att vara de viktigaste frågorna för väljarnas beslut. Osäkerheten kring de rödgrönas förslag kring fastighetsskatt och förmögenhetsskatt gynnade de Nya Moderaterna och Alliansen som än en gång kunde påvisa konkreta och tydliga löften samt räkneexempel för väljarna. De Nya Moderaterna uppfattades helt enkelt som seriösa och tydliga inför väljarna. Modernitet Socialdemokraterna lanserade förslag om tunnelbanebutlers. Förslaget mötte ett massivt motstånd och blev förlöjligat i de sociala medierna. Mot detta stod de Nya Moderaterna som försvarade RUT- avdraget eftersom det ger den moderna storstadsbon mer tid över, en reform som redan var genomförd och vars tjänster mött en kraftig efterfrågan i storstadsområdena. Moderaterna lyckades också tala i vardagliga termer som stockholmarna kunde känna igen sig i, som att det är viktigt att kunna välja och ha tillgänglighet till sin doktor. Framtidstro Moderaterna talade om framtiden och upplevdes internt i organisationen som betydligt mer positiva i mötena med väljarna. Kampanjen präglades av ett självförtroende och medvinden i opinionen stärkte hela kampanjorganisationen. Såväl i debatten som i valstugorna förmedlade Moderaterna en positiv och optimistisk framtidstro, en bild som de flesta stockholmarna bättre kunde känna igen sig i, jämfört med de krisrubriker som förmedlades från ledande oppositionspolitiker. I Stockholm hade inte den finansiella krisen slagit igenom på samma sätt som i exempelvis Västsverige. Varu-märket de Nya Moderaterna förstärktes således av en framtidsoptimism. Utmaningar för framtiden I nedanstående stycken avhandlas några av de viktigaste utmaningarna för framtiden. Brist på lyhördhet I en del väljarundersökningar uppgav de väljare som inte röstade på Moderaterna i kommunalvalet att partiföreträdarna inte upplevdes ha lyssnat. Det är en signal som är viktig att ta med sig. Ett modernt parti som vill präglas av delaktighet och lyhördhet måste ständigt utveckla kommunikation och former för att möta väljarna. Samtalskampanjen och dörrknackningskampanjen var en del av detta. Moderaterna måste utveckla sig till att bli ett än mer öppet parti och väljarna måste få bättre kvitton på att förtroendevalda verkligen tar till sig av väljarnas åsikter och idéer. Det innebär inte att man ska ducka för alla svåra frågor eller byta uppfattning så fort det finns motstånd, utan snarare att lyssnande och förankring är viktiga delar av reformarbetet. 20