RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.7.2011 KOM(2011) 432 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om användningen av finansiella resurser som under perioden 2004-2009 tillhandahålits Litauen, Slovakien och Bulgarien för att stödja avvecklingen av i förtid stängda kärnkraftsverk i enlighet med anslutningsakterna {SEK(2011) 914 slutlig}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 1.1. Syfte och rättslig grund... 3 1.2. Omfattning och tidplan... 3 1.3. Belopp...4 2. Administration av programmet... 4 2.1. Kanaler för stödets genomförande... 4 2.2. Ramar för arbetet och programutvärdering... 5 3. Rapporter för de olika länderna... 6 3.1. Litauen kärnkraftverket Ignalina... 7 3.2. Slovakien kärnkraftverket Bohunice V1... 8 3.3. Bulgarien kärnkraftverket Kozloduy... 10 4. Slutsatser... 12 4.1. Resultat... 12 4.2. Framtidsutsikter... 13 SV 2 SV

1. INLEDNING I rapporten utvärderas genomförandestatusen för Europeiska unionens ekonomiska stöd till avvecklingen av de i förtid stängda kärnkraftverken i Litauen, Slovakien och Bulgarien. Här behandlas i synnerhet genomförandet av avvecklingsprogrammet under perioden 2004 2009, men även det ekonomiska stödet under den föregående perioden och de steg som vidtagits under 2010 för att ge en sammanhängande och heltäckande bild. Meddelandet kompletteras av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SEK(2011) 914, som ger mer detaljerad information. 1.1. Syfte och rättslig grund Avvecklingen av en kärnteknisk anläggning kan sträcka sig över en tidsperiod på upp till 30 år. Den omfattar aktiviteterna från stängning och avlägsnande av klyvbart material till återställning av den naturliga miljön på platsen. För att säkerställa en säker avveckling av kärntekniska anläggningar och en korrekt avfallshantering är det viktigt att de nödvändiga finansiella resurserna finns tillgängliga vid tidpunkten för avvecklingen. Vid tiden för förhandlingarna om anslutning till Europeiska unionen (EU) hade de tre EUkandidaterna Litauen, Slovakien och Bulgarien kärnreaktorer av sovjetisk konstruktion i drift. Det internationella samfundet drog, i linje med G7:s multilaterala åtgärdsprogram som antogs vid G7-mötet 1 i München 1992, slutsatsen att dessa reaktorer inte skulle kunna uppgraderas till västvärldens säkerhetsstandarder på ett ekonomiskt försvarbart sätt och att anläggningarna därför borde stängas innan deras beräknade livslängd var slut. I denna rekommendation fastslogs datum för de förtida stängningarna som närmare specificerades i de tre ländernas anslutningsfördrag. Den förtida stängningen och efterföljande avvecklingen av dessa kärnkraftverk sågs som en betydande finansiell och ekonomisk börda för medlemsstaterna och gav inte operatörerna tillräckligt med tid för att samla in de nödvändiga medlen för att täcka de fullständiga kostnaderna för avvecklingen. Av den anledningen togs i anslutningsakterna 2, 3, 4 liksom i efterföljande förordningar från rådet 5, 6, 7 ekonomisk hjälp till de nya medlemsstaterna upp. EU:s stödprogram gäller följande kärnkraftverk: Kärnkraftverket Ignalina (INPP) reaktor 1 och 2 i Litauen. Kärnkraftverket Bohunice V1 (V1 NPP) reaktor 1 och 2 i Slovakien. Kärnkraftverket Kozloduy (KNPP) reaktor 1 till 4 i Bulgarien. 1 2 3 4 5 6 7 Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien, USA, Kanada och Europeiska kommissionen. EUT L 236, 23.9.2003, s. 33 och s. 944. EUT L 236, 23.9.2003, s. 33 och s. 954. EUT L 157, 21.6.2005, s. 11 och s. 38. EUT L 411, 30.12.2006, s. 10. EUT L 131, 23.5.2007, s. 1. EUT L 189, 22.7.2010, s. 9. SV 3 SV

1.2. Omfattning och tidplan EU:s finansiella stöd är avsett att underlätta medlemsstaternas arbete med att avveckla sina kärnkraftverk av sovjetisk konstruktion och hantera de medföljande sociala konsekvenserna, samt vidta åtgärder inom energisektorn för att mildra förlusten av elproduktionskapacitet. EU-stödet har genomförts under tre specifika perioder. Under perioden före anslutningen (fram till 2004) mottog Litauen och Slovakien stöd genom Phare-programmet 8, medan stödet under perioden 2004 2006 tillhandahölls enligt anslutningsakternas protokoll. Sedan 2007 har rådets förordningar för Litauen och Slovakien säkerställt ett fortsatt stöd för perioden 2007 2013. Under perioden före anslutningen (fram till 2007) fick Bulgarien stöd genom Phareprogrammet. Ytterligare stöd för perioden 2007 2009 tillhandahölls sedan enligt anslutningsfördragets protokoll, baserat på den då uppskjutna avvecklingsstrategin. År 2009 mottogs en formell begäran om förlängt ekonomiskt stöd för att gå vidare med en omarbetad omedelbar avvecklingsstrategi och en ny rådsförordning antogs 2010 för att säkerställa fortsatt stöd till 2013. 1.3. Belopp Stödet som tillhandahålls har beräknats med hänsyn till de extraordinära bördor som placerats på de nya medlemsstaterna genom deras åtaganden om förtida stängning. Målet med stödet är varken att täcka hela kostnaden för avvecklingen eller kompensera för alla ekonomiska konsekvenser, utan det utgör snarare ett uttryck för solidaritet mellan EU och medlemsstaterna. De anslagna beloppen till de enskilda medlemsstaterna utgör resultatet av politiska förhandlingar, där hänsyn tagits till olika sociala och ekonomiska aspekter, och till de olika typerna av och antalet kärnkraftsreaktorer som ska nedmonteras. Översiktstabell över det ekonomiska stödet till medlemsstaterna från 1999 till 2013 (miljoner euro) enligt bestämmelserna i de grundläggande rättsakterna*: 1999 2003 2004 2006 2007 2013 Totalt Litauen 210 285 837 1 332 Slovakien 90 90 423 603 Bulgarien 155 185 510 850 Delsumma 455 560 1 770 2 785 * De faktiska årliga anslagen är inflationsjusterade. Vid slutet av 2009 var de faktiska anslagna beloppen till de tre länderna 875,5 miljoner euro för Litauen, 363,7 miljoner euro för Slovakien och 567,8 miljoner euro för Bulgarien. 8 Stödprogram för central- och östeuropeiska länder. SV 4 SV

2. ADMINISTRATION AV PROGRAMMET Generaldirektoratet för energi (tidigare generaldirektoratet för energi och transport) har verkställt EU:s finansiella stödprogram för Litauen och Slovakien sedan 2004 och för Bulgarien sedan 2007. 2.1. Kanaler för stödets genomförande De rättsliga grunderna för Litauen och Slovakien erbjuder möjligheten till två alternativa kanaler för genomförande av EU-stödet: den första går via Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) med bidrag till respektive lands internationella stödfond för avveckling (IDSF) och den andra via en nationell kanal för direkt stöd genom ett nationellt organ i linje med rådets förordning nr 1605/2002 om budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget 9. För Bulgarien möjliggör den rättsliga grunden bara ett genomförande av EU-stödet via EBRD, då det saknas en lämplig nationell genomförandestruktur. Internationella stödfonder för avveckling De internationella stödfonderna för avveckling (IDSF) skapades 2000 och administreras av EBRD. Fonderna är till sin natur fonder med flera bidragsgivare, varav Europeiska kommissionen är den största och sedan 2004 enda bidragsgivaren. För var och en av de tre medlemsstaterna är en speciell fond upprättad: för Litauen heter fonden Ignalina IDSF (IIDSF), för Slovakien Bohunice IDSF (BIDSF) och för Bulgarien Kozloduy IDSF (KIDSF). Nationellt organ Endast Litauen har valt att genomföra åtgärder genom ett nationellt organ enligt artiklarna 53 a och 54.2 c i budgetförordningen. Under perioden 2004 2006 tillhandahölls det direkta stödet till Litauen via Programmed Instrument-mekanismen enligt systemet för utvidgat decentraliserat genomförande. Sedan 2007 verkställer Litauen det direkta nationella stödet genom CPMA (Central Project Management Agency) som utsetts 10 till nationellt organ enligt systemet med central förvaltning i indirekt form. 2.2. Ramar för arbetet och programutvärdering Till och med slutet av 2006 var de enskilda medlemsstaterna endast i begränsad omfattning inblandade i eller ledde definieringen av behoven och användningen av EU-stödet. Dessutom rådde det i Litauen bara en begränsad koordinering mellan de dubbla kanalerna EBRD och CPMA. 9 10 EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Brev daterat den 4 juni 2007 från Europeiska kommissionen till Litauen: Nomination of the National Agency for the Ignalina Programme. SV 5 SV

För att hantera dessa uppmärksammade brister upprättades omarbetade ramar för arbetet från och med 2007. Mekanismen för genomförande av det ekonomiska stödet enligt budgetplanen för 2007 2013 är fastställd i kommissionens beslut om förfaranden. 11 I enlighet med den underliggande rättsliga grunden inrättade Europeiska kommissionen en förvaltningskommitté: kommittén för stödprogrammet för kärnavveckling, vars roll är att hjälpa kommissionen att genomföra EUstödet. Sedan 2007 har ramarna för arbetet gradvis förbättrats med ett omarbetat kommissionsbeslut om förfarandena som fastställdes 2010. Europeiska kommissionen anslår medel till de tre programmen genom antagande av årliga kommissionsbeslut om finansiering. Bifogat till detta finansieringsbeslut finns tre årliga kombinerade programdokument som tagits fram av de berörda medlemsstaterna. Dessa dokument definierar målen för användningen av EU-stödet. Kommissionen betalar ut medel till EBRD och CPMA vid begäran, baserat på bevisade framsteg i projektgenomförandet. Genomförandet av åtgärder och det ekonomiska stödet följs av en övervakningskommitté som tagits fram för varje land och genomförandekanal. Även om projekt kan finansieras upp till 100 procent har vissa specifika medfinansieringstak tagits fram för viktiga projekt (exempelvis CCGT-projektet i Litauen där IIDSF finansierar upp till 70 procent upp till ett tak på 165 miljoner euro alla överstigande kostnader bärs alltså av Litauen). Stödprogrammet har genomgått regelbundna granskningar och utvärderingar, som generellt sett varit positiva och där man har noterat de framsteg som uppnåtts. Förbättringsåtgärder har vidtagits vid omdefinieringen av ramarna för arbetet 2007 och igen 2010. 3. RAPPORTER FÖR DE OLIKA LÄNDERNA Kärnkraftsavveckling kan sägas ha två faser: en första fas före själva avvecklingen där förberedande arbeten utförs, följt av en andra fas med avveckling och nedmontering. Under den första fasen tas avvecklingsdokumentationen fram, som ger teknisk och finansiell information om rimliga avvecklingsalternativ. Här bedömer man om den framtida avvecklingsprocessen är tekniskt genomförbar och i enlighet med föreskrifterna i Euratomfördraget och den nationella lagstiftningen inom områdena kärnsäkerhet och hälsa, fysiskt skydd och miljöskydd. De förtida stängningarna av kärnkraftverken har haft en tydlig negativ inverkan på leveranssäkerheten för el i de tre medlemsstaterna. För att hantera detta innehåller de enskilda anslutningsakterna åtgärder för att mildra följderna för energisektorn i linje med EU:s energipolitik. Omfattningen och karaktären på de projekt som realiserats för att hantera detta problem fastställdes med hänsyn till nationell politik, tillståndet för de befintliga anläggningarna och energisektorns behov. 11 Commission Decision on the procedures related to the programming and monitoring of the measures and financial assistance under the Bohunice and Ignalina programmes for the period 2007 to 2013 and under Kozloduy programme for the period 2007 2009 (kommissionens beslut om förfaranden rörande program och övervakning av åtgärderna och det ekonomiska stödet enligt programmen för Bohunice och Ignalina för perioden 2007 till 2013 och enligt programmet för Kozloduy för perioden 2007 till 2009) K(2007)5538. SV 6 SV

Det är medlemsstaterna som föreslår hur de tillgängliga medlen bör fördelas mellan de tre aktuella områdena avveckling, energi och sociala konsekvenser, och gör detta utifrån de övergripande behoven och strategin. Stödet var aldrig tänkt att täcka den fullständiga kostnaden för avvecklingen eller att kompensera för alla ekonomiska konsekvenser. Av dessa anledningar tillåter den rättsliga grunden en viss flexibilitet i användningen av medlen. Byggande av mellanlager för använt kärnbränsle, nationella förvar för radioaktivt avfall och vissa projekt för hantering av radioaktivt avfall (RAW) ingår inte i avvecklingen. I vissa fall där detta har varit motiverat har dock sådana projekt fått stöd, när underlåtenhet att ge dessa stöd allvarligt skulle ha skadat avvecklings- och nedmonteringsprocessen. I dessa fall kan detta stöd räknas som ett stöd i förskott till medlemsstaterna, som bör tas med i beräkningen vid diskussioner om möjliga utvidgningar av EU-stödet. 3.1. Litauen kärnkraftverket Ignalina 3.1.1. Åtagande om stängning och framtagning av medel Före anslutningen hade Litauen två RBMK 1500-reaktorer i drift. Reaktorerna ägs för närvarande av State Enterprise Ignalina Nuclear Power Plant (INPP), ett statsägt företag som sedan 2009 har legat under det litauiska energiministeriets ansvar. INPP ansvarar idag för säkert underhåll och avveckling av de båda reaktorerna. Reaktor 1 stängdes permanent den 31 december 2004 och reaktor 2 den 31 december 2009. Det totala EU-stödet till Litauen mellan 1999 och 2013 beräknas till 1 367 miljoner euro. 12 3.1.2. Avveckling och avfall Som mål för EU-stödet identifierades säkert underhåll av de båda reaktorerna i kärnkraftverket Ignalina, förberedelse för avveckling (inklusive strategisk dokumentation) och byggande av anläggningar för avfallsbehandling och -förvaring. Under 2009 ökade den nya regeringen i betydande grad sin inblandning i, och sitt ägarskap av, avvecklingsprocessen. Ett urval av de nyckelprojekt som erhållit medel från EU: Avveckling (och inför avveckling) Säkert underhåll av reaktor 1 och 2 Stöd till kärnsäkerhetsmyndigheten Framtagning av ett databas- och planeringsverktyg för avvecklingen Detaljerade avvecklingsplaner för specifika byggnader Tillhandahållande av konsultstöd till INPP Radiologisk karakterisering 12 Verkliga anslag till slutet av 2009 samt beräkningar för perioden 2010 2013. SV 7 SV

Sanering av primärkrets Avfallshantering Mellanlager för använt kärnbränsle (B1) Hantering av fast avfall samt lagringsanläggning för detta avfall (B234) Anläggning för utsläppsmätning 3.1.3. Energi Nyckelprojekt inom energisektorn som fastställts i den litauiska nationella energistrategin och som fått stöd av Ignalina-programmet: Miljöuppgradering av litauiskt värmekraftverk Byggande av ett gaskombikraftverk, en kompenserande shuntreaktor och ett värmeverk Ersättning av gaseldade värmeverk och uppgradering av fjärrvärmesystem i Visaginas Förbättrad energieffektivitet i flerfamiljshus och offentliga byggnader Stöd till genomförbarhetsstudien för en elektrisk anslutning mellan Polen och Litauen 3.1.4. Resultat Av de totala medlen (954,70 miljoner euro) som är tillgängliga för IIDSF (723,10 miljoner euro) och CPMA (231,60 miljoner euro) uppgår beloppet som fördelats på bestämda projekt till 881,60 miljoner euro. Beloppet som betalats ut från EU ligger på 763,30 miljoner euro (till IIDSF 592,60 miljoner euro och till CPMA 170,70 miljoner euro). 13 Programmet växte fram i ett besvärligt politiskt klimat. Fram till 2009 kämpade Litauen hårt för att skjuta upp stängningen av reaktor 2 till 2012. Bristen på engagemang för stängningen påverkade arbetet med avvecklingen negativt. Trots dessa svårigheter stängdes slutligen båda reaktorerna enligt tidplanen i anslutningsfördraget. Idag underhålls de på ett säkert sätt och är i avvecklingsfasen. I dagsläget har reaktorkärnan för reaktor 1 tömts helt på bränsle. Varken elbrist eller strömavbrott följde på stängningarna. Med tanke på den besvärliga bakgrundssituationen kan arbetet med avvecklingen anses ha gått tillfredsställande. Förändringen från att vara en elproducent till att bli en avvecklingsorganisation krävde omfattande förändringar i organisationsstrukturen och personalförändringar inom INPP. Sådana förändringar, som även innefattar ett helt annat synsätt, uppnås inte över en natt och kräver betydande ansträngningar. Denna nödvändiga förändringshanteringsprocess, som starkt rekommenderades av kommissionen, förespråkas idag av den nya litauiska regeringen (som tillträdde efter valet 2008), och Litauen och INPP tar nu på sig ett fullständigt ägarskap för avvecklingsprocessen. I förhållande till planeringen och kostnadsbedömningarna har allvarliga förseningar och kostnadsöverskridanden inträffat inom två viktiga infrastrukturprojekt projekt B1 för hantering och lagring av använt kärnbränsle och projekt B234 för hantering och lagring av avfall. Båda projekten är för närvarande i konstruktionsfasen. Ungefär 30 procent av EU-stödet har anslagits till projekt inom energisektorn. 13 Utbetalning avsnitt 3.3.1 och 3.3.2. SV 8 SV

Även om förseningar har uppstått inom vissa av avvecklingsprojekten och gett upphov till ytterligare kostnader, har dessa förseningar än så länge inte haft någon direkt inverkan på tidplanen för avvecklingen. Projektets marginaler har dock förbrukats och betydande ansträngningar krävs för att undvika stora förseningar och ytterligare kostnadsökningar. 3.2. Slovakien kärnkraftverket Bohunice V1 3.2.1. Åtagande om stängning och framtagning av medel Kärnkraftverket Bohunice V1 består av två VVER 440/230-reaktorer. Organisationen som ansvarar för övervakningen efter stängning och för avvecklingen av kärnkraftverket är det statsägda (via finansministeriet) företaget Jadrová a vyraďovacia spoločnosť a.s. (JAVYS). Reaktor 1 stängdes permanent den 31 december 2006 och reaktor 2 den 31 december 2008. Det totala EU-stödet till Slovakien mellan 1999 och 2013 beräknas till 613 miljoner euro. 14 3.2.2. Avveckling och avfall Förberedande arbete för avvecklingen har utförts och strategisk dokumentation för avvecklingen har tagits fram. Ett urval av de nyckelprojekt som erhållit medel från EU: Avveckling (och inför avveckling) Framtagning av plan och dokumentation för första steget i avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1 Ombyggnad av ett reservvärmeverk och distributionssystem för värme och ånga Ombyggnad av områdesskyddet och modifiering av JAVYS strömförsörjningsplan efter slutgiltig stängning av kärnkraftverket Genomförande av avvecklingsprogrammet med hjälp av tillgänglig personal på kärnkraftverket Bohunice V1 Konsultstöd till JAVYS Avfallshantering Utveckling av ett mellanlager för radioaktivt avfall på Bohunice Upphandling av lagringsbehållare för använt kärnbränsle Behandling av äldre avfall slam och absorberande medel 3.2.3. Energi Bohunice-programmet har stött åtgärder för att mildra några av de negativa påverkningarna på den slovakiska energisektorn i linje med strategin för energisäkerhet i Slovakien till år 2030 ( Strategy of Energy Security of the Slovak Republic by 2030 ). Ett urval av de nyckelprojekt som erhållit medel från EU: 14 Verkliga anslag till slutet av 2009 samt beräkningar för perioden 2010 2013. SV 9 SV

Ombyggnad av 400 kv-transformatorstationen Križovany Ändringar inom transmissionssektorn som beror på den slutgiltiga stängningen av kärnkraftverket Bohunice V1 Energieffektivitet i offentliga byggnader och finansiella instrument för hållbar energi Enligt data som presenterats av EBRD har de genomförda åtgärderna inom energiområdet lett till en kompensation motsvarande nästan 20 MWe av den förlorade elproduktionskapaciteten som följde efter stängningen av kärnkraftverket Bohunice V1. 3.2.4. Resultat Av de totala medlen som gjorts tillgängliga genom BIDSF (385,807 miljoner euro) uppgår beloppet som anslagits till bestämda projekt till 364,07 miljoner euro. Beloppet som betalats ut från EU till BIDSF uppgår till 157,80 miljoner euro. Sedan programmets start har flera problem, som omorganisationen av JAVYS, kommunikationssvårigheter mellan de inblandade parterna och gaskrisen i början av 2009, bidragit till att komplicera genomförandet av programmet och medfört förseningar i vissa projekt. Trots dessa svårigheter har båda reaktorerna stängts ner enligt tidplanen och underhållits på ett säkert sätt. De är nu i avvecklingsfasen. Varken elbrist eller strömavbrott har följt på stängningarna. Därigenom kan resultatet på det stora hela anses tillfredsställande. Förseningar som uppstått i vissa projekt kan ha en negativ inverkan på utfärdandet av avvecklingslicensen (som är planerat till mitten av 2011). Kommissionen fortsätter att noggrant följa arbetet mot denna viktiga milstolpe. Sett utifrån läget den 31 december 2009 är fördelningen av medel till Avveckling och avfall och Energi godtagbar, med prioritet för projekt inom Avveckling och avfall under tidsperioden fram till 2013. 3.3. Bulgarien kärnkraftverket Kozloduy 3.3.1. Åtagande om stängning och framtagning av medel Reaktorerna 1 till 4 i kärnkraftverket Kozloduy är av modell VVER 440/230. Organisationen som äger kärnkraftverket Kozloduys reaktorer 1 och 2 och ansvarar för avvecklingen av dem är det statliga företaget för radioaktivt avfall SERAW (State Enterprise for Radioactive Waste) eftersom båda dessa reaktorer är helt tömda på bränsle. För reaktorerna 3 och 4 är det statsägda bolaget Natsionalna Elektricheska Kompania EAD ägare och ansvarar för avvecklingen. Reaktorerna 1 och 2 stängdes den 31 december 2002 och reaktorerna 3 och 4 den 31 december 2006. Det totala EU-stödet till Bulgarien mellan 1999 och 2013 beräknas till 867,78 miljoner euro. 15 15 Verkliga anslag till slutet av 2009 samt beräkningar för perioden 2010 2013. SV 10 SV

3.3.2. Avveckling och avfall Förberedande arbete för avvecklingen har utförts och strategisk dokumentation för avvecklingen har tagits fram. Reaktorerna 1 och 2 har tömts helt på bränsle. Reaktorkärnorna i reaktorerna 3 och 4 är tömda på bränsle, men en viss mängd bränsle är fortfarande kvar i reaktorernas bränslebassänger. Under 2008 separerades reaktorerna 1 och 2 från reaktorerna 3 och 4 och ägarskapet för reaktorerna 1 och 2 överfördes till SERAW. Denna åtgärd utfördes i syfte att öka hastigheten på avvecklingen av reaktorerna 1 och 2. Ett urval av de nyckelprojekt som erhållit medel från EU: Avveckling (och inför avveckling) Uppdaterad avvecklingsstrategi Stöd för genomförande av avvecklingen med hjälp av tillgänglig personal vid reaktorerna 1 till 4 i kärnkraftverket Kozloduy Start av nedmontering av icke-säkerhetsrelevanta system och enheter Byggande av ett värmeverk Avfallshantering Konstruktion av en nationell slutförvaringsanläggning Konstruktion av en förvaringsplats för mycket lågaktivt avfall Förvaringsplats för radioaktivt avfall för avklingningslagring och konventionellt avfall Utveckling av avfallsbehandlingsanläggningar på plats Konstruktion av en förvaringsanläggning för torr lagring av använt kärnbränsle, inklusive behållare för använda bränsleelement från VVER 440. 3.3.3. Energi Kozloduy-programmet har stött åtgärder för att mildra konsekvenserna för energisektorn i enlighet med Bulgariens energistrategi. Ett urval av de nyckelprojekt som erhållit medel från EU: Genomförande och ledning av restaureringen av Sofias fjärrvärmenät Kreditprogram för energieffektivitet och förnybar energi MARITSA EAST-2 installation of gipsavvattningssystem och renovering av kylpumpstation Renovering och utbyggnad av det nationella eldistributionssystemet Konstruktion av högtrycksgasledningar och gasregleringsstationer Enligt data från EBRD har genomförandet av åtgärderna inom området energi lett till en kompensation motsvarande nästan 500 MWe elproduktionskapacitet efter stängningen av reaktorerna 1 4. SV 11 SV

3.3.4. Resultat Av de totala medlen som gjorts tillgängliga inom KIDSF (606,744 miljoner euro) uppgår beloppet som anslagits för bestämda projekt till 540,875 miljoner euro. Beloppet som betalats ut från EU till KIDSF uppgår till 363,149 miljoner euro. Avvecklingsprogrammet har ägt rum i ett synnerligen ogynnsamt politiskt läge. Under 2006 gjordes försök att skjuta upp stängningarna och igen efter 2006 att åter starta de stängda reaktorerna. Trots dessa svårigheter kan programmet generellt sett anses ha gett ett tillfredsställande resultat, då alla reaktorer stängts av enligt bestämmelserna i anslutningsfördraget. Reaktorerna 1 och 2 är helt tömda på bränsle, förvaringsplatsen för torr lagring av använt kärnbränsle är nästan klar och det första nedmonteringsarbetet har påbörjats. Anläggningarna för avfallshantering och avfallslagring är under arbete. Inga strömavbrott inträffade till följd av stängningen av reaktorerna. Engagemanget från den nuvarande bulgariska regeringen, tillsammans med separeringen av reaktorerna 1 och 2 från reaktorerna 3 och 4, kommer att stödja och positivt påverka avvecklingsprogrammets fortsatta gång enligt tidplanen. En viktig förändring som förverkligats i samband med EU-stödet är bytet av avvecklingsstrategi från uppskjuten nedmontering till omedelbar, kontinuerlig nedmontering. Detta minskar den totala tiden för avvecklingen och gör att den tillgängliga personalen kan utnyttjas på bästa sätt för nedmonteringsarbetet. Detta kommer att ha en positiv inverkan på avvecklingens totala kostnader. En betydande andel av medlen har anslagits till energiprojekt för att bemöta konsekvenserna av den förtida stängningen. 4. SLUTSATSER Alla angivna kärnkraftsanläggningar i Litauen, Slovakien och Bulgarien har stängts ner på ett säkert sätt i enlighet med ländernas anslutningsfördrag. Nu pågår avvecklingsarbetet. Denna situation har uppnåtts som en direkt konsekvens av det framgångsrika genomförandet av EU:s stödprogram. EU-stödet har betalats ut sedan före anslutningen och avstängningen av de berörda kärnkraftverken. Under denna tid har EU:s stödprogram stött på ett antal olika problem, både på politisk och på teknisk nivå. Avsevärda ansträngningar har gjorts av medlemsstaterna för att omförhandla sina politiska åtaganden, men genom att EU visat solidaritet och tillhandahållit lämpligt ekonomiskt stöd har alla länderna respekterat åtagandena i sina anslutningsfördrag i fråga om att stänga reaktorerna. Gränsvillkoren för de olika länderna är unika och beror på valet av teknik, strategi och resonemanget bakom valet av projekt. Därför är det svårt att presentera en direkt jämförelse av effektiviteten hos det EU-stöd som tillhandahållits de olika medlemsstaterna. En bedömning av behoven och möjligheterna gjordes innan stöd gavs till projekt vid de olika kärnkraftverken. Identifieringen och genomförandet av projekten gynnades även av en regelbunden omvärdering av de nationella strategierna och avvecklingsplanerna. SV 12 SV

4.1. Resultat Hur svåra problem som uppstod i de olika länderna berodde på vilken typ av reaktorer som skulle avvecklas, tillståndet på den befintliga infrastruktur som krävdes för att underlätta avvecklingens och avfallshanteringens utmaningar, möjligheterna att ersätta förlorad elproduktionskapacitet, regelverken, den politiska miljön och valet av avvecklingsstrategi. Trots inledande svårigheter stängdes reaktorerna enligt tidplanen och majoriteten har tömts på bränsle som ett första viktigt steg mot oåterkallelig stängning och avveckling av kärnkraftverken. För alla medlemsstaterna överskrider de ekonomiska medel som finns tillgängliga för projekt de faktiska utbetalningarna. Medlen har gjorts tillgängliga på årlig bas sedan 1999, vid en tidpunkt då medlemsstaterna ännu inte hade möjlighet att utnyttja dem fullt ut. Som en följd av detta har vissa medel ackumulerats. På senare tid har dessa medel använts mer effektivt och resultatinriktat och de kommer att vara fullt utnyttjade inom de närmaste två åren. Betydande framsteg har skett för de tre programmen under de senaste åren och fram till rapporteringsperiodens slut, där majoriteten av avvecklingsprojekten och de energisektorrelaterade projekten har identifierats eller förberetts och en betydande andel redan är under genomförande. I alla länderna har majoriteten av medlen riktats mot avvecklingsprojekt och projekt för hantering av radioaktivt avfall. Litauen och Bulgarien har använt en betydande andel för lagring av använt kärnbränsle och avfallshantering. För närvarande är anläggningarna som krävs för avveckling, samt behandling och förvaring av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle, under konstruktion, licensdokumentationen är framtagen och det första förberedande nedmonteringsarbetet har inletts. Energisektorn har gynnats när projekten har varit i linje med EU:s och nationens energipolitik. EU-stöd tillhandahölls redan i ett tidigt skede till energisektorn för att bemöta förlusten av elproduktionskapacitet. Detta arbetssätt visade sig vara särskilt förmånligt och effektivt i fråga om Bulgarien, där det lindrade effekterna av de nyligen genomlidna energioch finanskriserna. Även om förseningar uppstod i vissa avvecklingsprojekt har aktiva insatser gjorts för att minimera förseningarnas påverkan på avvecklingens tidplan. Ländernas rättsliga ramar och ledningsstrukturer fortsätter att anpassas för att ta hänsyn till skiftet från elproducerande bolag till avvecklingsorganisationer. 4.2. Framtidsutsikter Åtgärder inom områdena avveckling och energi kommer att fortsätta vidtas ända tills finansieringsperspektivets slut, i enlighet med de fastlagda strategierna. Avvecklingsrelaterade projekt kommer att prioriteras framför energirelaterade projekt när medlen är begränsade. Användningen av EU-stöd inom området avveckling kommer att inriktas på färdigställandet av nödvändig infrastruktur, behandling av radioaktivt avfall, realisering av nödvändiga avvecklingslicenser och nedmontering. Nya organisations- och ledningsstrukturer för avvecklingen kommer att uppmuntras och förstärkas för att klara nedmonteringsaktiviteterna, samtidigt som nedmonteringsarbetet som utförs av anläggningarnas personal fortsätter. SV 13 SV

Projekten inom energisektorn har kommit långt. Åtgärderna inom detta område anses för närvarande vara tillräckliga. Även om de sista finansiella åtagandena görs 2013 sträcker sig genomförandet av arbetet som uppstår genom dessa åtaganden bortanför detta datum. Syftet med EU-stödet kommer liksom tidigare att fortsätta vara att ge stöd till medlemsstaterna, snarare än en fullständig finansiering av avvecklingen eller en fullständig kompensation för konsekvenserna av stängningen. Stödet som ges ska kompletteras av tillräckliga nationella resurser. SV 14 SV