arbetsutskott 2009-05-26 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 26 maj 2009 kl. 17.00 Lars Filipoff (M) ordförande Anne-Marie Karlsson (C) vice ordförande Kenneth Bylund (S) Anna von Axelson, chef för Miljö- och bygglov Aila Delopoulos, nämndsekreterare Kenneth Bylund Justeringens plats och tid Samhällsbyggnadsförvaltningen, Vallentuna 26 maj 2009 Sekreterare Aila Delopoulos Paragrafer 22 Omedelbar justering Ordförande Lars Filipoff Justerande Kenneth Bylund BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ arbetsutskott Sammanträdesdatum 2009-05-26 Datum för anslags uppsättande 2009-05-27 Datum för anslags nedtagande 2009-06-17 Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsförvaltningen, Vallentuna Underskrift 1 (10)
Innehållsförteckning: Yttrande över vattenmyndighetens förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplan samt miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt...3 Sid 2 (10)
Yttrande över vattenmyndighetens förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplan samt miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt AU 22 Dnr 2009-000320 432 Arbetsutskottets förslag i Vallentuna kommun översänder yttrande över vattenmyndighetens förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplan samt miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt till kommunstyrelsen. Sammanfattning Vattenmyndighetens förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplan samt miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt är på brett samråd mellan 1 mars och 1 september 2009. Miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammet är juridiskt bindande för myndigheter och kommuner och ska beaktas i all myndighetsutövning och planering. s synpunkter innebär i huvudsak att kommunens roll i vattenvårdsarbetet fortfarande är oklar när det gäller diffusa utsläpp från exempelvis från skogsmark, jordbruksmark, dagvatten från bebyggd miljö. Kommunens roll vid biotop-vårdande insatser av allmänintresse t.ex. omprövning av vattendomar och restaurering av sjöar och vattendrag är också oklar. Behovet av nya styrmedel är stort. Kommunen kommer dessutom att behöva mer resurser till tillsynsfunktionen för att bibehålla och uppnå god vatten. Innan kommunens roll är klarlagd samt hur finansieringen av arbetet med vattendirektivet skall ske kan inte Vallentuna kommun ta ställning till Vattenmyndighetens förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplan samt miljökonsekvensbeskrivning. Ärendet Bakgrund I Sverige finns fem länsstyrelser som är vattenmyndigheter och som ansvarar för genomförandet av vattendirektivet. Arbetet innebär att Sverige ska kartlägga vattenmiljöer, fastställa mål/kvalitetskrav, samt upprätta åtgärdsprogram där det behövs och övervaka vattenmiljöerna för att uppnå målet god vatten till år 2015. 3 (10)
Vattenmyndighetens förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplan samt miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt är på brett samråd mellan 1 mars och 1 september 2009. Beslut om dokumenten ska fattas av vattenmyndigheten senast den 22 december 2009. Vallentuna har två stora avrinningsområden som berörs; Oxundaåns avrinningsområde som mynnar i Mälaren och mens avrinningsområde som mynnar i Östersjön. Yttrande har föregåtts av en internremiss inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Beskrivning av dokumenten Miljökvalitetsnormer Dokumentet Miljökvalitetsnormer innehåller förslag till vilka miljökvalitetsnormer (MKN) som ska gälla för varje vattenförekomst, avseende ytvatten och grundvatten. MKN är ett juridiskt bindande kvalitetskrav som ska beaktas av myndigheter och kommuner i all myndighetsutövning och planering. Alla vattenförekomster har klassificerats ( och kemisk ) enligt föreskrifter från Naturvårdsverket (ytvatten) och Sveriges Geologiska Undersökning (grundvatten). Ekologisk sätts i en femgradig skala: dålig, otillfredsställande, måttlig, god, hög. Kemisk sätts i en tvågradig skala: uppnår ej god och god. För gäller att de vattenförekomster som har bedömts ha hög idag får miljökvalitetsnormen hög. De vattenförekomster som har god får minst god som miljökvalitetsnorm. Alla vattenförekomster som har sämre än god får miljökvalitetsnormen god samt eventuellt ett undantag i form av tidsfrist eller sänkt krav. När det gäller kemisk får alla vattenförekomster god som miljökvalitetsnorm, eventuellt ett undantag i form av tidsfrist eller sänkt krav för något/några ämnen. Miljökvalitetsnormer för vatten i Vallentuna Miljökvalitetsnormer har satts för följande ytvattenförekomster i Vallentuna kommun: Sparren, Tärnan, Garnsviken, Vallentunasjön, men, Bergshamraån, Vretaån, Loån och Verkaån. Övriga sjöar och vattendrag har bedömts falla utanför begreppet vattenförekomst på grund av sin storlek. Dessa vatten benämns som övrigt vatten och omfattas även de av vattendirektivets krav. Flera av dessa övriga vatten kommer att klassas av vattenmyndigheten i det fortsatta arbetet. 4 (10)
Vattendra g Klassade ytvatten i Vallentuna med miljökvalitetsnorm Ekologisk Norm Kemisk : (kvalitetskra v) Sparren Måttlig Tärnan Hög Hög Garnsvike n men- Hackstabä cken men - Husaån men- Helgöån men- Kyrkån men- Storån men-lillån Måttlig Uppnår ej god Uppnår Uppnår ej god Norm (kvalitetsk rav) (Undantag i krav*) (Undantag i krav*) (Undantag i krav*) men- Holmbroån Bergshamr Otillfredställande aån Långsjön Vretaån Loån Verkaån *mindre strängt krav för kvicksilver och kvicksilverföreningar 5 (10)
De ytvattenförekomster som klassats till måttlig och otillfredsställande (övergödning, främmande arter m.m.) har fått miljökvalitetsnormen satt till god med tidsfrist till 2021 med motiveringen att det är tekniskt omöjligt och ekonomiskt orimligt att uppnå god till 2015. Miljökvalitets- och kvantitetsnormer har satts för följande grundvattenförekomster i Vallentuna kommun: Vattentäkt Kemisk Norm Kvalitet Kårsta kemisk Lindholmen kemisk Västlunda kemisk Norm Kvantitet (tillgång) Samtliga grundvattenförekomster i Vallentuna såväl som i hela Vattendistriktet har bedömts ha god kvantitativ. Åtgärdsprogram Dokumentet Åtgärdsprogram innehåller förslag på åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner. Syftet med åtgärderna är att miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas i vattendistriktet senast 22 december 2015 eller vid en senare tidpunkt (vanligen 2021) om tidsfrist angivits. Kommunernas ansvar (nedan utdrag ur sid 11 i dokumentet): Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter som kan ha en inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som kan påverka vattenförekomst som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. Kommunerna behöver ha vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk och god kvantitativ vatten. Kommunerna behöver ha vattenskyddsområden med föreskrifter för de vattenförekomster som behövs för den framtida vattenanvändningen. 6 (10)
Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk och god kvantitativ och ett långsiktigt skydd. Kommunerna behöver genomföra sin planläggning och prövning samt i övrigt agera så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god, god kemisk och god kvantitativ. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av åtgärdsprogrammet kommer att behöva rapportera vilka åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppnås. Rapporteringen ska påbörjas år 2011. Förvaltningsplan Dokumentet Förvaltningsplan sammanfattar arbetsmetoder och resultat inom vattenförvaltningen från 2004 fram till idag. Planen ger även en kort beskrivning av inriktningen på det fortsatta förvaltningsarbetet. Dokumentet utgör den formella rapporteringen till EU som krävs enligt vattendirektivet. Miljökonsekvensbeskrivning Dokumentet Miljökonsekvensbeskrivning ger en generell och övergripande beskrivning av de miljökonsekvenser som det föreslagna åtgärdsprogrammet förväntas få. Sammanfattningsvis konstateras att jämfört med nollalternativet (d.v.s. att inga åtgärder vidtas) så ger åtgärdsprogrammet positiva konsekvenser. Samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter Miljökvalitetsnormer I förslaget har man valt att använda miljökvalitetsnormer för klassningen. Såsom regelverket för miljökvalitetsnormer är utformat i miljöbalken innebär det att inga ytterligare åtgärder som försämrar eller riskerar att försämra en på en vattenförekomst får vidtas. Det innebär också att kraftfulla åtgärder måste vidtas om en miljökvalitetsnorm inte uppfylls (jmf diskussionerna kring Hornsgatan i Stockholm) Områden där man har miljökvalitetsnormer ska också redovisas i kommunens översiktsplan. 7 (10)
Vattenmyndigheten påpekar själva i sitt följebrev gällande samrådet för miljökvalitetsnormerna att det finns en del osäkerheter i dataunderlaget för klassificeringen. Den osäkra klassningen kan medföra att de åtgärder som sätts in inte är tillräckliga. Klassningen måste hela tiden omvärderas då ny kunskap finns. När det gäller kemisk har förmodligen många av de ämnen som ligger till grund för bedömningen troligtvis inte ens analyserats i Vallentuna kommuns vatten. Inget vatten får enligt vattendirektivet försämras vilket innebär att vi inte kan lämna de vatten som idag har god därhän. Ett exempel i Vallentuna är Holmbroån, Hackstabäcken, Helgöån, Kyrkån, Storån, Lillån, och Husaån som ingår i mens avrinningsområde och som bedömts ha god och kemisk, men där utsläpp från jordbruksmark, enskilda avlopp och ny bostadsbebyggelse kan äventyra kvaliteten. men är den gemensamma benämningen för flera mindre vattendrag i Vallentuna, Garnsviken samt Åkers kanal in i Österåker. Åtgärdsprogram Grundprincipen när det gäller åtgärder är att det är förorenaren som ska betala och att åtgärdsprogrammet ska vara kostnadseffektivt. I åtgärdsprogrammet är kommunens roll någorlunda tydlig när det gäller tillsyn för att följa upp och kontrollera utsläpp från punktkällor samt i sin roll att verka för skyddet av grundvatten. Däremot saknas fortfarande tydliga riktlinjer och styrmedel för arbetet med diffusa källor (exv skogs- och jordbruksmark, läckage från deponier och dagvatten) i de fall där gamla synder ska tas omhand, samt för biotopvårdande insatser av allmänintresse t.ex. omprövning av vattendomar och restaurering av sjöar och vattendrag. Ett förtydligande av kommunens roll är nödvändig. Den övergripande formuleringen Kommunerna behöver genomföra sin planläggning och prövning samt i övrigt agera så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds som återkommer i åtgärdsprogrammet ger inte tillräcklig styrka åt ett konkret vattenvårdsarbete i kommunen. Vi frågar oss också vad det innebär att MKN och åtgärdsprogrammen är juridiskt bindande. I kommunerna sker redan i dag en hel del vattenvårdande arbete utan någon ekonomisk täckning. Hur skall finansieringen av kommmunens arbete med vattendirektivet ske? Kommer det att finns bidrag att söka? Kommunen kommer dessutom att behöva mer resurser till tillsynsfunktionen för att bibehålla och uppnå god vatten. 8 (10)
En hel del av texterna i materialet förutsätter att man redan är insatt i vattenförvaltningen, vilket gör det svårtillgängligt för många. Stora delar av åtgärdernas genomförande bygger på förståelse och engagemang från många håll. Därför efterlyses ett mera lättillgängligt material framöver som går att förstå även från en oinsatt.. Förvaltningsplan De juridiskt bindande miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammet föreslår i huvudsak ändring av styrmedel. Det kan ta lång tid innan dessa är i bruk och har verkan. Tröghet i de a systemen gör att även om långtgående åtgärder sätts in nu tar det lång tid innan positiva effekter kan avläsas i miljön. En bättre förvaltning hade varit att ha färdiga styrmedel (ekonomiska och juridiska) att tillgå för att styra mot de fastslagna miljökvalitetsnormerna. Nästa steg i förvaltningen borde vara att ge effektiva verktyg i form av styrmedel och mer konkret vägledning till de kommuner och myndigheter som förväntas arbeta för god vatten. Övervakningsprogrammet som ligger till grund för klassificeringen av vattenförekomsterna ska enligt planen revideras. Revideringen bör ske genom erfarenhetsutbyte och samordning med lokala aktörer så som Oxunda Vattensamverkan. Åtgärdsprogrammen och miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande för kommuner och förvaltningsplanen och kommunerna pekas ut som viktiga aktörer i vattenförvaltningen, men kommunernas roll är fortfarande oklar. Det står tydligt formulerat i förvaltningsplanen att åtgärdsprogrammet inte heller innehåller alla de åtgärder som en myndighet eller kommun kan behöva vidta för att uppnå miljökvalitetsnormen. Vallentuna kommun utför redan idag ett aktivt och effektivt åtgärdsarbete inom ramen för Oxunda Vattensamverkan. Oklarheter i finansiering och ansvar är dock problem som kommer att stå ivägen i arbetet med att uppnå miljökvalitetsnormerna. Nya styrmedel i form av t.ex. vattenavgifter, tydligare roller för kommuner och lokala samverkansorgan är därför nödvändigt. Lokala samverkansorgan som Oxunda vattensamverkan ges litet eller inget utrymme trots att de verkar som förebild i vattenvårdssammanhang. För att få kraft och effektivitet i vattenvårdsarbetet bör fler lokala samarbeten kring mindre avrinningsområden bildas. I arbetet med att utverka vilka åtgärder som krävs för att uppnå miljökvalitetsnormen i en specifik sjö eller ett vattendrag är dylika samverkansorgan där lokal kännedom och specialistkunskap samlas ovärderliga. Detta bör på ett tydligare sätt lyftas fram i kommande förvaltning. 9 (10)
En avvägning mot andra aktörer i samhället, s.k. integrerad vattenförvaltning, ska göras i vattenvårdsarbetet. Detta innebär att olika samhällsintressen så som infrastruktur, energiförsörjning, jordbruk och andra näringsgrenar ska arbeta mot miljökvalitetsnormerna utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Hur ska dessa avvägningar göras och av vem? När det gäller kvantitativ för grundvatten så finns enligt förvaltningsplanen generellt inga kapacitetsproblem. I Stockholms län har bland annat VAS-rådet identifierat kapacitetsbrister för reservvatten, i händelse av driftsstörningar från de ordinarie täkterna i Mälaren. Bristen på reservvatten kan få stora konsekvenser och arbete pågår med att lösa kapacitetsbristen. Detta bör belysas. Miljökonsekvensbeskrivning Förvaltningen har inga synpunkter på dokumentet Miljökonsekvensbeskrivning. 10 (10)