Bättre vattenkvalitet - hållbar hantering av avloppsvatten i skärgården. Puhtaampaa vettä - jätevesien kestävä käsittely saaristossa

miljön i finland 31 2007 Bättre vattenkvalitet - hållbar hantering av avloppsvatten i skärgården YMPÄRISTÖN- miljövård SUOJELU Ett Interreg IIIA Skärgården projekt 2003-2007 Puhtaampaa vettä - jätevesien kestävä käsittely saaristossa Interreg IIIA Saaristo-projekti 2003-2007 Malin Lönnroth Katja Holttinen (red./toim.) Sydvästra Finlands miljöcentral

MILJÖN I FINLAND 31 2007 Bättre vattenkvalitet - hållbar hantering av avloppsvatten i skärgården Ett Interreg IIIA Skärgården projekt 2003-2007 Puhtaampaa vettä - jätevesien kestävä käsittely saaristossa Interreg IIIA Saaristo-projekti 2003-2007 Malin Lönnroth, Katja Holttinen (red./toim.) Åbo 2007 Sydvästra Finlands miljöcentral

MILJÖN I FINLAND 31 2007 Sydvästra Finlands miljöcentral Avdelningen för vattendragsplanering/ Vesistösuunnitteluosasto Layout: Päivi Niemelä Grafer/graafit: Kaija Joki-Sipilä Pärmbild/kansikuva: Katja Holttinen Lantmäteriverkets tillstånd nr/maanmittauslaitoksen lupa nro 07/MYY/07 Publikationen finns tillgänglig också på internet/ Julkaisu on saatavana myös internetistä: www.ymparisto. /julkaisut Edita Prima Oy, Helsinki 2007 ISBN 978-952-11-2796-0 (hft./nid.) ISBN 978-952-11-2797-7 (PDF) ISSN 1238-7312 (print/pain.) ISSN 1796-1637 (online/verkkoj.)

Innehåll 1 Inledning...5 2 Bakgrund till projektet...7 2.1 Praktiskt genomförande av projektet...8 2.2 Rapportens uppläggning...13 2.3 Projektets finansiering och organisation...14 3 Enskilt avlopp eller gemensam lösning?...15 3.1 Hurudan avloppslösning skall fastighetsägaren gå in för?...15 3.2 Vilka krav ställer skärgårdsförhållanden på avloppsvattenhanteringen?...16 3.3 Enskilda avloppslösningar en kunskapsöversikt...19 3.4 Enskilda avloppslösningar - en sammanfattning...26 3.5 Skärgårds Haave- en utredningsplan för vattentjänster i skärgårdens glesbygd...28 3.6 Anläggning av tryckavlopp i Lundo och Västanfjärd...31 3.7 Gemensamma avloppslösningar en sammanfattning...40 4 Slamhantering från mindre avlopp...42 4.1 Bakgrund...42 4.2 Lagstiftning och regelverk...45 4.3 Slamavlagring på Utö som case study...46 5 Mottagningsstationer för toalettavfall och avfallshantering i båthamnar...51 5.1 Fritidsbåtars toalettavfall som en del av närsaltsbelastningen i skärgården...51 5.2 Lagstiftning och regelverk...53 5.3 Septikprojektet...55 5.4 Utmaningar i framtiden...67 6 Kustvattenkvalitet...69 6.1 Övergödningsproblematiken...70 6.2 Belastningskällor och tillrinningsområde...73 6.3 Projektet och vattenkvalitet...75 6.4 Avloppsvattnens andel i övergödningen - uppföljning av vattenkvalitet i Lundo och Västanfjärd...83 6.5 Mata inte algerna stoppa övergödningen!...90 7 Avloppsvattenbehandling i skärgården ett åtgärdsförslag...91 English summary...96 Källor...101 Presentationsblad...103 Miljön i Finland 31 2007

Sisällys 1 Johdanto...5 2 Projektin tausta...7 2.1 Projektin käytännön toteutus...8 2.2 Raportin rakenne...13 2.3 Projektin rahoitus ja organisaatio...14 3 Kiinteistökohtainen järjestelmä vai yhteinen ratkaisu?...15 3.1 Millainen järjestelmä kiinteistönomistajan kannattaa valita?...15 3.2 Minkälaisia vaatimuksia saaristo-olosuhteet asettavat jätevedenkäsittelylle?...16 3.3 Kiinteistökohtainen jätevesien käsittely - tietokatsaus...19 3.4 Kiinteistökohtaiset jätevedenkäsittelymenetelmät -yhteenveto...26 3.5 Saaristo Haave - vesihuollon yleissuunnitelma saariston haja-asutusalueille...28 3.6 Paineviemäröinti Liedossa ja Västanfjärdissä...31 3.7 Useamman kiinteistön yhteinen järjestelmä - yhteenveto...40 4 Pienistä viemäriverkoista syntyvän lietteen käsittely...42 4.1 Tausta...42 4.2 Lainsäädäntö ja ohjeistus...45 4.3 Lietteen käsittely Utössä case study...46 5 Veneiden käymäläjätteiden tyhjennys sekä jäteiden lajittelu venesatamissa...51 5.1 Huviveneiden käymäläjätteet osana saariston ravinnekuormitusta...51 5.2 Lainsäädäntö ja ohjeistus...53 5.3 Septiprojekti...55 5.4 Tulevaisuuden haasteet...67 6 Rannikon vedenlatu...69 6.1 Rehevöitymisproblematiikka...70 6.2 Kuormituslähteet ja valuma-alue...73 6.3 Projekti ja vedenlaatu...75 6.4 Jätevesien osuus rehevöitymisessä - vedenlaatun seuranta Liedossa ja Västanfjärdissä...83 6.5 Älä ruoki leviä - pysäytä rehevöityminen!...90 7 Jätevesien käsittely saaristossa -toimenpide-ehdotus...91 English summary...96 Lähteet...101 Kuvailulehdet...103 4 Miljön i Finland 31 2007

1 Inledning Johdanto Att våra kustvatten mår dåligt och är rejält övergödda är ett faktum som knappast undgått någon. Än rapporteras det om massiva blågröna algblomningar, än om hur de syrefria bottnarna breder ut sig i skärgården. Övergödningen beror på att kustvattnen och hela Östersjön tillförs för mycket av näringsämnena kväve och fosfor. Belastningskällorna är många och man började införa vattenskyddsåtgärder redan i slutet av 1960-talet. Inledningsvis började städer och industrier rena sitt avloppsvatten och denna typ av punktbelastning är i dagens läge ganska väl under kontroll, tack vare effektiva tekniska lösningar. Det stora bekymret idag är den sk. diffusa belastningen, dvs. belastning från ett otal mindre spridda källor, som tillsammans dock utgör ett omfattande problem. Hit räknas bland annat jordbruket samt avloppsvatten från enskilda hushåll i glesbygden. Eftersom de vattenskyddsåtgärder som hittills genomförts inte varit tillräckliga för att stoppa övergödningen, måste utsläppen ytterligare minskas. I fråga om lokala avloppsvattenutsläpp är problemen liknande i Finland, på Åland och i Sverige. Cirka 20 % av befolkningen bor utanför det centraliserade avloppsnätverket och den belastning som dessa invånare förorsakar är större än belastningen från de invånare som omfattas av det centraliserade avloppsnätverket. För att effektivera avloppsvattenhanteringen på glesbygden har man i både Finland, Åland och Sverige gått in för att skärpa lagstiftningen. I Sverige regleras enskilda avlopp främst av Miljöbalken (MB) samt i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Miljöbalken infördes den 1.1 1999. I Finland trädde stadsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattentjänstverkens avloppsnät i kraft 1.1 2004. På Åland beslöt landskapsregeringen den 16.9 2004 om skärpta krav för behandling av avloppsvatten från enskilda hushåll. Rannikkovesiemme huono tila ja rehevöityminen ovat varmasti kaikkien tiedossa. Milloin raportoidaan massiivisista sinileväkukinnoista, milloin happikadosta kärsivien pohjien laajentumisesta saaristossa. Rannikkovesien ja koko Itämeren rehevöitymisen syy on selvä: mereemme kulkeutuu liikaa typpeä ja fosforia. Kehitykseen ovat vaikuttaneet monet kuormittajat. Jo 1960-luvun lopulta lähtien on toteutettu erilaisia toimenpiteitä kuormituksen pienentämiseksi ja tilanteen parantamiseksi. Ensimmäisinä toimina kunnat ja teollisuus ryhtyivät puhdistamaan jätevesiään. Nykyään tämäntyyppinen pistekuormitus on tehokkaiden teknisten ratkaisujen ansiosta hallinnassa. Suuri huolenaihe nykyään on hajakuormitus, eli kuormitus, joka on peräisin useista pienemmistä hajallaan olevista lähteistä, ja jotka yhdessä aiheuttavat mittavan ongelman. Muun muassa maatalous ja haja-asutuksen jätevedet lukeutuvat hajakuormituslähteisiin. Koska tähän mennessä toteutetut vesiensuojelutoimenpiteet ovat olleet riittämättömiä, tarvitaan lisää toimia vesien tilan parantamiseksi. Paikalliset jätevesipäästöt ovat ongelma sekä Suomessa, Ahvenanmaalla että Ruotsissa. Alueiden väestöstä noin 20 % asuu keskitetyn viemäriverkoston ulkopuolella. Viemäriverkoston ulkopuolisten kiinteistöjen aiheuttama vesistökuormitus on suurempi kuin keskitetyn viemäriverkoston piirissä olevien asukkaiden. Haja-asutusalueen jätevesien käsittelyn tehostamiseksi sekä Suomessa, Ahvenanmaalla että Ruotsissa lainsäädäntöä on tiukennettu. Ruotsissa kiinteistökohtaista jätevesikäsittelyä säädellään ympäristösuojelulaissa (MB) sekä asetuksessa ympäristölle vaarallisesta toiminnasta ja terveydensuojelusta (FMH). Ympäristönsuojelulaki otettiin käyttöön 1.1.1999. Suomessa valtioneuvoston asetus jätevesien käsittelystä haja-asutusalueella tuli voimaan 1.1.2004. Ahvenanmaan Miljön i Finland 31 2007 5

Att effektivera avloppsvattenhanteringen i glesbygden kommer att vara både tidskrävande och dyrt, men reformen kommer i långa loppet att betydligt minska på kväve- och fosforbelastningen till våra kustvatten. I kusttrakterna i södra och sydvästra Finland, samt på Åland och i Stockholms skärgård ökar användningstrycket på kusten och skärgården hela tiden i form av både turism och det faktum att allt fler stugor saneras till permanenta bostäder. Vikten av en välordnad avloppsvattenhantering växer därmed ytterligare. Avloppsvattenhantering i kustens glesbygd och i skärgården är utmanande då den bergiga terrängen gör det svårt och dyrt att dra traditionella avloppsnät. I skärgården blir sträckorna för transport av avloppsvatten och slam långa, en del av transporterna måste även skötas utan fast vägförbindelse. I och med att Finland, Åland och Sverige tampas med liknande problem med avloppsvattenhantering för enskilda avlopp i skärgården och kustens glesbygd, har Sydvästra Finlands miljöcentral, Nylands miljöcentral, Ålands landskapsregering och Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län genomfört det gränsöverskridande projektet Bättre vattenkvalitet - hållbar hantering av avloppsvatten i skärgården under åren 2003 2007. Projektet har delfinansierats av EU-programmet Interreg IIIA Skärgården. maakuntahallitus tiukensi 16.9.2004 vaatimuksia kiinteistökohtaiselle jätevesien käsittelylle. Haja-asutusalueen jätevesien käsittelyn tehostaminen tulee olemaan sekä aikaa vievää että kallista, mutta oikein toteutetut uudistukset tulevat pitkällä aikavälillä merkittävästi vähentämään kuormitusta rannikkovesiimme. Etelä- ja Lounais-Suomen sekä Ahvenanmaan ja Tukholman saaristojen ja rannikkoalueiden käyttöpainetta lisäävät turismi sekä useampien vapaaajanasuntojen saneeraus vakituisiksi asunnoiksi. Tällöin myös hyvin järjestetyn jätevedenkäsittelyn tärkeys kasvaa. Jätevesien käsittely rannikko- ja saaristo-olosuhteissa on haasteellista vaihtelevien maastonmuotojen tehdessä perinteisen viemäriverkoston rakentamisesta kallista ja hankalaa. Saaristossa jäteveden ja jätevesilietteen kuljetusmatkoista tulee helposti pitkiä ja osa kuljetuksista joudutaan hoitamaan jopa tieverkoston ulkopuolella. Suomen, Ahvenanmaan ja Ruotsin saaristoissa ja rannikon haja-asutusalueilla kiinteistökohtaisten jätevesien käsittelyongelmien kanssa. Tästä syystä Lounais-Suomen ympäristökeskus, Uudenmaan ympäristökeskus, Ahvenanmaan maakuntahallitus sekä Tukholman läänin Skärgårdstiftelsen toteuttivat rajat ylittävän projektin Puhtaampaa vettä - jätevesien kestävä käsittely saaristossa vuosina 2003 2007. Projektille myönnettiin osarahoitus EU:n Interreg IIIA Saaristo-ohjelmasta. 6 Miljön i Finland 31 2007

2 Bakgrund till projektet Projektin tausta Finland, Åland och Sverige har ett gemensamt hav, där vattenkvaliteten de senaste årtiondena har försämrats. Det behövs bättre metoder för att hantera avloppsvattnen i skärgårdsförhållanden och de bästa resultaten uppnås genom samarbete. Projektet Bättre vattenkvalitet har omfattat skärgårdarna i Stockholms län, Åland, Åboland och västra Nyland (bild 1). Suomi, Ahvenanmaa ja Ruotsi jakavat yhteisen merialueen, jonka tila on heikentynyt viime vuosikymmeninä. Tarvitaan parempia keinoja jätevesien käsittelyyn saaristo-olosuhteissa, ja parhaimmat tulokset saavutetaan yhteistyöllä. Puhtaampaa vettä projekti kattoi saaristoalueet Tukholman läänissä, Ahvenanmaalla, Turunmaalla sekä Länsi-Uudellamaalla (kuva 1). Bild 1. Projektet Bättre vattenkvalitet har omfattat skärgårdarna i Stockholms län (1), Åland (2), Åboland (3) och Västra Nyland (4). Kuva 1. Puhtaampaa vettä projektin toiminta-alue kattoi saaristoalueet Tukholman läänissä (1), Ahvenanmaalla (2), Turunmaalla (3), ja Länsi-Uudellamaalla (4). Miljön i Finland 31 2007 7

Då projektet inleddes år 2003 var de huvudsakliga målen för projektet att; Utveckla effektivare renings-, underhållnings-, och servicemetoder för glesbygdens avloppsvatten. Sammanställa information om olika reningsmetoders effektivitet och bidra till en bättre distribuering av informationen. Genom effektivare avloppslösningar minska på kväve- och fosforbelastningen till skärgården och därmed bidra till en bättre vattenkvalitet. Öka miljömedvetenheten bland de som bor och rör sig i skärgården. 2.1 Praktiskt genomförande av projektet I praktiken genomfördes projektet som fem delprojekt, där delprojekten genom olika teman jobbade med den övergripande målsättningen; en avloppsvattenhantering i skärgården som är både ekonomiskt och miljömässigt effektiv. 2.1.1 Kunskapsöversikt Då projektet inleddes upplevdes informationen om olika avloppsvattenlösningar för enskilda avlopp som väldigt spridd. Därför sammanställdes en kunskapsöversikt, där speciellt kraven i skärgården och kustområden beaktades. Eftersom kustens glesbygd och skärgård stod i fokus för projektet, var utgångsläget i kunskapsöversikten att fastigheten är utrustad med torrtoalett. Det finns ett behov av bättre avloppsvattenlösningar än traditionella infiltrationsanläggningar. Den strängare lagstiftningen har lett till en massiv produktutveckling, vilket leder till att nya reningsanläggningar hela tiden kommer ut på marknaden. Uppföljningen av anläggningarnas reningseffekt hinner inte med, och det är svårt att veta vilken lösning som passar den egna fastigheten bäst. Eftersom projektområdet omfattar både Finland, Åland och Sverige beskriver kunskapsöversikten inledningsvis dagens lagstiftning och de bestämmelser som är gällande för de olika områdena. De centralaste resultaten från kunskapsöversikten presenteras i kapitel 3.3 Enskilda avloppslösningar en kunskapsöversikt. Projektin alkaessa vuonna 2003 päätavoitteet olivat: Kehittää tehokkaampia puhdistus-, kunnossapito- ja palvelumenetelmiä haja-asutusalueen jätevesien käsittelemiseksi. Koota yhteen tieto eri puhdistusmenetelmien tehokkuudesta ja parantaa tiedon jakelua. Tehokkaampien jätevesiratkaisujen avulla vähentää saariston typpi- ja fosforikuormitusta ja siten parantaa vedenlaatua. Lisätä saaristossa asuvien ja liikkuvien ympäristötietoisuutta. 2.1 Projektin käytännön toteutus Projekti toteutettiin viitenä eri osaprojektina, joissa eri teemojen avulla käsiteltiin projektin laaja-alaista tavoitetta: taloudellisesti ja ympäristön kannalta tehokas jäteveden puhdistus saaristo-olosuhteissa. 2.1.1 Tietokatsaus Projektin alkaessa eri jätevesienkäsittelyratkaisuista oleva tieto koettiin hajanaiseksi. Tästä syystä koottiin katsaus, jossa huomioitiin erityisesti rannikkoalueen ja saariston vaatimukset. Koska projektissa keskityttiin saaristo- ja rannikkoalueisiin, otettiin katsauksen lähtökohdaksi se, että kiinteistöissä on kuivakäymälä. Perinteisiä imeytyskenttiä parempia jätevesien käsittelyratkaisuja tarvitaan. Tiukennettu lainsäädäntö on johtanut kiihkeään tuotekehittelyyn ja uusia käsittelyjärjestelmiä tulee markkinoille koko ajan. Järjestelmien puhdistustulosten seuranta laahaa perässä, joten on vaikeaa saada tutkittua tietoa omalle kiinteistölle parhaiten sopivasta ratkaisusta. Projektialueen koostuessa sekä Suomesta, Ahvenanmaasta etä Ruotsista kuvataan tietokatsauksessa aluksi eri alueiden voimassa olevaa lainsäädäntöä ja määräyksiä. Keskeisimmät tietokatsauksen tulokset esitellään kappaleessa 3.3: Kiinteistökohtaiset jätevesiratkaisut tietokatsaus. 2.1.2 Saariston vesihuollon parantaminen Saaristo ei useinkaan kuulu vesihuoltolaitoksen toiminta-alueeseen. Tällöin kiinteistönomistajan on itsensä huolehdittava, että jätevesijärjestelmä täyttää sen hetkiset vaatimukset. Yksi vaihtoehto 8 Miljön i Finland 31 2007

2.1.2 Förbättrad vattentjänst i skärgården Ofta ingår skärgården inte i vattentjänstverkens verksamhetsområden, vilket betyder att fastighetsägaren ensam måste sköta om att avloppsvattenhanteringen uppfyller rådande krav. Ett alternativ är att tillsammans med grannar, eller i byn, gå in för en gemensam lösning. Vilken metod man än väljer, kräver avloppsvattenhanteringen ansvar. En anläggning skall byggas och installeras på rätt sätt och det behövs regelbundet underhåll. I delprojektet Förbättrad vattentjänst i skärgården, uppgjordes en utredningsplan för vattentjänsterna i skärgårdens glesbygd. Som modellområde fungerade skärgården i kommunerna Kyrkslätt, Ingå, Ekenäs och Hangö. I projektet gjordes en detaljerad utredning över vilka avloppsvattenlösningar som är ändamålsenliga i olika typer av skärgårdar. Utredningsplanen ger rekommendationer huruvida det är ändamålsenligt att inom ett visst område sköta avloppsvattenhanteringen enskilt eller genom gemensamma lösningar. Även om utredningen gjordes för 70 specifika områden, kan resultaten utnyttjas som grund för utveckling i likartade områden. Områdena representerar skärgård som är tätt bebyggd med både året runt bosättning och fritidsbosättning. De centralaste resultaten från delprojektet presenteras i kapitel 3.5 Skärgårds Haave en utredningsplan för vattentjänster i skärgårdens glesbygd. 2.1.3 Slamhantering i skärgården Delprojektet genomfördes av Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. Stiftelsen strävar efter bevara skärgårdens särprägel och hållbart utveckla områdets rekreationsbruk, kultur och turism. Eftersom Skärgårdsstiftelsen äger och administrerar stora markområden i Stockholms skärgård behövs en kostnadseffektiv och miljövänlig hantering av avfall. Vid flera av Stiftelsens anläggningar ökar avfallsmängderna i takt med att människorna ökar sin bekvämlighet, med den följd att belastningen på naturen ökar. För att vara kostnadseffektiv och miljövänlig bör hanteringen av avfall, avloppsslam och avloppsvatten ske på lokal nivå, så att man kan undvika långa transporter. I delprojektet undersökte och prövade man olika alternativ för lokal hantering av både avfall, avloppsvatten, och avloppsslam. Målet var att uppnå ett fungerande lokalt återvinningssystem. on rakentaa naapurin tai kylän kanssa yhteinen jätevesijärjestelmä. Minkälaiseen ratkaisuun päädytäänkin, vaatii jätevesienkäsittely vastuullisuutta: järjestelmä täytyy rakentaa ja asentaa oikein ja se vaatii säännöllistä huoltoa ja hoitoa. Saariston vesihuollon parantaminen osaprojektissa laadittiin saariston haja-asutusalueille vesihuollon yleissuunnitelma. Mallialueina toimivat saaristoalueet Kirkkonummen ja Inkoon kunnissa sekä Tammisaaren ja Hangon kaupungeissa. Projektissa tehtiin yksityiskohtainen selvitys erilaisiin saaristo-olosuhteisiin soveltuvista jätevesijärjestelmistä. Yleissuunnitelmassa annettiin suosituksia, onko alueelle jätevesien käsittely tarkoituksenmukaisinta hoitaa kiinteistökohtaisesti vai yhteisellä ratkaisulla. Yleissuunnitelma tehtiin 70 alueelle ja tuloksia voidaan hyödyntää perustana samantapaisten alueiden kehittämiselle. Alueet edustavat sekä tiheään, ympärivuotisesti asutettua että vapaa-ajanasutukseen keskittynyttä saaristoa. Tämän osaprojektin keskeisimmät tulokset esitellään kappaleessa 3.5 Saaristo Haave vesihuollon yleissuunnitelma saariston haja-asutusalueella. 2.1.3 Lietteen käsittely saaristossa Osaprojektin toteutti Tukholman läänin Skärgårdstiftelsen. Skärgårdstiftelsen pyrkii säilyttämään saariston omaleimaisuuden ja kehittämään kestävästi alueen virkistyskäyttöä, kulttuuria ja turismia. Koska Skärgårdstiftelsen omistaa ja hallinnoi suuria maa-alueita Tukholman saaristossa, tarvitsee se kustannustehokkaan ja ympäristöystävällisen tavan jätteiden käsittelyyn. Useissa Skärgårdstiftelsen rakennuksissa jätemäärät kasvavat samaa tahtia ihmisten mukavuudenhalun kanssa. Tästä seuraa entistä suurempi kuormitus luonnolle. Jotta jätteiden, jäteveden ja jätevesilietteiden käsittely olisi kustannustehokasta ja ympäristöystävällistä, tulisi sen tapahtua paikallisesti, pitkiä kuljetuksia välttäen. Osaprojektissa tutkittiin ja kokeiltiin erilaisia paikallisia vaihtoehtoja jätteen, jäteveden ja jätevesilietteen käsittelemiseksi. Tavoitteena oli toimiva paikallinen kierrätysjärjestelmä. Tuloksia Skärgårdstiftelsenin osaprojektista esitellään kappaleessa 4 Pienistä viemäriverkoista syntyvän lietteen käsittely. Miljön i Finland 31 2007 9

Bild 2 och 3. I Skärgårdsstiftelsens delprojekt har man undersökt olika alternativ för lokal hantering av både toalett- och fast avfall. Foton: Skärgårdsstiftelsen. Kuvat 2 ja 3. Skärgårdstiftelsenin osaprojektissa selvitettiin vaihtoehtoja sekä jätteiden että käymäläjätteiden käsittelylle paikallisesti. Kuvat: Skärgårdstiftelsen. 10 Miljön i Finland 31 2007

Resultaten från Skärgårdsstiftelsens delprojekt presenteras i kapitel 4. Slamhantering från mindre avlopp. 2.1.4 Belastningseffekter av glesbygdens avloppsvatten och metoder för att reducera dem I projektområdet bor ca 20 % av befolkningen utanför det centraliserade avloppsnätverket. Fastigheter utanför centraliserat avloppsnätverk skall i och med den nya lagstiftningen rena sitt avloppsvatten effektivare än tidigare. I detta delprojekt, som genomfördes vid Sydvästra Finlands miljöcentral, var syftet att i större skala prova ett tryckbaserat avloppssystem, som till sina byggnadskostnader är förmånligare än ett traditionellt avloppssystem och som anses lämpa sig mycket bra för skärgårdsförhållanden. I delprojektet planerades och byggdes ett tryckavloppssystem i Suopohja i Lundo och i Lammala i Västanfjärd. Invånarna i dessa byar har tidigare lett sitt avloppsvatten till Suopohjadiket och Lammalabäcken. För att följa med hur avloppsvattnet påverkar vattenkvaliteten i Suopohjadiket och Lammalabäcken, har man under projektets gång följt upp vattenkvaliteten i dessa vattendrag. Byggandet av tryckavlopp presenteras i kapitel 3.6 Anläggning av tryckavlopp i Lundo och Västanfjärd. Resultaten från vattenkvalitetsuppföljningen presenteras i kapitel 6.4 Avloppsvattnens andel i övergödningen. 2.1.5 Mottagningsstationer för toalettafall och avfallshantering i båthamnar Lagstiftningen för fritidsbåtars avloppsvattenhanteringen har skärpts både på Åland och i Finland. De nya lagarna bygger på internationell lagstiftning. Från och med 2005 har det i Finland varit förbjudet att släppa ut avloppsvatten från fritidsbåtar närmare än 12 sjömil från land och på Åland råder det totalförbud. Detta innebär i praktiken att fritidsbåtar försedda med vattentoalett har varit tvungna att förses med en septiktank som kan tömmas i land. För att detta skall kunna fungera i praktiken behövs det ett heltäckande nätverk av mottagningsstationer för toalettavfallet i land. I Sverige har man däremot inte tagit i bruk de internationella bestämmelserna, utan tömning av septiktank, samt mottagning av toalettavfall i hamnar, sker på frivillig basis. Detta delprojekt har genomförts av Nylands miljöcentral, Ålands landskapsregering och Skärgårdsstiftelsen. I Nyland och på Åland har man 2.1.4 Haja-asutuksen jätevesien kuormitusvaikutukset ja niiden vähentämiskeinot Suomessa ja Ruotsissa noin 20 % väestöstä asuu keskitetyn viemäriverkoston ulkopuolella. Viemäriverkostojen ulkopuolisten kiinteistöjen on uusien määräysten mukaan tehostettava jätevesien puhdistusta. Lounais-Suomen ympäristökeskuksen toteuttamassa osaprojektissa tarkoituksena oli suuremmassa mittakaavassa kokeilla paineviemäröintijärjestelmää. Paineviemäröinti on rakennuskustannuksiltaan perinteistä viettoviemäröintiä edullisempaa ja nykytietojen mukaan sen katsotaan soveltuvan hyvin saariston olosuhteisiin. Osaprojektissa suunniteltiin ja rakennettiin paineviemäröintijärjestelmät Liedon Suopohjaan ja Västanfjärdin Lammalaan. Näiden kylien asukkaat ovat ennen johtaneet jätevetensä Suopohjanojaan ja Lammalabäckeniin. Jätevesien vaikutuksen tutkimiseksi Suopohjanojaan ja Lammalabäckeniin seurattiin projektin aikana ojien vedenlaatua. Paineviemäröinnin rakentaminen esitellään kappaleessa 3.6 Paineviemäröinti Liedossa ja Västanfjärdissä. Vedenlaadun seurannan tulokset esitellään kappaleessa 6.4 Jätevesien osuus rehevöitymisessä. 2.1.5 Veneiden käymäläjätteen tyhjennys sekä jätteiden lajittelu venesatamissa Veneiden jätevedenkäsittelyä koskeva lainsäädäntö on tiukentunut sekä Suomessa että Ahvenanmaalla. Uudet määräykset perustuvat kansainväliseen lainsäädäntöön. Vuoden 2005 alusta lähtien on Suomessa ollut kiellettyä päästää veneiden jätevesiä veteen 12 merimailia lähempänä maata, Ahvenanmaalla vallitsee täyskielto. Käytännössä tämä tarkoittaa, että vesikäymälälliset veneet on ollut pakko varustaa septitankeilla, jotka voidaan tyhjentää maalle. Toimivuuden kannalta oleellista on kattava tyhjennysasemien verkosto. Ruotsissa ei ole otettu käyttöön kansainvälisiä päätöksiä, vaan septitankin tyhjennys ja käymäläjätteen vastaanotto ovat vapaaehtoista toimintaa. Tätä osaprojektia toteuttamassa olivat Uudenmaan ympäristökeskus, Ahvenanmaan maakuntahallitus ja Skärgårdstiftelsen. Uudellamaalla ja Ahvenanmaalla kartoitettiin olemassa olevaa imutyhjennysverkostoa ja tehtiin ehdotuksia verkoston kehittämiseksi. Ruotsissa Skärgårdstiftelsen rakensi imutyhjennysaseman kahteen suosittuun vierassatamaansa. Uusi lainsäädäntö koskee myös kiinteän jätteen vastaanottoa ja jättämistä maihin, Miljön i Finland 31 2007 11

Bild 4 och 5. Belastningen från fritidsbåtar är säsongsbunden. Då fritidsbåtar lämnar sitt toalettavfall i land kan man lokalt förbättra vattenkvaliteten. Foton: Malin Lönnroth. Kuvat 4 ja 5. Huviveneistä aiheutuva kuormitus on sesonkiluonteista ja käymäläjätteiden jättäminen maihin parantaa paikallisesti saariston vedenlaatua. Kuvat: Malin Lönnroth. 12 Miljön i Finland 31 2007

kartlagt det befintliga sugtömningsnätverket samt gett förslag till hur det borde utvecklas. I Sverige har Skärgårdsstiftelsen byggt sugtömning till två av sina populära besökshamnar. Den nya lagstiftningen berör även lämning och mottagning av fast avfall, därför har projektet också utrett båtfararnas möjlighet att lämna hushållsavfall i hamnarna. Resultaten från delprojektet presenteras i kapitel 5. Mottagningsstationer för toalettavfall och avfallshantering i båthamnar. 2.2 Rapportens uppläggning I rapporten presenteras de resultat som erhållits inom de olika delprojekten temavis. Några av delprojekten har redan tidigare under projektets gång publicerat sina resultat i olika rapporter och broschyrer. I dessa fall redogörs resultaten endast kortfattat, med hänvisningar om mer djupgående information i de ursprungliga publikationerna. Den finländska och åländska lagstiftningen om effektiverad avloppsvattenhantering i glesbygden ger gamla fastigheter en övergångstid fram till 2014. På många glesbygdsorter har man först nu börjat fundera hur man på kommunal nivå skall närma sig avloppsvattenhanteringsfrågan och många ägare till enskilda fastigheter har ännu inte ens tagit sig en seriös funderare över hur man i framtiden skall hantera sitt avloppsvatten. Detta betyder att en mängd utmaningar ännu kvarstår innan glesbygdens avloppsvatten behandlas på ett ändamålsenligt sätt och så att dess inverkan på miljön är minimal. Kretsloppsanpassning och kretsloppsanpassade avlopp är ord på tapeten nuförtiden. I verkligheten är det inte alltid lätt att genomföra kretsloppsanpassning pga. rådande lagstiftning eller pga. rådande attityder. I denna rapport ingår en utvärdering av dagens avloppsvattenhantering och de utmaningar och risker som identifierats i projektet. Samtidigt ger projektet sina tankar och åtgärdsförslag om hur man på bästa sätt kunde jobba vidare med att uppnå en välfungerande avloppsvattenhantering i glesbygden. Utvärderingen och åtgärdsförslagen har gjorts som ett samarbete mellan de personer som jobbat inom de olika delprojekten, eller representerat dessa i delprojektens styrgrupper. Utvärderingen är inbakad i kapitlen medan åtgärdsförslaget presenteras i publikationens sista kapitel, kapitel 7 Avloppsvattenbehandling i skärgården och kustens glesbygd ett åtgärdsförslag. joten projektissa selvitettiin myös veneilijöiden jätehuoltomahdollisuuksia satamissa. Osaprojektin tuloksia esitellään kappaleessa 5 Veneiden käymäläjätteen tyhjennys sekä jätteiden lajittelu venesatamissa. 2.2 Raportin rakenne Raportissa esitellään eri osaprojekteissa saavutetut tulokset teemoittain. Osan osaprojektien tuloksista on jo projektin kuluessa julkaistu raporteissa ja esitteissä. Näissä tapauksissa tulokset esitellään lyhyesti, viitaten alkuperäisiin julkaisuihin. Suomen ja Ahvenanmaan lainsäädäntö hajaasutusalueen jätevesien käsittelyn tehostamisesta antaa vanhoille kiinteistöille siirtymäaikaa vuoteen 2014 asti. Monissa haja-asutusalueen kunnissa on vasta nyt ryhdytty pohtimaan jätevedenkäsittelyratkaisuja ja useimmat kiinteistöjenomistajista eivät ole vieläkään tosissaan miettineet miten jätevedenkäsittelyn tulevaisuudessa hoitavat. Tämä tarkoittaa, että monia haasteita on vielä edessä ennen kuin haja-asutusalueiden jätevedet hoidetaan asianmukaisella tavalla ja mahdollisimman pienin ympäristövaikutuksin. Jätevesien kestävä käsittely on viime aikoina ollut paljon esillä. Lainsäädäntö ja yleiset asenteet vaikeuttavat todellisuudessa ravinteiden palauttamista kiertoon. Raporttiin sisältyy arviointi jätevesienkäsittelyn tasosta sekä haasteista ja riskeistä, joita projektin aikana tunnistettiin. Lisäksi esitetään myös mietteitä ja toimintaehdotuksia haja-asutusalueiden toimivan jätevesien käsittelyn järjestämiseksi. Arviointi ja toimenpide-ehdotus on laadittu eri osaprojektien ohjausryhmän jäsenten ja projektin työntekijöiden yhteistyönä. Arvioinnit on sisällytetty eri kappaleisiin, toimenpide-ehdotukset esitellään julkaisun viimeisessä kappaleessa, kappaleessa 7. Osaprojektien välinen yhteinen nimittäjä on Itämeren ja saariston rehevöityminen. Kappaleessa 6 selvitetään rehevöitymiskäsitettä. Projektissa on tehty yhteenveto projektialueen rannikkovedenlaadusta kesinä 2003 2006. Jätevesien kuormitusvaikutuksen selvittämiseksi vesistöissä on projektissa seurattu Liedon Suopohjanojan ja Västanfjärdin Lammalabäckenin vedenlaatua. Miljön i Finland 31 2007 13

Övergödningen av Östersjön och skärgården är delprojektens minsta gemensamma nämnare. I kapitel 6 utreds övergödningsbegreppet. Projektet har sammanställt information om projektområdets kustvattenkvaliteten för somrarna 2003 2006. För att utreda vilken belastningseffekt avloppsvatten har på ett vattendrag har projektet följt upp vattenkvaliteten i Lammalabäcken, Västanfjärd och Suopohjadiket, Lundo. 2.3 Projektets finansiering och organisation Projektet genomfördes i det EU-finansierade programmet Interreg IIIA Skärgården, som stod för 50 % av finansieringen. Huvudsökande och ansvarig projektinstans var Sydvästra Finlands miljöcentral. Övriga medsökande var Nylands miljöcentral, Ålands landskapsregering och Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. I projektfinansieringen deltog dessutom Mälardalsrådet, kommunerna Västanfjärd och Lundo i Egentliga Finland, samt kommunerna Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Ekenäs och Hangö i Nyland. Projektet genomfördes under åren 2003 2007. Det praktiska arbetet genomfördes av ett antal personer vid de olika projektinstanserna och i kommunerna. En del utredningar genomfördes som köptjänster. En styrgrupp tillsattes delprojekten, samt paraplyprojektet. Projektet har haft en heltidsanställd projektkoordinator som svarat för praktisk administration, samt fungerat som en länk mellan paraplyprojektets styrgrupp och delprojekten. 2.3 Projektin rahoitus ja organisaatio Projekti toteutettiin EU:n rahoitusohjelmalla Interreg IIIA Saaristo, josta saatiin 50 % rahoituksesta. Päähakijana ja projektin vastuutahona oli Lounais- Suomen ympäristökeskus. Muita hakijoita olivat Uudenmaan ympäristökeskus, Ahvenanmaan maakuntahallitus sekä Tukholman läänin Skärgårdstiftelsen. Projektin rahoitukseen osallistuivat myös Varsinais-Suomesta Liedon ja Västanfjärdin kunnat ja Uudeltamaalta Kirkkonummen, Siuntion ja Inkoon kunnat sekä Tammisaaren sekä Hangon kaupungit. Projekti toteutettiin vuosina 2003 2007. Käytännön työtä tekivät lukuisat ihmiset eri osaprojekteissa ja kunnissa. Osa selvityksistä teetettiin ostopalveluna. Jokaisella osaprojektilla, kuin myös sateenvarjoprojektilla, oli oma ohjausryhmänsä. Projektilla on ollut täysipäiväinen projektikoordinaattori, joka on vastannut hallinnoinnista ja lisäksi toiminut linkkinä sateenvarjoprojektin ohjausryhmän ja osaprojektien välillä. 14 Miljön i Finland 31 2007

3 Enskilt avlopp eller gemensam lösning? Kiinteistökohtainen järjestelmä vai yhteinen ratkaisu? Avloppsvatten innehåller näringsämnena kväve och fosfor och utsläpp av orenat avlopp medför risk för övergödning och syrebrist i både sjöar och hav. Med strängare krav på avloppsvattenhantering önskar man nu i Finland, Sverige och på Åland effektivera avloppsvattenhanteringen och minska övergödningen. Glesbygdens avloppsvatten hör till de större belastningskällorna i projektområdet. En invånare utanför avloppsnätverket räknas belasta vattnen lika mycket som 6 7 invånare kopplade till ett avloppsnätverk. Om en fastighetsägare inte har möjlighet att ansluta sig till ett vattentjänstverk ställs han inför en mängd alternativ, från enskilt avlopp till gemensamma avloppsvattenlösningar. Vilken hanteringsmetod för avloppsvattnet som är bäst beror på områdets markanvändning och invånartäthet, jordmånens art, de ytvatten som fungerar som recipient samt på grundvattnets nivå och strömningsriktning. Avloppssystemets behov av service och underhåll och dess funktionssäkerheten skall även beaktas vid val av system. Jätevedet sisältävät typpeä ja fosforia ja puhdistamattomien jätevesien päästöt altistavat sekä meret että järvet rehevöitymiselle ja happikadolle. Hajaasutusalueen jäteveden puhdistuksen tiukennetuilla vaatimuksilla toivotaan Suomessa, Ruotsissa ja Ahvenanmaalla tehostettavan jätevesien käsittelyä ja vähennettävän rehevöitymistä. Haja-asutusalueiden jätevedet kuuluvat projektialueella suurimpiin kuormituslähteisiin. Viemäriverkoston ulkopuolella asuvan lasketaan kuormittavan vesiä yhtä paljon kuin 6 7 viemäröinnin piirissä olevaa asukasta. Mikäli kiinteistönomistajalla ei ole mahdollisuutta liittyä vesihuoltolaitoksen viemäriverkkoon, on hänellä valittavanaan useammasta vaihtoehdosta - kiinteistökohtaisista järjestelmistä useamman kiinteistön yhteiseen järjestelmään. Paras jätevedenkäsittelymenetelmä riippuu alueen maankäytöstä ja asukastiheydestä, maalajista, vastaanottavasta vesistöstä sekä pohjaveden tasosta ja virtaussuunnasta. Myös jätevesijärjestelmän huollon ja hoidon tarve kannattaa ottaa huomioon järjestelmää valittaessa. 3.1 Hurudan avloppsvattenlösning skall fastighetsägaren gå in för? Vilken hanteringsmetod för avloppsvatten man än väljer, krävs ansvar från fastighetsägarens sida. Systemet skall byggas och underhållas på rätt sätt. I Sydvästra Finlands miljöcentrals handboksserie Behandling av avloppsvatten i glesbygden finns ett grundläggande schema om vilka möjligheter fastighetsägaren har vid val av avloppsvattenlösning (se bild 6). Det absolut bästa är om fastigheten kan ansluta sig till ett vattentjänstverk, medan en sluten tank för uppsamling av toalettvatten skall ses som den sista lösningen. Undantaget, där sluten tank enligt kommunens bestämmelser är 3.1 Millainen järjestelmä kiinteistönomistajan kannattaa valita? Valitseepa millaisen jätevesijärjestelmän tahansa, vaatii se vastuuta kiinteistönomistajalta. Järjestelmä tulee rakentaa ja huoltaa oikein. Lounais-Suomen ympäristökeskuksen opassarjan julkaisussa Jätevesien käsittely haja-asutusalueella on seikkaperäinen kaavio kiinteistönomistajan mahdollisuuksista jätevesijärjestelmää valittaessa (ks. kuva 6). Paras ratkaisu olisi liittyminen vesihuoltolaitoksen viemäriverkostoon kun taas jätevesien kerääminen umpitankkiin tulisi nähdä viimeisenä vaihtoehtona. Poikkeuksena ovat herkät ja tärkeät pohjavesialueet, joissa ei saa olla minkäänlaisia jätevesipäästöjä. Miljön i Finland 31 2007 15

ett måste, är på känsliga och viktiga grundvattenområden där inget avloppsvatten får släppas ut. 3.2 Vilka krav ställer skärgårdsförhållanden på avloppsvattenhanteringen? Skärgårdsförhållanden och närhet till vatten, må så vara sjö eller hav, ställer vissa krav på val av hanteringsmetod för avloppsvatten. Nylands miljöcentral har uppgjort anvisningar till kommuner över vad som bör beaktas vid val av avloppsvattenlösning på strandområden utanför centraliserat avlopp. 3.2 Minkälaisia vaatimuksia saaristo-olosuhteet asettavat jätevedenkäsittelylle? Saaristo-olosuhteet ja veden läheisyys, olkoon sitten järvi tai meri, asettavat tiettyjä vaatimuksia jätevesijärjestelmän valinnalle. Uudenmaan ympäristökeskus on laatinut kunnille ohjeistuksen asioista, jotka tulisi huomioida valittaessa jätevesijärjestelmää keskitetyn viemäriverkoston ulkopuolisilla ranta-alueille. Viranomaiset pyrkivät suunnittelemaan rantaalueet yleis- ja asemakaavoilla, kaavoissa olisi mm. vesihuollon järjestäminen otettava huomioon. Vesihuollon järjestämiseksi parhaalla mahdollisella Anslutning till vattentjänstverk/ Vesihuoltolaitoksen viemäriverkko nej/ei Vattenandelslag eller byreningsverk/ Vesiosuuskunta tai kyläpuhdistamo nej/ei Gemensam anläggning med grannarna/ Muutaman kiinteistön yhteinen ratkaisu nej/ei Enskild avloppsanläggning/ Kiinteistökohtainen käsittely ja/kyllä Torrtoalett och mark- eller minireningsverk för disk- och tvättvätten/ Kuivakäymälä ja maa- tai pienpuhdistamo tiski- ja pesuvesille/ nej/ei Mark- eller minireningsverk för allt avloppsvatten/ Maa- tai pienpuhdistamo kaikille jätevesille nej/ei Sluten tank för toalettvatten och mark- eller minireningsverk för disk- och tvättvatten/ Umpisäiliö vessavesille ja maa- tai pienpuhdistamo tiski- ja pesuvesille nej/ei Sluten tank för allt avloppsvatten/ Umpisäiliö kaikille jätevesille Bild 6. Schema över de möjligheter fastighetsägaren har vid val av avloppsvattenhanteringsmetod, i rekommenderad ordning. Modifierad från Sydvästra Finlands miljöcentrals publikation Behandling av avloppsvatten i glesbygden. Kuva 6. Kaavio kiinteistönomistajan mahdollisuuksista jätevesijärjestelmän valinnassa, suositus järjestyksessä. Mukailtu Lounais-Suomen ympäristökeskuksen julkaisusta Haja-asutusalueen jätevesien käsittely. 16 Miljön i Finland 31 2007

Myndigheterna strävar efter att planera stränder genom general- och stadsplaner, i planerna skall bl.a. ordnandet av vattentjänster beaktas. För att ordna vattentjänster på bästa sätt måste bl.a. byggnationens täthet och effektivitet granskas, samt hur känslig naturen på området är. Om ett givet avloppssystem på ett givet område får för negativa följder för miljön, kan man förbjuda det. I fråga om undantagstillstånd följs samma principer som i planläggningen. För utvärdering och som stöd för hur man i kommuner skall arrangera vattentjänster på bästa sätt har Nylands miljöcentral lyft fram följande: Princip om jämlikhet och försiktighet Alla markägare skall behandlas lika, men så att områdets förhållanden beaktas. De förhållanden som råder på ett område inverkar på möjligheten att få bygglov. Man skall inte bevilja undantagstillstånd som kan få negativa följder för framtida planläggning. Plan-, byggnadsordnings-, miljöskydds- och avfallsbestämmelser Man kan inte frångå de centrala principerna i en plan genom undantagslov. Förbud mot vattentoalett har vanligtvis inverkat på dimensioneringen av planen. I vissa byggnadsordningar förbjuds vattentoalett i fritidsbostäder byggda på stränder. Man skall undvika att bevilja undantagstillstånd. Om det i miljöskyddsbestämmelserna finns förbud mot vattentoalett, kräver installation av vattentoalett även miljöskyddsmyndigheternas undantagslov. Kompostering av toalettavfall och möjligtvis också transport och behandling av avloppsslam kan regleras i avfallsbestämmelserna. Omgivningens och tomtens särdrag påverkar val av avloppssystem Sjöars och kustvattnens djup, vattenkvalitet och vattenutbyte påverkar val av avloppsvattensystem. Vid högre befolkningstäthet är gemensamma lösningar ett alternativ. En enskild avloppsvattenlösning kräver skyddsavstånd. En tomt på 5 000 m 2 anses vara tillräckligt stor för enskild avloppsvattenhantering. Jordmånens beskaffenhet påverkar val av avloppsanläggning. En bergig tomt eller en tomt som släpper igenom vatten dåligt lämpar sig t.ex. inte för markrening. På en tomt som är mycket plan kan det behövas avloppspumpar, medan reningsprocessen kan försvåras på mycket sluttande tomter. tavalla tulisi huomioida esim. rakentamisen tiiviys ja tehokkuus sekä alueen luonnon herkkyys. Mikäli tietyllä jätevesijärjestelmällä on tietyllä alueella ympäristölle kielteisiä seurauksia, voidaan se kieltää. Poikkeamispäätöksissä noudatetaan samoja periaatteita kuin kaavoituksessa. Kuntien arviointikriteereiksi ja päätöksenteon tueksi vesihuollon järjestämiseksi parhaimmalla mahdollisella tavalla on Uudenmaan ympäristökeskus nostanut esille seuraavia asioita: Yhdenvertaisuus- ja varovaisuusperiaate Kaikkia maanomistajia tulisi kohdella samoin, ottaen huomioon alueen olosuhteet. Alueella vallitsevat olosuhteet vaikuttavat rakennusluvan saantiin. Poikkeamislupia ei tule myöntää niin, että haitataan tulevaa kaavoitusta. Kaava-, rakennusjärjestys-, ympäristönsuojeluja jätemääräykset Kaavan keskeisistä periaatteista ei voi poikkeamispäätöksellä poiketa. Vesikäymäläkiellolla on yleensä vaikutusta kaavan mitoitukseen. Joissakin rakennusjärjestyksissä on kielletty vesikäymälän asentaminen loma-asuntoihin rantaalueella. Poikkeamisluvan myöntämistä on tarkoin harkittava. Mikäli ympäristönsuojelumääräyksissä kielletään vesikäymälöiden asentaminen loma-asuntoihin, vaatii vesikäymälän toteuttaminen myös ympäristönsuojeluviranomaisen poikkeusluvan. Jätehuoltomääräyksillä voidaan säädellä käymäläjätteen kompostointia sekä mahdollisesti jätevesilietteiden käsittelyä ja kuljetusta. Ympäristön ja tontin ominaisuuksien vaikutus jätevesijärjestelmän valintaan Järvien ja rannikkovesien syvyys, vedenlaatu ja veden vaihtuvuus vaikuttavat jätevesijärjestelmän valintaan. Tiheämmin rakennetuilla alueilla yhteinen ratkaisua voi olla vaihtoehto. Kiinteistökohtainen jätevedenkäsittelypaikka vaatii ympärilleen suojaetäisyydet, riittävänä tontin kokona voidaan pitää 5 000 m 2. Maaperän ominaisuudet vaikuttavat jätevesiratkaisun valintaan. Kallioinen tai huonosti vettä läpäisevä maaperä ei sovi maaperäkäsittelylle. Hyvin tasaisella tontilla saatetaan tarvita jätevesipumppua kun taas jyrkkäpiirteinen maasto saattaa vaikeuttaa puhdistusprosessia. Kiinteän tieyhteyden puuttuminen sekä tiestön huono kunto tai pienuus vaikeuttavat huoltotöitä. Pohjavesialueella jätevesiä ei saa imeyttää maahan. Miljön i Finland 31 2007 17

Bild 7 och 8. Närheten till vatten och den bergiga terrängen försvårar avloppsvattenhanteringen i skärgården. Foton: Katja Holttinen. Kuvat 7 ja 8. Vesistön läheisyys sekä kallioinen maasto vaikeuttavat jätevesienkäsittelyä saaristossa. Kuvat: Katja Holttinen. 18 Miljön i Finland 31 2007

Om det saknas fast vägförbindelse eller vägen är smal och i dåligt skick försvåras underhållsarbetet. På grundvattenområden får avloppsvatten inte filtreras genom jordmånen. Det bör säkerställas att avloppsvattensystemet fungerar även vid översvämning. Obehandlat avloppsvatten får inte komma ut i naturen. På öar där det saknas fast vägförbindelse, måste man innan val av avloppsvattensystem reda ut hur tömningen av slutna tankar och slambrunnar skall skötas. Ordnandet av vattentjänster Tillgången till dricksvatten av god kvalitet är ofta begränsad i skärgården. Om vattentillgången är begränsad skall man undvika vattenslukande apparater, vilket i sommarstugor betyder att man bör gå in för torrtoaletter. Avfall från slambrunnar, slutna tankar och komposterande toaletter skall behandlas i enlighet med kommunens avfallsbestämmelser. Man bör beakta att antalet mottagningspunkter för slambrunnsavfall och avloppsvatten från slutna tankar har minskats i antal. Detta ökar transporternas miljöpåverkan och även totalkostnaderna för avloppssystemets underhåll. Avfall från torrtoaletter skall efterkomposteras och man bör på förhand fundera hur man skall behandla lakvattnet från torrtoaletten. Om det finns ett vattentjänstnätverk bör fastigheten i allmänhet ansluta sig till det. I kommunens utvecklingsplan för vattentjänster finns information om hur och när avloppsnätverket byggs ut. En sluten tank kan vara en tillfällig lösning om fastigheten är belägen på ett område som inom en nära framtid skall anslutas till vattentjänstnätverket. 3.3 Enskilda avloppslösningar en kunskapsöversikt Målet med delprojektet var att samla in existerande information från Finland, Åland och Sverige om olika tekniker för hantering av avloppsvatten från enskilda fastigheter i skärgården och presentera informationen på ett överskådligt och informativt sätt. Kunskapsöversikten var ett gemensamt delprojekt för all projektparter. Publikationen finns i sin helhet att tillgå på Nylands miljöcentrals hemsidor, här presenteras endast de centralaste resultaten. Jätevesijärjestelmän toiminta tulvatilanteessa tulisi varmistaa. Käsittelemättömiä jätevesiä ei saa päästä luontoon. Ilman kiinteää tieyhteyttä olevilla saarilla on ennen jätevesijärjestelmän valintaa selvitettävä umpisäiliöiden ja sakokaivojen tyhjennysmahdollisuudet. Vesihuollon järjestäminen Hyvä laatuisen juomaveden saatavuus on usein rajoitettua saaristossa. Jos veden saanti on rajoitettua, tulee vettä kuluttavia laitteita välttää. Vapaaajanasunnoilla tämä merkitsee kuivakäymälöiden suosimista. Sakokaivojen, umpisäiliöiden ja kuivakäymälöiden jätteitä tulee käsitellä kuntien jätemääräyksien mukaisesti. On huomioitava, että umpisäiliö- ja sakokaivojätteen vastaanottopaikkoja on vähennetty, joten pidentyneet kuljetusmatkat kasvattavat sekä ympäristövaikutuksia että jätevesijärjestelmän huoltokustannuksia. Kuivakäymäläjäte tulisi jälkikompostoida ja kuivakäymälästä tulevan suotoveden käsittelyn järjestämistä tulisi etukäteen miettiä. Yleensä vesihuoltoverkostoon on liityttävä, mikäli sellainen lähettyvillä on. Kunnan vesihuollon kehittämissuunnitelmasta löytyvät suunnitelmat verkoston rakentamiseksi ja rakentamisaikataulusta. Mikäli kiinteistö sijaitsee alueella, joka lähitulevaisuudessa tullaan liittämään vesihuoltoverkostoon, umpisäiliö voi toimia väliaikaisratkaisuna. 3.3 Kiinteistökohtainen jätevesien käsittely - tietokatsaus Osaprojektin tavoitteena oli koota olemassa oleva tieto saariston yksittäisten kiinteistöjen jätevedenkäsittely tekniikoista Suomessa, Ahvenanmaalla ja Ruotsissa sekä esittää tieto selkeästi ja havainnollisesti. Tietokatsaus oli kaikkien projektikumppaneiden yhteinen osaprojekti. Julkaisu löytyy kokonaisuudessaan Uudenmaan ympäristökeskuksen kotisivuilta, tässä esitellään vain keskeisimmät tulokset. Miljön i Finland 31 2007 19

3.3.1 Avloppsvattenhanteringsmetoder lämpade för skärgård Det finns många faktorer som påverkar val av avloppsreningssystem. För att erhålla ett avloppssystem som lämpar sig för den egna fastigheten, krävs noggrann planering och det är rekommenderbart att konsultera en yrkesman. En del allmänna anvisningar är: Om det inte är möjligt att ordna tömning av slambrunnar eller slutna tankar, för att det inte finns lämpliga entreprenörer på området, eller tomten är svåråtkomlig, är vattentoalett ett uteslutet alternativ. Om man bär in sitt vatten, har torrtoalett och inga extra bekvämligheter, räcker det med infiltration för tvätt- och diskvatten. Fosfatfria tvättmedel rekommenderas. Även om man på den egna tomten inte har användning för separerad urin, kan urinseparering rekommenderas om man avdunstar urinen. Om markbehandling av avloppsvatten i övrigt skulle vara en lämplig metod, men tomtens form och jordmån inte lämpar sig för det, finns det en del alternativ på marknaden, så som kompaktmoduler, slutna tankar och slamavskiljare med krav på litet djup eller olika minireningsverk. Det är även möjligt att anlägga markbäddar som upphöjda konstruktioner för sluttande tomter. Man måste välja den reningsmetod för avloppsvatten som är lämpligast för de egna levnadsvanorna. De tekniska alternativen som lämpar sig för hantering av avloppsvatten förklaras närmare i projektets kunskapsöversikt och de allmännaste metoderna presenteras endast ytligt här. 3.3.1 Saaristoon sopivat jätevesien käsittelymenetelmät Monet asiat vaikuttavat jätevesijärjestelmän valintaan. Sopivan järjestelmän saamiseksi omalle kiinteistölle tarvitaan huolellista suunnittelua ja onkin suositeltavaa tehdä yhteistyötä asiantuntijan kanssa. Yleisiä ohjeita ovat: Vesikäymälä on poissuljettu vaihtoehto, mikäli alueella ei ole käytettävissä sakokaivojen tai umpisäiliöiden tyhjennyspalvelua tai jos tontille pääsy on vaikeaa. Mikäli käytössä on kantovesi ja kuivakäymälä eikä mitään muita mukavuuksia, pesu- ja tiskivesien käsittelyksi riittää maahan imeytys. Fosfaatittomat pesuaineet ovat suositeltavia. Mikäli omalla tontilla erotetulle virtsalle ei löydy käyttöä, virtsanerotus haihduttamalla on suositeltavaa. Maahan imeyttämisen tai suodattamisen ollessa paras jätevedenkäsittelymuoto, mutta tontin koon tai maaperän estäessä sen, on markkinoilla tähän tilanteeseen sopivia tuotteita, kuten esimerkiksi kompaktimoduuleita, pientä syvyyttä vaativia umpisäiliöitä ja saostuskaivoja sekä pienpuhdistamoja. Viettävälle tontille on myös mahdollista rakentaa suodatinkenttä korotetun rakenteen avulla. Jätevedenkäsittelymenetelmistä tulee valita se, joka parhaiten sopii omiin elintapoihin. Eri jätevesien puhdistusmenetelmät selvitetään tarkemmin projektin tietokatsauksessa ja vain yleisimmät menetelmät esitellään tässä pintapuolisesti. 20 Miljön i Finland 31 2007

Infiltration Infiltration är en välbeprövad metod, med många alternativ. Till fördelarna hör att metoden lämpar sig väl för en fastighet och är billig. Infiltration är en enkel metod som inte kräver mycket underhåll. Till nackdelarna hör att infiltration är beroende av jordmånen på tomten och att metoden inte nämnvärt minskar kväve, klorider och sulfater ur avloppsvattnet. Eftersom vattnet tillåts absorberas direkt i jorden är det även svårt att ta prover och bedöma reningsgraden. Näringsämnena i avloppsvattnet kan inte återanvändas. Imeytys Imeytys on hyvin tunnettu menetelmä, jossa monia eri vaihtoehtoja. Menetelmän etuina ovat edullisuus ja helppo sijoitettavuus. Imeytys on yksinkertainen menetelmä eikä vaadi paljon huoltotoimia. Haittoina on menetelmän sopivuuden riippuminen tontin maaperän laadusta sekä pohjaveden korkeudesta ja se ettei menetelmä merkittävästi alenna jäteveden typpi-, kloridi- ja sulfaattipitoisuuksia. Näytteiden ottaminen puhdistustuloksen arvioimiseksi on mahdotonta, koska veden annetaan suoraan imeytyä maahan. Jäteveden sisältämien ravinteiden hyödyntäminen ei ole mahdollista. Bild 9. Infiltrering för disk- och tvättvatten. Disk- och tvättvattnet filtreras genom lämplig naturlig eller konstruerad mark genom djupare jordlager till grundvattnet. I bilden har fastigheten försetts med torrtoalett. 1. Slamavskiljare 2. Fördelningsbrunn 3. Filterbädd 4. Grundvattenrör. Bild: Arttu Laakkonen. Kuva 9. Maahan imeyttämö pesuvesille. Pesuvedet suodatetaan joko sopivan luontaisen tai rakennetun maaperän läpi syvempiin maakerroksiin ja pohjaveteen. Kuvan kiinteistössä kuivakäymälä. 1. Saostussäiliö 2. Jakokaivo 3. Suodatinkenttä 4. Pohjavesiputki. Piirros: Arttu Laakkonen. Miljön i Finland 31 2007 21