PROJEKTPLAN

Transkript

1 GEMENSAMMA AVLOPP I ÅBOLAND PROJEKTPLAN BAKGRUND Skärgårdshavet mår dåligt All forskning visar att vårt skärgårdshav mår dåligt vilket beror på närsalter som belastar Östersjön. Finlands miljöcentral har undersökt varifrån belastningen härstammar: Diagrammet visar att fosforbelastningen från glesoch fritidsbebyggelse motsvara ca 9% av totalbelastningen till vattendrag. Dessa 1 miljon personer belastar miljön dubbelt så mycket som de resterande 4 miljoner personer som bor på områden med kommunalteknik. I de Åboländska kommunerna finns fastigheter utanför vattentjänstverkens vatten- och avloppsnät. Dessa står inför stora utmaningar att förnya sina avloppssystem till att uppfylla lagstiftningens krav. Fosforbelastningen till vattendrag Vattenförsörjning och avloppsvattenbehandling i Skärgården Arrangerande av vattenförsörjning och behandling av avloppsvatten i skärgården är utmanade ur terräng, vattenskydds och ekonomiskt perspektiv. Kvaliteten på råvattnet är ofta dålig och det finns risk för saltintrång. Avloppsvattenbehandlingen är svår att förverkliga pga bergig terräng och de bristande kommunikationerna gör att lösningarna borde vara så underhållsfria som möjligt. Vattenförsörjning och avloppsvattenbehandling är dock en grundförutsättning för att kunna leva och bo i skärgården Bosättningen i skärgården är i regel gles men mindre byar med både fast- och fritidsbosättning finns också. Sydvästra Finlands miljöcentrals publikation Potentiella avloppsnät i Egentliga Finland och Satakunda visar att möjliga gemensamma vatten och avloppssystem i de Åboländska kommunerna är enligt följande:

2 Kommun Antal byalösningar Dragsfjärd Houtskär 4 85 Iniö 3 59 Kimito Korpo 3 66 Nagu 3 73 Pargas Västanfjärd 2 31 Totalt Antal fastigheter Vattenandelslag För att starta ett vattenandelslag som försörjer byn med vattentjänster kräver minst en eldsjäl som är den drivande kraften för projektet. Detta är ofta en stötesten som gör att projekten inte förverkligas. För grundande av vattenandelslag finns mycket bra litteratur gjord av Nylands miljöcentral: Vattenandelslagets ABC. Trots att publikationen finns fritt tillgänglig på miljöförvaltningens hemsidor vet inte byarna om att dylik hjälp finns att tillgå. Ifall byn är liten kan man också förverkliga gemensamma system på basen av enklare byråkrati dvs skriftliga avtal där placering,investerinsgfördelning samt fördelning av driftskostnader och service framgår Lokal hantering av avloppsvatten och kretslopp av näringsämnen Eftersom avstånden är långa och kommunikationerna begränsade i skärgården bör avloppsvattenfrågan lösas lokalt med så lite transport av avloppsvatten eller slam som möjligt. De långa transportsträckorna gör också hanteringen ekonomiskt sett ofördelaktig. Hållbara lösningar där man utnyttjar näringsämnen som finns i avloppsvattnen är inte så vanligt i Finland idag. Som exempel kan nämnas Västanfjärds kommun där det kommunala reningsverket samarbetar med en lokal jordbrukare som odlar rörflen på åkrarna i närheten av reningsverket. Rörflensodlingarna bevattnas med renat avloppsvatten sommartid istället för att belasta recipienten. Rörflen är en energigröda som utnyttjas till energi i Kimito flisvärmeverk. I Sverige finns det flere exempel på lokalt omhändertagande av tex slam från reningsverk. Interrerg III Projketet Bättre vattenkvalitet har arbetat med dessa frågor och undersökt olika metoder för hantering av reningsverkslam. Dessa kan användas som modeller och bakgrund.

3 Ett av problemen med att återföra avloppsslam till jordbruksmarker är att slammet kan innehålla ämnen som är eller kan vara skadliga för människan, såsom tungmetaller, bakterier och rester av mediciner. En kretsloppsanpassad avloppsvattenrening är önskvärd av flera orsaker. Dels återförs de näringsämnen vi får i oss genom mat tillbaka i naturen. Det sker även en fosforförflyttning i världen. All mat vi importerar utarmar producentlandet på näringsämnen och tillför oss ett överskott. Som det nu är importerar vi fosfor (i föda) och får ett övergödningsproblem eftersom slammet inte används på rätt sätt. Medicinrester i slammet är inte skadligt för människan i de små halter som tas upp i ny gröda, men däremot nog för bland annat fiskar när det kommer ut i havet. I Finland har målet i den nationella avfallsplanen till år 2005 varit att 90 % av avloppsslammet skall nyttoanvändas. Statistiskt har målet nåtts eftersom allt slam som komposterats räknas som nyttjat, oberoende av vilket det slutgiltiga användnings- och placeringsområdet är. I praktiken har målet inte nåtts. Vatten- och avloppsverken ansvarar för slam som uppstår i avloppsreningsverken, medan fastighetsinnehavaren och kommunerna ansvarar för avloppsslam från slamavskiljaren och slutna tankar. Den nya lagen om gödselfabrikat, som trädde i kraft i Finland den (539/2006) har gjort behandlingen av avloppsslam strängare och förordningen om gödselfabrikat och utövande av tillsyn av verksamhet gällande gödselfabrikat (656/01/2007) som trädde i kraft definierar närmare lagen. Statsrådets beslut 282/1994 reglerar fortsättningsvis avloppsslammets avsättning i jordbruket och har inte upphävts. Den nya lagen om gödselfabrikat ställer även krav på det slam som avsätts på grönområden och de mycket skärpta kvalitetskriterierna kan befaras minska en del av nyttoanvändandet. Man kan även befara att förbränning av slam och deponering blir mer lockande alternativ i.o.m. den nya lagstiftningen. Som problem i den nya lagen med tillhörande förordning kan även ses hur avloppsslam från några fastigheters och mindre avloppsvattenandelslag får användas, då det varken är fråga om icke-professionell avfallsbehandling eller en anläggningsmässig avfallsbehandling.

4 2. PROJEKTETS BEHOV OCH MÅLSÄTTNING 2.1 BEHOVET AV PROJEKTET Statsrådets förordning om avloppsvattenbehandling i områden utanför vattentjänstverkens verksamhetsområden skall vara genomförd år I byar utanför kommunalteknik är det ekonomiskt samt miljömässigt bättre att lösa vatten och avloppsfrågan gemensamt. För detta behövs information och hjälp vid projekteringen. Mål-2 projektet Avloppsvattenbehandling i Åbolands glesbygd har noterat både ute på fältet samt under kommunmötena att gemensamma lösningar är något som behöver stödas. Att få några exempel på vattenandelslag gör också att flere öppnar sina ögon för att göra likadant i deras by. Miljömässigt finns det behov att lösa avloppsfrågan gemensamt för att minska belastningen från området omedelbart samt för att hålla skärgårdsbyarna levande med minsta möjliga belastning till miljön. Ur kommunernas syn har det visat sig att tjänstemännen i de små kommunerna inte har resurser att stöda gemensamma vatten- och avloppsprojekt i tillräcklig grad och de ser gärna till att det finns extern hjälp för detta. 2.2 PROJEKTETS MÅLSÄTTNING LOKALA VATTENANDELSLAG I SKÄRGÅRDEN Projektets mål är att i varje Åboländsk kommun få till stånd ett gemensamt vatten och avloppsprojekt. Dessa kan i framtiden fungera som exempel för andra byar i området. Projektet stöder byarna med information om teknik, hjälp vid projektering samt hjälp vid bildande av vattenandelslag och ansökan om finansiering. För aktiverande av byarna utnyttjas Sydvästra Finlands miljöcentrals rapport 2/2006 Potentiella områden för anläggning av avlopp i Egentliga Finland och Satakunta (Antti Ryynänen). Denna rapport har undersökt områden på basen av kartmaterial var det lönar sig att lösa avloppsfrågan gemensamt. För genomförande av projekten utnyttjas Nylands miljöcentrals publikation Vattenandelslagets ABC som i detalj beskriver hur man går till väga då man bildar ett vattenandelslag samt då man förverkligar ett gemensamt avloppsprojekt

5 2.2.2 HÅLLBARA LÖSNINGAR I SKÄRGÅRDEN Lösningarna i skärgården bör vara hållbara och ta tillvara näringsämnen i så stor grad som möjligt istället för att belasta skärgårdshavet. Vid projektering av reningsverkslösning tas kretsloppstanken i beaktande samt den lokala hanteringen av slammet. Detta är viktigt i skärgården där transportsträckorna blir långa och besvärliga. För de hållbara kretsloppsanpassade lösningarna används bla Västanfjärd som modellkommun i Finland. I Sverige finns flere kretsloppsanpassade lösningar att undersöka och ta modell efter. För projektering utnyttjas konsulter som är insatta i kretsloppsanpassade naturnära lösningar. Energifrågan tas också alltid i beaktande då andelsslag bildas. På samma gång vatten och avloppsrör anläggs kan också fjärrvärmerör anläggas. En ideal lösning kunde vara att reningsverket finns i anslutning till energiodlingar där den lokala jordbrukaren har biobränsleverk och säljer energi åt de närliggande fastigheterna. Ett kretslopp som omedelbart kan visualiseras med minimala transportsträckor och hållbar lösning som gynnar infrastrukturen i byn. avloppsvatten Reningsverk Vatten +slam Energiodling ENERGI Energiverk Energigröda STÄRKA HÅLLBAR INFRASTRUKTUR SOM GER MÖJLIGHET ATT BO OCH LEVA I SKÄRGÅRDEN Då vatten och avloppsvattenfrågan är löst finns det betydligt större möjligheter för nya kommuninvånare att bosätta sig i området. Detta tas i beaktande vid val av modellprojektområden med kommunernas hjälp.

6 3. PROJEKTETES VERKSAMHET 3.1 AKTIVERA BYARNA Projektet arbetar för att i varje Åboländsk kommun hitta byar som är villiga att tillsammans lösa vatten, avloppsvatten och energifrågan. Projektet utgår från Sydvästra Finlands miljöcentrals publikation om potentiella områden för anläggande av avlopp. Ett tätt samarbete görs med kommunerna om vilka områden som mest är i behov av gemensamma lösningar både då det gäller befintlig bosättning samt ny bosättning. Projektledaren fungerar som aktivator för att få igång vattenandelslag eller annan struktur för gemensamma system. 3.2 HITTA HÅLLBARA LÖSNINGAR Projektet samlar kunskap om olika kretsloppsanpassade lösningar på avloppsvattenhanteringen. Från Sverige och Finland samlas information om lösningar som lämpar sig för skärgårdsförhållanden där avstånden och terrängen är utmanande. Projektledaren deltar i utbildningar och ordnar studieresor till olika modeller i Sverige och Finland. Projektet kommer att medföra ett miljökunnande i Finland som inte finns idag då det gäller hållbara lösningar till skärgården. 3.3 SPRIDA OCH SAMLA INFORMATION Projektet ordnar utbildningar i Åboland för både fastighetsägare, planerare och entreprenörer. Nära kontakt hålls också med kommunerna som delges kunskap och information. Gemensamma lösningar som förverkligas i området marknadsförs och fungerar som modeller för andra områden. Västanfjärds kommuns kretsloppslösning utvecklas och fungerar som modell för andra.

7 4. PROJEKTETS TIDTABELL Projektet startar med att samla kunskap om olika löningar och sprider dem vidare. Projektet kontaktar byar och kartlägger intresset för gemensamma lösningar. Då gemensamma lösningar konkretiseras används dessa som modell för flere liknande. 4.1 KONKRETA MÅL Ordna informationstillfällen om byalösningar i varje kommun - Ordna utbilding för lokala företagare och entreprenörer om tryckavloppsteknik och reningsanläggningar - Aktivt söka områden som lämpar sig för gemensamma avloppslösningar - Upprätthålla dialog med kommunerna om områden nya (planerade områden) eller befintliga områden som av olika orsaker skulle behöva gemensam vatten och avloppshantering. - Samla kunskap om olika kretsloppsanpassade lösningar - Besöka olika vattenandelslag för att få konkret erfarenhet - Hjälpa till med att starta vattenandelslag i Åboland Fortsätta det påbörjade arbetet - Marknadsföra befintliga vattenandelslag för Åboland och andra områden 5. PROJEKTETS ORGANISATION Projketets organisation består av styrgrupp och kommunmöten PROJEKTETS STYRGRUPP Projketets styrgrupp leder och övervakaa projketet. Styrgrppen behandlar projketets tidtabell och byråkratin gällande finansieringen. Styrgruppen består bl.a. av kommunrepresentanter, representanter från finansiären (föreningen I samma båt r.f, TE-centralen). Projketledaren fungerar som sammankallare och sekreterare PROJEKTIN KOMMUNMÖTEN Projketets komunmöten fungarar som strategienhet och är en naturlig kontakt till fältet. Kommunmöten behandlar behovet av utbildning, områden för gemensmama vatten- och avloppslösningar. I kommunmöten deltar Byggnads- och miljötjänstemän samt teknisk personal från de Åboländska kommunerna. Projektledaren förbereder ärenden för kommunmöten.

8 6. PROJEKTETS KOSTNADER OCH FINASIERING KOSTNADER Lön Bikostnader Resekostnader Uitbildning Annonser Administration Hyra Konsultarvode Övrigt Totalt Finansiering EU+stat+ Kommunal 80% Naturaprestationer 10% Privat 10% Projektets kostnader består av lön för projektledaren samt en del byråkostnader. Konsulter används för projektering av gemensamma avloppslösningar för byar i Åboland. Den offentliga finansieringen (80%) består av EU- finansiering, statliga och kommunala medel. Naturaprestationer består av privatpersoner som arbetar utan lön för gemensamma avloppsprojekt. Privatfinansieringen består av Vattenandelslagens del av projektering.