HANDLEDNING HÅLLBARHETSREDOVISNING

HANDLEDNING HÅLLBARHETSREDOVISNING RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER I REDOVISNING AV HÅLLBARHETSASPEKTER FÖR MEDLEMMAR I SAMVERKANSFORUM NÄTVERKET HÅLLBAR UTVECKLING

Denna rapport utgör en handbok och redovisar del 2 av projektet Hållbar utveckling i flera dimensioner, som genomförs på initiativ av Samverkansforums nätverk Hållbar utveckling. Rapporten har tagits fram av Jarl Hammarqvist och Ulrika Franzén, alla på Transek. Författarna ansvarar själva för innehållet. Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare, Vasagatan 52, 11120 Stockholm, tel 08-696 71 58, E-post; info@samverkansforum.nu, www.samverkansforum.nu Samverkansforum 2

FÖRORD Under 2005 och 2006 har Samverkansforum arbetat med hållbarhetsfrågor inom ramen för projektet Hållbar utveckling i flera dimensioner. Projektet s första del handlade om att redogöra vad hållbar utveckling innebär och vilka krav och förväntningar som ställs på Samverkansforum av ägarna och andra intressenter. Utifrån erfarenheter i det första projektet har ett steg två tagits fram, där syftet var att få fram en handledning i praktiskt målgruppsanpassat hållbarhetsarbete. Resultatet av detta arbete redovisas i föreliggande rapport. Rapporten är en handledning för hur arbetet med hållbar utveckling kan starta men också för hur arbetet kan och bör redovisas. Det är i det senare avseendet inte en förbindande skrift utan endast ett förslag på metod för redovisning som kan ligga till grund för en enhetlig rapportering från de statliga byggherrarna. Det första kapitlet är en självständig del av handledningen som kan användas separat som en kondenserad handledning, checklista och lathund. Styrgrupp för projektet är Samverkansforums arbetsgrupp för hållbar utveckling bestående av Anna Torgny, Vägverket, Eva Bergius, Svenska Kraftnät och Elisabet Francke, Specialfastigheter. Projektledare har varit Jarl Hammarqvist på Transek. Även Ulrika Franzén på Transek har arbetat i projektet. Solna i oktober 2006 Marika Jenstav vd Transek AB 3

Innehåll FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...5 1 ATT KOMMA IGÅNG MED HÅLLBARHETSARBETE...7 1.1 Rekommenderade steg i arbetets inledning:...9 2 INLEDNING...12 2.1 Bakgrund...12 2.2 Syfte och mål...12 3 HÅLLBARHETSARBETE...14 3.1 Begreppet hållbarhetsarbete...14 3.2 Syfte och fördelar med hållbarhetsarbete...14 4 INTERNATIONELLA RIKTLINJER...16 4.1 Många vägledningar på marknaden...16 4.2 GRI Global Reporting Initiative...17 4.3 ISO Social Responsibility...21 5 HÅLLBARHETSARBETE FÖR SAMVERKANSFORUM...23 5.1 Ägarens förväntningar...23 5.2 Att komma igång...23 5.3 Redovisningsform(at)...26 6 FÖRSLAG PÅ REDOVISNINGSMETOD...27 6.1 Övergripande riktlinjer...27 6.2 Inledning och strategi...28 6.3 Intressenter och risker...29 6.4 Ekonomiskt ansvar...30 6.5 Miljöansvar...31 6.6 Medarbetaransvar...32 6.7 Samhällsansvar...32 7 REFERENSER...34 BILAGA 1: GRI STRUKTUR...36 4

SAMMANFATTNING Under 2005 har Samverkansforum med stöd av Transek AB bedrivit ett projekt med namnet Hållbar utveckling i flera dimensioner. Utifrån erfarenheter i det projektet har nu en handledning i hållbarhetsredovisning för Samverkansforums medlemmar framarbetats. Handledningen följer inte strjkt någon specifik standard, men GRI och den kommande ISO 26 000 har studerats för att undvika framtida konflikter med internationella riktlinjer och vägledningar. Bakgrund Samverkansforum har under 2005 initierat ett projekt med titeln Hållbar utveckling i flera dimensioner. Projektet slutrapporterades under hösten 2005. Målet med projektet var att beskriva ägarens, statens, förväntningar och krav på Samverkansforum, med avseende på hållbar utveckling, men även att redogöra för vad hållbar utveckling egentligen är. Utifrån det ovan beskrivna projektet har en uppföljning gjorts i form av föreliggande handledning i hållbarhetsredovisning. Uppdraget Syftet med att ta fram en handledning i hållbarhetsredovisning är att skapa förutsättningar för en enkel, pedagogisk och gemensam metodik för att rapportera hållbarhetsarbete för Samverkansforums medlemmar. Målet har varit att handledningen ska vara enkel och rikta sig till de som ska göra sin första redovisning inom området och som kanske inte har ett fullskaligt hållbarhetsarbete färdigt inom organisationen. En snabb överblick över GRI (Global Reporting Initative) och den kommande standarden SIS 26 000 Guidance on Social Responsibility har inkluderats i detta uppdrag, för att paralleller till de internationella riktlinjerna ska bli synliga. Huvudpunkter i handledningen Det första kapitlet är en självständig del som kan användas separat som en kondenserad handledning, checklista och lathund. Det kan också användas som en publik del av rapporten och läggas ut som stöd och inspiration på inter- och intranet. Resten av rapporten vänder sig till en mer initierad målgrupp, exempelvis personer med ansvar för att redovisa hållbarhetsarbete. Grunden för denna del av handledningen är hämtad från ett förslag för hållbarhetsrapportering som tagits fram av Eva Bergius, Svenska Kraftnät. Huvudsakligen är förslaget på redovisningsmetod uppdelad i sex avsnitt som behandlar olika delar av redovisningen: Inledning och strategi 5

Intressenter och risker Ekonomiskt ansvar Miljöansvar Medarbetaransvar Samhällsansvar För varje del beskrivs rekommenderat innehåll och punkter att ta ställning till vid författandet av redovisningen. Bland annat poängteras vikten av att ha ledningens engagemang i arbetet för att kunna bedriva ett långsiktigt och trovärdigt hållbarhetsarbete. 6

1 ATT KOMMA IGÅNG MED HÅLLBARHETSARBETE Du som läser är kanske ekonomichef, controller eller verksamhetsutvecklare. Ditt intresse för hållbarhetsfrågor kan vara stort eller litet, så även dina förkunskaper. Oavsett vad du har för titel har du troligen fått i uppdrag att titta på förutsättningarna för hållbarhetsarbete i ditt företag eller i din organisation. Begreppet är vitt och uppgiften kan kännas såväl oklar som övermäktig. Det behöver dock inte vara så svårt. Hållbarhet handlar om att arbeta med de viktiga framtidsfrågorna på ett strukturerat och målinriktat sätt. Det är ett mycket vitt begrepp som förutom utmaningarna inom miljöområdet även inbegriper de sociala och ekonomiska utmaningar vi står inför. Det kan därför vara svårt att komma igång. Därför har vi tagit fram en enkel komma igång skrift där vi visar att det faktiskt inte behöver vara svårt - det behöver heller inte bli en seg och långsam historia. Det finns heller ingen motsättning mellan att göra ett omfattande systematiskt arbete och samtidigt få snabba resultat. Det handlar om att ta ett steg i taget. Vi kan kalla det för att systematiskt arbeta med hållbarhetsfrågor, men samtidigt ta ett snabbspår. Varför arbeta med hållbarhet? Fler och fler inser vikten av att arbeta med hållbarhetsfrågor. Också från regeringens sida finns önskemål om ökad insyn i form av rapportering från svenska företag och organisationer. Fördelarna för företaget är att; Det stärker varumärke och konkurrenskraft Det ger direkta besparingar Det bidrar också till en ökad känsla för företaget bland medarbetarna. Att veta att företaget man arbetar i inte använder barnarbetare, att det betalar ut avtalsenliga löner, att det inte är miljöbovar, skapar nöjda och stolta medarbetare. För att stärka din konkurrenskraft ska du arbeta systematiskt, över lång tid och redovisa dina resultat mot olika intressenter. Tag dock med i beräkningen att många medarbetare och kunder känner ett starkt engagemang i dessa frågor och de vill därför se tydliga mål och snabba resultat. Det är fullt möjligt att arbeta på ett sätt så att du kan redovisa snabba resultat, utan att för den skull tappa fokus på det långsiktiga arbetet. Det här ska du börja med Till att börja med måste du bestämma dig för vilken nivå du anser att arbetet ska ligga på. Viktiga frågor att klara ut i detta skede är: För vem ska detta göras? Vilket engagemang visar ledningen för hållbarhetsarbetet? Ska fokus ligga på att vara heltäckande och grundlig, eller på att kunna visa snabba resultat? Det kan vara farligt att arbetet får karaktären av för mycket system och struktur. Medarbetare med stort intresse och engagemang för frågorna kan då hoppa av. De viktiga eldsjälarna kan komma att slockna. Med för lite struktur i arbetet riskerar man å andra sidan att missa viktiga aspekter och trovärdigheten i arbetet kan ifrågasättas. Balansen mellan dessa ytterligheter är viktig att finna. Dels är den specifik för din organisation dels är den viktig för medarbetare och kunder. 7

Fatta ett beslut Ledningen måste nu besluta om ni ska utföra arbetet över huvudtaget och i så fall vilken nivå ni ska inrikta er på. Ni ska också bestämma er för hur ni avser marknadsföra ert resultat och vilka resurser ni ska lägga in i projektet. Arbetet kan börja Ta reda på hur förutsättningarna ser ut i din organisation. Finns det ett personligt engagemang när det gäller hållbarhetsarbete som du använda det för att driva arbetet framåt? Hur långt har ni kommit med olika system inom området, exempelvis olika miljö- och kvalitetscertifieringar, jämställdhetsplan, arbetsmiljö etc. Är det något på gång som platsar inom hållbarhet, exempelvis energiplan, korruptionsförebyggande åtgärder inför upphandlingar etc. Här ska du också ägna dig åt omvärldsbevakning. Hur har andra gjort? Vad kan vi lära och vad ska vi undvika att göra? Goda exempel kan du börja leta efter i rapporten Hållbar utveckling i flera dimensioner; Vem gör vad? Som samverkansforum publicerade 2005. För att du ska kunna lyckas är det nödvändigt att ledningen är engagerad, annars kommer aldrig resultatet bli bra. Då är det bättre att ompröva beslutet och skjuta på eller lägga ned arbetet. Stäm av kontinuerligt. Två parallella spår i arbetet Som sagts ovan är det viktigt att finna rätt balans mellan systematik och engagemang. Ett sätt att åstadkomma detta är att bedriva arbetet efter två spår. Du kan inte göra allt på en gång. Skriv en prioriteringslista och förankra denna med ledningen... Det systematiska arbetet är närmast identiskt med kvalitets- och miljöledningsarbete. Här handlar det alltså om att: Kartlägga verksamheten för att få fram de betydande hållbarhetsaspekterna Sätta mål för förbättringsarbetet Presentera resultat Utvärdera och sätta nya mål. En klassisk kvalitetssnurra med andra ord. Sådant tar tid men kan vara mycket viktigt för trovärdigheten mot uppdragsgivaren och vissa kunder. Det är dock sällan något som engagerar större delar av personalen. Du och gruppen känner ditt företag/din organisation bäst och gör en bedömning av vad som är viktigast att komma igång med. Delar av prioriteringslistan ska så fort som möjligt omsättas i faktiska åtgärder. Det är detta vi kallar snabbspåret Sortera in det hållbarhetsarbete ni redan gör. 8

Vaska fram de uppenbara betydande hållbarhetsaspekterna. Det finns ingen anledning att invänta en större utredning för att påbörja arbetet med sådant ni redan nu inser kommer att anses betydande På detta sätt blir viktiga delar av arbetets mål synligt i ett tidigt stadium. Ni som driver arbetet, ledningen och organisationen ser konkreta resultat. Sådant känns uppmuntrande och engagerar till nya tag. Allt arbete från snabbspåret ska självklart redovisas i ert systematiska arbete. Redovisning Ägare, kunder och personal måste få tillgång till information om arbetet. Det är viktigt att du är öppen och ärlig och tar med både styrkor och svagheter. Området är som bekant stort, men försök att täcka in alla aspekter av hållbart utvecklingsarbete sociala, ekonomiska och ekologiska. Beskriv även bakgrunden till att den fokusering som finns i arbetet. Att en viss aspekt inte finns med idag betyder inte att den är oviktig. Det är bara ett utslag av att man inte kan göra allt på en gång. Ett bra sätt att visa på detta är att redovisa prioriteringslistan. Årsrapporten är en utmärkt kanal för att visa företagets/organisationens moraliska ställningstaganden. Ta upp minst en betydande insats inom vart och ett av områdena ovan och beskriv vad ni har uppnått hittills. Om det har börjat klarna ta gärna upp hur ni planerar att gå vidare. Och håll dessa utfästelser! Arbetet har nu tagit fart. Initialt är det resultat av snabbspåret som kan marknadsföras men på sikt kommer det mer systematiska arbetet att slå igenom. Lycka till 1.1 Rekommenderade steg i arbetets inledning: 1. Tänk över förutsättningarna För vem ska detta göras? Hur högt bör ribban sättas? Vilka kompetenser måste till för att komplettera din egen? Stäm av med ledningen 2. Gör en översiktlig analys av verksamheten i din organisation och dess betydelse för hållbarhetens tre områden. Behöver du hjälp i detta och i så fall med vad? Komplettera arbetsgruppen (behövs konsultstöd?) Se över ett aspektområde (Ekologiskt, Ekonomiskt, Socialt) i taget Vad finns redan? (Mål, åtgärder, policies, program, indikatorer, system etc.) Har utpekade delar av verksamheten ifrågasatts av kunder, intressenter, media etc? Lista preliminära kandidater till betydande hållbarhetsaspekter 9

Välj ut ett mindre antal (3-6) av kandidaterna för behandling innevarande år Stäm av med ledningen 3. Synliggör hållbarhetsarbete som redan pågår Vad görs inom organisationen som definitionsmässigt är hållbarhetsarbete - Vad görs inom miljöledningssystemet eller miljöarbetet? - Vad görs för personal, kunder, användare och annat socialt? - Finns långsiktiga ekonomiska åtaganden och överväganden? - Vad av ovanstående platsar som hållbarhetsarbete? Redovisa dessa verksamheter så att det syns att de är hållbarhetsarbete - För personalen - För kunder, ägare och intressenter 4. Påbörja det nya arbetet Detta arbete bedrivs i två parallella spår. Skälet till detta är att det systematiska arbetet kan dra ut på tiden och då blir det inga resultat att visa på under det första (och kanske tom de första) åren. Under denna tidsrymd kommer uppdragsgivare, kunder och medarbetare att antingen klaga eller tappa intresset. Det systematiska arbetet är förvisso viktigt för att tillfredsställa identifierade krav och ambitioner, men det får inte äventyra det synliga hållbarhetsarbetet genom att allvarligt fördröja detta. Så behöver ej heller bli fallet om du även sätter i gång arbetet med några av de självklara kandidaterna till betydande hållbarhetsaspekter. Snabbspåret Gå igenom de utvalda aspekterna igen Vilka har redan mål och indikatorer? Vilka behöver komplettering i detta avseende? Är några av de utvalda kandidaterna så svåra att målsätta och finna indikatorer till att de bör anstå? Finns det utvalda kandidater från alla tre aspektområden? Tag fram kompletterande kandidater för att justera bristerna enligt ovan Översiktlig analys av lämpliga åtgärder för att gå mot målen Stäm av med ledningen Beslut från ledningen avseende betydande aspekter och dessas mål och indikatorer Fördelning av ansvar för genomförandet Förbered redovisning av resultat Informera personalen om arbetets upplägg och bedrivande så att syfte, utvalda aspekter, valda mål mm framstår i ett begripligt och logiskt sammanhang med tydligt fokus. Systematikspåret Detta innebär en utbyggnad av befintligt kvalitets- eller miljöledningssystem så att de (på sikt!) omfattar alla tre hållbarhetsområdena. Det finns ingen anledning (eller möjlighet) att i detalj behandla detta arbete här. Dels är förutsättningarna mycket olika för olika organisationer/verksamheter, dels behandlas det på annat ställe i rapporten. Följande är dock viktigt att notera: Systematikspåret bedrivs av en mindre grupp experter och initierade. 10

Även merparten av resultatet vänder sig till en mindre grupp (certifieringsorgan, specialintresserade kunder och uppdragsgivare, årsrapportförfattare etc.) På sikt kommer dock systematikspåret att identifiera nya betydande hållbarhetsaspekter som i förser snabbspåret med nya arbetsuppgifter i takt med att de tidigare arbetats av. Rätt balanserade kommer systematik- och snabbspåret att berika varandra 11

2 INLEDNING Under 2006 initierade Samverkansforum ett projekt med namnet Hållbar utveckling i flera dimensioner. Projektet kommer att slutrapporteras under hösten 2006. Redan nu har en fortsättning på projektet genomförts föreliggande handbok i hur hållbarhetsredovisning kan ske på ett gemensamt sätt för Samverkansforums medlemmar. 2.1 Bakgrund Begreppet Hållbar utveckling myntades år 1987 i Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid. En hållbar utveckling beskrivs i rapporten som "en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov". En hållbar utveckling innehåller tre dimensioner; en ekologisk, en ekonomisk och en social. Alla dessa tre dimensioner måste samverka för att utvecklingen ska anses vara hållbar. För de flesta företag har hållbarhetsarbetet mest kommit att handla om arbete med miljöfrågor (ekologi). På senare tid har dock allt fler företag börjat arbeta även med etiska och sociala frågor. Vissa företag har i stället för miljöredovisningar presenterat hållbarhetsredovisningar. Regeringen har sedan år 2002 en strategi för hållbar utveckling och ett kansli för hållbar utveckling har inrättats. Regeringens initiativ Globalt Ansvar syftar till att stimulera företag att bli ambassadörer för mänskliga rättigheter, drägliga ekonomiska och sociala villkor samt en god miljö. Ett urval av statligt ägda företag uppmanades våren 2004 att rapportera om hur man arbetar med de frågor som Globalt Ansvar omfattar. Samverkansforum arbetar aktivt med frågan hållbar utveckling. Ett av de projekt som genomförts, och som slutrapporterades hösten 2005 heter Hållbar utveckling i flera dimensioner. Föreliggande handledning är en fortsättning på det projektet. Projektets första del syftade till att: Utreda innebörden av begreppet Hållbar utveckling, dels definitionsmässigt och dels vad gäller de trender som finns idag Ta reda på vad ägaren, staten, har för syn på begreppet och vad man förväntar sig att arbete med hållbar utveckling inom statligt ägda företag och organisationer ska omfatta Kartlägga hur man arbetar med hållbarhet inom Samverkansforums medlemsorganisationer. Används begreppet? Vilka hållbarhetsfrågor arbetar man med? Studera hur de företag som ligger långt framme i hållbarhetsarbetet arbetar. Hur mäts och redovisas hållbarhet? Den nu genomförda fortsättningen har som ambition att skapa en handledning i hur hållbarhetsfrågor kan redovisas och rapporteras på ett gemensamt sätt för Samverkansforums medlemmar. 2.2 Syfte och mål Syftet med denna handledning är att ge förslag till en gemensam struktur för redovisning av hållbarhetsfrågor ur ett brett perspektiv. Detta för att underlätta för medlemsorganisationerna i Samverkansforum att planera för det fortsatta arbetet med hållbarhet samt att presentera en redovisning som följer ett gemensamt upplägg.

Målet är att medlemsorganisationerna i november 2006 ska ha tillgång till en gemensam struktur för arbete med, och redovisning av, sitt hållbarhetsarbete. Föreliggande redovisning är därför närmare att betrakta som en handledning än en egentlig projektrapport. 13

3 HÅLLBARHETSARBETE Vad handlar hållbarhetsarbete om? Varför ska statliga byggherrar arbeta med hållbarhetsarbete? Här beskrivs grundstenarna för hållbarhetsarbete och syfte med att bedriva arbetet. Delar av innehållet sammanfaller med det som redovisades i första steget av projektet om Hållbar utveckling i flera dimensioner. 3.1 Begreppet hållbarhetsarbete Hållbarhetsarbete handlar om att arbeta för en hållbar utveckling. Det senare är ett begrepp som framförallt förknippas med arbetet inom Brundtlandkommissionen som FN tillsatte i mitten av 1980- talet. Där definierades hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Med detta avses alla aspekter av utveckling såväl ekonomisk som ekologisk och social. Genom åren har begreppet hållbar använts på olika sätt. Exempel på begrepp är hållbart boende och hållbar produktion. Ofta är betydelsen då mer ensidigt ekologisk. Hållbarhetsarbete är inget nytt Hållbarhet har människan arbetat med, mer eller mindre lyckat, genom historien. Ett exempel är när svenska kronan i början och mitten av 1800-talet insåg att ekarna på Visingsö, som användes till att bygga krigsfartyg, skulle ta slut. Då initierades en omfattande återplantering av ek för att säkra virkestillgången i framtiden. Idag byggs inte krigsskeppen av ekträ längre, men utifrån dåvarande kunskaper var det en mycket rimlig åtgärd. Historien är för övrigt full av exempel på att hållbar utveckling är essentiell för människans överlevnad. Ett annat exempel är Påskön där människorna levde över sina tillgångar. I och med att virkestillgången inte säkrades kunde inte nya fiskebåtar tillverkas. Därigenom försvann möjligheterna till att skaffa mat och slutligen dog innevånarna ut. Exemplen visar dels att de ekologiska, ekonomiska aspekterna är beroende av varandra, dels att det är svårt att sia om framtiden. I dag handlar hållbarhet ofta om globala miljöproblem, arbetsförhållanden i länder på andra sidan jorden och att ha längre ekonomisk framförhållning än bara några månader eller år. Men i stort sett är problematiken den samma; för att kunna överleva imorgon krävs att mänskligheten agerar med insikt och framförhållning idag. 3.2 Syfte och fördelar med hållbarhetsarbete Fördelarna för samhälle, naturmiljö och medarbetare är ofta ganska uppenbara. Med ett effektivt och genomarbetat hållbarhetsarbete är det meningen att arbetsförhållanden ska förbättras, påverkan på 14

miljön minska och barnarbete och korruption avskaffas. Men detta kostar resurser i form av tid och pengar för organisationerna. Vad kan de vänta sig att få tillbaka av det nedlagda arbetet? Genom ett strukturerat hållbarhetsarbete kan flera fördelar uppnås: Kontroll och överblick över verksamheten Kontinuerlig insikt i om någon del av verksamheten går åt fel håll (ekonomiskt, socialt, miljömässigt m.m.) Förbättrat förtroende inför ägare, kunder och andra intressenter Möjlighet till besparingar och kloka investeringar Framtida misstag kan undvikas i högre grad (genom att kritiskt granska inköpen kan varor och tjänster med hög riskfaktor undvikas) Nöjdare och friskare medarbetare höjer effektiviteten och sänker kostnader för nyrekrytering. Hållbarhetsarbete för Samverkansforums medlemmar Bygg- och fastighetssektorn är idag föremål för kontinuerlig granskning från media och andra intressenter. Med risker som fukt och mögel, svart arbetskraft och andra problem är det viktigt att de som sköter sig kan visa att de på ett strukturerat sätt undviker kända branschfenomen. 15

4 INTERNATIONELLA RIKTLINJER Det finns idag huvudsak en frekvent använd vägledning i hur hållbarhetsarbete kan redovisas GRI, men den internationella standardiseringsorganisationen ISO bedriver för närvarande ett projekt för vägledning i socialt ansvarstagande. Såväl GRI som ISO-standarden 26 000 handlar om hur hållbarhetsarbete kan redovisas, inte hur det kan bedrivas. GRI och ISO står inte i motsats till varandra utan är menade att vara komplement eller alternativ. 4.1 Många vägledningar på marknaden Den mest kända, och frekvent använda, internationella standarden eller vägledningen för hållbarhetsarbete är GRI (Global Reporting Initiative). Det finns dock betydligt fler som har upprättat riktlinjer som företag och organisationer kan följa. Kort nämns här några av dem för att en uppfattning om floran på marknaden ska kunna erhållas, se Tabell 1. Tabell 1 Exempel på riktlinjer inom sektorn för hållbar utveckling Bakomliggande Beteckning Global Compact OECD Guidelines ILO WBCSD organisation Förenta Nationerna OECD International Labour Organization World Business Council for Sustainable Development Beskrivning Socialt och miljömässigt ansvarstagande hos internationellt verksamma företag Ekonomiskt, ekologiskt och socialt ansvarstagande för multinationella företag Fokuserar på arbetsrättsliga frågor 180 internationella företag som gått samman och förbundit sig att följa ekonomiska, ekologiska och sociala riktlinjer för hållbar utveckling OHSAS 18001 SIS Ledningssystem för arbetsmiljö Amnesty Business Group IFBWW SA 8000 Amnesty International International Federation of Building and Wood Workers Social Accountability International, SAI Fokuserar på mänskliga rättigheter Fokuserar på arbetsrättsliga frågor Standard för socialt ansvarstagande, framförallt arbetsrättsliga frågor 16

AA 1000 The Institute of Social and Ethical AccountAbility Principer för att öka hållbarheten hos organisationer av alla storlekar och sektorer. Som synes finns det ett antal vägledningar och standarder, men många av dem är antingen inriktade på en särskild fråga, t.ex. arbetsmiljö, eller utgivna av partiska organisationer, vilket kan färga utvalda frågeställningar i riktlinjerna. 4.2 GRI Global Reporting Initiative Den mest frekvent använda och mest kända internationella vägledningen i hur hållbarhetsarbete kan redovisas är GRI. GRI är ingen standard, utan just en vägledning eller rekommendationer för hållbarhetsredovisning. GRI har vuxit fram genom frivilliga arbetsgrupper med representanter från olika organisationer runt om i världen. Det är tillåtet för vilken organisation som helst att delta i arbetet med uppdateringar och framarbetningar av nya riktlinjer. GRI lanserades 1997 i USA av den icke-statliga organisationen CERES (Coalition for Environmentally Responsible Economies) och 1999 kom det första allmänna utkastet till vägledningen. Utöver den sammanfattande vägledningsdokumentationen (GRI, 2002), Sustainability Reporting Guidelines, så finns ett antal tekniska protokoll, Technical Protocols, som mer ingående beskriver olika parametrar som kan ingå i hållbarhetsarbetet, t.ex. barnarbete och energianvändning. Det finns också särskilda arbetsgrupper som tar fram vägledningar anpassade för speciella sektorer, Sector Supplements, t.ex. Logistik och Transporter. Dessa sektorsspecifika dokument är menade att användas som komplement till huvudvägledningen, inte som ersättning. Det finns också ämnesvägledande dokument, Issue Guidance Documents, om t.ex. mångfald. Se även Figur 1. Figur 1 Beskrivning av GRI-dokument och hur de kan användas Källa: GRI (2002) 17

Under bearbetning är en ny vägledning som kallas G3 tredje generationens GRI. Den är inte helt klar, men en del information om G3 finns presenterad på GRI:s hemsida www.globalreporting.org. Eftersom det fortfarande är GRI 2002 som gäller så är det den vägledningen som beskrivs mer ingående nedan. Huvudpunkter i GRI 2002 GRI behandlar en organisations ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Den vänder sig kanske mest till företag och liknande organisationer, även om de själva anger att den också kan tillämpas på NGO:s och liknande. De indikatorer som tas upp i vägledningen är uppdelade i två huvudgrupper: Kärnindikatorer och Tilläggsindikatorer. De första är menade att passa de allra flesta organisationer och vara intressanta för de allra flesta ägare av organisationerna. De andra är menade att användas av de organisationer som har ett mer avancerat hållbarhetsarbete eller utgörs av indikatorer som prövas för att eventuellt i en uppdatering bli Kärnindikatorer. Riktlinjerna för redovisningen är uppbyggt på elva principer, se Figur 2. Principerna beskriver basen för hur rapporteringen ska genomföras och vad som är grundpelarna i det som beskrivs. De två översta principerna Transparens och Inbegripande/Integrering är genomsyrande för alla delar av rapporteringen. 18

Figur 2 De elva principerna för GRI-rapportering Källa: GRI (2002) Strukturen för redovisningen är uppbyggd enligt en hierarki, som syns i Tabell 2 (fritt översatt från engelska, se även Bilaga 1). Tabell 2: Hierarki för rapportering enligt GRI 2002 Kategori Aspekt Ekonomi Miljö Direkt ekonomisk inverkan Miljö Kunder Leverantörer Anställda Investerare Offentlig sektor Material Energi Vatten Mångfald Emissioner, avlopp och avfall Leverantörer Produkter och tjänster Efterlevnad Transporter Totalt 19

Anställning Anställning och arbetsförhållanden Förhållande arbete/styrning Hälsa och säkerhet Träning och utbildning Socialt Mänskliga rättigheter Samhälle Produktansvar Mångfald och möjlighet Strategi och ledning Icke-diskriminering Frihet till sammanslutningar och facklig medverkan Barnarbete Tvingat och obligatoriskt arbete Disciplinära åtgärder Säkerhetsåtgärder Medfödda rättigheter Gemenskap Mutor och korruption Politiska bidrag Konkurrens och prissättning Kundens hälsa och säkerhet Produkter och tjänster Marknadsföring Respekt för integritet Källa: GRI (2002) Vidare är redovisningen uppdelad i fem delar. Varje del innehåller en rad punkter som belyser hur redovisningen kan genomföras. De fem delarna är: Vision och strategi Organisationens målsättning och strategi för hållbarhetsarbetet klargörs Profil Beskrivning av omfattningen och gränser för redovisningen såväl som en beskrivning av organisationen och kontaktuppgifter Struktur för styrning och ledningssystem Ledningens engagemang, organisationens styrande policys och ledningssystem som används för att bedriva hållbarhetsarbetet redovisas GRI korsreferenslista Tabell som visar var punkterna i GRI:s handledning återfinns i redovisningen Indikatorer Kärn- och Tilläggsindikatorer enligt GRI:s hierarki för redovisning beskrivs 20

Sammanfattningsvis kan sägas att GRI är en omfattande vägledning för hur hållbarhetsredovisning kan ske, baserad på näringslivets och andra organisationers insatser i arbetsgrupper. 4.3 ISO Social Responsibility Det internationella standardiseringsorganet ISO bedriver sedan 2004 ett projekt för framtagande av riktlinjer för socialt ansvarstagande. Projektledare är den svenska organisationen SIS och den brasilianska motsvarigheten ABNT. Riktlinjerna kommer att få ett standardiseringsnummer, men kommer inte vara en standard som är möjlig att certifiera sig emot, utan fungera just som frivilliga riktlinjer. Tidplanen är att ISO 26 000 Guidance on Social Responsibility kommer att publiceras i slutet av 2008. Redan nu finns dock ett första utkast klart inom arbetsgruppen. Den svenska spegelgruppen i detta arbete, SIS TK 478, är en svensk kanal och ingång till ISO:s arbetsgrupper. I projektet finns representanter från många olika intressentkategorier arbetstagare, frivilligorganisationer, näringsliv, konsumenter, offentlig förvaltning m.fl. En av många frågor som nu behandlas av arbetsgrupperna är definitioner som ska ligga till grund för vidare arbete. Ett exempel är innebörden av Social Responsibility. De rådande förslagen på huvudrubriker i standarden (SIS presentation, juni 2006) är: Miljö (Environment) Mänskliga rättigheter (Human rights) Arbetsförhållanden (Labour practices) Organisationsstyrning (Organisational governance) Rättvis handel (Fair business practices) Socialt engagemang (Community involvment) Konsumentfrågor (Consumer issues) Syftet med standarden är att (SIS presentation, april 2006): Hjälpa organisationer att införa, behålla och förbättra sitt sociala ansvartagande (SR) Stödja organisationer att utveckla konkreta former för samhällsansvar och bidrag till en hållbar utveckling Stimulera till en öppen och konstruktiv dialog med viktiga intressenter Underlätta en trovärdig kommunikation om SR åtaganden Standardens struktur, enligt ISO presentation, juni 2006: 0. Introduction 1. Scope 2. Normative references 3. Terms and definitions 4. The SR context in which organizations operate 5. SR principles relevant to organizations 6. Guidance on core SR subjects/issues 21

7. Guidance for organizations on implementing SR 8. Guidance annexes Bibliography Vid en kurs i nyheter inom hållbarhetsredovisning (IVL, 2006) talade projektledaren för den svenska arbetsgruppen, Bengt Rydstedt på SIS, om att ett mål med standarden är att jämförbarhet mellan olika hållbarhetsredovisningar uppnås och företagen kan få rekommendationer om vad som är relevant att inkludera i en hållbarhetsredovisning. Standarden ska passa alla typer av organisationer, inte bara näringslivet. Även NGO:s och liknande ska kunna tillämpa den. 22

5 HÅLLBARHETSARBETE FÖR SAMVERKANSFORUM Hur implementeras hållbarhetsarbete på ett smidigt och enkelt sätt för medlemmarna i Samverkansforum och varför ska det göras? Det handlar om att skapa positiva effekter för alla parter; fördelar för den som skapar arbetet och fördelar för samhälle och miljö. 5.1 Ägarens förväntningar Samverkansforum bildades 2001 med premisserna att skapa förutsättningar för att samverka mellan de olika statliga byggherrarna och vara ett gott exempel både nationellt och internationellt. Detta innebär bland annat att såväl användarnas som samhällets högt ställda krav ska uppfyllas. Ägarna, staten, har en strategi för hållbar utveckling. 5.2 Att komma igång När en organisation står inför att börja arbeta med hållbarhetsfrågor är det rekommendabelt att börja smått och växa med uppgiften. Det finns globala företag med omfattande dokumentation och struktur på sitt hållbarhetsarbete. Det är inte nödvändigt att börja i den änden från början, även om det är lätt att blicka på dem som gör mest. Om organisationen är seriös i sin vilja att förbättra sig inom hållbarhet, eller undersöka hur organisationen ligger till i dagsläget, är det bättre att välja ut några få relevanta punkter, som kan kompletteras senare när arbetet börjar flyta. Metodik för nybörjare Inom hållbarhetsarbete liksom miljölednings- och kvalitetsarbete är det två strävanden som måste balanseras mot varandra. Det ena är kravet på metodik och systematik. Det andra är förutsättningarna för medarbetarnas engagemang. För mycket av det ena kan ödelägga det andra. Med rätt balans däremot kan dessa två strävanden förstärka varandra. Innan några nya större projekt eller aktiviteter startas för att förbättra organisationens hållbarhetsarbete är det bra om det finns en stabil grund. Man måste göra klart vad som är relevant för den egna organisationen att arbeta med, och framförallt för att veta vad som kan presenteras i en hållbarhetsredovisning. För att komma dit behövs en analys av dagsläget. Detta arbetssätt är helt i analogi med den miljöutredning som finns i ett miljöledningssystem. Figur 3 visar en beskrivning av hur arbete med miljöledning ofta läggs upp. Här har miljö raderats i bilden, varvid det blir tydligt att metodiken kan tillämpas för i princip vilken aspekt som helst. 23

Figur 3 Struktur på arbetsupplägg inom miljöledning Grundläggande utredning Ständig förbättring Betydande aspekter Policy Ledningens genomgång Årligen uppdateras utredningen och därefter revideras policy, betydande aspekter, mål och plan Mål och Plan Revision Uppföljning Införande av rutiner Det som inte tydliggörs i Figur 3 är att en grundbult för att få arbetet att fungera är att ledningen för organisationen är delaktig och engagerad. I och med att utredningen påbörjas beslutas, av och med organisationens styrgrupp eller ledning, omfattningen och ambitionsnivån för arbetet. Frågor som är relevanta att ställa i ett sådant skede är t.ex: Ska organisationen följa någon etablerad standard eller ska ett eget system skapas? Om en etablerad standard väljs, ska alla moment i den följas eller ska den endast fungera som riktlinje? Ska systemet tredjepartscertifieras? Hur lång tid får organisationen på sig att bygga upp systemet? Vilka resurser frigörs för att möjliggöra uppbyggnaden av systemet? Vilka är målgrupperna och vad är syfte och mål med systemet? Det är väl värt att lägga ned mycket tid på den grundläggande utredningen, där organisationens utgångsläge och kommande ambition fastslås. Det sparar tid och resurser framöver i arbetet. I en dylik utredning studeras organisationens alla positiva och negativa aspekter inom området. Det är viktigt att inte bara se det som är bra, eller dåligt. Det kan leda till en sned uppfattning om organisationens kapacitet. 24

Det finns dock inget som säger att denna hållbarhetsutredning behöver vara klar innan det egentliga hållbarhetsarbetet påbörjas. Vissa aspekter av verksamheten kan ganska snabbt konstateras vara självklara som betydande hållbarhetsaspekter. Detta gäller inte minst aspekter som man tidigare arbetat med om än inte utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Inget hindrar att man ganska omgående sätter hållbarhetsmål för energiförbrukning, personalomsättning, jämställdhet, sjukfrånvaro m.m. och redovisar resultatet i kommande årsrapport. Observera dock att det som presenteras externt kommer att granskas av konkurrenter och intressenter, vilket gör att frågor om underbyggnaden för utvalda parametrar kan ställas. Det är då bra att kunna bemöta synpunkter med information om att utredning av verksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv har genomförts eller pågår. När utredningen är klar har en bild över organisationens utgångsläge skapats. Nu kan de mest betydande aspekterna, de områden där fokus i arbetet ska ligga, definieras. När väl detta är klart behöver organisationen formulera en policy som styr utformningen av planer och mål. För att uppnå uppsatta mål behöver rutiner skapas. Dessa rutiner följs upp och, om organisationen så beslutat, revideras antingen internt eller externt. Därefter är det viktigt att ledningen för organisationen får en tydlig rapport och redovisning av hur arbetet fortlöper. Beslut om korrigeringar ändrade förutsättningar kan då fattas. Därefter påbörjas arbetet med ständig förbättring, d.v.s. den utredning som gjordes initialt görs om, om än i mindre skala, för att se om alla förutsättningar fortfarande är desamma för organisationen. Om uppköp gjorts eller att verksamheten, eller omvärlden, förändrats är det troligt att nya aspekter kan komma upp i den nya utredningen. Då behöver policyn kanske ses över Sedan är loopen igång och snurrar på. Ett urval av de områden som bör beaktas i en utredning om hållbarhet inom organisationen är: Ekonomi - Långsiktighet - Stabilitet Miljö - Utsläpp, avfall, energi - Biologisk mångfald, markutnyttjande Interna sociala frågor - Jämställdhet - Arbetsmiljö Externa sociala frågor - Mänskliga rättigheter, barnarbete, mutor - Kundfrågor, konkurrens, marknad Ovanstående kan ses som ett förslag till en minimalistisk struktur för hållbarhetsarbete och därmed även för redovisningen av detta. Givetvis måste det anpassas till den egna verksamheten. Vad som är relevant för en organisation kan vara irrelevant för en annan. Tänk igenom verksamheten och hur den kan påverka medarbetare, ägare, intressenter, samhälle och miljö. Likväl behöver inte hållbarhetsarbetet inom en organisation initialt vara mer komplicerat än att man beskriver vad man 25

åstadkommit och tänker åstadkomma under ovanstående punkter. Den mer systematiska och djuplodande hållbarhetsutredningen kan löpa parallellt. 5.3 Redovisningsform(at) Redovisning av hållbarhetsaspekter kan ske på huvudsakligen tre sätt: Som separat publikation, helt fristående från årsredovisningen Som en ingående del i årsredovisningen, men fristående från förvaltningsberättelsen Integrerad i förvaltningsberättelsen Skillnaden mellan första och andra alternativet är en ren smaksak hur många publikationer vill organisationen presentera? Fördelen med en enda publikation är att alla läsare får ökad möjlighet att ta del av all information. Det kan också bli något billigare att generera en publikation istället för flera. Skillnaden mellan de två första och det tredje och sista alternativet är större. Om hållbarhetsredovisningen, eller åtminstone nyckeltalen från densamma, ingår i förvaltningsberättelsen så granskas den lika noggrant som all annan finansiell information i årsredovisningen. Det innebär en omfattande, och juridiskt bindande, granskning av uppgifterna. Rekommendabelt kan vara att börja med att integrera hållbarhetsredovisningen i samma publikation som årsredovisningen, det andra alternativet ovan. Om flera publikationer produceras behöver en del information skrivas två gånger. Risken för dubbel redovisning ökar också genom flera kanaler för informationen. Initialt kan hållbarhetsredovisningen ingå som ett eller flera separata kapitel i årsredovisningen. 26

6 FÖRSLAG PÅ REDOVISNINGSMETOD Det är givetvis upp till var och en vilken rubriksättning och vilken omfattning som ska användas i det enskilda fallet. Utifrån den egna organisationens förutsättningar beskrivs det arbete som är relevant och står i proportion till organisationens kapacitet. Nedan följer ett förslag på redovisningsupplägg som kan följas eller bara fungera som inspirationskälla. 6.1 Övergripande riktlinjer Många frågor är svåra att placera. Är t.ex. undvikande av markradon vid husbyggen ett samhällsansvar eller en miljöfråga? Det är också en personalfråga (arbetsmiljö) under byggtiden. Det är också en ekonomisk fråga eftersom kundrelationerna kan försämras om kvaliteten uppfattas vara låg. Sådana gränsöverskridande frågor illustrerar att strukturen inte får bli ett självändamål. Det är ju egentligen inte så viktigt var denna fråga redovisas utan att den finns med. En innehållsförteckning kan förtydliga var alla frågor redovisas. De rekommendationer som beskrivs nedan är därför att ses som just rekommendationer och inte som ett styrande dokument. Utgå alltid ifrån den egna verksamheten och anpassa nyckeltal, vokabulär och struktur efter vad som är relevant för den egna organisationen. Betänk att det som redovisas blir offentligt och kritiker, kunder och andra intressenter kan följa utvecklingen mellan åren. Genom redovisningen gör organisationen ett åtagande som är mycket svårt att komma ifrån om ambitionsnivån skulle sjunka. Det är därför bättre att starta lågt och höja ribban allt eftersom arbetet fortskrider och utvecklas. Utifrån ett sådant perspektiv är det också lätt att argumentera för att starta arbetet med ett antal uppenbara hållbarhetsaspekter innan man gjort en total och djupgående översyn av hela verksamheten. När denna väl är klar kan man alltid revidera tidigare satta mål om det skulle visa sig motiverat. Nyckelord för hållbarhetsredovisning är transparens. För att uppnå trovärdighet är det avgörande att de uppgifter som angivs kan spåras och att det är tydligt vad som avses. Glöm inte heller att redovisa det hållbarhetsarbete som redan pågår. Även om inga rutiner har införts eller ett systematiskt hållbarhetsarbete byggts upp så har de flesta organisationer någon plan för rehabilitering av sjukskrivna, miljöpolicy, jämställdhetsplan eller strategi för ekonomisk framförhållning. Det är också hållbarhetsarbete. Nyckeltalen som föreslås nedan ska bara ses som idéer. Dessa kan och bör anpassas till den egna organisationens förutsättningar. Nyckeltalen ska bland annat baseras på organisationens värderingar och betydande aspekter. 27

6.2 Inledning och strategi Introduktion av högste befattningshavare Som tidigare poängterats är det absolut nödvändigt att ledningen för organisationen visar sitt intresse och engagemang för att hållbarhetsarbetet ska bli trovärdigt och funktionellt. Högste befattningshavaren för organisationen, vd, gd eller liknande, måste uttala sin syn på arbetet, vart det syftar och hur det fortlöper. Här finns en chans att inte bara tala om vad som är bra utan även ärligt berätta vad som gick mindre bra under den senaste tiden och vad man avser att göra åt det. Uppdrag, vision och värderingar Det är viktigt för organisationen att redovisa vilken målsättning som är satt för hållbarhetsarbetet och på vilken grund det utförs. Det är bättre att vara tydlig med att arbetet är nyligen påbörjat och att alla delar inom hållbarhetsregistret inte är inkluderade (ännu) än att framhålla hållbarhetsarbetet som fullständigt. Kravet på tydlighet i detta avseende är också ett argument för att starta lite försiktigt. Ett tydligt fokus är mycket lättare att kommunicera. Här redovisas med fördel vilka styrande policys som finns för hållbarhetsarbetet och vilken värdegrund som organisationen vilar på. Om organisationen agerar utifrån t.ex. ett regeringsuppdrag är det bra att få med det här. Även andra styrande målsättningar, som t.ex. nationella mål och riktlinjer kan omnämnas i detta avsnitt. Samverkansforums syn på Hållbar utveckling Detta kan antingen ha en egen rubrik eller finnas med under rubriken Uppdrag, vision och värderingar. Det är viktigt att poängtera inte bara vilken policy och vilka mål organisationen har utan även vad organisationen avser med begreppet Hållbar utveckling. Här kan definitioner av begrepp som Hållbar, Samhällsansvar och Långsiktighet redovisas. Betydande hållbarhetsaspekter Under denna rubrik kan de aspekter som bedömts som allra viktigast att börja arbeta med, utifrån den utredning som gjorts inom organisationen, redovisas. Det är bra om det finns med aspekter från flera olika delar i hållbarhetsarbetet ekonomi, miljö, samhälle o.s.v. Det är också bra om organisationen här klargör att bara för att några aspekter bedömts vara betydande så innebär detta inte att inga andra aspekter kan bearbetas samtidigt. Det innebär bara att de betydande aspekterna måste inkluderas i förbättringsarbetet. 28

Redovisningen av aspekterna bör göras tillsammans med en enkel beskrivning av vad som organisationen tänkt sig göra för att minska den negativa effekten från dessa aspekter. Om inte målen kan redovisas så bör i alla fall en omskrivning av dessa beskrivas. Det kan annars uppfattas som att organisationen identifierat aspekterna och därmed känner sig nöjda. Men det räcker inte med att känna till bristerna, de måste bearbetas också. Som nämnts tidigare kan troligen flera av de betydande hållbarhetsaspekterna identifieras genom en ganska enkel inventering. Det finns ingen anledning att skjuta upp arbetet med dessa i avvaktan på den fullödiga utredningen. Om utredningen sedan påvisar nya eller andra betydande aspekter så kan detta beskrivas i senare redovisningar. Det finns ingen trovärdighetskonflikt i detta. Organisation/ledningssystem Under denna rubrik redovisar organisationen hur strukturen för arbetet med hållbarhetsfrågor är uppbyggt. Om någon standard tillämpas hänvisas till den här. Beroende på hur allmänt känd standarden är kan en kort beskrivning av huvudmomenten i standarden vara på sin plats. Om andra ledningssystem, t.ex. för kvalitet, arbetsmiljö, miljö eller liknande finns inom organisationen bör även det redovisas här. Här beskrivs också hur hållbarhetsarbetet redovisas och rapporteras, hur det följs upp och vilka eventuella målsättningar som finns för utveckling av arbetet. I detta avsnitt görs en enkel beskrivning av organisationens struktur och vilka tjänster och resurser som finns tillsatta för att bedriva hållbarhetsarbetet. Tänk på att hållbarhet är mer än ekologi. Personalchefen bedriver också ett viktigt arbete ur hållbarhetssynpunkt! 6.3 Intressenter och risker Här beskrivs vilka kunder, ägare och andra intressenter som organisationen har. Beskriv vilka av dessa intressenter som hållbarhetsredovisningen vänder sig till i första hand. Glöm inte medarbetarna. Här kan även kommunikationsvägar mellan organisationen och de olika intressenterna nämnas för att på så vis redogöra för kopplingen till marknaden. Med risker avses här de verksamhetsområden inom organisationen som har förhöjda risker ur ett hållbarhetsperspektiv. Exempel på detta kan vara om organisationen hanterar farliga ämnen, bedriver affärsverksamhet i länder som är kända för barnarbete eller korruption samt en mycket sned etnisk eller könsfördelning bland medarbetarna. Här kan med fördel även redovisas om verksamheten har tillstånd för miljöfarlig verksamhet eller liknande. Eventuella olyckor som inträffat under gångna perioden redovisas här. Det är högst rekommendabelt att i samband med detta beskriva hur organisationen arbetar för att minimera riskerna. Det kan t.ex. göras genom att redovisa en Code of Conduct eller Uppförandekod. 29

Uppförandekod För att visa hur organisationen arbetar för att förhindra att negativa effekter ur hållbarhetssynpunkt uppstår kan en uppförandekod, eller Code of Conduct, antas. En uppförandekod bör beskriva de värderingar som organisationen står för och hur organisationen arbetar för att leva upp till dem. Ofta skrivs en uppförandekod i policyform. Det är viktigt att inte denna strider mot, eller direkt upprepar, eventuella andra policys som organisationen har. Exempel på punkter som kan inkluderas i en uppförandekod är: Hur organisationen vill vara Vad organisationen anser sig ansvara för Vad organisationen lovar att erbjuda ur ett hållbarhetsperspektiv Vilka krav organisationen ställer på sig själv angående medarbetare Vilken filosofi som ska genomsyra verksamheten Skriv hellre kort och i klartext än att fylla ut med formuleringar som är estetiska men otydliga. 6.4 Ekonomiskt ansvar Det är viktigt att komma ihåg att hållbarhetsperspektivet inkluderar ekonomisk hållbarhet. Det är ingen mening att bedriva ett utomordentligt miljö- eller samhällsarbete om ekonomin inte går ihop. Då kommer verksamheten att upphöra och det är inte meningen. Med hållbarhet i ekonomin avses att organisationen ska gå bra både i dagsläget och på lång sikt. Numera sträcker sig långsiktighet inom företagsekonomi kanske bara några år framåt i tiden, men målsättningen är att det ur ett hållbarhetsperspektiv ska kunna förlängas till decennier eller ännu längre. Det finns idag lagstiftning som reglerar vad företag och organisationer måste redovisa, med avseende på ekonomi. De nyckeltal och faktorer som inte är lagbundna, men som kan vara viktiga ur ett hållbarhetsperspektiv är t.ex. (för varje punkt ska mål, åtgärder, resultat och nyckeltal redovisas): Ekonomisk påverkan på de orter organisationen är verksam - Hur beroende är kommunen/regionen av organisationens verksamhet? Hur påverkas kommunen/regionen om verksamheten läggs ned? - Hur stora är skatteintäkterna till samhället? Leveranssäkerhet till kunder - Hur har företaget påverkats ekonomiskt av försenade/uteblivna leveranser till kunder? Löneutveckling och bonus. - Hur stora är kostnaderna för löner och ersättningar? Är de etiskt hållbara? Bidrag och ekonomiskt stöd - Hur stora bidrag och andra tillskjutna medel har organisationen fått? - Hur stora bidrag har organisationen givit till andra organisationer eller föreningar? Hur stor är sponsringen? 30