RISKFAKTORER FÖR NORMBRYTANDE BETEENDEN

RISKFAKTORER FÖR NORMBRYTANDE BETEENDEN Skillnader mellan flickor och pojkar i tonåren Bassam Michel El-Khouri Knut Sundell Anna Strandberg

Bassam El-Khouri, Knut Sundell & Anna Strandberg Riskfaktorer för normbrytande beteenden. Skillnader mellan flickor och pojkar i tonåren Forsknings- och Utvecklingsenheten, Stockholms stadsledningskontor FoU-rapport 25:17 Forsknings- och Utvecklingsenheten, 15 35 Stockholm Rapporten finns elektroniskt på vår hemsida www.stockholm.se / sök FoU-enheten Omslagsbild: Christian Delacoux Tryckt hos AJW-tryck AB ISSN: 144-3351 ISRN: S-SotF-FoU 5/17--SE 2

FÖRORD Många oroar sig för att allt fler flickor och unga kvinnor dricker alkohol, använder narkotika och begår normbrott, samtidigt som andelen pojkar och unga män som begår normbrott inte ökar. Effektivt förebyggande arbete utgår från vetenskapligt grundad kunskap om vad som föregår ungdomars normbrytande beteenden så kallade riskfaktorer och som det preventiva arbetet försöker påverka. Förebyggande preventionsprogram vänder sig oftast till barn och unga i allmänhet och gör ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Om flickors och pojkars riskfaktorer skiljer sig åt innebär det att de förebyggande åtgärdernas effektivitet minskar. Syftet med denna rapport är därför att öka kunskapen om vad som är riskfaktorer för flickor respektive pojkar när det gäller bruk av tobak, alkohol och narkotika, kriminalitet samt skolk och mobbning i skolan. I förlängningen innebär det en förbättrad kunskap om hur det förebyggande arbetet kan utformas. Rapporten har genomförts på uppdrag av Alkoholkommittén som också finansierat den. Fil dr Bassam Michel El-Khouri och undertecknad har ansvarat för genomförandet. Kapitel 4 är en utvidgad version av Anna Strandbergs magisteruppsats i psykologi vid Stockholms universitet vårterminen 25. Psykolog Josefin Månsson har medverkat i forskningssammanställningen om skolk och beteendevetare Lina Collin i sammanställningen om mobbning. Resultaten som rapporten baseras på är hämtat från 24-års drogvaneinventering med Stockholmselever. Från samma drogvaneinventering finns ytterligare tre FoU-rapporter: en om stabilitet och förändringen över tid för elevers drogbruk, kriminalitet och bristande skolanpassning 1. Dessutom finns en rapport om skolkare och en om mobbare 2. Mer resultat från 24-års drogvaneinventering finns på Internet: www.prevention.se. Synpunkter på rapporten har lämnats av docent Sven Andreasson, forskningssekreterare Thomas Hvitfeldt, forskningsassistent Catrine Kaunitz, professor Håkan Stattin samt professor Bo Vinnerljung. Vi är mycket tacksamma för alla kloka synpunkter. Eventuella felaktigheter eller oklarheter i den tryckta rapporten beror endast på oss själva. Rapporten är disponerad så att det första kapitlet beskriver internationell forskning om riskfaktorer för ungdomars normbrott. Det andra kapitlet beskriver hur undersökningen genomförts. I kapitlen tre till sju redovisas olika analyser av hur riskfaktorer är relaterade till normbrott. Vart och ett av dessa kapitel avslutas med en sammanfattning av de viktigaste resultaten. Eftersom undersökningen så vitt känt är den första svenska jämförelsen av flickors och pojkars riskfaktorer är resultatredovisningen omfattande. I det avslutande diskussionskapitlet sammanfattas samtliga resultat och deras tillförlitlighet kommenteras. Här diskuteras också möjliga konsekvenser av resultaten. Läsare som är mindre intresserade av hur resultaten erhållits rekommenderas framför allt det första och sista kapitlet. Stockholm oktober 25 Knut Sundell Forskningsledare 1 El-Khouri & Sundell (25). 2 Sundell, El-Khouri & Månsson (25); Collin, El-Khouri & Sundell (25). 3

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 7 1 BAKGRUND 9 Normbrott i tonåren 9 Förändringar i förekomsten av flickors och pojkars normbrott 1 Risk- och skyddsfaktorer 12 Tidigare forskning om riskfaktorer 13 Variabel- och personorienterade analyser 23 Syfte 25 2 METOD 27 Deltagande skolor och elever 27 Datainsamling 28 3 RELATIONEN MELLAN RISKFAKTORER OCH NORMBROTT 33 Grafisk beskrivning 33 Skillnader mellan flickor och pojkar 38 Skillnader mellan elever i grundskolan och i gymnasium 41 Sammanfattning 41 4 RISKFAKTORERNAS STYRKA 44 Konfigurationsfrekvensanalys 44 Statistiskt säkerställda skillnader mellan könen 45 Överensstämmelse mellan normbrott 46 Överensstämmelse mellan könen 5 Överensstämmelse mellan åldrar 53 Sammanfattning 54 5 KOMBINATIONEN AV RISKFAKTORER 55 Statistiskt säkerställda riskfaktorer 55 Generella riskfaktorer 62 Sammanfattning 62 6 ANTALET RISKFAKTORER 64 Antal riskfaktorer 64 Antal normbrott 64 Betydelsen av många riskfaktorer 65 Sammanfattning 68 7 RISK- OCH NORMBROTTSPROFILER 69 Normbrottsprofiler 69 Riskprofiler 77 Samband mellan risk- och normbrottsprofiler 87 Sammanfattning 88 8 DISKUSSION 9 Sammanfattning av resultaten 9 I huvudsak samma riskfaktorer för flickor och pojkar 92 5

Faktorer som inte ökade risken för normbrott 93 Normbrott genererar nya normbrott? 93 Resultatens betydelse för det förebyggande arbetet 94 Personorienterade analyser 95 Resultatens tillförlitlighet och allmängiltighet 96 LITTERATUR 98 BILAGA A E 16 6

SAMMANFATTNING Effektivt förebyggande arbete utgår från vetenskapligt grundad kunskap om vad som föregår ungdomars normbrytande beteenden så kallade riskfaktorer och som det preventiva arbetet försöker påverka. Nationell statistik visar att pojkar i grundskolans år 9 tidigare har begått fler normbrott än flickor. Under senare år har skillnaden mellan könen minskat och idag visar statistik att det ungefär lika vanligt att flickor och pojkar i grundskolans år 9 röker, dricker alkohol, använder narkotika samt skolkar. Det aktualiserar frågan om det behövs nya förebyggande insatser som riktar sig direkt till flickor snarare än till båda könen. I den här rapporten undersöks om det finns skillnader mellan flickor och pojkar i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2 när det gäller 35 riskfaktorer för sex typer av normbrott: bruk av tobak/snus, alkohol, narkotika, allvarlig brottslighet samt skolk och mobbning i skolan. Underlaget för analyserna har hämtats från 24-års Stockholmsenkät, Stockholms stads drogvaneinventering. Totalt finns svar från 1 113 pojkar och flickor från 69 grundskolor och 33 gymnasieskolor i Stockholm. Resultaten visar att riskfaktorerna i allt väsentligt var de samma för flickor som för pojkar. Endast för ett normbrott, allvarlig kriminalitet, fanns en tydlig skillnad med betydligt fler riskfaktorer för pojkar än för flickor. I övrigt visar analyserna att relationen mellan riskfaktorerna i många fall var linjär, det vill säga ju mer förekomst av riskfaktorn, desto större andel elever med normbrott. Enskilda riskfaktorer tycks ha en begränsad betydelse för förekomsten av normbrott, medan elever med många riskfaktorer (oberoende av vilka) ofta hade normbrytande beteenden. Några riskfaktorer framstod som viktigare än andra för både flickor och pojkar. Till dem hör att ha varit berusad före 13 års ålder, att umgås med socialt missanpassade kamrater och ha föräldrar som inte vet var ungdomen är på helgkvällar. Oberoende av analysform tycks tre riskfaktorer sakna betydelse för de sex normbrytande beteendena, nämligen föräldrars utbildning och arbetslöshet samt invandrarbakgrund. Resultaten liknar det som framkommit i internationell forskning. Förekomsten av riskfaktorer respektive normbrott samvarierade hos de enskilda eleverna. En relativt stor grupp elever hade inga eller få riskfaktorer i sin uppväxtmiljö, medan en mindre grupp hade riskfaktorer inom varje undersökt område. På samma sätt fanns det en grupp elever som saknade normbrott och en grupp med samtliga normbrott. Av de sex normbrotten förekom tobak, alkohol och skolk ensamma eller i kombinationer med varandra. Narkotika och mobbning förekom däremot endast tillsammans med andra normbrott. En av få könsskillnader var att regelbunden mobbning i grundskolan endast förekom bland pojkar. För gruppen elever utan riskfaktorer i uppväxtmiljön var andelen utan beteendeproblem kraftigt överrepresenterad medan de med multiproblem nästan sakandes helt. Det motsatta förhållandet gäller för gruppen med många riskfaktorer; elever med multiproblem var överrepresenterade medan de välanpassade var mycket få. Rapporten avslutas med en diskussion om hur det förebyggande arbetet mot ungas beteendeproblem ska kunna utvecklas samt vilka behov som finns av fortsatt forskning. Sökord. Riskfaktorer, beteendeproblem, tonåringar, personorienterade analyser 7

8

Kapitel 1 BAKGRUND Alla preventionsprogram med syfte att förebygga eller minska ungas normbrott baseras på teorier om varför problemen börjar. Teorierna beskriver attityder, förmågor, föreställningar, beteenden eller situationer som bedöms påverka uppkomsten av problemen. Dessa faktorer så kallade riskfaktorer är utgångspunkten för interventionerna. De flesta preventionsprogram gör ingen skillnad mellan pojkar och flickor utan vänder sig till barn i allmänhet. Om riskfaktorer är olika för flickor och pojkar minskar det de förebyggande åtgärdernas effektivitet. I denna rapport undersöks om riskfaktorer är samma för flickor och för pojkar när det gäller droger (tobak, alkohol, narkotika), kriminalitet, skolk samt mobbning. Dessutom undersöks om samma riskfaktorer finns för olika typer av normbrott. Normbrott i tonåren Ungdomstiden är den period i livet då vi konsumerar mest alkohol och droger och begår flest brott 3. De flesta ungdomar slutar dock begå brott och utvecklar inte alkohol- eller drogrelaterade problem i vuxen ålder 4. För en del grundläggs dock framtida problem under barndom och tonår. En viktig uppgift är således att så tidigt som möjligt identifiera ungdomar som riskerar att få problem i framtiden. Forskning visar att olika typer av normbrott vanligen förekommer hos samma individ vid samma tillfälle och över tid 5. Exempelvis är det ofta samma individer som tidigt börjar skolka, snatta och begå andra kriminella handlingar, som är bland de första att också börja experimentera med alkohol och narkotika. Vissa forskare menar därför att normbrott i tonåren har samma orsaksbakgrund 6, och att anledningen till att vissa normbrott (t ex tobaksrökning och berusningsdrickande) uppträder tidigare än andra (t ex narkotikamissbruk) beror på att olika åldrar erbjuder olika möjligheter till normbrott 7. Det finns undersökningar som testat hypotesen om en gemensam orsaksfaktor och funnit stöd för den 8. Det finns andra som menar att hypotesen gäller för vissa ungdomar men inte för alla. I en kanadensisk studie 9 fann exempelvis forskarna att bruk av tobak, alkohol och narkotika samvarierade bland ungdomar. Samtidigt samvarierade olika typer av brottslighet, liksom också olika typer av aggressivitet. Andelen elever med samtliga typer av normbrott var dock liten och sambanden mellan de tre grupperna av normbrott var inte starka. I genomsnitt uppvisade ungdomarna fyra av tio normbrott. Det finns också forskare som menar att olika normbrott orsakar varandra. Den som börjar röka tobak öppnar dörren för exempelvis alkohol och senare narkotika. Eller att mobbning under tidiga skolår är ett första steg som senare följs av olika typer av våldsutövning i vuxen ålder 1. 3 Brottsförebyggande rådet (2a); Dolmén & Lindström (1991); von Hofer (21); Leifman (22). 4 Andréasson, Brandt & Allebeck (1993); Brottsförebyggande rådet (2b); Wennberg (2). 5 Andersson, Mahoney, Wennberg, Kühlhorn & Magnusson (1999); Bardone, Moffitt, Caspi, Dickson & Silva (1996); Brottsförebyggande rådet (2b); Derzon & Lipsey (1999); Huizinga & Jakob-Chien (1998); Lipsey & Derzon (1998); Pedersen, Mastekaasa & Wichstrøm (21). 6 T ex Dreyfoos (199). 7 Mooral, McCaffrey & Paddock (22). 8 Cooper, Wood, Orcutt & Albino (23). 9 Willoughby, Chalmers & Busseri (24). 1 Loeber & Hay (1994). 9

Förändringar i förekomst av flickors och pojkars normbrott Kunskap om svenska ungdomars normbrott kommer i huvudsak från de representativa inventeringar som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Brottsförebyggande rådet regelbundet genomför med elever i grundskolans årskurs 9. När det gäller totalkonsumtion 11 av alkohol (figur 1:1) visar statistik från CAN (25) att flickor dricker allt mer alkohol och att det numer i stort sett saknas skillnad mellan flickor och pojkar 12. För narkotika finns inte heller längre någon skillnad mellan flickor och pojkar i årskurs 9 som använt narkotika (figur 1:2). Dagligt rökande av tobak (figur 1:3) samt skolk (1:4-1:5) är vanligare bland flickor än bland pojkar, en skillnad som är relativt stabil över tid 13. För mobbning (figur 1:6) samt brottslighet i form av stölder och våld (figur 1:7) är skillnaden mellan könen också stabil över tid, men med högre frekvens bland pojkar än flickor. dl 1 alkohol/år 6 5 4 3 2 1 Figur 1:1 Totalkonsumtion av alkohol bland 9-klassare (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 25) Pojkar Flickor 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 25 2 Figur 1:2 Andel 9-klassare som använt narkotika (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 25) Pojkar Flickor 15 1 5 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 11 Utgångspunkten är den ungefärliga kvantiteten per dryckestillfälle för folköl, starköl, vin, blanddrycker samt sprit. Dessa kvantiteter har multiplicerats med dryckesfrekvensen och sedan omräknats till ren alkohol (1). 12 Samma resultat gäller för andelen elever som uppger att de någon gång varit berusade. 13 Skillnaden i förekomst av skolk i undersökningarna från CAN och Brottsförebyggande rådet kan bero på att CAN ställer frågan utan angivande av tidsram medan Brottsförebyggande rådet frågor om skolk det senaste året. 1

25 2 15 1 5 Figur 1:3 Andel 9-klassare som är dagligrökare (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 25) Pojkar Flickor 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 25 Figur 1:4 Andel 9-klassare som skolkat minst en gång i månaden (Hvitfeldt m fl, 24) 2 15 1 5 pojkar flickor 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 8 6 4 Figur 1:5 Andel 9-klassare som skolkat minst en hel dag resp mobbat andra ibland eller ofta det senate året (Brottsförebyggande rådet, 25) Pojkar skolk Flickor skolk Pojkar mobbning Flickor mobbning 2 1995 1997 1999 21 23 11

8 Figur 1:6 Andel 9-klassare som begått stöld- resp våldsbrott det senaste året (Brottsförebyggande rådet, 25) 6 4 2 Pojkar stöld Flickor stöld Pojkar våld Flickor våld 1995 1997 1999 21 23 Risk- och skyddsfaktorer De beteenden, föreställningar, situationer, förmågor och attityder som ökar sannolikheten för normbrott kallas riskfaktorer och det som minskar sannolikheten kallas skyddsfaktorer 14. Sambandet mellan risk- och skyddsfaktorer är inte kausalt; att X orsakar Y. Risk- och skyddsfaktorer handlar om statistiska samband som innebär en ökad eller minskad sannolikhet att normbrytande beteende ska förekomma Det finns mindre forskning om skyddsfaktorer än om riskfaktorer och det saknas också en enhetlig definition av vad en skyddsfaktor är. Ett synsätt är att risk- och skyddsfaktorer är varandras motsatser. Exempelvis fungerar god skolanpassning som en skyddsfaktor medan en dålig skolanpassning är en riskfaktor. Ett annat sätt att se på skyddsfaktorer är att de har en kompensationseffekt när det förekommer riskfaktorer men ingen effekt när det inte finns någon risk 15. Beroende på oklarheter när det gäller definitionen används endast begreppet riskfaktor i den här rapporten. Enstaka riskfaktorer innebär i allmänhet endast en begränsad riskökning medan flera parallella riskfaktorer ökar risken mer påtagligt 16. En studie visar exempelvis att risken för tobaksrökning ökar med 22 gånger för tonåringar med sex eller flera riskfaktorer jämfört med de utan riskfaktorer 17. Risk- och skyddsfaktorer varierar dessutom under barns och ungas utveckling. Det som är en risk- respektive skyddsfaktor under en period behöver inte var det i en annan. En studie av Power Sterwart, O Hughes och Arbona (25) visar att föräldrars positiva attityder till alkoholkonsumtion och att ha normbrytande kamrater är viktiga faktorer för att unga ska börja dricka. När det gäller att övergå till att dricka regelbundet var den unges sociala umgänge (t ex många kamrater) en viktig riskfaktor. Övergången från normal konsumtion till problematiskt drickande förklarades slutligen av känslomässiga problem (t ex låg självkänsla). Risk- och skyddsfaktorer kan också ha både en direkt och en indirekt effekt på normbrott. Simons-Morton och Chen (25) visar att föräldrars förväntningar på barn när det gäller att inte dricka alkohol, och föräldrars kontroll och styrning av barns beteende fungerar som skyddsfaktorer mot alkoholkonsumtion. Samtidigt har det en indirekt effekt genom att det minskar antalet normbrytande kamrater som barnen umgås med. 14 Jessor, Van den Bos, Vanderryn, Costa & Turbin (1995). 15 Rutter (1983). 16 Bond, Toumbourou, Thomas, Catalano & Patton (25); Gerard & Buehler (24); Griffin, Scheider, Botvin & Diaz (2); Herrenkohl, Maguin, Hill, Hawkins, Abbott & Catalano (2); Stattin, Romelsjö & Stenbacka (1997); Soldz & Ciu (21); Sundell (23). 17 Soldz & Ciu (21). 12

Riskfaktorer kan knytas till individen, familjen, kamrater, skolan, närsamhället och ytterst till staten. Det som är riskfaktorer för ett problembeteende tenderar att också vara det för andra. Hawkins (1995) menar att riskfaktorer har ungefär samma effekt för pojkar och flickor samt för olika etniska grupper, kulturer och sociala klasser. Riskfaktorer tycks också vara stabila över tid; en studie visar att riskfaktorer för tobaksrökning, alkoholkonsumtion, marijuana och kokainmissbruk i huvudsak var desamma mellan 1976 och 1997 i USA 18. Tidigare forskning om riskfaktorer Riskfaktorer för droger (tobak, alkohol, narkotika), kriminalitet, skolk och mobbning är fokus i den här rapporten. För att få en uppfattning om vad andra forskare identifierat som riskfaktorer för de aktuella normbrotten gjordes en sökning i databaserna psycarticles, psycinfo och PubMed. I huvudsak togs artiklar och relevanta referenser med som publicerats mellan 1995 och 24. De sökord som användes var risk factor som kombinerades med substance use/abuse, tobacco/cigarette smoking, alcohol use/abuse, drugs/substances/marijuana, delinquency, truancy/school attrition/school attendance samt bullying. Endast de undersökningar har tagits med som särredovisar: resultat för pojkar och flickor problembeteendet (snarare än som en del i ett sammanslaget index) enskilda riskfaktorer (snarare än att användning av riskindex) Begränsningarna gör att forskningsgenomgången inte är en fullständig sammanfattning över forskning om riskfaktorer. Forskningsgenomgången har inte sammanställts som en metaanalys där resultat vägs samman statistiskt. Istället har en enklare teknik använts, med summering av antalet tidigare studier som jämfört risk- och skyddsfaktorer för flickor och pojkar. Det senare har gjorts utan hänsyn till hur starka samband som funnits mellan risk- och skyddsfaktorer och olika problembeteende. Vi har inte heller tagit hänsyn till interaktionseffekter, hur stora undersökningsgrupper resultaten baseras på eller om det handlar om metaanalys eller enskilda studier. Till sist har ingen speciell uppmärksamhet ägnats åt de fall där olika undersökningar resulterat i motsägelsefulla utfall. Att olika undersökningar av samma risk- och skyddsfaktorer ger motsatta resultat är naturligt och kan bland annat bero på olika undersökningsgrupper och åldrar, och om data samlats in på olika sätt. Ett exempel på det senare är en metastudie som visar på avsaknad av samband mellan olika normbrott och ungdomars självskattning av den egna sociala kompetensen, men ett starkt samband mellan andra uppgiftslämnares bedömningar av den unges sociala kompetens och förekomst av normbrott 19. Riskfaktorer för tobak. Fjorton studier med sammanlagt 27 riskfaktorer för tobaksanvändning identifierades (se tabell 1:1). I undersökningarna har tobaksanvändning definierats på olika sätt: att ha rökt minst en gång i livet, antal röktillfällen i livet, antal röktillfällen per vecka, antal röktillfällen senaste månaden, ålder vid första röktillfälle, dagligrökande, regelbundet rökande samt rökt minst ett paket cigaretter per dag. Av de 27 riskfaktorerna gäller 17 för både flickor och pojkar, sju bara flickor och tre för bara pojkar. När det gäller både flickor och pojkar var flertalet riskfaktorer kopplade till individen och till olika sorters normbrytande beteende, till exempel att vara positiv till normbrott och tidig debut med alkohol och marijuana. Positiva förväntningar av att röka (t ex att bli populär bland kamrater) och föreställningen att många ungdomar röker ökade också risken för rökande. Tobaksrökning tycks också vara en strategi för flickor att kontrollera sin vikt. Dålig självkänsla och brist på självkontroll ökade främst för 18 Brown, Schulenberg, Bachman, O Malley & Johnston (25). 19 Najaka m fl (22). 13

flickor risken för rökning. En benägenhet att ta risker predicerar tobaksbruk för både flickor och pojkar. Tabell 1:1. Riskfaktorer för tobaksanvändning Riskfaktor Flickor Pojkar Crump m fl (1997); Sarigiani m fl (1999); Tomori m fl Låg självkänsla, depression, suicidförsök m fl (21) Crump m fl (1997); Tomori (21) Impulsiv Simon-Morton m fl (1999); Waldeck m fl (1997) Aggressivitet Prinstein & Greca (24). Riskbenägen Griffin m fl (1999) Griffin m fl (1999) Positiv till normbrytande beteende Amaro m fl (21); Simon- Morton m fl (1999) Simon-Morton m fl (1999) Föreställning att många ungdomar röker Simon-Morton m fl (1999) Simon-Morton m fl (1999) Förväntade positiva konsekvenser av tobak Simon-Morton m fl (1999); Tomori m fl (21) Simon-Morton m fl (1999); Tomori m fl (21) Tidig tobaksdebut Breslau & Peterson (1993); Grant (1998); Griffin m fl (1999) Breslau & Peterson (1993); Grant (1998); Griffin m fl (1999) Tidig alkoholdebut Griffin m fl (1999) Griffin m fl (1999) Tidig marijuanadebut Griffin m fl (1999) Regelbunden konsumtion av alkohol Griffin m fl (1999); Tomori m fl (21) Tomori m fl (21) Sexuella övergrepp Tomori m fl (21) Amaro m fl (21); Camp m Viktkontroll fl (1993); French m fl (1994) Föräldrar som röker Chassin m fl (1986) Individ Familj Kamr Skola Syskon som röker Griffin m fl (1999) Amaro m fl (21); Camp m Föräldrar som brister i stöd, tillsyn fl (1993); Chassin m fl (1986); Tomori m fl (21) Amaro m fl (21); Camp m fl (1993); Chassin m fl (1986); Tomori m fl (21) Låga förväntningar på skolprestation Chassin m fl (1986) Chassin m fl (1986) Abroms m fl (25); Chassin m fl (1986); Griffin m fl Chassin m fl (1986); Griffin Kamrater som är positiva till rökning m fl (1999) (1999) Kamrater som inte prioriterar skolan Chassin m fl (1986) Normbrytande kamrater Simon-Morton m fl (1999) Grupptryck Simon-Morton m fl (1999) Dåliga betyg Camp m fl (1993); Griffin m Camp m fl (1993); Griffin m fl (1999); Simon-Morton m fl (1999) fl (1999) Skolk Tomori m fl (21) Tomori m fl (21) Problem i skolan Simon-Morton m fl (1999) Simon-Morton m fl (1999) Otydliga normer och förväntningar Simon-Morton m fl (1999) Simon-Morton m fl (1999) Dåligt skolklimat Camp m fl (1993); Simon- Camp m fl (1993); Simon- Morton m fl (1999) Morton m fl (1999) Bristande skolanpassning Camp m fl (1993) Camp m fl (1993) 14

Att ha föräldrar, syskon eller kamrater som röker ökar risken att bli rökare. En negativ inställning till tobak hos föräldrar och kamrater minskar tobaksanvändning. Tydligast var detta hos flickorna. Det verkar som att flickor påverkas mer av föräldrars och kamraters attityder än vad pojkar gör. Bristande stöd från föräldrar ökar också risken för rökning. Resultaten visar att både flickor och pojkar röker mer om de har oengagerade föräldrar som inte vet var barnen är på fritiden, vilka de umgås med, hur det går för dem i skolan, som har låga förväntningar på barnen, som inte ger stöd vid behov och som inte motiverar regler och beslut. Att umgås med normbrytande kamrater (som t ex röker, dricker, ljuger för föräldrar, mobbar och fuskar i skolan), ökar risken för tobakskonsumtion. Dåliga skolbetyg och andra problem i skolan ökar också risken för rökning. För flickor som redan provat på att röka påverkar kamrater som har en positiv inställning till rökning dem att fortsätta. De förväntade konsekvenserna av att ertappas med att röka i skolan är också relaterade till tobaksbruk; färre rökte när de förväntade sig negativa konsekvenser (till exempel att bli skickad till rektor eller att skolan informerar föräldrarna). Bra betyg och god skolanpassning - att det går bra i skolan, att inte hamna i problem, att komma överens med lärare och kamrater samt att följa regler - och ett bra skolklimat - till exempel att lärare får eleverna att känna sig betydelsefulla - minskar också ungdomars benägenhet att röka. Att sakna kamrater som satsar på skolan var en riskfaktor för pojkar men inte för flickor. Riskfaktorer för alkohol. I 22 rapporter identifierades 33 riskfaktorer för alkoholkonsumtion (tabell 1:2). Av dem förekom 27 både för pojkar och flickor, fyra endast för flickorna och två enbart för pojkar. Med alkoholkonsumtion avses olika saker i rapporterna: antal dryckestillfällen den senaste veckan, antal dryckestillfällen den senaste månaden, antal dryckestillfällen det senaste året, antal dryckestillfällen någonsin, centiliter alkohol (omräknat till 1 ) som konsumerats per tillfälle, andel som dricker minst en gång i veckan, övergången från debut till regelbunden konsumtion, regelbundet användande, problemdrickande respektive alkoholberoende. Tjugo riskfaktorer rör individuella egenskaper, varav 16 gäller för både pojkar och flickor. Flera av dem handlar om typiska personlighetsegenskaper som nyfikenhet, aggressivitet, impulsivitet och ängslighet. Neuropsykiatriska problem, låg känsla av sammanhang, låg självkänsla, uppfattningen att jämnåriga använder alkohol och positiva förväntningar av alkoholkonsumtion är andra riskfaktorer för båda könen. De ungdomar som röker cigaretter och marijuana är mer benägna att dricka alkohol. Vidare ökar tidig tobak- och alkoholdebut risken att utveckla en alkoholrelaterad problematik i vuxen ålder. Traumatiska livshändelser (t ex skilsmässa eller sjukdom i familjen) och emotionell stress (t ex oro, ledsenhet, känslor av att vara värdelös) är andra riskfaktorer. Antisocialt beteende är också en riskfaktor för båda könen. Däremot är tidig pubertet och sexuella övergrepp endast riskfaktorer för flickor. För pojkar är det en riskfaktor att ha dålig kunskap om alkoholens fysiologiska och psykologiska konsekvenser och att vara risktagande (oförsiktig). Av de fyra riskfaktorer som knyts till familjen förekom samtliga för både pojkar och flickor. Dit hör hög alkoholkonsumtion bland föräldrar, föräldrars bristande tillsyn och omsorgsförmåga, allvarliga konflikter i familjen samt ungdomars bristande anknytning till familjen. Att ha vänner som konsumerar tobak och alkohol ökar risken för alkoholkonsumtion för båda könen, men flickor med få kamrater har också en ökad risk för alkoholproblem. Skolmisslyckande och dålig anknytning till skolan är också riskfaktorer för båda könen. Hög tillgänglighet av alkohol och sammanhang som uppmuntrar alkoholanvändning är andra riskfaktorer. 15

Tabell 1:2 Riskfaktorer för alkoholkonsumtion Riskfaktor Flickor Pojkar Impulsiv Colder & Chassin (1999); Griffin Colder & Chassin (1999); Griffin m fl m fl (2); Scheier m fl (1997); (2); Scheier m fl (1997); Waldeck & Waldeck & Miller (1997); Windle Miller (1997) m fl (25) Bristande social kompetens Pulkkinen & Pitkänen (1994) Pulkkinen & Pitkänen (1994) Nyfiken Colder & Chassin (1999) Cloninger m fl (1988); Colder & Chassin (1999) Oförsiktig Cloninger m fl (1988) Aggressiv Prinstein & La Greca (24) Pulkkinen & Pitkänen (1994) Neuropsykiatriska problem (t ex ADHD) Rohde m fl (1996) Rohde m fl (1996) Tidig pubertet Amaro m fl (21) Svårt att fatta beslut Scheier m fl (1997) Scheier m fl (1997) Svag känsla av sammanhang Scheier m fl (1997) Scheier m fl (1997) Individ Familj Kamrater Skol Sa Låg självkänsla, hämmad Amaro m fl (21); Scheier m fl (1997) Scheier m fl (1997) Ångest, depression Colder & Chassin (1999); Locke & Newcomb (24); Pulkkinen & Pitkänen (1994); Rohde m fl (1996); Scheier m fl (1997) Colder & Chassin (1999); Rohde m fl (1996); Pulkkinen & Pitkänen (1994); Scheier m fl (1997) Ej religiös Windle m fl (25) Windle m fl (25) Traumatiska livshändelser Colder & Chassin (1999) Colder & Chassin (1999) Föreställning att andra dricker alkohol Scheier m fl (1997) Scheier m fl (1997) Dålig kunskap om alkohol Griffin m fl (2) Positiva förväntningar av alkohol Colder & Chassin (1999) Colder & Chassin (1999); Griffin m fl (2) Tidig alkoholdebut Grant & Pickering (1997); Grant m Grant & Pickering (1997); Grant m fl fl (21); Pitkänen m fl (25); (21); Pitkänen m fl (25) Windle m fl (25) Tidig drogkonsumtion Griffin m fl (2) Griffin m fl (2) Bruk av tobak Epstein m fl (1999); Rohde m fl (1996) Epstein m fl (1999); Rohde m fl (1996) Bruk av marijuana Epstein m fl (1999) Epstein m fl (1999) Utsatt för sexuella övergrepp Kriminalitet, antisocialt beteende Föräldrar hög alkoholkonsumtion Föräldrar som brister i stöd, tillsyn Wilsnack m fl (1996); Amaro m fl (21) Barber m fl (1999); Pulkkinen & Pitkänen (1994); Scheier m fl (1997); Windle m fl (25); Wångby m fl (1999) Amaro m fl (21); Bahr mf l (1995); Colder & Chassin (1999); Epstein m fl (1999) Amaro m fl (21); Colder & Chassin (1999); Wood m fl (24) Barber m fl (1999); Pulkkinen & Pitkänen (1994); Scheier m fl (1997); Windle m fl (25) Amaro m fl (21); Bahr mf l (1995); Colder & Chassin (1999); Epstein m fl (1999) McArdle m fl (22); Wood m fl (24) Svag anknytning till familjen Bahr m fl (1995) Bahr m fl (1995) Allvarliga konflikter i familjen Colder & Chassin (1999) Colder & Chassin (1999) Kamrater som röker Griffin m fl (2) Kamrater som dricker alkohol Amaro m fl (21); Bahr m fl Amaro m fl (21); Bahr m fl (1995); (1995); Barber m fl (1999); Colder Barber m fl (1999); Colder & Chassin & Chassin (1999); Epstein m fl (1999); Epstein m fl (1999); Griffin m fl (1999); Griffin m fl (2); Scheier m fl (2); Scheier m fl (1997) (1997) Få kamrater Prinstein & La Greca (24) Misslyckande i skolan Pulkkinen & Pitkänen (1994); Scheier m fl (1997); Wångby m fl (1999) Pulkkinen & Pitkänen (1994); Scheier m fl (1997); Windle m fl (25) Dålig anknytning till skolan Bahr m fl (1995) Bahr m fl (1995) Tillgänglighet Epstein m fl (1999) Epstein m fl (1999) Kontext där alkohol är tillåtet Colder & Chassin (1999) Colder & Chassin (1999) 16

Riskfaktorer för narkotika. Sammanlagt 13 undersökningar har identifierat 22 riskfaktorer för narkotikakonsumtion (tabell 1:3). Av dem 2 gäller för både flickor och pojkar och två för enbart flickor. Undersökningarna handlar i huvudsak om Cannabis, men även Kokain och andra droger förekommer. Med narkotikabruk avses konsumtion någon gång i livet, framtida missbruk, antal gånger det senaste året och månaden samt ett kombinerat mått om antal gånger och mängd. Tabell 1:3 Risk- och skyddsfaktorer för narkotikakonsumtion Riskfaktor Flickor Pojkar Låg självkänsla Amaro m fl (21) Amaro m fl (21) Svag prestationsförmåga Labouvie & McGee (1986) Labouvie & McGee (1986) Impulsivitet Labouvie & McGee (1986) Labouvie & McGee (1986) Aggressivitet Dakof (2) Dakof (2) Självständighet, exhibitionism Labouvie & McGee (1986) Labouvie & McGee (1986) Ångest, depression Dakof (2) Dakof (2) Barber m fl (1999); Dakof Barber m fl (1999); Dakof Kriminalitet, antisocialt beteende (2); Hops m fl (1999); (2); Hops m fl (1999); Moffitt m fl (21); Pedersen Moffitt m fl (21); Pedersen m fl (21) m fl (21) Tidiga beteendeproblem Hops m fl (1999); Pedersen Barber m fl (1999); Hops m fl m fl (21) (1999); Pedersen m fl (21) Tidig tobaksrökning Pedersen m fl (21) Pedersen m fl (21) Tidig narkotikadebut Grand & Dawson (1998) Grand & Dawson (1998) Förväntade positiva konsekvenser av drogbruk Barber m fl (1999); Fletcher & Jefferies (1999) Sexuella/ övergrepp Sarigiani m fl (1999); Wilsnack m fl (1997) Frånvarande pappa Farrell & White (1998) Farrell & White (1998) Föräldrar som använder narkotika Amaro m fl (21) Amaro m fl (21) Farrell & White (1998); Hops Farrell & White (1998); Hops Svag anknytning till familjen m fl (1999); McArdle m fl m fl (1999); McArdle m fl (22) (22) Brister i uppfostran, tillsyn Barber m fl (1999); Dakof Barber m fl (1999); Dakof (2); McArdle m fl (22) (2) Allvarliga konflikter i familjen Amaro m fl (21); Dakof Amaro m fl (21); Dakof (2); Hops m fl (1999) (2); Hops m fl (1999) Individ Familj Kam Kamrater som använder narkotika Grupptryck Amaro m fl (21); Barber m fl (1999); Farrell & White (1998) Barber m fl (1999); Farrell & White (1998) Amaro m fl (21); Barber m fl (1999); Farrell & White (1998) Barber m fl (1999); Farrell & White (1998) Dåliga kamratrelationer Hops m fl (1999) Hops m fl (1999) Sko Sa Problem i skolan Hops m fl (1999) Hops m fl (1999) Möjlighet att prova narkotika Van Etten m fl (1999) Van Etten m fl (1999) Individuella egenskaper som aggressivitet, låg självkänsla, ångest och impulsivitet ökar risken för narkotikamissbruk. Detsamma gäller för en hög grad av självständighet och exhibitionism. Tidiga beteendeproblem (inkl tidig drogdebut), kriminalitet och normbrytande beteenden ökar 17

också risken för narkotikamissbruk för båda könen. Olika former av normbrytande beteende predicerade cannabisbruk hos både flickor och pojkar. Att bli utsatt för sexuella övergrepp medför ökad risk för missbruk av narkotika för flickor, men inte pojkar. En annan riskfaktor som förefaller vara betydelsefull är i vilken utsträckning individen kommer i kontakt med narkotika. Flera faktorer ökar den risken, exempelvis att ha föräldrar som brister i tillsyn. Att ha kamrater som använder narkotika har identifierats som en viktig riskfaktor i flera undersökningar. En generellt god tillgång på narkotika i närmiljön är också en riskfaktor. Familj och kamrater är även viktiga på andra sätt. Allvarliga konflikter i familjen är till exempel en riskfaktor. Kamratproblem är en annan som ökar risken för narkotikamissbruk. Även kamraters grupptryck tycks spela roll för båda könen. Ungdomar som upplever att deras föräldrar är uppmärksamma på deras behov, har respekt för deras åsikter samt har tydliga regler för vilka beteenden som inte är tillåtna, är mindre benägna att använda narkotika. Förväntade negativa konsekvenser av narkotikamissbruk minskar risken för narkotikamissbruk hos flickor. Ungdomar som har en positiv relation till framför allt mamma (präglat av kommunikation, värme och möjlighet att lösa problem) löper mindre risk att börja med narkotika. För både flickor och pojkar har en närvarande pappa eller styvpappa en dämpande effekt på grupptryck, och därmed även på narkotikamissbruk. Riskfaktorer för kriminalitet (exkl. våldsbrottslighet). Sammanlagt identifierades 11 studier (varav två forskningsöversikter) med sammanlagt 22 riskfaktorer för kriminalitet (se tabell 1:4). Av dessa gäller 18 både för flickor och pojkar och fyra enbart för flickor. Våldsbrott är exkluderade i sammanställningen då det regelmässigt behandlas som ett separat problembeteende i internationell litteratur. Grovt sett tycks det finnas två utvecklingsvägar till kriminalitet och antisocialt beteende 2. Dessa utvecklingsvägar tycks lika för flickor och pojkar som utvecklar en antisocial livsstil (inkl kriminalitet) 21 ; det som skiljer könen åt är att det är flera pojkar än flickor som begår brott. Den ena utvecklingsvägen startar i barndomen ( childhood-onset ) och den andra börjar först under tonåren ( adolescent-onset ). De pojkar och flickor som utvecklar antisocialt beteende tidigt skiljer sig från dem som gör det senare. De barn som tidigt uppvisar antisocialt beteende har ofta neuropsykologiska nedsättningar (t ex ADHD). De är ofta aggressiva och okänsliga i relation till andra människor samt kommer ofta från en familj där föräldrarna inte förmår ge tydliga ramar och regler för barnen. Dessa problem leder till att kontakten mellan föräldrar och barn fungerar dåligt och barnen saknar tillfällen att lära sig positiva beteenden. Dessa barn får ofta skolproblem och umgås med antisociala kamrater. Tidigt antisocialt beteende innebär en sämre prognos och dessa barn löper större risk att fortsätta med sitt antisociala beteende. För antisocialt beteende som börjar i tonåren är prognosen bättre. Ett visst mått av antisocialt beteende i tonåren kan vara normalt - t ex som ett sätt att göra revolt mot vuxenvärlden. Gruppen skiljer sig från en normalgrupp ungdomar endast i ett avseende de umgås med antisociala kamrater. Utöver detta är fysiska och sexuella övergrepp samt tidig pubertet riskfaktorer för främst flickor. Riskfaktorer i familjen är som framgår ovan föräldrar som brister i omsorg och tillsyn. Vidare är antisocialt beteende i familjen (t ex kriminella föräldrar) en riskfaktor. För flickor tycks förekomst av psykisk ohälsa i familjen och dåliga kamratrelationer vara riskfaktorer. För både flickor och pojkar är kriminella kamrater en riskfaktor för egen kriminalitet. Skolrelaterade riskfaktorer för både flickor och pojkar är bristande anknytning till skolan, skolk och dålig skolresultat. 2 Barn som bråkar, slåss, mobbar, ljuger, är svåra att kontrollera, stjäl, skolkar, förstör saker, är irritabla och senare ungdomar/unga vuxna som använder alkohol, använder och/eller säljer narkotika och/eller begår andra brott, till exempel vandalism, snatteri, inbrott, rån, vapeninnehav, stöld, misshandel och våldtäkt. 21 Moffitt & Caspi (21); Siverthorn, Frick & Reynolds (21); Steffensmeier & Allan (1996). 18

Tabell 1:4 Risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet Riskfaktor Flickor Pojkar Dålig impulskontroll Siverthorn m fl (21) Siverthorn m fl (21) Moffitt (1993); Moffitt & Moffitt (1993); Moffitt & Neuropsykologiska nedsättningar Caspi (21); Moffitt m fl Caspi (21); Moffitt m fl (21); Silverthorn & Frick (1996); Moffitt m fl (21); (1999) Silverthorn & Frick (1999) Aggressivitet Moffitt (1993); Moffitt m fl Moffitt (1993); Moffitt m fl (1996); Moffitt m fl (21); (21); Sigfusdottir m fl Sigfusdottir m fl (24); (24); Sprott m fl (2) Sprott m fl (2) Antisocial personlighet Hubbard & Pratt (22) Hubbard & Pratt (22) Tidig pubertet Leve & Chamberlain (24) Tidig debut antisocialt beteende Moffitt & Caspi (21); Moffitt & Caspi (21) Individ Familj Kamrater Skola Piquero & Chung (21) Moffitt (1993); Moffitt m fl Moffitt (1993); Moffitt m fl Bristande empatisk förmåga (21); Silverthorn & Frick (1996); Moffitt m f l (21); (1999); Siverthorn m fl Silverthorn & Frick (1999); (21) Siverthorn m fl (21) Antisociala attityder Hubbard & Pratt (22) Hubbard & Pratt (22) Beteendeproblem Fysiska eller sexuella övergrepp Fergusson m fl (24); Hubbard & Pratt (22); Moffitt & Caspi (21); Wångby m fl (1999) Hoyt & Scherer (1998); Hubbard & Pratt (22); Leve & Chamberlain (24); McCabe m fl (22); Miller m fl (1995) Fergusson m fl (24); Hubbard & Pratt (22); Moffitt & Caspi (21) Hubbard & Pratt (22) Antisociala beteenden i familjen (t Leve & Chamberlain (24); ex kriminella föräldrar) McCabe m fl (22) McCabe m fl (22) Brister i uppfostran, tillsyn Hubbard & Pratt (22); Moffitt (1993); Moffitt & Moffitt (1993); Moffitt & Caspi (21); Moffitt m fl Caspi (21); Moffitt m fl (1996); Silverthorn & Frick (21); Silverthorn & Frick (1999) (1999) Förändringar i familjesammansättning Leve & Chamberlain (24) Allvarliga konflikter Sigfusdottir m fl (24) Sigfusdottir m fl (24) Fysisk bestraffning Fergusson m fl (24) Fergusson m fl (24) Psykisk ohälsa i familjen McCabe m fl (22) Antisociala kamrater Fergusson m fl (24); Hubbard & Pratt (22) bard & Pratt (22) Fergusson m fl (24); Hub- Kriminella kamrater Sprott m fl (2) Sprott m fl (2) Dåliga kamratrelationer Hubbard & Pratt (22) Bristande skolinlärning Fergusson m fl (24); Hubbard & Pratt (22); Wångby m fl (1999) Fergusson m fl (24) Skolk Fergusson m fl (24) Fergusson m fl (24) Brister i skolanknytning Hubbard & Pratt (22); Sprott m fl (2) Sprott m fl (2) 19

Riskfaktorer för skolk. I motsats till de andra undersökta normbrotten finns det relativt få tidigare undersökningar som delat upp resultaten på pojkar och flickor. Eftersom antalet originalstudier är få har även resultat medtagits från en metaanalys 22 där det inte tydligt framgår om det finns könsskillnader för skolk. I tabell 1:5 är den referensen utmärkt med en asterisk (*). Sammanlagt finns 24 riskfaktorer för skolk i de 11 undersökningar som identifierats (tabell 1:5). Endast en riskfaktor var unik för flickor fysiska och sexuella övergrepp I övrigt gäller samtliga riskfaktorer för båda könen. Skolk har visat sig vara en av de viktigaste riskfaktorerna för förtida avhopp från skolan; de som ofta skolkar är också de som i högre utsträckning hoppar av skolan 23. Tonåringar med hög ogiltig skolfrånvaro är mer sexuellt aktiva och använder mer tobak, alkohol och cannabis. Samtliga undersökningar visar att skolkande elever är överrepresenterade när det gäller missbruk och ungdomskriminalitet. Det gäller för båda könen. Enligt Centrum för alkohol- och narkotikaupplysning (24) var det fyra gånger vanligare att elever som missbrukat narkotika hade skolkat minst ett par gånger i månaden jämfört med dem som aldrig missbrukat narkotika. Situationen var liknande när det gällde alkohol. Aggressivitet och andra störande beteenden, psykiatriska symtom, depression, blyghet och tidig pubertet är också riskfaktorer för båda könen. Bristande verbal förmåga är en annan riskfaktor. Inlärningsproblem är en av de viktigaste enskilda förklaringarna till skolk. Elever som skolkar regelbundet är ofta ett eller två år efter sina kamrater i läsning, skrivning och matematiska färdigheter. Vantrivsel är en annan riskfaktor Familjerelaterade faktorer som påverkar skolk är bristande tillsyn från föräldrar, trångboddhet, familjer med endast en förälder, låg socialgruppstillhörighet och låg socioekonomisk standard samt att föräldrar inte betonar skolans betydelse för sitt barn. När det gäller skolan är det en riskfaktor för både pojkar och flickor när lärare har små förväntningar på elevernas prestationer, när skolpersonalen inte kan samarbeta och när reaktionen på skolk är inkonsekvent. Utsatta bostadsområden med många normbrott är också en riskfaktor Enligt Newcomb med kollegor (22) kan riskfaktorerna för skolk reduceras till i huvudsak två. Det som framför allt påverkade förekomsten av skolk och senare avhopp från skolan är en antisocial identitet (hög grad av normbrytande beteenden som drogbruk, kriminalitet, aggressivitet, tidig sexuell aktivitet) och svaga akademiska prestationer (t ex dåliga betyg). Elevens kön och etnicitet tycks spela en underordnad roll och har endast indirekt betydelse genom att pojkar oftare begår normbrott och att flickor har högre akademisk kompetens. 22 Teasley (24). 23 Baker, Sigmon & Nugent (21); Bryk & Thum (1989); Jimerson, Egeland, Sroufe & Carlson (2); Kaplan, Peck & Kaplan (1995); Newcomb (23); Reid (2); Ripple & Luthar (2). 2

Tabell 1:5 Risk- och skyddsfaktorer för skolk Riskfaktor Flickor Pojkar Blyg och socialt tillbakadragen Petrides m fl (25) Petrides m fl (25) Depression Roeser & Eccles (1998) Roeser & Eccles (1998) Psykiatriska symtom Egger m fl (23); Egger m fl (23); Bristande verbal förmåga Petrides m fl (25) Petrides m fl (25) Aggressiv Petrides m fl (25); Roeser & Petrides m fl (25); Roeser & Eccles (1998) Eccles (1998) Avvikande/störande beteende Egger m fl (23); Newcomb Egger m fl (23); Newcomb m fl (22) m fl (22) Tidig sexuell debut Teasley (24)*; Weden & Teasley (24)*; Weden & Zabin (25) Zabin (25) Newcomb m fl (22); Newcomb m fl (22); Tobaksanvändning Teasley (24)*; Tomori m fl Teasley (24)*; Tomori m fl (21); Weden & Zabin (21); Weden & Zabin (25) (25) Alkoholanvändning Teasley (24)*; Weden & Teasley (24)*; Weden & Zabin (25) Zabin (25) Droger utöver tobak/alkohol Weden & Zabin (25) Weden & Zabin (25) Kriminalitet, antisocialt beteende Teasley (24)* Teasley (24)* Tidig pubertet Kaltiala-Heino m fl (23) Kaltiala-Heino m fl (23) Fysiska och sexuella övergrepp Green mf (1999) Enföräldershushåll Newcomb m fl (22) Newcomb m fl (22) Trångbodda Teasley (24)* Teasley (24)* Låg socioekonomisk status Teasley (24)* Teasley (24)* Föräldrar förmedlar inte betydelsen av skolarbetet Teasley (24)* Teasley (24)* Brist på tillsyn från föräldrarna Teasley (24)* Teasley (24)* Individ Fam Dåliga betyg, inlärningsproblem Kaplan m fl (1995); Newcomb m fl (22); Petrides m fl (25); Roeser & Eccles (1998) Kaplan m fl (1995); Newcomb m fl (22); Petrides m fl (25); Roeser & Eccles (1998) Inkonsekvent reaktion på skolk Teasley (24)* Teasley (24)* Svagt samarbete bland skolpersonal Teasley (24)* Teasley (24)* Svag anknytning till skolan Roeser & Eccles (1998) Roeser & Eccles (1998) Lärares låga förväntningar på eleven Roeser & Eccles (1998); Roeser & Eccles (1998); Teasley (24)* Teasley (24)* Problemnivå i bostadsområdet Teasley (24)* Teasley (24)* Skola Riskfaktorer för mobbning. Sammanlagt 16 undersökningar redovisar totalt 28 riskfaktorer (tabell 1:6). Av dem är 23 gemensamma för båda könen, fyra gäller för pojkar och en för flickor. Olika instrument har använts för att mäta förekomsten av mobbning. Riskfaktorer som kan knytas till individen och som identifierats för båda könen är aggressivitet, emotionella problem, nedstämdhet, normbrytande beteenden och kriminalitet. Mobbare är också mer positiva till våld som problemlösningsmetod, de är oftare inblandade i våldshandlingar på allmänna platser och är själva brottsoffer. För pojkar gäller även impulsivitet och fysisk styrka. Familjerelaterade riskfaktorer är auktoritära föräldrar, fysisk bestraffning, sexuella och fysiska 21

övergrepp mot barnen, allvarliga konflikter inom familjen samt att barn och föräldrar sällan umgås. Kamrater som är kriminella, att tillbringa kvällarna utanför hemmet och kamratproblem är riskfaktorer för båda könen. För båda könen är riskfaktorer i skolsituationen skolk och vantrivsel samt frånvaro av stöd från lärare och föräldrar, samt att skolpersonalen inte förmår upprätthålla en god disciplin i skolan. För pojkar är också låga skolprestationer en riskfaktor. Tabell 1:6 Riskfaktorer för att mobba Riskfaktor Flickor Pojkar Impulsiv Baldry & Farrington (2) Deprimerad Slee (1995) Goffin m fl (22); Slee (1995) Låg självkänsla Christie-Mizell (23) Christie-Mizell (23) Hög självkänsla Wild m fl (24) Kriminalitet Baldry & Farrrington Baldry & Farrrington (2) (2) Positiv till våld Bosworth m fl (1999) Bosworth m fl (1999) Fysiskt stark Olweus (1998) Aggressiv Andershed m fl (21); Bosworth m fl (1999); Mouttapa m fl (24) Andershed m fl (21); Baldry & Farrington (2); Bosworth m fl (1999); Mouttapa m fl (24) Normbrytande beteenden Bosworth m fl (1999); Bosworth m fl (1999); Wolke m fl (2) Wolke m fl (2) Emotionella problem Wolke m fl (2) Wolke m fl (2) Inblandad i våldshandlingar på gatan Andershed m fl (21) Andershed m fl (21) Brottsoffer Andershed m fl (21) Andershed m fl (21) Få aktiviteter tillsammans med föräldrar Espelage m fl (2) Espelage m fl (2) Baldry & Farrington Baldry & Farrington Allvarliga konflikter inom familjen (2); Christie-Mizell (2); Christie-Mizell (23) (23) Fysisk bestraffning i hemmet Espelage m fl (2) Espelage m fl (2) Fysiska och sexuella övergrepp Shields & Cicchetti (21) Shields & Cicchetti (21) Auktoritär uppfostran Baldry & Farrington (2) Baldry & Farrington (2) Föräldrars låga förväntningar på barnet Rigby (25) Tillbringa nätter hemifrån Andershed m fl (21) Andershed m fl (21) Kamratproblem Mouttapa m fl (24); Wolke m fl (2) Wolke m fl (2) Kriminella kamrater Espelage m fl (2) Espelage m fl (2) Låga skolprestationer Baldry & Farrington (2) Frånvaro av stöd från lärare Goffin m fl (22) Goffin m fl (22) Bristande föräldraengagemang i skolan Ma (22) Ma (22) Bristande disciplin i skolan Ma (22) Ma (22) Skolk Svensson (1999) Svensson (1999) Vantrivas i skolan Slee (1995) Slee (1995) Hög förekomst av sociala problem Espelage m fl (2) Espelage m fl (2) Individ Familj Ka Skola 22

Likheter i riskfaktorer. Total identifierades 27 riskfaktorer för tobakskonsumtion, varav 17 var samma för flickor och pojkar. För alkohol identifierades 33 riskfaktorer varav 28 var samma för flickor och pojkar. När det gäller narkotika var 2 av 22 riskfaktorer samma för flickor och pojkar medan 18 av 22 riskfaktorer var samma för flickor och pojkar för kriminalitet. För skolk var 23 av 24 riskfaktorer samma för båda könen och för mobbning var 23 av 28 samma för båda könen. Som helhet talar forskningsgenomgången för att det som är risk för pojkar också är det för flickor. Med reservation för att definitionen av riskfaktorer inte är entydig och att många av de identifierade riskfaktorerna överlappar varandra 24 visar tidigare forskning både att det finns riskfaktorer som är unika för vissa normbrott och de som är relaterade till normbrott mer generellt (tabell 1:7). Exempel på riskfaktorer som tycks viktiga för normbrott generellt är antisocialt beteende/kriminalitet, aggressivitet, föräldrar som brister i tillsyn, allvarliga konflikter inom familjen, normbrytande kamrater, inlärningsproblem samt vantrivsel i skolan. Variabel- och personorienterade analyser Det dominerande sättet att analysera hur riskvariabler är relaterade till normbeteenden är med hjälp av multivariata tekniker som vanligtvis utgår från samvariation mellan olika variabler. Det betyder att variablerna är i fokus och att samma linjära samband antas råda mellan variablerna för alla individer. Regressionsanalys är en sådan metod och kommer att användas i kapitel 5 för att identifiera de riskfaktorer som bäst kan förklara ungdomarnas normbrott. Ett alternativ till variabelorienterade analyser är personorienterade. Den personorienterade ansatsen innebär att individen står i centrum och betraktas som en helhet och att analyserna utgår från att finna individer med likartade profiler för de undersökta variablerna. Fördelen med den personorienterade ansatsen är att alla individer inte tvingas in i en enda förklaringsmodell utan att den ger möjlighet till flera olika förklaringsmodeller eller utvecklingsvägar. För en del ungdomar kan exempelvis vissa enstaka riskfaktorer spela en avgörande roll för att börja använda alkohol, medan andra riskfaktorer eller kombinationer av flera riskfaktorer kan gälla för en annan grupp. På samma sätt kan vissa ungdomar vara inblandade i enstaka normbrott medan andra kan vara inblandade i andra normbrott och/eller kombinationer av normbrott. Det är då viktigt att veta vilka normbrott som tenderar att förekomma ensamma och vilka som förekommer tillsammans med andra. Kopplingen mellan riskprofiler och normbrottsprofiler är också central. Den personorienterade ansatsens teoretiska och metodologiska ramverk finns i ett flertal vetenskapliga publikationer 25. Analyserna i denna studie har utförts med hjälp av SLEIPNER 26, ett skräddarsytt statistikpaket för personorienterade analyser. 24 T ex aggressiv och positiv till våld respektive låg självkänsla, hämmad och blyg samt ångestfylld och deprimerad. 25 Bergman & Magnusson (1997), Bergman, Magnusson & El-Khouril (23); Bergman & El-Khouri (1999; 21); El-Khouri (21); Magnusson & Cairns (1996). 26 Bergman & El-Khouri (1995; 1998; 22). 23