Förädlingskedjans konkurrenskraft

Förädlingskedjans konkurrenskraft Analys av förädlingskedjans konkurrenskraft och dess påverkan på svensk primärproduktion 4 december 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE

Sammanfattning Slutsatser om svensk förädlingsindustris konkurrenskraft 1 Svenska slakteriföretag är processmässigt kostnadseffektiva oavsett djurslag relativt sina konkurrenter i Danmark och Tyskland När det gäller nöt och framförallt gris är svenska slakteriföretag sämre rustade för att maximera värdet av djurkroppens alla delar Sammanfattningsvis styrs konkurrenskraften främst av hur värdeeffektiva de svenska slakteriföretagen är vilket i sin tur styrs till stor del av exportmöjligheterna Förslag på åtgärder för att säkerställa förädlingsindustris konkurrenskraft Marknadspriset på styckdetaljer och charkråvara är högt i Sverige jämfört med konkurrentländer och behöver så förbli för att säkerställa betalningsförmåga för det högre svenska avräkningspriset. Insatser för ursprungsmärkning och faktabaserad kommunikation om svensk djurhållning är viktigt för att motivera konsumenters betalningsvilja Svenska slakterier har inte marknadstillträde till de viktigaste marknaderna för slaktbiprodukter och detaljer med lägre marknadsvärde i Sverige vilket är ett stort avbräck. Myndigheterna och slakterierna bör intensifiera arbetet med att skapa tillträde till de viktigaste exportländerna som Kina, Filippinerna, Thailand, Japan och Taiwan Myndigheter bör säkerställa konkurrensneutrala villkor för branschen som till exempel fördelning av köttbesiktningsavgifter samt se över kontrollsystem som leder till höga kassationsnivåer 1 Se definition av konkurrenskraft på sida 6 2

Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och frågeställningar Situationen för de svenska slakteriföretagen Konkurrenskraft i värdekedjan Hur påverkas den svenska primärproduktionen av slakteriföretagens konkurrenskraft? Åtgärder för att förbättra den svenska slakteriföretagens konkurrenskraft Appendix 3

Bakgrund och syfte Konkurrenskraftsutredningen ska beskriva möjligheterna för en framtida livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion Ett delbetänkande från mars 2015 beskriver att marknadsfrågor är ett av fyra områden där strategi och åtgärder behövs för att höja konkurrenskraften i primärproduktionen Primärproduktionens framgång till avsättning av sina produkter hos konsumenten är beroende av hur effektivt livsmedelsindustrin förädlar råvaran och anpassar den till konsumentens upplevda värden Slakteriföretagen är också beroende av hur bra råvarorna är från primärproduktionen och hur effektiva, affärsmässiga primärproducenterna är En effektiv livsmedelskedja öppnar dessutom upp för betydande export av livsmedel från Sverige, något som direkt påverkar möjligheterna för den svenska primärproduktionen Syftet med projektet är belysa konkurrenskraften i värdekedjan och föreslå åtgärder för svensk gris-, nöt- och matfågelproduktion 4

Analysen täcker värdekedjorna gris-, nöt- och matfågelproduktion och berör fyra frågeställningar Uppfödning Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark Distribution Fokus i studien: Svenska slakteriföretag 1) Hur konkurrenskraftiga är svenska slakteriföretag i jämförelse med relevanta internationella aktörer, primärt tyska och danska? Värdeeffektivitet: Hur väl kan slakteriföretagen extrahera värdet ur en given djurkropp? Kostnadseffektiviteten: Hur resurseffektiva är slakteriföretagen? 2) Vilka är de viktigaste källorna till konkurrenskraft (värde- och kostnadseffektivitet) i slakteriföretagen och hur förhåller sig de till varandra? 3) Hur påverkas den svenska primärproduktionen av slakteriföretagens konkurrenskraft? 4) Vilka åtgärder kan dels industrin själv och dels berörda myndigheter och offentliga organ vidta för att stärka den svenska primärproduktionen? 5

Förutsättningar, avgränsningar och definitioner i studien Förutsättningar för studien Denna studie utfördes mellan den 5 november och 4 december 2014 Macklean har i rapporten, i tillämpliga fall, angett källa till den presenterade informationen och så långt möjligt använt offentliga källor. För att inte avslöja företagskonfidentiell information har information baserat på intervjuer aggregerats eller maskerats De flesta personer som intervjuats ansvarar för en konkurrensutsatt verksamhet vilket innebär begränsningar i den information som kan eller önskas lämnas ut. Underlag från statistikdatabaser är i vissa fall bristfälliga och svårjämförliga med statistik från andra databaser. Detta bör beaktas när slutsatser och åtgärder från rapporten utvärderas Avgränsningar i studien Studien fokuserar på förädlingsledet för nöt, gris och matfågel. Effektiviteten i primärproduktionen är exkluderad, analysen startar med relationen mellan uppfödare och slakteri. Chark har endast berörts då det handlar om framåt-integrering av slakt och styckföretag och inte som en fristående industri Mejeribranschen analyseras i en separat rapport som baseras på MTT:s (Finlands forskningscentral för jordbruk och livsmedelsekonomi) rapport Competitiveness of Northern European dairy chains (2014) Definitioner som används i studien Värdeeffektivitet: beskriver hur väl det maximala värdet extraheras ur en given djurkropp genom exempelvis export av delar som värderas högre på andra marknader Kostnadseffektivitet: beskriver hur effektivt resurser används i förädlingsprocessen 6

Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och frågeställningar Situationen för de svenska slakteriföretagen Konkurrenskraft i värdekedjan Hur påverkas den svenska primärproduktionen av slakteriföretagens konkurrenskraft? Åtgärder för att förbättra den svenska slakteriföretagens konkurrenskraft Appendix 7

Situationen för de svenska slakteriföretagen - sammanfattning Hur konkurrenskraftiga är svenska slakteriföretag i jämförelse med relevanta internationella aktörer, primärt tyska och danska? Värdeeffektivitet: Hur väl kan slakteriföretagen extrahera värdet ur en given djurkropp? Kostnadseffektiviteten: Hur resurseffektiva är slakteriföretagen? Svenska slakteriföretag är processmässigt kostnadseffektiva oavsett djurslag relativt sina konkurrenter i Danmark och Tyskland När det gäller nöt och framförallt gris är svenska slakteriföretag sämre rustade för att maximera värdet av djurkroppens alla delar Den relativt låga volymen av processade djurkroppar ger mindre möjlighet till specialisering för specialstyckning av olika styckdetaljer De begränsade exportmöjligheterna till länder utanför Europa skapar svårigheter att extrahera maximalt värde ur varje del av djuret För styckdetaljer är man framförallt hänvisad till hemmamarknaden För biprodukter är man hänvisad till danska och tyska företag som kan exportera dem vidare till exempelvis Kina Sammanfattningsvis styrs konkurrenskraften främst av hur värdeeffektiva de svenska slakteriföretagen är vilket i sin tur styrs till stor del av exportmöjligheterna 8

Kronfågel Guldfågel Danpo Rose Poultry Wiesenhof KLS Ugglarps AB* HKScan Sweden AB Danish Crown A/S Westfleisch Vion Food Group De svenska slakterierna för gris och nöt visar en svagare lönsamhet än slakterierna för matfågel under åren 2011-2013 Nöt och gris 1 : Lönsamhet för marknadsledande aktörer där ekonomisk data finns att tillgå Sverige Danmark Tyskland Rörelsemarginal (EBIT) (%) År 2011,2012,2013 Marginal, resultat efter finansiella poster (%) År 2011,2012,2013 Matfågel 1 : Lönsamhet för marknadsledande aktörer där ekonomisk data finns att tillgå 3,6% 0,5% 3,9% 3,5% 0,8% 0,7% 1,8% 0,1% 0,8% 0,8% 0,8% 0,4% -0,1% 1,6% -0,6% -2,5% -0,9% -3,3% -1,8% 3,5% 3,0% 2,9% 0,5% 0,4% 0,6% 0,1% -6,8% -0,1% -2,6% -7,9% Slutsatser KLS Ugglarps och Scan har under 2011-2013 haft en lägre lönsamhet än danska Danish Crown och tyska Westfleisch Danish Crown och Westfleisch har som kooperativ möjlighet att styra mot jämna positiva rörelsemarginaler genom att justera avräkningspriset och bonus till uppfödare Rörelsemarginal, EBIT (%) År 2012,2013 Marginal, resultat efter finansiella poster, (%) År 2012,2013 7,3% 4,1% 4,6% 2,3% 3,5% 1,0% 2,2% n/a 0,5% -0,3% 3,2% 3,9% 4,8% 1,3% 0,5% n/a n/a 0,5% n/a n/a Kronfågel och Guldfågel har under 2012-2013 haft en relativt likvärdig lönsamhet jämfört med danska och tyska aktörer 1 Källa: Årsredovisning för resp. bolag *KLS Ugglarps ägs av Danish Crown men agerar endast på den svenska marknaden 9

KLS Ugglarps AB HKScan Sweden AB Danish Crown A/S Vion Food Group Westfleisch Danish Crown har betydligt högre lönsamhet än de svenska och tyska slakterierna Sverige Danmark Tyskland Ekonomiska nyckeltal 1 Slutsatser Antal slaktade djur (gris + nöt) (Milj. st) Omsättning (MSEK) 0,7 3 054 1,1 7 781 21,7 72 705 19,0 61 547 7,6 23 407 De svenska slakterierna är små i jämförelse med danska och tyska Rörelseresultat (EBIT) (MSEK) Rörelsemarginal (EBIT) (%) 2 523 55 11 190 1,8% 0,1% Nyckeltal för värde- och kostnadseffektivitet 2 3,5% -58 0,8% -0,1% 63,6 37,2 Omsättning per kilo slaktvikt (SEK/kg) 35,0 28,6 Rörelsekostnader per kilo slaktvikt (SEK/kg) 36,6 63,5 33,8 28,3 Rörelseresultat per kilo slaktvikt (SEK/kg) 0,7 0,1 1,2 0,2 Danish Crowns rörelseresultat och rörelsemarginal överträffar övriga slakterier. Att Danish Crowns verksamhet innefattar en hög grad av förädling jämfört med t.ex. KLS Ugglarps bidrar till den skillnaden. Trots högre grad av förädling jämfört med KLS Ugglarps visar dock Scan inte en liknande lönsamhet Scan har en betydligt högre intäkt och kostnad per slaktat djur, vilket sannolikt beror på att en stor andel av Scans djur legoslaktas hos andra aktörer och att Scan till högre grad fokuserar på förädling Danish Crown och KLS Ugglarps har högst lönsamhet per slaktat djur Antal slaktade djur per anställd 1 Källa: Årsredovisningar för resp. bolag 2 Källa: Egen beräkning. En gris antas väga 90 kg och ett nätkreatur 300 kg 3 Källa: Kött & Charkföretagen, Slakteristatistik 2013 för nöt respektive gris 1 175 556 942 2 849 4 154 På grund av till exempel effekter av lego-slakt och inhyrd personal går det inte att dra några direkta slutsatser av skillnader i antal slaktade djur per anställd 10

Kronfågel Guldfågel Danpo Rose Poultry Wiesenhof Kronfågel och Guldfågel har en jämförbar konkurrenskraft med danska och tyska slakterier Sverige Danmark Tyskland Ekonomiska nyckeltal 1 Slutsatser Antal slaktade matfåglar (Milj. st) Omsättning (MSEK) 42 1 810 30 1 191 44 2 066 45 1 955 240 9 011 De svenska slakterierna är jämnstora med de danska men betydligt minde än Wiesenhof som är en av de största tysk aktörerna Rörelseresultat (EBIT) (MSEK) Rörelsemarginal (EBIT) (%) 17,9 1,0% 48,8 4,1% 74,9 3,6% 42,4 2,2% 42,5 0,5% Slakteriernas rörelseresultat och rörelsemarginal är tämligen jämnstarka Nyckeltal för värde- och kostnadseffektivitet 2 Omsättning per slaktat djur (SEK) Rörelsekostnader per slaktat djur (SEK) Rörelseresultat per slaktat djur (SEK) 43,1 42,7 0,4 39,7 38,1 1,6 47,0 45,3 1,7 43,8 42,9 0,9 37,5 37,3 0,2 Det är ingen tydlig skillnad på lönsamhet mellan slakterierna i Sverige, Danmark och Tyskland. Skillnader i siffrorna kan reflektera faktorer såsom investeringar, kapacitetsutnyttjande och skillnader i styckningskomplexitet (andel helfågel). Sverige har en högre andel helfågel än Danmark och Tyskland. Antal slaktade djur per anställd 1 Källa: Årsredovisningar för resp. bolag 2 Källa: Egen beräkning 78 947 71 429 53 856 53 222 68 259 De svenska slakterierna slaktar fler djur per anställd än danska och tyska. Dock gör faktorer som inhyrd personal att det är svårt att dra direkta slutsatser 11

De svenska slakterierna har högre inköpskostnader för gris-, nöt-, och matfågel jämfört med danska och tyska aktörerna Det svenska avräkningspriset för gris är högre än danska och tyska sedan 2012 1 Kr/kg 18 16 14 SE TY DK Det svenska avräkningspriset för nöt är högre än danska och tyska sedan 2012 2 Kr/kg 35 30 SE DK TY Ingen rättvisande statistik med avräkningspriser finns att tillgå för matfågel 0 2010 2011 2012 2013 2014 0 2010 2011 2012 2013 2014 Intervjuer indikerar dock att de nuvarande svenska avräkningspriserna för kyckling är ca 15% högre danska och tyska priser Det svenska avräkningspriset (kr/kg) är 9% högre än det tyska under 2014 16 14 15 SE DK TY +9% Det svenska avräkningspriset (kr/kg) är 15% högre än det tyska under 2014 33 30 29 SE DK TY +15% 1 Källa: LRF Kött/Jordbruksverket (Slaktsvin) 2 Källa: LRF Kött/Jordbruksverket (Stut kl. O3) 12

I Sverige har omstruktureringen av grisslakterier skapat geografiskt tomrum i Mälardalen Hög strukturomvandling av grisslakterier De fem största slakteriföretagen svarar för en marknadsandel på 71,3% (Skara ej medräknad ) De elva största slakteriföretagen står för 97,1% av den totala grisslakten (2013) Scans omstrukturering har skapat geografiska tomrum, särskilt Uppsalas nedläggning under 2008 var betydelsefull för grisbönderna i Mälardalen. Omstruktureringen fortsätter i och med avvecklingen av Skara men där kommer Skövde slakteri att ta över en del volym när det slakteriet åter kan tas i bruk Nyhléns & Hugossons fokusering på nötslakt och nedläggning av Skelleftå-slakteriet har även inneburit en geografisk lucka i mellersta Norrland Dessa geografiska luckor påverkar de grisbönder som får för långt till slakteriet. Till viss del kan det kompenseras av etablering av mindre slakterier men inte fullt ut Grisslakteri Konverterat till enbart nötslakteri Nedlagt slakteri (eller under avveckling) Källa: Kött- och charkföretagen, Jordbruksverket Scan, Skara (12,6%) (under avveckling) AJ Dahlbergs slakteri Brålanda (4,2%) Dalsjöfors slakteri (11,6%) Ginsten slakteri Harplinge (3,4%) KLS, Ugglarp (9,1%) N&H, Ullånger (nöt 2005) Siljans Chark Rättvik (1,2%) Alviksgården Luleå (1,3%) N&H, Skellefteå (nedlagt 2008) Scan, Uppsala (2008) Scan, Linköping (nöt 2003) KLS, Kalmar (12,5%) Scan, Kristianstad (28,1%) Skövde slakteri (10,0%) Gotlands slagteri (3,1%) 13

Med 15 000 bönder spridda över hela landet krävs en tätare struktur av nötslakterier Karlgrens, Gällivare (0,9%) Låg strukturomvandling av nötslakterier För nöt har det inte skett lika stor omstrukturering som för grisslakterierna. Endast två större slakterier har lagts ner; Scan i Uppsala och Nyhléns & Hugossons i Skellefteå. De fem största slakteriföretagen har 68,5% av marknaden De femton största slakteriföretagen svarar för 92,4% av den totala nötslakten Det finns inte samma geografiska luckor mellan nötbönderna och slakteriföretagen som det gör för grisbönderna Samtidigt behövs det en större geografisk spridning och fler slakterier då det finns väsentligt fler nötbönder (15000) än grisbönder (1280) Bertil Erikssons Krylbo (1,4%) Närke slakteri Örebro (2,8%) AJ Dahlbergs slakteri Brålanda (3,2%) N&H, Ullånger (1,4%) Delsbo slakteri(1,4%) Norrbottensgården Luleå (2,2%) N&H, Skellefteå (nedlagt 2008) Siljans Chark Rättvik (2,4%) Scan, Uppsala (nedlagt 2008) Skövde slakteri (9,4%) Nötslakteri Nedlagt slakteri (eller under avveckling) Källa: Kött- och charkföretagen, Jordbruksverket Dalsjöfors slakteri (8,3%) Ello, Lammhult (3,1%) Team Ugglarp, Hörby (14,4%) Scan, Linköping (23,2%) KLS, Kalmar (13,2%) Gotlands slagteri (3,6%) 14

Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och frågeställningar Situationen för de svenska slakteriföretagen Konkurrenskraft i värdekedjan Hur påverkas den svenska primärproduktionen av slakteriföretagens konkurrenskraft? Åtgärder för att förbättra de svenska slakteriföretagens konkurrenskraft Appendix 15

Förutsättningarna för effektivitet i förädling av kött skiljer sig markant mellan slakt/styckning och chark Slakt Styckning Chark Värdeeffektivitet Kostnadseffektivitet Ett slakteri utgår från en given anatomi där värdeeffektiviteten bestäms av hur högt värde som extraheras ur djurkroppens samtliga delar* Utbytet - förmågan att maximera mängden av högvärdiga styckdetaljer Export- möjlighet att sälja lågvärdiga produkter på marknader som värderar dem högre Svenska slakterier är låsta till att köpa från svenska uppfödare och begränsade i sin export Utnyttjande av fasta resurser och effektivitet i processer bestämmer graden av kostnadseffektivitet Ett jämnt flöde av djur är viktigt för effektiv process. Därefter volym på flödet då ett slakteri kräver viss minimibemanning. Ju högre volym desto högre tempo på produktionsprocessen och möjlighet till specialisering. En fristående charkproducent väljer sin råvara till mängd och kvalitet för att nå önskade egenskaper hos slutprodukten. Värden skapas t ex genom råvaruval, kryddning, tillverkningsmetod, hållbarhet, förpackningslösningar Charkproducenter kan välja leverantör oavsett land. När svenskt ursprung innebär mervärde som konsumenten vill betala för kan detta väga över till val av svenskt Värdeeffektivitet nås genom att maximera produktionen mot pris och efterfrågan Charkproducenter har möjligheter att välja leveranstid och volym för att anpassa produktionen till marknadsefterfrågan Fokus i rapporten är på slakt och styckning då chark förutom val av ursprung på råvaran är relativt frikopplad från påverkan på primärproducenten, även i de fall då den ingår i slakteriets verksamhet *För en gris utgör detaljerna som kan säljas vidare som styckade detaljer 25% av slaktkroppen, 47% går till charkråvara, 28% går till övrig livsmedelsindustri eller kasseras. För nötkreatur kan 60% av slaktvikten säljas i köttdisken. Källa: Handlingsplan för att öka svensk grisproduktion 16

Rätt detalj på rätt marknad värdeeffektiviteten avgörs av om varje del av djuret kan säljas på den marknad som betalar bäst Möjligheter till ökad värdeeffektivitet i de olika stegen Konsumentprodukter Slakt Styckning Produktkvalitet avseende köttets smak, utseende, marmorering, fetthalt mm. Produktionskvalitet avseende djuromsorg, miljöpåverkan och antibiotikaanvändning Slaktbiprodukter som normalt inte betingar ett värde som mänsklig föda på den svenska marknaden. Exempelvis aorta, magar, läppar, knorr och öron. Värdet på hemmamarknaden beror på möjligheter inom djurfoder och biogas Slaktbiprodukter som betingar ett högre värde på exportmarknader. Exempelvis pianoben, fett och späck Olika styckdetaljer har olika värden på olika geografiska marknader. Om man kan sälja till de marknader som betalar bäst ökar värdeeffektiviteten. Hemmamarknaden kan betala bäst om ursprunget väger tyngre än den specifika köttkvaliteten 17

INDIKATIVT Svenskt griskött har ett premiumpris på hemmamarknaden men slakteriernas konkurrensförmåga begränsas av höga avräkningspriser och sämre exportmöjligheter för slaktbiprodukter. Svenska slakteriföretag betalar 2,50 kr/kg mer än danska slakterier till sina djurbönder vilket ger en sammanlagd kostnadsnackdel på ca 540 MSEK per år för slakterierna. Differens: -200MSEK till + 60 MSEK Premiumpris på hemmamarknaden kan i bästa fall uppväga kostnadsnackdelen på avräkningspriset. Intäktsnackdelen som beror på avsaknad av exportmöjligheter utjämnas endast vid bästa möjliga utfall. 16,40 5-8 kr/kg 13,90 2,50 kr/kg 2-3 kr/kg 10.70 4,40 kr/kg 6,30 Helt djur (100%) Avräkningspriser Styckdetaljer 25% Charkråvara 47% Slaktbiprodukter 28% Svensk hemmamarknad Export Alla siffror är kr/kg, Intäkts och kostnadskonsekvenser är beräknade på 2,4miljoner grisar med 90kg slaktvikt. Vi har antagit att hälften av slaktbiprodukterna kan exporteras. 1)Källa: Jordbruksverket 2) Baserade på exportstatistik, Källa International Trade Statistics. Skillnaden mellan danska och svenska exportpriser har använts som approximation för skillnaden i pris på hemmamarknaden 18

För gris visar våra intervjuer och analyser att hävdande av högt marknadspris på hemmamarknaden och förbättrade förutsättningar för export av slaktbiprodukter har störst hävstångseffekt på förädlingsindustrins konkurrenskraft Kostnadseffektivitet I intervjuer beskriver beslutsfattare att förutsättningarna för kostnadseffektivitet hos utvalda svenska anläggningar är i nivå med danska och produktivitetsrelaterade nyckeltal från företagen indikerar en kostnadseffektivitet jämförbar med danska och tyska företag De större utlänska konkurrenterna har dock med större volymer bättre förutsättningar till högre kapacitetsutnyttjande och investeringar för effektivitetsförbättringar Det är viktigt att förutsättningar för lika kostnadsnivåer säkerställs. Idag har till exempel svenska slakterier betydligt högre kostnader för köttbesiktning än europeiska konkurrenter Värdeeffektivitet En strategi för att förbättra konkurrenskraften hos den svenska grisslakten bör innehålla kraftfulla åtgärder inom tre områden Säkerställande av marknadspriset på svenska styckdetaljer genom bland annat ursprungsmärkning och faktabaserad kommunikation om svensk djurhållning Ökad intäkt från charkråvaran genom ökad penetration av ursprungsmärkning intensifierat arbete med att skapa tillträde till de viktiga exportländerna; primärt Kina. Slakterierna själva bör säkerställa egen kompetens för en framgångsrik exportverksamhet 19

Nöt är också beroende av högt marknadspris på hemmamarknaden och förbättrade förutsättningar för export av slaktbiprodukter Kostnadseffektivitet I intervjuer beskriver beslutsfattare att kostnadseffektiviteten hos utvalda svenska anläggningar är i nivå med danska Produktivitetsrelaterade nyckeltal från företagen såsom antalet processade djur per anställd och operativa kostnader per anställd indikerar jämförbar kostnadseffektivitet som för danska och tyska företag Det är viktigt att förutsättningar för lika kostnadsnivåer säkerställs. Idag har till exempel svenska slakterier högre kostnader för köttbesiktning än europeiska konkurrenter Värdeeffektivitet Säkerställande av marknadspriset på svenska styckdetaljer och köttfärs genom bland annat ursprungsmärkning och faktabaserad kommunikation om svensk djurhållning Export av slaktbiprodukter är en viktig faktor för extrahering av värde ur nöt, dock är det inte lika viktigt som för gris 20

Fågel har inte samma uppenbara källor till effektivitetsförbättringar Kostnadseffektivitet De svenska företagen visar en jämförbar effektivitet med tyska och danska konkurrenter när det gäller processeffektivitet Jämfört med konkurrenter i andra länder har slakteriföretagen högre kostnader för livsmedelskontroll På grund av hårdare bedömningar av kontrollanterna blir det även högre antal kassationer vilket försämrar kostnadseffektiveten Värdeeffektivitet Slaktbiprodukter står för en ca 5% av hela djurets värde och exportmarknader som värderar detaljerna högre är stängda för svenska, danska och tyska leverantörer Största källorna till värdeeffektivitet är förädling mot färdiglagad mat och användning av biprodukterna som minkföda 21

Förädlingsindustrins påverkan på primärproduktionen är främst inom tre områden 1 2 3 Förmåga att betala avräkningspriser som säkerställer ekonomiskt hållbar primärproduktion De svenska slakteriernas förmåga att fortsätta betala ett högre avräkningspris för djur än konkurrenter i andra länder är beroende av möjligheten att få ut ett högre pris än importerat kött. Det är en riskabel strategi som är beroende på konsumenttrender och utveckling av de svenska konsumenternas köpkraft. Bedömningen som de som intervjuats gör är att konsumenttrender stödjer nuvarande utveckling medan tveksamheter råder kring framtida köpkraft Fågel har en prispress från importkonkurrens men lönsamheten i branschen pekar mot en fortsatt förmåga att upprätthålla hållbara avräkningspriser Förmåga att tillsammans med primärproduktionen utveckla branschen En ekonomiskt hållbar primärproduktion behöver specialiserad rådgivning, speciellt med tanke på det svenska regelverket. Dagens situation med en splittrad bransch leder till stagnation. Avel, semin och genetikverksamheten behöver samordnas för att nå kritisk massa och utvecklas tillsammans med förädlingsindustrin Det bedrivs ett betydande rådgivningsarbete från slakterierna och branschorganisationer Säkerställa möjligheter för primärproduktionen att få djur slaktade inom rimliga avstånd För gris finns det för närvarande lokal underkapacitet vilket påverkar vissa primärproducenter Nötslakterierna är mer geografiskt spridda och erbjuder rimlig täckning Uppfödarna är relativt väl centrerade kring slakterierna som har en väl utvecklad logistikapparat 23

Åtgärder för att säkerställa slakteribranschens konkurrenskraft 1 2 3 Förmåga att betala avräkningspriser som säkerställer ekonomiskt hållbar primärproduktion Myndigheter bör: 1) Intensifiera arbete med att skapa tillträde till de viktiga exportländerna; primärt Kina 2) Säkerställa konkurrensneutrala villkor exempelvis köttbesiktningsavgiften Branschen bör: Arbeta för att bibehålla marknadspriset på svenska styckdetaljer och charkråvara genom ursprungsmärkning och faktabaserad kommunikation om svensk djurhållning Slakterierna bör: säkerställa egen kompetens för en framgångsrik exportverksamhet Myndigheter bör: 1) Intensifiera arbete med att skapa tillträde till de viktiga exportländerna 2) Säkerställa konkurrensneutrala villkor exempelvis kassationsnivåer Förmåga att tillsammans med primärproduktionen utveckla branschen Myndigheter bör: Säkerställa utbildnings- och forskningsinsatser för kompetensbehov och innovation Branschen bör: 1) Samla rådgivningen för att nå kritisk massa och effektivitet i rådgivning* 2) Samordna Avel, semin och genetikverksamheten för att nå kritisk massa och utvecklas* Slakterierna bör: arbeta för långsiktigt hållbara leverantörsavtal med uppfödare Det bedrivs ett betydande rådgivningsarbete från slakterierna och branschorganisationer Säkerställa möjligheter för primärproduktionen att få djur slaktade inom rimliga avstånd Myndigheter och slakterier bör: beakta behovet av god geografisk täckning av slaktkapacitet för gris vid strukturförändringar Nötslakterierna är mer geografiskt spridda och erbjuder rimlig täckning Uppfödarna är relativt väl centrerade kring slakterierna som har en väl utvecklad logistikapparat *Utförs inom ramen för Svenska Köttföretagen AB 25

Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och frågeställningar Situationen för de svenska slakteriföretagen Konkurrenskraft i värdekedjan Hur påverkas den svenska primärproduktionen av slakteriföretagens konkurrenskraft? Åtgärder för att förbättra de svenska slakteriföretagens konkurrenskraft APPENDIX Köttproduktionens betydelse för landets ekonomi och förutsättningar för export Analys av värdekedjan för respektive produktionsslag 26

I absoluta ton slaktvikt överstiger Tysklands produktion stort Sveriges och Danmarks. Produktionstrenden i Sverige för fågel är svagt positiv medan trenden för gris och nöt är svagt negativ Grisproduktion per land ('000 ton slaktvikt) Nötproduktion per land ('000 ton slaktvikt) Fågelproduktion per land ('000 ton slaktvikt) År 2013: -96% 5 474 År 2013: -88% 1 106 År 2013: -91% 1 456 234 1 589 136 125 125 160 Sverige Danmark Tyskland Sverige Danmark Tyskland Sverige Danmark Tyskland År 2009 2013: År 2009 2013: År 2009 2013: 5.600 1.200 1.500 5.400 1.600 200 1.150 150 1.400 1.300 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 0 2009 2010 2011 2012 2013 0 2009 2010 2011 2012 2013 Sverige Danmark Tyskland Sverige Danmark Tyskland Sverige Danmark Tyskland Källa: Eurostat 27

I förhållande till BNP är Sveriges primärproduktion (gris, nöt och matfågel) och förädlingsindustri (köttprodukter) mindre än Danmarks och Tysklands Primärproduktion av gris som andel av BNP, % (MDR SEK), 2013 1 Primärproduktion av nöt som andel av BNP, % (MDR SEK), 2013 1 Primärproduktion av matfågel som andel av BNP, % (MDR SEK), 2013 1 Sverige 0,11% (42) Sverige 0,12% (4,4) Sverige 0,04% (1,6) Danmark 1,30% (28) Danmark 0,17% (3,7) Danmark 0,11% (2,4) Tyskland 0,27% (65) Tyskland 0,14% (34,1) Tyskland 0,08% (19,3) Förädlingsindustrin kött som andel av BNP % (MDR SEK) 2008 (avser bearbetning av kött och tillverkning av köttprodukter) 2 Sverige 0,76% (28) Danmark 2,05% (44) Tyskland 1,17% (278) 1 Källa: EU-Kommissionen, 2014 - Member States Factsheets for Agriculture and Rural development ) 2 Källa: Eurostat, Structural Business Statistics 28

Sverige är en stor nettoimportör av griskött till skillnad från Danmark och Tyskland som har en betydande export Svensk produktions-, konsumtionsbalans ('000 ton slaktvikt) 1 Dansk produktions-, konsumtionsbalans ('000 ton slaktvikt) 2 1 589-78% Tysk produktions-, konsumtionsbalans ('000 ton slaktvikt) 3 5 487-21% 1 154 4 333 +50% 1 240 232 116 348 349 Produktion Nettoimport Konsumtion Produktion Nettoexport Konsumtion Produktion Nettoexport Konsumtion 1 Källa: LRF Kött/Jordbruksverket 2 Källa: Eurostat (Produktion och konsumtion), Danish Pig Research center (Ca 85% av Danskt griskött exporteras) 3 Källa: Meatstat (Eurostat, EU Commission, GTIS, FAOSTAT, USDA) 29

Sverige är en stor nettoimportör av nötkött till skillnad från Danmark och Tyskland som har en liten import/export Svensk produktions-, konsumtionsbalans ('000 ton slaktvikt) 1 Dansk produktions-, konsumtionsbalans ('000 ton slaktvikt) 2 Tysk produktions-, konsumtionsbalans ('000 ton slaktvikt) 3 +98% 1 106-3% 36 1 070 249 +15% 126 123 131 19 150 Produktion Netto - import Konsumtion Produktion Netto - import Konsumtion Produktion Nettoexport Konsumtion 1 Källa: LRF Kött/Jordbruksverket 2 Källa: Statistics 2013 Beef - The Danish Agriculture and Food Council and Statistics Denmark 3 Källa: Agriculture and Horticulture Development Board 2013 30

Samtliga länder importerar fågel, men den svenska importandelen är betydligt större än Tysklands och Danmarks Svensk produktions-, konsumtionsbalans ('000 ton slaktvikt) 1 126 +54% 69 194 Dansk produktions-, konsumtionsbalans ('000 ton slaktvikt) 2 163 +7% 12 175 Tysk produktions-, konsumtionsbalans ('000 ton slaktvikt) 3 1 447 +4% 59 1 505 Produktion Nettoimport Konsumtion Produktion Nettoimport Konsumtion Produktion Netto - import Konsumtion 1 Källa: Svensk Fågel (Jordbruksverket och SCB) 2 Källa: Association of Poultry Processors and Poultry Trade in the EU Countries, Annual Report 2013 3 Källa: Meatstat (Eurostat, EU Commission, GTIS, FAOSTAT, USDA) 31

Sverige är ett litet exportland både räknat i absoluta tal och i andel av total produktion Total export ('000 ton slaktvikt) 2265 Total export ('000 ton slaktvikt) 332 Total export ('000 ton slaktvikt) 615 1 351 107 26 13 14 79 Sverige Danmark Tyskland Sverige Danmark Tyskland Sverige Danmark Tyskland Andel export av total produktion Andel export av total produktion Andel export av total produktion 11% 85% 41% 11% 82% 30% 11% 48% 43% Sverige Danmark Tyskland Sverige Danmark Tyskland Sverige Danmark Tyskland 1 Källa: LRF Kött/Jordbruksverket 2 Källa: Eurostat (Produktion), Danish Pig Research center (Ca 85% av Danskt griskött exporteras) 3 Källa: Meatstat (Eurostat, EU Commission, GTIS, FAOSTAT, USDA) 1 Källa: LRF Kött/Jordbruksverket 2 Källa: Statistics 2013 Beef - The Danish Agriculture and Food Council 3 Källa: Agriculture and Horticulture Development Board 2013 1 Källa: Svensk Fågel (Jordbruksverket och SCB) 2 Källa: Association of Poultry Processors and Poultry Trade in the EU, Annual Report 2013 3 Källa: Meatstat (Eurostat, EU Commission, GTIS, FAOSTAT, USDA) 32 32

Sveriges, Danmarks och Tysklands export av styckdetaljer är till stor del inom EU Exportländer för griskött 1 (Färskt, fryst, kylt kött) Sverige: 16 900 ton Polen 31% Nya Zeeland 20% Ryssland 12% Sydkorea 7% Övriga länder 31% Exportländer för nötkött 2 (Färskt, fryst, kylt kött) Sverige: 5005 ton Tyskland 60% Danmark 23% Finland 9% Hong Kong 3% Övriga länder 5% Exportländer för fågelkött 3 (Fågelkött och slaktbiprodukter) Sverige: 79200 ton Danmark 63% Storbritannien 5% Hong Kong 5% Holland 4% Övriga länder 19% Danmark: 1086 300 ton Tyskland 31% Polen 12% Japan 11% Storbritannien 9% Övriga länder 37% Danmark: 76048 ton Tyskland 39% Italien 14% Spanien 8% Frankrike 7% Övriga länder 32% Danmark: 78800 ton Sverige 23% Tyskland 11% Malaysia 11% Sydafrika 9% Övriga länder 46% Tyskland: 1726 500 ton Italien 19% Polen 11% Holland 10% Tjeckien 6% Övriga länder 54% Tyskland: 310638 ton Holland 24% Italien 15% Frankrike 17% Danmark 10% Övriga länder 35% Tyskland: 499000 ton Holland 25% Frankrike 9% Österrike 9% Storbritannien 7% Övriga länder 50% 1 Källa: International Trade Statistics, Färskt, kylt och fryst griskött, 2013 2 Källa: International Trade Statistics, Färskt, kylt och fryst nötkött, 2013 3 Källa: International Trade Statistics, Fågelkött och slaktbiprodukter, 2013 ; Jordbruksverket och SCB, Svensk export, 2013 33

Sveriges export av nöt och gris består främst av slaktbiprodukter till Danmark och Tyskland som i sin tur vidareexporterar till bl.a. Kina Andel ätliga slaktbiprodukter av total export (nöt, gris) 59% 17% 25% Sverige Danmark Tyskland Exportländer slaktbiprodukter SE, DK, TY (nöt, gris) Svensk export Ton % Tyskland 7591 32% Danmark 7440 32% Ryssland 2959 13% Hong Kong 2228 9% Singapore 709 3% Total 23484 100% Dansk export Ton % Kina 143179 58% Tyskland 20653 8% Hong Kong, 19195 8% Ryssland 17992 7% Sverige 9443 4% Total 246557 100% Tysk export Ton % Kina 121742 19% Holland 103876 16% Hong Kong 101771 16% Danmark 70356 11% Belgien 36200 6% Total 645093 100% 1 Källa: International Trade Statistics, Edible offals of red meat, 2013 34

På tio år har den svenska grisslakten gått ner med cirka 800 000 djur de stora slakterierna har minskat i både totalt antal och relativ andel av slakten och ökningen av småskaliga slakterier har inte kunnat kompensera för minskningen 4 000 000 Antalet slaktade grisar 3 500 000 3 362 671 3 000 000 2 500 000 92,7 % 2 541 045 2 000 000 88,1 % 1 500 000 1 000 000 500 000 0 7,0 % 0,3 % 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Total slakt Andel från stora Andel från medel Andel från små 9,0 % 2,9 % Antal slakterier 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Stora (> 90 000) 10 9 9 8 8 8 8 8 7 7 Medel(2 500-90 000) 9 9 8 7 5 3 3 3 4 4 Små (< 2500) 18 21 21 21 20 24 25 28 33 37 Källa: KCF + Jordbruksverket + egna beräkningar. Jordbruksverkets definition på småskalig grisslakt är slakt av högst 2 500 grisar årligen, medan en slakt över 2 500 grisar per år placerar anläggningen i gruppen storskaliga slakterier. Vi har därför lagt till en grupp medelstora slakterier med en slakt på mellan 2500 och 90000 grisar. 35

Antal grisar har minskat framförallt färre smågrisar Slaktsvin har gått ner från ca 1,3 miljoner vid EU-inträdet till 0,8 miljoner EU-inträdet Källa: Jordbruksverket 36

Antal grisföretag har också sett en kraftig nedgång en svag uppgång har dock skett de senaste två åren 37

Investeringsviljan har varit låg men är nu sakta på väg upp Antal förprövade djurplatser ses som en tydlig indikation på investeringsviljan inom grisnäringen 38

Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och frågeställningar Situationen för de svenska slakteriföretagen Konkurrenskraft i värdekedjan Hur påverkas den svenska primärproduktionen av slakteriföretagens konkurrenskraft? Åtgärder för att förbättra de svenska slakteriföretagens konkurrenskraft APPENDIX Köttproduktionens betydelse för landets ekonomi och förutsättningar för export Analys av värdekedjan för respektive produktionsslag 39

Värdekedjan för köttproduktion - nuläge Uppfödning Slakt Styckning Förädling/ chark Nötuppfödning är den minst konsoliderade verksamheten med stor andel producenter som driver uppfödning som biverksamhet till mjölkproduktion eller annan verksamhet vilket minskar möjligheterna till affärsdrivna effektivitetsprogram Ca 15000 uppfödare i landet Vissa möjligheter till skalekonomier men framförallt styrs kostnadseffektivitet av utnyttjandet (beläggning) av anläggningarna Växande möjligheter att utnyttja globala marknader för biprodukter såsom magar, senor och membran Biogas är en möjlighet istället för kostnad för destruering Större andel djur-anpassat arbete än grisstyckning och effektiviteter styrs av utbytet som beror på uppföljningssystem och skicklighet Gryende marknad för export av lågvärdiga produkter Chark är inte så viktig som källa till konkurrensfördel som för gris En stor del av nötdjuret (60%) går direkt till köttdisken Stor inhemsk konsumtion av nötfärs både genom DVH och de stora hamburgerkedjorna Grisuppfödningen är mer specialiserad än nöt och är mer mottaglig för övergripande effektivitetsprogram Högre konsolidering än nöt; 1200 grisbesättningar totalt där 20% står för 75% av produktionen Splittrad rådgivningsstruktur Stora möjligheter med global marknad för slaktbiprodukter som knorr, magar, strupar och artär Större möjligheter till skalekonomier i slakten än för nöt då volymerna är mer stabila och djurunderlaget är anatomiskt mer homogent än nöt Beläggning i styckningen är viktig källa till effektivitet tillsammans med effektiviteten i utbytet av djurkroppen Export av lågvärdiga produkter till marknader som Kina, Afrika och Sydamerika är en mycket viktig konkurrensfördel Förädlare av fläsktvåa som motsvarar 47% av grisen genom främst korv- och skinktillverkning Integrering framåt för slakt och styckningsföretagen erbjuder möjligheter för förädling av mindre värdefulla detaljer som till exempel pulled pork Den mest specialiserade och konsoliderade uppfödningen Utvecklad rådgivningsstruktur Tre slakterier och cirka 130 uppfödare står i stort sett för hela den svenska produktionen Mycket stora möjligheter till skalfördelar vilket visar sig i stor konsolidering av anläggningar Alltid integrerad med slakt En liten andel av den svenska produktionen av fågelkött går på export Biprodukter återanvänds eller exporteras Chark står endast för en liten del av förädlingen. Utvecklingen går mot färdigvaror för att öka förädlingsgraden 40

Försämrad konkurrenskraft Baserat på intervjuer med beslutsfattare inom förädlingskedjan har vi identifierat en negativ spiral som åtminstone delvis kan förklara den sämre konkurrenskraften för svensk köttproduktion (gris och nöt) 2. Ojämlik konkurrens - Svenska lagkrav ger dyrare livsmedelsproduktion 4. Producentstyrd marknad - Bristande konsumentfokus 6. Sjunkande volymer - I både industri och lantbruk 8. Låg investeringsvilja - I både industri och lantbruk 1. Sverige en livsmedelsnation? - Avsaknad av tydlig livsmedelsstrategi 3. Kultur från reglerad marknad - Bidragsdrivet istället för affärsdrivet 5. Låg efterfrågan i konsumentled - Bristande prisvärd kvalitet 7. Bristande framtidstro - Färre lantbrukare och färre djur Sämre konkurrenskraft För både industri och lantbruk 41

Förbättrad konkurrenskraft Förutsättningarna finns nu för att skapa en positiv spiral som förbättrar konkurrenskraften för svensk köttproduktion 7. Framtidstro & investeringsvilja - Fler affärsdrivna lantbrukare som får finansiering baserat på affärskalkylen 5. Stärka konsumentefterfrågan - Fortsätta lyfta fram produktionskvalitet och utveckla ännu bättre produktkvalitet 3. Exportsatsning - Exportavtal med länder utanför EU för samma möjligheter till export Bättre konkurrenskraft För både industri och lantbruk 6. Stigande volymer - I både industri och lantbruk för att möta upp efterfrågetrycket i Sverige och utlandet 4. Samverkande affärsutveckling - Hela livsmedelskedjan samarbetar kring produkt-, koncept- och marknadsutveckling 2. Jämlik konkurrens - Svensk nivå även för offentlig matupphandling 1. Sverige = Livsmedelsnation! - Tydlig satsning på att lyfta Sveriges fjärde största industri 42

Uppfödning Uppfödning Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark Effektivitet i relationen mellan uppfödare och slakterier Status hos svensk produktion Status jämförelseländer Slutsatser Danmark Tyskland Den svenska grisuppfödningen har haft en pressad lönsamhetssituation under flera år vilket har visat sig i låg investeringsvilja i effektivitetsförbättringar De svenska grisarna visar upp en högre varians i storlek och vikt än danska och tyska vilket minskar möjligheterna för skalekonomier och automatisering i slakteriet (se graf på nästa sida) Grisproduktionsrådgivningen och avelsarbetet, som drevs av slakterierna fram till år 2000, är splittrad i flera olika organisationer vilket leder till minskad utveckling av grisrådgivning* och grisavel** Avstånden till slakterierna är större än för jämförbara konkurrenter i Danmark och Tyskland Danska producenter är betydligt större och mer specialiserade till enbart grisproduktion vilket ger bättre förutsättningar för utveckling av produktionen tillsammans med slakterierna Betydligt mindre geografisk spridning underlättar logistik och sänker transportkostnad Tyska grisproducenter är i genomsnitt mindre och andelen stora gårdar är betydligt lägre än i både Sverige och i Danmark Den spridda svenska uppfödningen minskar möjligheter till effektiva transporter till slakteriet Det finns utvecklingspotential inom rådgivning *Källa: Handlingsplan för att öka svensk grisproduktion, 2014-06-09; Svenska Pig, som ägs av Svenska Köttföretag och intresseorganisationer, tar ansvar för att utveckla samordningen mellan nätverk av rådgivare och driver projekt för förbättrad rådgivning, bland annat Kunskapslyftet BAS och Kunskapslyftet SPETS **Svenska Köttföretagen AB samlar i ett nytt bolag svensk avel och livdjursverksamhet 43

Uppfödning Uppfödning Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark Effektivitet i relationen mellan uppfödare och slakterier Status hos svensk produktion Status jämförelseländer Slutsatser Danmark Tyskland Den svenska nötproduktionen på ca 15 000 uppfödare består till stor delar av uppfödare med få djur per gård och med stor geografisk spridning vilket försvårar transporteffektivitet, jämna inflöden till slakteriet och effektiv produktionsrådgivningen Djurunderlaget består till stor del av mjölkdjur där potentialen i köttproduktion inte utnyttjas till fullo Slakterierna har avvecklat den produktionsrådgivning som man tidigare erbjöd och köttrådgivningen är nu spridd på flera olika organisationer Större underlag av mjölkproduktion Mindre geografisk spridning ger lägre transportkostnader Sammanhållen rådgivningsstruktur Kooperativt ägda slakterier vilket skapar längre relationer mellan uppfödare och slakteri Mindre geografisk spridning och betydligt fler djur per hektar. (över 65 djur per 100ha jordbruksmark jämfört med Sveriges 40 djur*) Mindre Den spridda svenska produktionen med lägre antal djur per geografisk yta är en nackdel för effektiv rådgivning och effektiva transporter till slakteriet Enligt intervjuade personer från slakterier har mjölkproduktionen potential att utveckla affären för köttproduktion

Uppfödning Uppfödning Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark Effektivitet i relationen mellan uppfödare och slakterier Status hos svensk produktion Status jämförelseländer Slutsatser Danmark Tyskland Den svenska primärproduktionen av kyckling är betydligt mer konsoliderad och specialiserad än för nöt och gris; tre slakterier och cirka 130 uppfödare står för hela den svenska produktionen Uppfödarna är relativt väl centrerade kring slakterierna som har en väl utvecklad logistikapparat Uppfödarna är bundna till slakterierna med ettårskontrakt, men i praktiken är relationerna betydligt längre och intimare med högra grad av samutveckling mellan uppfödare och slakteri än för nöt och gris Uppfödarna är i Sverige, precis som i Danmark och Tyskland bundna till att ta dagskycklingar från slakteriet Det bedrivs ett betydande rådgivningsarbete från slakterierna och branschorganisationer Infrastruktur och relationer mellan uppfödare och slakterierna i Danmark är mycket lik de i Sverige Infrastruktur och relationer mellan uppfödare och slakterierna i Tyskland är mycket lik de i Sverige förutom en högre grad av bakåt-integration där slakterierna förutom egen produktion av dagskyckling även förser uppfödarna med vaccin och fodertillsatser De svenska slakterierna har en väl fungerande relation med uppfödarna och man är effektiv i jämförelse med de tyska och danska spelarna 45

Uppfödning Stordrift (volym) i primärproduktionen är inte ett krav för att uppnå hög produktionsvolym i slaktledet Danmark har mest stordrift i primärproduktionen inom samtliga djurslag, medan Tysklands besättningar är klart mindre än Sveriges i gris- och slaktkycklingsproduktion Genomsnittlig storlek på besättning (antal djur), år 2010 +191% Genomsnittlig storlek på besättning (antal djur), år 2010 +63% Uppfödning Genomsnittlig storlek på besättning (antal slaktkyckling, år 2010 +28% Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark 2 598 116 45 857 71 87 35 833 894 459 14 907 Sverige Danmark Tyskland Sverige Danmark Tyskland Sverige Danmark Tyskland Andel gårdar (%) med en besättning över 1000 djur, år 2010 30% 65% 15% Andel gårdar (%) med en besättning över 100 djur, år 2010 22% 33% 27% Andel gårdar (%) med en besättning över 100000 slaktkycklingar, år 2010 11% 14% 3% Sverige Danmark Tyskland Sverige Danmark Tyskland Sverige Danmark Tyskland Källa: Eurostat 46

Uppfödning Uppfödning Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark Besättningsstorlekar trend 2005-2010 Andel gårdar (%) med en besättning över 1000 djur, år 2005-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 % Trend: Ökad andel stordrift DK SE TY 2004 2006 2008 2010 Bakomliggande orsaker? - I SE & DK: Små gårdar har lagts ner i snabbare takt än stora. - TY: Antalet gårdar har minskat totalt, men antalet stora gårdar har ökat. - Trots ökad andel stordrift, är det bara Tyskland som indikerar en offensiv stordriftssatsning Andel gårdar (%) med en besättning över 100 djur, år 2005-2010 35 30 25 20 15 10 5 0 % 2004 2006 2008 2010 Trend: Ökad andel stordrift Bakomliggande orsaker? - Samtliga länder: Antalet gårdar minskar, medan antalet gårdar över 100 djur ligger ungefär konstant. - Trots ökad andel stordrift, verkar ingen offensiv stordriftssatsning finnas DK TY SE Andel gårdar (%) med en besättning över 10000 djur, år 2005-2010 15 10 5 0 % 2004 2006 2008 2010 Trend: Ökad andel stordrift DK SE TY Bakomliggande orsaker? - SE & DK: Antalet mindre gårdar minskar, antalet större gårdar konstant - TY: Antalet gårdar har halverats, antalet stora gårdar ökar - Trots ökad andel stordrift, är det bara Tyskland som indikerar en offensiv stordriftssatsning Källa: Eurostat 47

Slakt Styckning Uppfödning Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark Effektivitet i slakt och styckprocessen Status hos svensk produktion Status jämförelseländer Slutsatser Danmark Tyskland Kostnadseffektivitet Betydligt lägre totala volymer än i de danska och tyska slakterierna Produktionen i de svenska slakterierna har stadigt sjunkit sedan EU inträdet vilket skapar överkapaciteter och lägre kapacitetsutnyttjande av anläggningarna Även om det nationellt finns en överkapacitet på slakt finns det ett underskott för grisslakt i Mellansverige För att få upp volymerna tvingas ibland slakterierna betala överpris för gris som inte motsvarars av kvalitetsnivån Betydligt större volymer på de största slakterierna ger möjligheter för lägre fördelade fasta kostnader och högre automatiseringsgrad Stagnerande totala volymer men slaktkapaciteten har konsoliderats till nya större enheter Danska grisar visar en betydligt mindre storleksspridning vilket underlättar styckeffektivitet Något dyrare löneläge Betydligt större volymer på de största slakterierna ger möjligheter för lägre fördelade fasta kostnader och högre automatiserings-grad Svagt ökande volymer vilket skapar underlag för kontinuerliga investeringar i mer effektiva produktionsresurser Tyskland har ett något lägre löneläge än Sverige* och använder till stor del inhyrd personal från bl.a. Rumänien vilket ger en kostnadsfördel Det råder en överkapacitet på nationell nivå men regionala kapacitetsunderskott är en utmaning för primärproducenter Värdeeffektivitet Försäljning av slaktbiprodukter som knorr, fötter, öron och aorta på den globala marknad är inte så utvecklad som i jämförelseländerna, främst på grund av avsaknad av bilaterala handelsavtal, men även på grund av avsaknad av exportkompetens och insikter i importländernas konsumtion Användning av nya styckdetaljer som pulled pork lanseras sällan först i Sverige utan här ligger man efter andra länder i innovationskraft Möjligheter att använda slaktbiprodukter i biogasproduktion Danmark har väl utvecklad tradingverksamhet med kompetens och resurser i exportländerna samt förutsättningar i form av bilaterala handelsavtal med bl.a. Kina och länder i Sydamerika som är stängda för direktförsäljning från svenska producenter Tyskland har väl utvecklad tradingverksamhet med kompetens och resurser i exportländerna samt förutsättningar i form av bilaterala handelsavtal med bl.a. Kina och länder i Sydamerika som är stängda för direktförsäljning från svenska producenter Den lokala marknaden för bioenergi är betydligt mer utvecklad och har ett högre prisläge för energin De svenska slakterierna har en markant nackdel inom export av slaktbiprodukter(se separat analys) Den export av slaktbiprodukter som sker från Sverige sker i stor omfattning genom grossister Innovationstakten kan ökas för att bättre utnyttja styckdetaljer med lägre värde 48

Slakt Styckning De danska grisarna är har en betydligt mindre storleksspridning vid slakt Uppfödning Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark 49

Slakt Styckning Uppfödning Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark Svenska slakterier har inte samma möjligheter att exportera grisprodukter som danska slakterier Länder med bilateralt handelsavtal för gris med Danmark Länder med bilateralt handelsavtal för gris med Sverige Inom EU krävs inte bilateralt avtal. Där är villkoren lika för Sverige och Danmark Källa: Livsmedelsverket 50

Slakt Styckning Uppfödning Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark Effektivitet i slakt och styckprocessen Status hos svensk produktion Status jämförelseländer Slutsatser Danmark Tyskland Kostnadseffektivitet Låga volymer parat med hög varians i leveranser till slakterierna sänker möjligheterna till effektiv processdimensionering basbemanning krävs oavsett volym En stor andel av slakten utförs som legoslakt för att hålla uppe beläggningen på anläggningar Utjämning av veterinärkostnad och hårdare myndighetskontroll ger högre kostnader per djur för större slakterier än små Danmark har ett något högre generellt löneläge än Sverige och arbetar med fast anställd personal Enklare transportlogistik tack vare mindre geografisk spridning Tyskland har ett något lägre löneläge än Sverige och använder till stor del inhyrd personal från bl.a. Rumänien vilket ger en kostnadsfördel Enklare transportlogistik tack vare mindre geografisk spridning De svenska slakterierna har ett lönekostnadsläge som är högre än de tyska men lägre än de danska. Effektiviteten när utbytet räknas in torde vara konkurrenskraftig Värdeeffektivitet Försäljning av slaktbiprodukter, primärt magar men även senor och membran på den globala marknad är inte så utvecklad som i jämförelseländerna, främst på grund av avsaknad av bilaterala handelsavtal, men även på grund av avsaknad av exportkompetens och insikter i importländernas konsumtion Användning av nya styckdetaljer som oxkind lanseras sällan först i Sverige utan här ligger man efter andra länder i innovationskraft Möjligheter att använda slaktbiprodukter i biogasproduktion Danmark har väl utvecklad tradingverksamhet med kompetens och resurser i exportländerna samt förutsättningar i form av bilaterala handelsavtal med bl.a. Kina och länder i Sydamerika som är stängda för direktförsäljning från svenska producenter Tyskland har väl utvecklad tradingverksamhet med kompetens och resurser i exportländerna samt förutsättningar i form av bilaterala handelsavtal med bl.a. Kina och länder i Sydamerika som är stängda för direktförsäljning från svenska producenter Den lokala marknaden för bioenergi är betydligt mer utvecklad och har ett högre prisläge för energin De svenska slakterierna har en markant nackdel inom export av slaktbiprodukter (Se separat analys) Innovationstakten kan ökas för att bättre utnyttja styckdetaljer med lägre värde 51

Slakt Styckning Uppfödning Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark Svenska slakterier har inte samma möjligheter att exportera nötprodukter som danska slakterier Länder med bilateralt handelsavtal för nöt med Danmark Länder med bilateralt handelsavtal för nöt med Sverige Inom EU krävs inte bilateralt avtal. Där är villkoren lika för Sverige och Danmark Källa: Denmark statistics 52

Slakt Styckning Uppfödning Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark Effektivitet i slakt och styckprocessen Status hos svensk produktion Status jämförelseländer Slutsatser Danmark Tyskland Kostnadseffektivitet Slakt och styckprocessen är kontinuerlig med stora flöden och beläggning är en viktig faktor I princip använder alla stora kycklingslakterier utrustning från antingen Stork eller Mein och effektiviteten avgörs inte av tillgänglighet till teknologi Vissa merkostnader för bland annat veterinär och högre kassationskostnader har uppgivits Produktionen är jämförbar med den svenska Produktionen är jämförbar med den svenska, även om den största spelaren har en total volym som är ca tio gånger så stor som den största svenska spelaren Förutsättningarna finns för en kostnadseffektiv svensk produktion, även om skillnader i regler för förädlingsledet innebär vissa merkostnader Värdeeffektivitet Danmark och Tyskland exporterar fågel medan den svenska produktionen går i princip enbart till inhemsk konsumtion Förädling av styckdetaljer med fokus på bekvämlighet (ex minutkyckling) Biprodukter går till hundmat, minkmat och biogas Varken Danmark eller Tyskland har exporttillstånd till Kina vilken är den största marknaden för kycklingfötter Danmark har en större inhemsk minkproduktion vilken är en viktig möjlighet för fötter och inkråm Slakterierna är halal-godkända vilket möjliggör export till muslimska länder Saknar också exporttillstånd till Kina vilken är den största marknaden för kycklingfötter Export av slaktbiprodukter är viktig men eftersom den kinesiska marknaden som är ojämförligt störst är stängd även för konkurrentländerna är det inte en avgörande faktor 53

Slakt Styckning Uppfödning Slakt Styckning/ Förädling slakteri Förädling/ chark Svenska slakterier har inte samma möjligheter att exportera fågelprodukter som danska slakterier Länder med bilateralt handelsavtal för matfågel med Danmark Länder med bilateralt handelsavtal för matfågel med Sverige Inom EU krävs inte bilateralt avtal. Där är villkoren lika för Sverige och Danmark Källa: Livsmedelsverket 54