Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby

Relevanta dokument
Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Sida 2 av

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus

Room Service för en ko

Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder

Anett Seeman

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Transitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

När nötköttsföretaget växer 9. Management Sida 1 av 11

Nötköttsproduktion i Frankrike

Kvalitetskalv - Stallskolor

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Att börja. -med dikor

SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg

Suggorna har potential utnyttja den!

ExpertgruppTillväxtgrisar

Djurvård för naturvård. skötselråd för dikobesättningar

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

Identifiera dina kompetenser

Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige

Studie med amsuggor i svenska besättningar

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Djurhållning 5.4 Grisar

VÄLJ RÄTT AVELSTJUR. Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!?

Juverinflammation hos dikor en enkätstudie till djurägare

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

Arbetsmiljöverket Distriktet i Linköping Stefan Wistrand. Ny föreskrift

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Djurhållning inom lantbruket

Sivert Johansson. Miljö o klimat i djurstallar

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Samma celltal, nya bakterier?

Hullbedömning av får

Kalvens immunförsvar

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Djurhållning 5.2 Nötkreatur

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden Foto: Ulrike Segerström. ISSN Nr 2010:10

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström

Vallfoder som enda foder till får

Satsa på kalven. - den är framtiden. Publ. nr 2006:6. Foto: Maria Lindsäth

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Det här är vi. Vi är övertygade att det enbart är friska djur som trivs som ger bästa avkastningen, via: LUFT LJUS UTRYMME VILA UTFODRING VATTEN

En dag med djurskydd. Samtliga djurslag

Vasselpulver Fettrikt vasselpulver Dextros Monohydrat. Magnesium 0,2 % Salt 1,5 % Natrium 0,46 % Vitamin A IE/kg

Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning

Utfodring Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan,

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Egenkontroll Mjölkproduktion

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång

Kalvgömmor. i dikostallar.

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

Rörflen som foder till dikor

Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur

Sveriges bönder om djur och etik.

Identifiera dina kompetenser

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Ekologisk djurproduktion

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

mjölk och nöt producenter nr 4

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Kor och kalvar tillsammans

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från Bakom denna flik finns information om och plats för:

LANTBRUKSDJUR. Ämnets syfte

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Frånvaro. Dödsfall. Tjurar som orsakat dödsfall. Kor som orsakat dödsfall Säker Djurhantering. 1-3 dagar 22% 4-14 dagar 36% 14 dagar 42%

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox

Resurseffektiv utfodring av dikor

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

Nu är det lamningstider

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.

Veterinär Tomas Häggvik, Mellersta Österbottens miljöhälsovård 1 (15)

Transkript:

Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby

Mitt bollplank Intervjuer 10 besättningar 5 veterinärer 30-250 kor Bruks- och avelsbesättningar Korsning och Renras Inomhus och utomhuskalvning

5 åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar Mål Vad tycker ni Mina fem åtgärder Viktigast

Mål En avvand kalv per betäckt diko (0,9-0,95 kalvar/betäckt diko och år) Alla ska bli dräktiga (60 dagar 98%) Alla ska kalva med levande kalv Alla ska avvänja levande kalv Kalvning vid tänkt tid på året (12månadersintervall) Funktionella moderdjur och avelstjur Produktiva moderdjur Rätt inkalvningsålder (Lagom tillväxt) Djur till slakt vid rätt tid, i rätt vikt och form KAP 16/17 Kalvdödlighet Renrasiga 2,7+1,4=4,1% Korsningar 2,4+1,1=3,5 %

Vad tycker ni är viktigast?

Supersvårt! Allt hänger ihop, vart börjar man? Hull Lynne Lagom mjölk Klara sig själva Lättjobbat Goda modersegenskaper Rätt ras Tomtid Kort kalvningsperiod Rent Kalvgömma Torrt Avelstjur Lätta kalvningar En levande avvand kalv Väl förberett Förberett för att hjälpa till Vitaminer o mineraler Vatten Foder Gruppering Lära sig nytt Bra tillsyn Kalvgömma

Mina 5 Tillsyn- Lägg krut på kalvningen Råmjölk- Ge kalven bästa möjliga start Torrt och rent Stressfritt Minimera smittspridning

Tillsyn och rätt insats tidigt

Rätt djurskötare Rätt djurskötare gör hela skillnaden Intresse och kunskap Djuröga Engagemang Gör rätt saker!

Övervakad kalvning Kon kalvar i avskildhet om hon kan välja Öppningsfas 2-8 timmar normalt Utdrivningsfas ½-4 timmar Starka krystvärkar Plats Avskild men lättåtkomlig Renaste platsen i stallet! Ren miljö ren ko bra råmjölk frisk kalv Förbered för att hjälpa till Långdragna kalvningar försvagar kalven som dricker mindre råmjölk Kom ihåg kon

Hjälp rätt kalvar, hitta de som avviker Övervakning Hjälp till i tid- tidigt, minimerar arbetsinsats Ha rutiner- vad som ska göras Planera i förväg och förbered så att det går lätt att hjälpa till Kolla sugreflex Mycket mjölk-juverstudien

Råmjölk Bra råmjölk tidigt och i tillräcklig mängd- övervakning Koll så att de diar Koll när de diar- svåra kalvningar Råmjölk och immunitet

Råmjölk är mer än bara antikroppar! Foley & Otterby, 1978 *Roy et al. 1970 **Pavlata et al. 2004

Faktorer som påverkar kalvens upptag 1. Tid Utfodring direkt efter födseln ger tidigt och effektivt skydd 2. Kvalitet 3. Volym 4. Hygien Fisher et al. 2018

Torrt, rent och dragfritt Så torrt att du kan sätta dig ner utan att bli blöt Ren miljö Ren kalvningsyta Rena kor vid kalvning och under digivning Kalvgömma Årlig rengöring Tomtid Dragfritt Luftrörelse 0,2-0,5 m/s Bra luft Ammoniak 0 ppm, Koldioxid 380 ppm, Organiskt damm 0 mg/m³, Relativ luftfuktighet: 60-75%

Stressfritt Utrymme- alltid extra plats Högdräktighet Kalvning, kalvar i grupp Band ko-kalv Kalvgömma Gruppstorlek & trängsel Omgruppering Fodertillgänglighet Mineralfoder tillgänglighet Foderbyten Tillväxthastighet Betessläppning Transport Sjukdom Värme och kyla. Avvänjning- gradvis 7-14 månaders ålder, ofta abrupt

Minimera smittor Minimera smittor Torrt rent Samma ålder på kalvarna Undvik omgrupperingar Köp inte in djur Karantän och rätt tid på året om ni måste från så få besättningar som möjligt

Inte raketforskning Många samverkande faktorer Sunt förnuft och hårt arbete Torrt, rent, dragfritt Övervakning Hjälp insatt i rätt tid Smittskydda besättningen