Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26

Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2019. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Marsprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med februari 2015. Beräkningarna slutfördes den 17 mars 2015. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 43 50 Datum: 2015-03-27 Dnr: 5.3-117/2015 ISBN: 978-91-7249-363-6 Tryckeri: Edita Västerås 2015

Sammanfattning Underskotten i de offentliga finanserna är stora och marginalerna till utgiftstaken små. Beaktar man behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler finns det i närtid endast ett begränsat utrymme för nya beslut om utgiftsökningar. Konjunkturen stärks Tillväxten i ekonomin blir starkare i år än förra året även om det första kvartalet blir svagt jämfört med den kraftiga ökningen under fjärde kvartalet 2014. Det är en stigande global tillväxt och därmed starkare export, i kombination med en dämpning av importen som framför allt förklarar uppgången under året. Den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar fortsätter att öka i god takt även om investeringstakten sjunker till följd av tillfälligt höga investeringar under 2014. Återhämtningen i ekonomin fortsätter under kommande år och tillväxttakten är hög både 2016 och 2017. Därefter avtar den då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande. Då aktiviteten i ekonomin stiger väntas efterfrågan på arbetskraft vara fortsatt hög och antalet sysselsatta ökar med i genomsnitt drygt 1 procent per år 2015 2017. Arbetskraften fortsätter också att öka starkt men inte lika starkt som sysselsättningen, vilket innebär att arbetslösheten, som har legat runt 8 procent ända sedan 2011, börjar sjunka. Inflationen är mycket låg för närvarande och väntas förbli låg under hela 2015 och 2016. Därmed väntas räntorna ligga kvar på låga nivåer under lång tid 1. Starkare konjunktur och skattehöjningar stärker inkomsterna i år Förra året ökade den offentliga sektorns skatteintäkter relativt svagt till följd av skattesänkningar och en dämpad underliggande utveckling för kon- 1 Beräkningarna låstes den 17 mars. Den 18 mars sänkte Riksbanken reporäntan till -0,25 procent. sumtionsskatter som moms och energiskatt. I år leder en starkare konjunktur till en snabbare ökning av intäkterna från skatt på arbete, bolagsvinster och konsumtion. Därtill ökar skatteintäkterna som ett resultat av höjd kommunalskatt samt skattehöjningar på tobak, alkohol, energi och personbilar. Även begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande bidrar till ökade skatteintäkter. Hushållens kapitalskatter ökade kraftigt förra året. Den höga nivån förklaras av stora kapitalvinster och utdelningar samt att sänkta utlåningsräntor har lett till att hushållens ränteavdrag är låga, trots att hushållens skulder har växt snabbt. Ränteavdragen fortsätter sjunka något i år men ökar därefter i takt med att räntorna och skulderna stiger. Hushållens kapitalvinster väntas ligga kvar på en hög nivå i år, till följd av de senaste årens börsuppgång och stigande bostadspriser. Även utdelningarna väntas vara fortsatt stora. Nästa år sjunker de bland annat som en följd av att sparandet i investeringssparkonton, som schablonbeskattas med statslåneräntan, väntas fortsätta öka i en snabb takt. Det dämpar skatteintäkterna på kort sikt då räntan är låg. Den låga statslåneräntan sänker också avkastningsskatten, som tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar. Statens övriga inkomster är dämpade i år till följd av fortsatt låga utdelningar från LKAB och Vattenfall samt låga EU-bidrag. Kommande år stiger utdelningarna medan Riksbankens inlevererade överskott sjunker kraftigt för att utebli helt från och med 2017. Utgifterna ökar måttligt totalt sett Utgifterna på budgetens utgiftsområden, exklusive räntor, ökar totalt sett måttligt under hela prognosperioden. Men det är stor variation mellan olika utgiftsområden. Den största ökningen står barnbidrag och föräldraförsäkring för, som en följd av fler barn och ökad medelersättning.

Utgifterna för migration och integration ökar kraftigt i år och de kommande två åren till följd av ett mycket stort antal asylsökande. I slutet av prognosperioden minskar antalet asylsökande och utgifterna sjunker. Även utgifterna inom ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, som är det största utgiftsområdet, ökar mycket i år då sjukpenningdagarna fortsätter stiga till följd av fler och mer långvariga sjukfall. Antalet personer som får sjukersättning fortsätter däremot att minska eftersom strikta regler gör att inflödet i systemet är lågt samtidigt som utflödet är högt då många med sjukersättning ålderspensioneras. Inom arbetsmarknadsområdet minskar utgifterna under hela prognosperioden som en följd av att arbetslösheten sjunker. Utgifterna för statsskuldsräntorna, avgiften till EU och Riksgäldskontorets nettoutlåning varierar kraftigt under prognosperioden, bland annat till följd av tillfälliga effekter. Det gör att de totala utgifterna på statens budget också skiftar mycket mellan åren. Statens lånebehov minskar men det är fortsatt stort de närmaste åren Saldot på statens budget går från -72 miljarder kronor 2014 till -63 miljarder kronor i år. Lånebehovet minskar därmed även om det är fortsatt stort. Kommande år fortsätter saldot att förbättras när inkomsterna ökar i takt med BNP samtidigt som utgifterna ökar måttligt. Underskott i de offentliga finanserna under hela prognosperioden Det blir underskott i de offentliga finanserna under hela prognosperioden. Förra året uppgick underskottet enligt det preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna till 81 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,1 procent av BNP. Men ESV bedömer att skatteintäkterna för 2014 blir cirka 10 miljarder kronor högre än vad Nationalräkenskaperna redovisat och att utfallet sannolikt kommer att revideras. Även i år visar de offentliga finanserna ett betydande underskott på 69 miljarder kronor, motsvarande 1,7 procent av BNP. Givet att inga ofinansierade reformer genomförs minskar underskotten successivt under prognosperioden till följd av återhämtningen i ekonomin i kombination med en måttlig ökning av utgifterna. Underskotten leder till att den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, ökar under hela prognosperioden. Mätt som andel av BNP sjunker den däremot från och med nästa år, efter att ha ökat sedan 2012. Det är framför allt i staten som det finansiella sparandet visar stora underskott de närmaste åren men ett litet överskott väntas 2019. Det beror framför allt på att utgifterna inom vissa utgiftsområden ökar mycket de närmaste åren. Kommunsektorns finansiella sparande väntas visa ett underskott på 20 miljarder kronor i år. Resultatet, som är det saldo som kommunernas balanskrav baseras på och därmed är det som avgör hur stort budgetutrymme kommunerna har, visar däremot ett överskott på 14 miljarder kronor. Den stora skillnaden mellan dessa mått förklaras av att investeringarna har ökat kraftigt de senaste åren och väntas vara fortsatt höga i år och kommande år (hela investeringen ingår i det finansiella sparandet men resultatet påverkas endast av avskrivningarna). Konsumtionen ökade också kraftigt förra året och väntas fortsätta att öka mycket i år, dels för att det demografiska behovet blir allt större, dels för att en stark inkomstökning möjliggör en förstärkning utöver det demografiska behovet. Inkomsterna fortsätter att öka starkt framöver och därmed kan också konsumtionen fortsätta öka. Både resultatet och det finansiella sparandet sjunker något under prognosperioden. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visade 2014 ett överskott på 6 miljarder kronor, motsvararande 0,1 procent av BNP, enligt det preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna. I år väntas ett litet överskott medan det blir underskott från och med nästa år. Att sparandet var positivt 2014, liksom det blir i år, beror främst på att de genomsnittliga pensionerna sjönk 2014 och endast ökar svagt i år. Från 2016 ökar pensionerna betydligt snabbare.

Överskottsmålet nås inte Målet om 1 procents överskott i de offentliga finanserna nås inte under prognosperioden. För att målet ska nås krävs utgiftsminskningar och/eller skattehöjningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. Överskottsmålet infördes år 2000 och det ackumulerade finansiella sparandet kretsade under många år kring målet om 1 procents överskott. De senaste åren har det skett en märkbar försvagning och från 2014 är sparandet i genomsnitt drygt 0,5 procentenheter lägre än målet. Det ackumulerade sparandet 2000 2019 uppgår till 0 procent av BNP. Liten marginal till utgiftstaket i år Utgiftstaken klaras samtliga prognosår. Beaktar man behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler finns det endast ett begränsat utrymme för nya beslut om utgiftsökningar. Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP, fasta priser, proc. utv. 6,0 2,7-0,3 1,3 2,1 2,8 2,7 2,3 2,1 1,9 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 5,7 2,7 0,1 1,3 2,3 2,6 2,5 2,5 2,2 2,0 Hushållens konsumtion, proc. utv. 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,5 2,6 2,1 2,0 2,0 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,3 0,8 1,1 0,7 1,9 1,9 1,0 0,2 0,4 0,4 Investeringar, proc. utv. 6,0 5,7-0,2-0,4 6,5 3,2 5,4 4,8 3,6 2,9 Lager, bidrag till BNP-förändringen 2,1 0,5-1,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. 11,9 6,1 1,0-0,2 3,3 4,3 4,5 4,6 4,6 4,6 Import, proc. utv. 12,8 7,3 0,5-0,7 6,5 3,9 4,9 4,7 4,7 4,7 Real disponibel inkomst, proc. utv. 1,6 4,1 3,8 2,1 2,7 1,6 2,1 2,0 2,1 1,6 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,9 5,0 7,8 7,9 8,2 7,4 6,9 6,8 6,9 6,5 Lönesumma, proc. utv. 3,0 5,4 3,7 2,4 3,7 4,1 3,8 4,2 4,2 4,0 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,0 2,0 0,7 0,3 1,8 1,3 0,9 0,9 0,8 0,6 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,6 7,3 7,0 6,9 6,8 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr -1,0-2,9-34 -52-81 -69-62 -59-52 -33 Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 0,0-0,1-0,9-1,4-2,1-1,7-1,5-1,3-1,1-0,7 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 36,7 36,1 36,4 38,6 40,6 40,7 39,9 39,1 38,3 37,0 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,8 0,6 0,7 0,6 0,4 0,1-0,3-0,8-1,1-1,1 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,4 0,3 0,4 0,3 0,1-0,2-0,3-0,6-0,8-1,0 Sjuårsindikatorn 0,2-0,5-1,0-1,1-1,3-1,4-1,4 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,2-0,2-0,7-0,9-1,1-1,2-1,3 Konjunkturjusterat sparande -0,2-0,3-0,2-0,9-1,8-1,6-1,4-1,3-1,1-0,7 Statsskuld, proc. av BNP 31,6 29,4 30,2 32,8 34,5 34,4 33,4 32,5 31,5 30,0 Skattekvot, proc. av BNP 43,2 42,5 42,6 42,9 42,7 42,7 42,5 42,6 42,6 42,7 Totala utgifter på statens budget, mdkr 781 805 812 921 862 883 879 905 929 944 Takbegränsade utgifter, mdkr 986 989 1 022 1 067 1 096 1 111 1 143 1 179 1 209 1 235 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 223 222 238 257 258 268 286 303 317 332 Marginal till utgiftstaket, mdkr 38 74 62 28 11 14 20 31 41 Budgetsaldo, mdkr -1 68-25 -131-72 -63-29 -23-7 16 Engångseffekter på statens budget, mdkr 23 36 8-74 -14-6 -3-6 -3 0 Underliggande budgetsaldo, mdkr -24 32-33 -57-58 -57-26 -16-4 16 Källa: SCB och ESV

Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen... 7 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget... 13 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 13 2.1.1 Skatt på arbete... 14 2.1.2 Skatt på kapital... 15 2.1.3 Skatt på konsumtion... 17 2.2 Inkomsterna på statens budget... 18 3 Utgifterna på statens budget... 23 3.1 Migration (UO 8)... 25 3.2 Integration och jämställdhet (UO 13)... 26 3.3 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9)... 27 3.4 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10)... 28 3.5 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14)... 29 3.6 Statsskuldsräntor (UO 26)... 30 3.7 EU-avgiften (UO 27)... 32 3.8 Riksgäldens nettoutlåning... 32 3.9 Realekonomiskt fördelade utgifter... 34 4 Saldot på statens budget... 37 5 Offentliga finanser... 39 5.1 Offentliga sektorns finansiella sparande... 39 5.2 Statens finansiella sparande... 40 5.3 Kommunsektorns finansiella sparande... 41 5.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande... 43 5.5 Den offentliga skulden... 44 5.6 Jämförelse med andra prognosinstitut... 46 6 De budgetpolitiska målen... 49 6.1 Överskottsmålet... 49 6.2 Utgiftstaket... 50 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen... 51 8 Revideringar sedan föregående prognos... 53 Appendix... 57 Kontaktpersoner... 75 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 5

Förteckning över faktarutor Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga... 31 statsskuldsräntor... 31 Riksgäldens nettoutlåning... 34 Automatisk diskretionär finanspolitik (ADF)... 40 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp... 46 Indikatorerna för överskottsmålet... 49 Konjunkturjusterat sparande metod... 50 Engångseffekter... 67 Appendix Appendix 1. Volymer 2014 2019... 58 Appendix 2. Utgifter på statens budget 2014-2018, jämförelse med statens budget och föregående prognos... 59 Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2013 2018, jämförelse med föregående prognos och statens budget... 60 Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 2014 2019... 62 Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2010 2019... 63 Appendix 6. Finansiellt sparande i staten 2013 2019... 64 Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2014 2019... 65 Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2014 2019... 67 Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar 2014 2015... 69 Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2005 2019... 70 Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor 2010 2019... 70 Appendix 12. Utgiftstak och förändringar av dessa 2007 2018... 71 Appendix 13. Beräkningsförutsättningar 2014 2019... 72 Appendix 14. Hushållens disponibla inkomster 2012 2019... 73 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen 2 Konjunkturen stärks Sveriges BNP ökade fjärde kvartalet 2014 med hela 1,1 procent jämfört med det tredje kvartalet, vilket var mer än väntat. Offentlig konsumtion och bostadsinvesteringar fortsatte att öka starkt samtidigt som hushållens konsumtion vände från en svag ökning under tredje kvartalet. Även tillväxten i exporten tilltog. En hög inhemsk efterfrågan och stigande export bidrog till att importen fortsatte öka snabbt. Importen av tjänster och investeringar höjdes också av investeringar i forskning och utveckling som bedöms vara av engångskaraktär. Därmed väntas investeringarna och tjänsteimporten sjunka under första kvartalet 2015. Totalt sett väntas BNP-ökningen bli betydligt svagare det första kvartalet i år än det fjärde kvartalet 2014 då även vissa andra poster än investeringar i forskning och utveckling bedöms ha ökat tillfälligt starkt det fjärde kvartalet. Dessutom dämpas ökningstakten i bostadsinvesteringarna och offentlig konsumtion. Sett för helåret 2015 stiger dock tillväxttakten jämfört med 2014 som en följd av att konjunkturen tar bättre fart. Framför allt är det nettoexporten som vänder, från att ha sänkt BNP-tillväxten med drygt 1 procentenhet förra året till att höja den med 0,3 procentenheter i år. Investeringarna i näringslivet exklusive forskning och utveckling samt bostäder ökar också snabbare i år än förra året samtidigt som konsumtionen fortsätter att öka starkt. En stigande BNP-tillväxt ökar efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen väntas öka med närmare 1,5 procent i år. Det leder till att arbetslösheten, som i stort sett har legat konstant sedan 2011, börjar sjunka. De kommande två åren sker en fortsatt återhämtning i ekonomin och BNP ökar i ungefär samma takt som i år medan sysselsättningen ökar något långsammare. Därefter närmar sig ekonomin fullt resursutnyttjande, vilket leder till att BNPoch sysselsättningstillväxten dämpas. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden 1 127 1 096 1 066 1 035 1 004 973 942 912 881 850 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Procent Det finns fortfarande en stor risk att tillväxten blir svagare än väntat. Risken är framför allt kopplad till en sämre global konjunktur. I Europa kvarstår många strukturella problem och konjunkturen är bräcklig. Det finns också geopolitiska osäkerheter som kan påverka ekonomin mer än väntat. Den kraftiga ökningen av BNP under fjärde kvartalet kan dock vara ett tecken på att konjunkturen är starkare än väntat och att tillväxten för innevarande år är underskattad. Negativ ränta ända till fjärde kvartalet 2016 Trots relativt stark tillväxt i ekonomin och stigande, om än låg, inflation sänkte Riksbanken reporäntan till -0,1 procent, och aviserade att de skulle börja köpa statsobligationer, vid det penningpolitiska mötet i februari. I våra beräkningar ligger reporäntan kvar på -0,1 procent till fjärde kvartalet 2016. Därefter höjs den successivt när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 2 Beräkningarna låstes den 17 mars, dagen innan Riksbankens räntebesked. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 7

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Stigande efterfrågan på svenska exportvaror I USA är konjunkturåterhämtningen i full gång. I euroområdet är tillväxten fortfarande svag men framtidsutsikterna har ljusnat igen efter en svacka under slutet av förra året. I många tillväxtekonomier har tillväxttakten dämpats men den är fortsatt hög. Den globala konjunkturen stärks gradvis framöver, genom bland annat en expansiv penningpolitik i många länder, mindre åtstramande finanspolitik samt det kraftiga fallet i oljepriset. Framåtblickande indikatorer i USA och euroområdet tyder på en fortsatt förstärkning av tillväxten. Tillväxten i euroområdet gynnas också av den kraftiga försvagningen av euron mot flera valutor de senaste månaderna. I våra nordiska grannländer, som är viktiga exportmarknader, ser utsikterna sämre ut men totalt sett ökar ändå tillväxten på svenska exportmarknader. En ökad efterfrågan från omvärlden och en försvagning av kronan under det senaste året lyfter svensk export. Redan under fjärde kvartalet förra året noterades en tydlig uppgång i både varu- och tjänsteexporten enligt Nationalräkenskaperna. Uppgången bedöms till viss del vara tillfällig. Den samlade bilden av flera företagsundersökningar är att framtidsutsikterna har stärkts men att det ännu inte är något tydligt lyft i konjunkturen för exportföretagen och orderingången är fortfarande dämpad. Första kvartalet i år väntas exporten därför inte vara lika stark som under fjärde kvartalet förra året men för helåret 2015 ökar exporten mer än 2014. Nästa år tilltar tillväxten i exporten än mer då konjunkturen i Europa forsätter att förbättras och investeringarna tar ordentlig fart. Importen dämpas Samtidigt som exporten har ökat relativt svagt har den inhemska ekonomin utvecklats väl och därför har importen ökat betydligt mer än exporten. Därtill var tjänsteimporten tillfälligt hög det fjärde kvartalet 2014 som en följd av höga investeringar i forskning och utveckling som bedöms vara av engångskaraktär. Därmed sänkte nettot av utrikes handeln BNP-tillväxten med drygt 1 procentenhet 2014. De tillfälliga effekterna slår tillbaka i år samtidigt som exporten ökar starkare i förhållande till den inhemska efterfrågan. Det leder till att importen ökar långsammare än exporten och bidraget från nettoexporten blir positivt. Hushållens konsumtion fortsätter öka starkt Hushållens konsumtion ökade på bred front 2014 och steg med 2,4 procent. En stark tillväxt av hushållens disponibla inkomster till följd av bland annat fler sysselsatta, låg inflation, låga räntor och skattesänkningar var viktiga förutsättningar för en snabb ökning av konsumtionen. Den reala disponibelinkomsten ökade med 2,7 procent, vilket innebar att hushållen ändå fortsatte att öka sitt sparande under 2014 och sparkvoten ligger nu på en mycket hög nivå sett i ett historiskt perspektiv. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Trots en förstärkning av konjunkturen, en stark arbetsmarknad och goda inkomstökningar har hushållens framtidsförväntningar försämrats de senaste månaderna. Hushållens konfidensindikator föll under januari och februari och ligger nu under det historiska genomsnittet. Det är förväntningarna om framtiden, främst avseende Sveriges ekonomi, som är lägre än normalt. De låga förväntningarna kan ha en viss dämpande effekt på hushållens konsumtion under 2015. 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Å andra sidan är förutsättningarna för en stark konsumtionsökning relativt goda. Hushållens höga sparande och starka nettoförmögenhet, i kombination med en fortsatt god ökning av disponibelinkomsten och en sjunkande arbetslöshet talar för att konsumtionen fortsätter att öka starkt i år. Konsumtionen väntas därmed öka i samma takt i år som förra året, vilket innebär att sparkvoten sjunker något. Under 2016, när den europeiska konjunkturen stärks betydligt och svensk export därmed tar fart ordentligt, väntas hushållen bli mer optimistiska. Konsumtionstillväxten stiger då och sparkvoten fortsätter falla. Från 2017 växer konsumtion långsammare då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande och sparkvoten ligger då relativt stabilt. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Hushållens konsumtion 2,4 2,5 2,6 2,1 2,0 2,0 Offentlig konsumtion 1,9 1,9 1,0 0,2 0,4 0,4 Fasta investeringar 6,5 3,2 5,4 4,8 3,6 2,9 Lager 1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 3,3 4,3 4,5 4,6 4,6 4,6 Import 6,5 3,9 4,9 4,7 4,7 4,7 Nettoexport 1-1,1 0,3 0,0 0,1 0,2 0,2 BNP 2,1 2,8 2,7 2,3 2,1 1,9 BNP, kalenderkorrigerad 2,3 2,6 2,5 2,5 2,2 2,0 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Allt starkare investeringskonjunktur Investeringarna ökade med 6,5 procent 2014, vilket var starkare än väntat. Under fjärde kvartalet påverkades investeringarna kraftigt av tillfälligt höga investeringar i forskning och utveckling. Vad gäller den övriga investeringsutvecklingen var det främst bostadsinvesteringar och investeringar i kommunsektorn som ökade starkt under året samtidigt som maskininvesteringarna backade. Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka starkt under 2015, om än i en betydligt långsammare takt än under förra året. De kommunala investeringarna bedöms ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren, även om ökningstakten dämpas, för att därefter falla tillbaka då stora byggprojekt avslutas. De statliga investeringarna är låga i år då investeringarna i bland annat Citybanan fasas ut. Från och med nästa år ökar investeringarna starkt till följd av nya investeringar inom infrastruktur. Bland annat tar byggandet av Förbifart Stockholm fart. Sammantaget ökar investeringarna betydligt långsammare 2015 än 2014 till följd av de då tillfälligt höga investeringarna i forskning och utveckling och av att ökningstakten i bostadsinvesteringar och investeringar i kommunsektorn nu dämpas. Investeringarna i näringslivet exklusive forskning och utveckling samt bostäder ökar snabbare i år än förra året. Under 2016 tar investeringarna mer fart och de ökar fortsatt starkt under 2017. Därefter faller ökningstakten tillbaka till normala nivåer. Ökad efterfrågan på arbetskraft Sysselsättningen ökade med 1,4 procent, motsvarande 68 000 personer, 2014. Sysselsättningsgraden steg med 0,5 procentenheter, till 66,2 procent. Behovet av arbetskraft väntas vara fortsatt stort framöver, både inom tjänste-, kommun- och byggsektorn. Indikatorerna tyder också på en fortsatt stark ökning av antalet sysselsatta i år. Antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen har stigit och enligt olika företagsundersökningar har företagen expansiva anställningsplaner. Sysselsättningen väntas därmed fortsätta stiga snabbt i år. Arbetskraften fortsätter också att öka men inte lika snabbt som sysselsättningen. Det innebär att arbetslösheten, som legat runt 8 procent ända sedan början av 2011, börjar sjunka. Både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden, som har ökat med 1,5 respektive 1,8 procentenheter sedan 2010, fortsätter att stiga i år. Därefter bryts uppgången och sysselsättningsgraden ligger i stort sett konstant medan arbetskraftsdeltagandet sjunker något. Det beror bland annat på att sysselsättningen har återhämtat sig från svackan under finanskrisen och närmar sig en mer normal nivå samt att effekten av de politiska reformer som genomförts de senaste åren ebbar ut. Exempelvis bedöms jobbskatteavdragen ha haft en positiv effekt på utbudet av arbetskraft. En annan EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 9

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN anledning är att sammansättningen av befolkningen ändras. Utlandsfödda, som har ett lägre arbetskraftsdeltagande och lägre sysselsättningsgrad än inhemskt födda, ökar markant som andel av befolkningen. Andelen har ökat under lång tid men inte i lika stor utsträckning som antas för de kommande åren. Under prognosperioden består befolkningsökningen bland de arbetsföra enbart av utlandsfödda. I likhet med de som är födda i Sverige har sysselsättningsgraden bland de utlandsfödda ökat de senaste åren, framför allt bland de äldre. De har stått för 65 procent av sysselsättningsökningen 2013 och 2014. Eftersom antalet utlandsfödda ökar så mycket framöver, främst till följd av många asylsökande, och att det tar tid innan de kommer ut på arbetsmarknaden, bedöms ökningstakten i sysselsättningsgraden stanna upp under prognosperioden. Om den positiva trenden med stigande sysselsättningsgrad bland de som är födda utomlands, och även bland de som är födda i Sverige, fortsätter finns det potential för en högre sysselsättning än beräknat. Diagram 3. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Procent av befolkningen 67,5 67,0 66,5 66,0 65,5 65,0 64,5 Procent av arbetskraften 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 uppger att det råder brist på arbetskraft stigit, framför allt inom tjänstesektorn som har stått för den största sysselsättningsökningen de senaste åren. Det bedöms inte hämma sysselsättningsökningen i någon större utsträckning på kort sikt. Men att bristtalen stiger trots att arbetslösheten fortfarande ligger på en relativt hög nivå kan innebära att sysselsättningspotentialen är mindre än väntat och att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Inom vissa sektorer flaggas det redan nu för att bristen på rätt kompetens leder till flaskhalsar som dämpar sysselsättningsuppgången. Antalet arbetade timmar ökade mer än antalet sysselsatta förra året, bland annat till följd av tillfälliga effekter. Både i år och nästa år väntas medelarbetstiden i stället sjunka då sjukfrånvaron ökar. Det innebär att antalet arbetade timmar ökar långsammare i år än förra året. Efter 2016 är medelarbetstiden oförändrad. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP, fp 2,3 2,6 2,5 2,5 2,2 2,0 Produktivitet 0,4 1,3 1,6 1,6 1,4 1,4 Arbetade timmar 1,8 1,3 0,9 0,9 0,8 0,6 Medelarbetstid 0,3-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 1,4 1,4 1,0 0,9 0,8 0,6 Arbetskraft 1,3 1,0 0,7 0,6 0,6 0,5 Personer i program, tusental 191 191 178 171 169 167 Arbetslöshet, ILO 1 7,9 7,6 7,3 7,0 6,9 6,8 Öppen arbetslöshet 1,2 5,5 5,2 5,1 5,0 4,8 4,8 64,0 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Sysselsättningsgrad Arbetslöshet (höger axel) 5,5 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år. Källa: SCB och ESV men risk för vissa matchningsproblem Å andra sidan finns det risk att sysselsättningsökningen dämpas av att det uppstår matchningsproblem på arbetsmarknaden. Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft ökar har andelen företag som Eftersom antalet arbetade timmar ökar långsammare i år än förra året stiger produktivitetstillväxten. Ökningen i produktiviteten fortsätter ändå att vara låg sett i ett historiskt perspektiv och det bedöms inte bli något större lyft de kommande åren heller, efter den svaga utveckling som varit de senaste åren. 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Lönerna ökar långsamt Förra året ökade lönerna med 3 procent enligt preliminärt utfall från SCB:s konjunkturlönestatistik. Den underliggande ökningen var lägre eftersom en del av löneökningen är en statistisk effekt 3. I år väntas lönerna fortsätta öka måttligt. Löneökningen är dämpad till följd av det låga resursutnyttjandet i ekonomin. Både arbetsgivarnas och arbetstagarnas inflationsförväntningar är också låga, vilket dämpar lönekraven. Givet den låga inflationen ökar reallönerna med drygt 2 procent i år, trots låga nominella löneökningar. Under hösten inleds en ny avtalsrörelse. Låg inflation och låga inflationsförväntningar samt en svag produktivitetstillväxt talar för att avtalsökningarna blir relativt låga även för kommande avtalsperiod. Samtidigt kan den starka sysselsättningsökningen, som väntas leda till att arbetslösheten börjar sjunka och att bristtalen stiger, ha en viss press uppåt på lönerna. Sammantaget väntas därmed lönerna öka något snabbare 2016 än i år. Därefter tilltar ökningstakten när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. Både 2013 och 2014 visade löneökningen uträknat från lönesumman en betydligt lägre löneökningstakt än timlöneökningen enligt SCB:s konjunkturlönestatistik. Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de grundar sig på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. Vad den stora skillnaden 2013 och 2014 beror på är dock oklart. Därmed är det svårt att veta om den kommer att kvarstå innevarande år. Vi räknar med att lönerna enligt lönesumman kommer att öka i ungefär samma takt som lönerna enligt konjunkturlönestatistiken kommande år. Det får till följd att lönesumman, som är den viktigaste skattebasen, ökar snabbare i år än förra året trots att antalet arbetade timmar ökar långsammare och löneökningen enligt konjunkturlönestatistiken i stort sett är densamma. 3 Den statistiska effekten beror på ett urvalsbyte. Varje år byts en femtedel av urvalet ut. I år får bytet av urvalet stor effekt eftersom den tillkommande femtedelen har högre genomsnittslöner än den som lämnade urvalet. Löneökningstakten beräknas bli cirka 0,3 procentenheter högre till följd av urvalsbytet. Låg och långsamt stigande inflation Inflationstakten har stigit något de senaste månaderna men enligt KPI ligger den fortfarande runt 0 procent. Den underliggande inflationen, mätt enligt KPIF, där effekten av förändringar i bostadsräntor exkluderas, ligger högre än KPI. I februari var inflationen enligt KPIF närmare 1 procent. Exkluderas priserna på energi var inflationen 1,3 procent. Priserna på både importerade och inhemskt producerade varor och tjänster har stigit de senaste månaderna. Prisökningen på importerade varor och tjänster hänger sannolikt mest ihop med försvagningen av kronkursen under förra året som nu börjar synas i konsumentpriserna. Ett ökat kostnadstryck till följd av en låg produktivitet, och även höjda priser på vissa insatsvaror till följd av kronförsvagningen, har sannolikt bidragit till att höja priserna på inhemskt producerade varor och tjänster. Skattehöjningar på alkohol och tobak har också bidragit till att höja inflationen i år. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Timlön, KL 1 2,9 2,9 3,0 3,3 3,4 3,4 Timlön, NR 1 1,7 2,8 2,9 3,3 3,4 3,4 Lönesumma 3,7 4,1 3,8 4,2 4,2 4,0 KPI -0,2 0,2 1,0 2,1 2,9 3,1 KPIF 2 0,5 1,0 1,4 1,6 1,8 2,0 Prisbasbelopp, nivå 44,4 44,5 44,4 44,8 45,8 47,1 Reporänta, värde vid årets slut 0,00-0,10 0,25 1,25 2,75 3,25 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Till följd av att oljepriset har halverats sedan sommaren har priserna på drivmedel sjunkit kraftigt de senaste månaderna. Drivmedelspriserna har inte sjunkit lika mycket som oljepriset i dollar eftersom kronan samtidigt har försvagats mot dollarn. Dessutom har skatten på koldioxid höjts. Elpriset har också sjunkit vilket bidrar till att sänka inflationen. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 11

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Den underliggande inflationen väntas fortsätta stiga något under året men prisökningarna hålls tillbaka av en låg inflation i omvärlden, låga prisökningar på många råvaror och ett fortsatt lågt resursutnyttjande. Energipriserna kommer att trycka ner inflationen under hela 2015. KPIF väntas öka med 1,0 procent i år, vilket fortfarande är långt under Riksbankens inflationsmål. Även exkluderat energipriserna är inflationen en bit ifrån inflationsmålet. KPIF exklusive energi ökar med 1,4 procent. Nästa år stiger inflationstakten ytter ligare trots att prisökningarna på importerade varor då dämpas av att kronan förstärks mot både dollar och euro. Även 2016 är inflationen under inflationsmålet. Därmed bedöms Riksbanken vänta med att höja reporäntan ända till i slutet av 2016. Åren efter 2016 ökar den underliggande inflationen som en följd av att resursutnyttjandet i ekonomin stiger. KPI ökar mindre än KPIF både 2015 och 2016 till följd av fallande bolåneräntor. Därefter är förhållandet det omvända då bolåneräntorna höjs. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter I år ökar den offentliga sektorns skatteintäkter med 4,0 procent. En förbättring av konjunkturen i kombination med skattehöjningar leder till att intäkterna från skatt på arbete och konsumtion ökar mer än förra året. Inkomstskatterna ökar starkt i år till följd av att lönesumman stiger med över 4 procent, höjd kommunalskatt samt att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas. Även konsumtionsskatterna ökar betydligt starkare i år än förra året. Det förklaras främst av skattehöjningar på alkohol, tobak, personbilar och energi. Den underliggande utvecklingen för både moms och energiskatter är fortsatt svag i löpande priser. Intäkterna från skatt på kapital ökade mycket förra året då hushållens kapitalskatter steg till följd av höga utdelningar samt låga ränteavdrag. Även hushållens kapitalvinster var höga efter börsuppgång och stigande bostadspriser. I år ligger hushållens kapitalskatter kvar på en hög nivå. Avkastningsskatten minskar däremot då räntenivån sjunker till mycket låga nivåer. Skatten på bolagsvinster stiger även om den svaga utvecklingen i euroområdet fortsätter dämpa de svenska exportföretagens vinster. Sammantaget ökar därmed kapitalskatterna bara marginellt i år. Tabell 5. Skatteintäkter /procentuell förändring Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Skatt på arbete 972 994 1 043 1 090 1 142 1 192 1 241 Förändring 2,9 2,2 5,0 4,6 4,7 4,4 4,1 Skatt på kapital 173 193 195 193 203 214 229 Förändring 3,0 11,5 1,1-1,2 5,7 5,1 6,9 Skatt på konsumtion 461 474 494 512 528 546 565 Förändring 1,9 2,9 4,1 3,6 3,2 3,4 3,6 Totala skatteintäkter 1 618 1 670 1 737 1 800 1 879 1 958 2 040 Förändring 3,2 3,2 4,0 3,6 4,4 4,2 4,2 Underliggande förändring 1 3,7 4,2 3,5 3,6 4,4 4,2 4,2 Den underliggande ökningstakten för skatteintäkterna, det vill säga exklusive regeländringar, uppgår i år till 3,5 procent vilket är något svagare än de två senaste åren. Dessa år ökade skatteintäkterna rensat för skatteändringar med 4 procent per år. Nästa år ökar intäkterna med 3,6 procent. Antalet arbetade timmar ökar svagare än i år, vilket dämpar intäkterna från skatt på arbete. Samtidigt minskar skatt på kapital till följd av lägre avkastningsskatt och kapitalvinster. Däremot leder den förbättrade konjunkturen i Sverige och omvärlden till stigande bolagsskatter. Från 2017 medför den förbättrade konjunkturen att skatteintäkterna ökar drygt 4 procent per år. Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Staten 2,9 3,1 2,9 3,0 4,4 4,1 4,2 Kommunsektorn 3,7 3,5 5,2 4,4 4,5 4,4 4,2 ÅP-systemet 2,9 3,1 4,8 3,6 4,1 3,8 4,0 Skattekvot 1 42,9 42,7 42,7 42,5 42,6 42,6 42,7 Källa: SKV och ESV 1 Totala skatteintäkter i procent av BNP. Statens skatteintäkter ökar betydligt långsammare i år än övriga sektorers intäkter, trots genomförda skattehöjningar på konsumtion. Det förklaras främst av i stort sett oförändrade kapitalskatter. Både kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter ökar betydligt snabbare, främst beroende på att den huvudsakliga skattebasen, lönesumman, ökar med över 4 procent. Skattekvoten uppgår i år till 42,7 procent. Den ligger kvar på samma nivå i slutet av prognosperioden. Övergången till ett nytt system för Nationalräkenskaper (ENS 2010) som gäller från september 2014 medförde att BNP-nivån höjdes. Det innebar även att skattekvoten sjönk med cirka 1 procentenhet. Källa: SKV och ESV 1 Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländringar. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 13

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Aktuell prognos 3,4 3,1 4,9 4,5 4,5 4,4 4,2 Föreg. prognos 3,4 2,8 4,7 4,4 4,7 4,5 Fastställda 3,9 2,7 4,6 Underliggande utveckling 1 3,6 3,5 4,9 4,5 4,5 4,4 4,2 Källa: SKV och ESV 1 Utveckling exklusive regeländringar. ökar i år med 8 procent trots att inkomsterna endast ökar med 4 procent. Det förklaras framför allt av att den låga inflationen medför att både grundavdrag och skiktgränser ökar långsammare än lönerna. Diagram 4. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren 35 25 35 25 2.1.1 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör 60 procent av totala skatteintäkter och består av direkta och indirekta skatter. Den viktigaste skattebasen är lönesumman. 15 5-5 -15-25 -35 15 5-5 -15-25 -35 Skattehöjningar bidrar till en stark utveckling av de direkta skatterna i år De direkta skatterna på arbete ökar med 6 procent i år, till knappt 560 miljarder kronor. Den kommunala inkomstskatten ökar mer i år än förra året, med 5,3 procent. Det förklaras dels av höjd kommunalskatt, dels av att lönesumman och pensioner, som utgör de viktigaste skattebaserna, ökar mer än 2014. Skattepliktiga förmåner bidrar också till en starkare utveckling av den kommunala inkomstskatten. Den statliga inkomstskatten, som uppgår till drygt 10 procent av de direkta skatterna på arbete, Tabell 8. Hushållens skattereduktioner -45 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Jobbskatteavdrag HUS-avdrag Källa: SKV och ESV Direkta skatter på arbete Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Många skattereduktioner men få stora De totala skattereduktionerna uppgår i år till 234 miljarder kronor. Reduktionen för allmän pensionsavgift och jobbskatteavdraget står för drygt 90 procent av de totala reduktionerna. Reduktionen för allmän pensionsavgift ökar ungefär med lönesumman men medan ökningstakten för jobbskatteavdraget är något lägre. Reduktionen för reparation och ombyggnad, ROT, -45 Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Allmän pensionsavgift 81,1 85,1 86,8 89,1 93,5 97,5 100,8 104,2 108,3 112,3 116,8 121,8 126,8 Jobbskatteavdrag 40,5 53,5 65,2 76,8 80,4 83,6 85,8 100,2 103,4 105,5 108,4 112,0 115,9 ROT 9,4 12,5 13,3 13,8 14,9 16,9 18,6 19,5 20,1 20,7 21,3 RUT 0,1 0,4 0,9 1,3 1,7 2,1 2,6 3,1 3,4 3,8 4,2 4,6 5,0 Sjöinkomst 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Fastighetsavgift 0,3 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Gåvor till ideell verksamhet 0,2 0,2 0,3 0,3 Mikroproduktion förnybar el 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Installation av bredband 0,0 Totala reduktioner 122 139 163 180 189 197 205 225 234 242 250 260 270 Källa: SKV och ESV Anm.: Taxeringsutfallet finns endast för HUS-avdraget. Uppdelningen av HUS-avdraget på RUT och ROT har gjorts utifrån Skatteverkets löpande redovisning av reduktionerna. 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET uppgår under prognosperioden till cirka 20 miljarder kronor medan motsvarande för hushållsnära tjänster, RUT, uppgår till 3 5 miljarder kronor. I volym ökar RUT-tjänsterna mer än ROTtjänsterna. Skattereduktionen för sjöinkomst uppgår till cirka 50 miljoner kronor och minskar över tid. Reduktionen för fastighetsavgiften infördes 1996 och uppgår i år till 209 miljoner kronor. Skattereduktionen för gåvor beräknas förra året ha uppgått till 270 miljoner kronor. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 att den ska slopas från och med 2016. I år införs en reduktion för mikroproduktion av förnyelsebar el som beräknas uppgå till 170 miljoner kronor per år. Totalt sett ökar skattereduktionerna med 3,5 procent i genomsnitt per år under 2016 2019. Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman De indirekta skatterna ökar med 4 procent i år. Arbetsgivaravgifterna, som utgör den största delen av de indirekta skatterna, uppgår till knappt 500 miljarder kronor och ökar i takt med lönesumman. Nedsättningarna som till största delen består av nedsatta arbetsgivaravgifter för unga uppgår i år till 26 miljarder kronor. 2.1.2 Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Hushållens kapitalskatter är höga till följd av låga räntor Hushållens kapitalinkomster består av löpande kapitalinkomster och kapitalvinster som uppstår vid försäljning av tillgångar. De löpande kapitalinkomsterna beror dels på hushållens tillgångar och skulder, dels på ränte- och utdelningsnivån. Sedan år 2000 har såväl hushållens finansiella tillgångar som skulder ökat kraftigt. Det är framför allt banksparandet samt lån hos banker och bostadsinstitut som har ökat. Hushållens likvida tillgångar består av bankmedel, noterade och onoterade aktier, fonder, obligationer, kontanter och försäkringssparande. Avkastningen utgör skatteunderlag för hushållens kapitalskatter. Avkastningen från det individuella försäkringssparandet ingår däremot inte i underlaget för kapitalskatt utan schablonbeskattas med en avkastningsskatt. År 2014 uppgick hushållens totala lån till 3 259 miljarder kronor och skuldkvoten, lånen i förhållande till hushållens disponibla inkomster, till 165 procent. I år ökar hushållens lån med 5 procent och skuldkvoten ökar till 167 procent. Kommande år antas lånen öka med i genomsnitt knappt 4 procent per år. I diagram 5 visas utvecklingen av hushållens lån. Diagram 5. Hushållens lån och skuldkvot 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: SCB och ESV Hushållens lån, mdkr (vänster axel) Skuldkvot, totala lån som andel av disponibel inkomst Procent 200 175 150 125 100 Hushållens löpande kapitalinkomster utgörs av nettot av ränte- och utdelningsinkomster och avdrag för ränteutgifter. De löpande kapitalinkomsterna är historiskt höga under prognosperioden, vilket förklaras av att räntenivån är låg. Den låga räntenivån påverkar framför allt hushållens ränteutgifter. De två senaste åren har ränteutgifterna minskat som en följd av de sjunkande räntenivåerna. Även i år minskar utgifterna. Trots succesivt stigande skulder och räntenivåer är det först 2019 som nettot av de löpande kapitalinkomsterna blir lägre än 2013. Sparandet i investeringssparkonton ökar i snabb takt vilket minskar intäkterna från utdelningar och kapitalvinster. Det beror på att avkastningen inte är skattepliktig. Beskattningen sker istället med en schablonskatt, som beror på förmögenheten och statslåneräntan. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 15

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 9. Hushållens kapitalinkomster Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Utdelningsinkomster 50 61 55 55 62 72 63 73 76 71 71 71 71 Ränteinkomster bankmedel 19 25 10 6 15 17 16 13 7 7 15 27 36 Ränteinkomster obligationer 1 0 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 3 Schablonintäkt investeringsfonder 2 2 2 2 2 2 3 3 Schablonintäkt investeringssparkonton 1 2 6 4 5 9 13 23 Schablonintäkt uppskovsbelopp 3 3 3 3 4 4 5 5 5 5 5 5 Löpande kapitalinkomster 70 89 69 65 81 96 88 99 94 92 103 121 140 Avdrag för utgiftsränta m.m. -83-106 -80-72 -102-110 -98-91 -81-84 -98-124 -156 Netto löpande kapitalinkomster -13-16 -12-7 -21-14 -10 8 13 8 5-4 -16 Kapitalvinster, netto 168 90 87 114 107 97 112 142 135 123 129 135 142 Netto kapitalinkomster 155 74 75 107 86 83 102 149 148 132 135 132 126 Skatt på kapital, hushåll 50 26 25 35 29 28 32 47 47 42 43 42 41 Källa: SKV och ESV Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter. Den låga statslåneräntan innebär att schablonskatten i närtid är låg. Mot slutet av prognosperioden innebär dock den högre statslåneräntan att schablonintäkterna ökar snabbt. Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och ligger kvar på en hög nivå även i år till följd av den senaste tidens börsuppgång samt stigande bostadspriser. Kapitalvinsterna uppgår i år till 3,4 procent av BNP. Nivån är något lägre än 2014 men högre än den genomsnittliga andelen 1993 2013 på drygt 3 procent. För perioden 2016 2019 antas kapitalvinsterna understiga det historiska genomsnittet till följd av investeringssparkontot. Den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder väntas dock på sikt medföra högre kapitalvinster eftersom utdelningarna ökar fondförmögenheterna istället för att årligen delas ut. Företagens vinster ökar i år Företagsvinsterna, och därmed skatteintäkterna, ökade svagt 2014 och uppgick till 90 miljarder kronor. Bolagssektorn visade dock en splittrad bild. Bolagsrapporterna visade en fortsatt stark resultatförbättring för bankerna samtidigt som verkstadsindustrin gick betydligt svagare. År 2015 stiger aktiviteten i ekonomin något jämfört med förra året, vilket bidrar till att även företagens resultat och vinster ökar. Konjunkturinstitutets barometer indikerar att det nuvarande läget i näringslivet är starkare än det historiska genomsnittet. Det pekar mot en ökad produktion och försäljning för företag inom tillverkningsindustrin, byggsektorn, detaljhandeln och tjänstenäringarna. Uppgången i vinsterna är dock fortfarande måttlig jämfört med tidigare återhämtningsfaser, till följd av den fortsatt svaga utvecklingen på många av våra viktigaste exportmarknader i Europa. Företagens inkomstskatter stiger i år till 94 miljarder kronor. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen i omvärlden att skatteintäkterna från företagsvinster ökar med i genomsnitt knappt 5 procent per år. Som andel av BNP uppgår skatten på företagsvinster i år till 2,3 procent, andelen är därefter i stort sett konstant under prognosperioden. Tabell 10. Skatt på företagsvinster /Procent Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Intäkter 89 90 94 99 104 108 113 Förändring, (%) -0,6 1,1 4,5 5,4 4,6 44 4,3 Källa: SKV och ESV Låga räntor ger låg avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslånerän- 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET tan och livbolagens tillgångar. Under 2014 föll statslåneräntan till drygt 1,5 procent. Det medför att avkastningsskatten i år, som grundar sig på statslåneräntan föregående år, minskar till drygt 8 miljarder kronor. I år sjunker den genomsnittliga statslåneräntan ytterligare, vilket innebär att avkastningsskatten nästa år minskar till rekordlåga 5 miljarder kronor. Det innebär en halvering av skatteintäkten jämfört med 2014. En stigande räntenivå medför därefter att skatten stiger snabbt från och med 2017. Avkastningsskatten är mycket känslig för förändringar i räntenivån. En ändring av statslåneräntan med en procentenhet påverkar skatteintäkterna med 5 miljarder kronor. 2.1.3 Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Momsintäkterna ökar med 4 procent per år i genomsnitt Efter en ökning om 4,3 procent under 2014 stiger intäkterna från mervärdesskatt något långsammare i år, med 12 miljarder kronor motsvarande 3,5 procent. Den svagare ökningstakten beror framför allt på att bidraget från främst investeringar faller tillbaka. Investeringarna ökade starkt 2014 men betydligt långsammare i år. Hushållens konsumtion ökar däremot starkare i år. Åren 2016 och 2017 ökar intäkterna från mervärdesskatt med drygt 4 procent per år när både investeringarna och hushållens konsumtion växer relativt starkt. Därefter dämpas tillväxten när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. Momsintäkterna ökar med knappt 4 procent per år 2018 2019. Tabell 11. Mervärdesskatt /Procentuell förändring Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Intäkter 339 354 367 383 399 414 430 Förändring, (%) 2,7 4,3 3,5 4,4 4,2 3,9 3,8 Källa: ESV Energi- och koldioxidskatterna ökar i takt med BNP i år men minskar framöver I år ökar intäkterna då skatten på bensin och diesel har höjts förhållandevis mycket till följd av beslutade skattehöjningar samtidigt som elförbrukningen väntas öka jämfört med förra årets historiskt sett låga nivå. Därefter minskar intäkterna, trots att skattesatserna ökar. Det beror på att inblandningen av biodrivmedel, med betydligt lägre skattesatser, i diesel ökar samt att försäljningsvolymerna av bensin blir lägre. Totalt sett minskar intäkterna med 0,2 procent av BNP under prognosperioden. Diagram 6. Skatteintäkter från energi- och koldioxidskatter 70 60 50 40 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: ESV Energi- och koldioxidskatt Andel av BNP Procent Energi- och koldioxidskatterna indexeras årligen med KPI-förändringen. Eftersom KPI ökar snabbare mot slutet av perioden ökar intäkterna något 2018 och 2019. Inblandningen av biodrivmedel i diesel ökar inte i samma höga takt i slutet av perioden, vilket också bidrar till att intäkterna ökar. Den automatiska indexeringen har under perioden 2000 2015, inneburit skattehöjningar på totalt 1,02 kronor per liter bensin. I år höjdes skatten mer än vad den automatiska indexeringen hade föranlett då skattesatserna beslutades lång tid i förväg utifrån en prognostiserad KPI-förändring. Totalt har skatten höjts med 42 öre till följd av aktiva beslut, vilket innebär att skatten sammanlagt har höjts med 1,44 kronor. I realiteten har dock energi- och koldioxidskatterna på bensin 2,1 1,8 1,5 1,2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 17

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET bara höjts med 1,14 öre per liter sedan 1999. 4 Eftersom inblandningen av biodrivmedel (etanol), med betydligt lägre beskattning, ökat har skatten per liter bensin reducerats. Fram till 2019 höjs skatten med ytterligare 35 öre per liter till följd av indexeringen. Energi- och koldioxidskatterna har höjts mer på diesel än på bensin under perioden 2000 2015. Skatten per liter diesel har höjts med 75 öre till följd av indexeringen och med ytterligare 1,67 kronor per liter till följd av aktiva beslut. Sammantaget under perioden har skatten därmed höjts med 2,42 kronor per liter. Fram till 2018 minskar skatten per liter diesel till följd av att inblandningen av biodrivmedel ökar samtidigt som indexeringen med KPI ger förhållandevis låga skattehöjningar. Måttlig ökning av tobak- och alkoholskatt Skatteintäkterna från tobak och alkohol uppgår i år till knappt 26 miljarder kronor. Det motsvarar 1,5 procent av de totala skatteintäkterna. Skatten på tobak och alkohol baseras på såld kvantitet och inte på försäljningspriset. Jämfört med föregående år ökar skatterna med 1,4 miljarder kronor på grund av skattehöjningar på både tobaksprodukter och alkohol. Volymökningen på alkohol bedöms bli måttlig under prognosperioden, liksom den har varit de senaste åren. Det är främst försäljningen av vin som ökar. Samtidigt fortsätter tobaksförsäljningen sjunka något. En svag volymutveckling gör att skatteintäkterna ökar mycket måttligt under prognosperioden. Utökad trängselskatt i Stockholm nästa år År 2015 uppgår de totala skatterna på vägtrafik till 19 miljarder kronor. Fordonsskatt står för den största andelen. I år ökar skatterna med knappt 2 miljarder kronor, främst på grund av skattehöjning på personbilar. Nästa år kommer trängselskatten i Stockholm att höjas samtidigt som trängselskatt även införs på Essingeleden. Detta medför ökade skatteintäkter om 0,6 miljarder kronor. Intäkterna från trängselskatter i Göteborg och Stockholm uppgår under prognosperioden till 2,5 miljarder kronor per år 5. Skatt på vägtrafik utgör 1 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna fortsätter att öka under prognosperioden men i likhet med flertalet punktskatter minskar den som andel av BNP eftersom skattesatserna inte indexeras i samma takt. 2.2 Inkomsterna på statens budget Inkomsterna på statens budget utgörs av de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Inkomsterna är de skatter som betalas in ett visst år medan intäkterna är de skatter som avser ett visst år. Statens övriga inkomster uppgår i år till 50 miljarder kronor. Dessa inkomster varierar kraftigt över tiden, då det enskilda år kan förekomma stora försäljningsinkomster. Även statens aktieutdelningar från hel- och delägda bolag varierar mycket mellan åren. Den senaste tioårsperioden har aktier i TeliaSonera och Nordea sålts. Dessutom har bolagen Vin&Sprit, Vasakronan, Vectura, Bostadsgaranti samt delar av Apoteket och Bilprovningen sålts. I övriga inkomster ingår dessutom Riksbankens och affärsverkens inlevererade överskott, finansieringsavgift från a-kassor, återbetalning av äldre studiemedel, statliga pensionsavgifter samt bidrag från EU. Skatteinkomsterna är högre än skatteintäkterna i år På grund av förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster annorlunda än statens skatteintäkter. I år är statens skatteinkomster 5 miljarder kronor högre än skatteintäkterna, främst beroende på uppbördsförskjutningar. Statens skatteinkomster ökar i år med 47 miljarder kronor, medan skatteintäkterna endast ökar med 24 miljarder kronor. Det förklaras framför allt av betalningsförskjutningar till andra sektorer. De påverkas av slutregleringar av skatt till kommuner och landsting, men även på en tidsmässig 4 Detta avser genomsnittet för bensin med miljöklass 1. Eftersom bensin kan innehålla olika mycket biodrivmedel kan skatten per liter bensin, inklusive biodrivmedel, variera något. Det samma gäller skatten per liter diesel. 5 Nettot av trängselskatterna är emellertid lägre eftersom skatterna i vissa fall är avdragsgilla kostnader i den årliga inkomsttaxeringen. 18 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015