Till: Miljö och Stadsbyggnadsförvaltningen, 5A Stadsbyggnad, 681 84 Kristinehamn. Ett särskilt ungdomshem planeras inom Kristinehamns tätort, ett planförslag har presenterats och det har inbjudits till synpunkter på detta. Följande synpunkter anser jag ska utredas och beaktas: Utred om en placering av ett särskilt ungdomshem inom Sunnebergsområdet följer miljöbalken och Kristinehamns Kommun Översiktsplan 2004! Enligt Kristinehamns Kommun Översiktsplan 2004 ska miljöbalken vara vägledande vid nyetablering inom kommunen. En etablering av ett särskilt ungdomshem inom Sunnebergsområdet strider mot miljöbalkens mål som är att främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Det strider även mot fyra av de fem grundläggande reglerna i miljöbalken, nämligen: 1. Människans hälsa och miljön skall skyddas mot störningar, 2. Natur- och kulturområden skall skyddas och vårdas, 3. Den biologiska mångfalden skall bevaras, 4. En god hushållning av mark och vatten skall tryggas, Observera att Skyddet gäller både mot störningar, som kan skada direkt och indirekt. Med skada på människors hälsa menas både fysisk och psykisk påverkan. Ett särskilt ungdomsfängelse i omedelbar närhet till ett villaområde och en förskola bryter mot detta skydd då det har en stark psykisk påverkan på de vuxna och barn som kommer att se denna institution varje dag, på väg till och från jobb/skola och på fritiden under promenader/lek. Det är inte mentalt bra att ständigt se höga staket, kameraövervakning och stora lampor i tätområdet. Miljöbalken inbegriper ett skydd mot människors hälsa detta planförslag tar inte hänsyn till hälsan och miljön för boende i Sunnebergsområdet! Redovisa den skriftliga utvärderingen av olika placeringsalternativ! Enligt detaljplaneprogrammet ska det särskilda ungdomshemmet byggas inom Sunnebergsområdet och det står att läsa att: Olika områden har besökts och utvärderats. Det område som bedömts som mest lämpligt är det s.k. Sunnebergsområdet. Frågor som bör utredas är: Hur har denna utvärdering gått till? Vilka kriterier har använts? Hur har de olika kriterierna vägts mot varandra? Vilken placering bedömdes enligt denna utvärdering som näst bäst? Utred flera placeringsalternativ för det särskilda ungdomshemmet parallellt! I NKP, den 17 oktober 2005, säger planeringschef Lars Nilsson att inga andra placeringsalternativ än Sunneberg utreds. Detta strider mot bestämmelserna som reglerar denna typ av etablering då de fastlägger att flera placeringar ska utredas parallellt. Lars Nilsson säger i samma artikel att en annan placering leder till att Det kanske blir 100 eller 200 upprörda personer istället för 300, men protesterna kommer att vara de samma. Med enkel matematik kan man konstatera att 100 berörda kommuninvånare istället för 300 är Sidan 1 av 5
ett klart steg i rätt riktning, för målet måste väl vara att så få, helst inga, kommuninvånare ska vara förlorare i denna fråga, eller? Vilka resurser ges för att hantera de intagna när de ska ut i samhället? Institutionen kommer ha 35-40 platser för ungdomar i 16-19 års ålder, huvudsakligen dömda till sluten ungdomsvård. Brott som leder till sluten vård är exempelvis mord/dråp, grova rån, mordbrand och misshandel. De intagnas tid på anstalten ska inledas på en låsbar enhet men så snart som möjligt ska vården ske i öppnare former och den dömde slussas ut i samhället. Har kommunen utvecklat en handlingsplan för detta? Planeras ökade resurser till polisen för att hantera den ökade belastning ett särskilt ungdomshem innebär? Hur planeras en eventuell expansion? Institutionen planeras ta upp 5-6 hektar, men det poängteras att området kan komma att expandera. Enligt kartan i programskiss 2 är det enda möjliga hållet för expansion, om man inte planerar hugga ner de skogsridåer som ska finnas mot omgivande vägar och bostadsområdet, ner mot de bostadshus och den bondgård som ligger sydväst om det planerade institutionsområdet. Hur många av dem som ska anställas kommer att vara ifrån Kristinehamn? Totalt kommer detta särskilda ungdomshem kräva 120-130 medarbetare. I detaljplaneprogrammet poängteras närheten till järnvägstationen och Karlstad och Per Wallin säger i NKP måndag 17 oktober, 2005 att närhet till järnvägsstation är bra med tanke på kommunikationer för den personal som ska pendla. Denna starka betoning på pendling verkar ologisk om dessa 120-130 jobb är ämnade att komma Kristinehamn till nytta. Genomför en bulleranalys samt presentera en plan för att hantera ev. ökat trafikbuller! Många av de boende i Sunnebergsområdet bor nära E18 men tack vare skogen är störningarna idag minimala. Den nerhuggning av skog som kommer att ske för att kunna bygga denna stora institution kommer dock att leda till att vägbullret ökar för de boende. Risken är att många av de boende kommer att känna att de har motorvägen rätt in i sina vardagsrum. I detaljplaneprogrammet poängteras närheten till E18 och det skrivs att Hänsyn till vägbullret kan behöva tas vid avvägningar om hur området skall disponeras. Hur kommer denna hänsyn att tas? Gäller det endast ungdomshemmets utformning eller planerar man bygga skydd även för det bostadsområde som drabbas av ökat buller? Hur kommer det ökade trafikbullret att hanteras? Det står att man skall spara enstaka praktträd men vad händer vid ett vanligt blåsväder? Jo, träden faller som plockepinn efter en sådan exploatering av deras naturliga markmiljö. Hur kommer den ökade trafiken att hanteras? Infartsvägen till institutionen planeras från Karlagatan. Detta kommer att innebära nya vanor och en helt annan typ av trafik, ökat buller, ljud, ljus och avgaser. I detaljplaneprogrammet skriver man dock att man anser att trafiktillskottet får ses som marginellt i förhållande till den totala trafikmängden på de gator som berörs. Hur har man kommit fram till denna slutsats? Hur lyder den skriftliga utredningen av trafiktillskottet? Sidan 2 av 5
Värt att nämnas är att på Olivvägen, Mandelvägen och Cedervägen finns det uppskattningsvis 55 personbilar. Om endast de 120-130 anställda kommer till institutionen i bil har man redan mer än en fördubbling av trafiken. Till detta kommer familj och vänner till de intagna samt transporter av mat och utrustning. De kommer till institutionen via Östra Ringvägen eller Lagmansgatan (Lisas höjd). Hur kommer den ökade trafiken att hanteras, både i direkt anslutning till infartsvägen, på Lagmansgatan och i den redan mycket olycksdrabbade korsningen Östra Ringvägen Karlagatan? Utred konsekvenserna av att Kristinehamns kommun mister den tätortsnära rekreation som skogen i Sunnebergsområdet idag erbjuder! I Kristinehamns Kommun Översiktsplan 2004 (kapitel 5 Kommunala ställningstaganden ) beslutas att Sunneberg utgår som presumtivt bostadsområde eftersom området tryggar möjligheterna till tätortsnära rekreation med biologisk mångfald. I nästa mening påpekas även att Möjligheter till ytterligare naturnära boende inom staden försvinner. Här har översiktsplanen en väldigt viktig punkt. Sunnebergsområdet är av stort värde för vår stad. Här finns orörd natur med rådjur, harar och fåglar, ett öppet landskap med kor som betar och en gammal grusväg där hundar rastas och många cyklar och promenerar. Ett område som i dagens samhälle blir allt ovanligare men samtidigt allt värdefullare. Enligt Peter Lamming från Statens Folkhälsoinstitut (VF, 2005-10-08, s. 23) är grönområden läkemedel. Det rekommenderas till och med att det ska finnas grönområden inom 200 meter från bostaden. I detaljplaneprogrammet konstateras att Den planerade användningen, för särskilt ungdomshem, innebär stora förändringar framförallt när det gäller tillgängligheten i området. Denna institution kommer att minskar möjligheten till fritidsaktiviteter för de kommuninvånare som idag flitigt använder området, så som äldre, barnfamiljer, hundägare, motionärer och barn, men även för de skolor som idag använder området för naturstudier och idrott. Hur kommer denna begränsning av rörlighet i detta område att påverka folkhälsan? Observera att denna begränsade rörlighet inte endast handlar om begränsningar i form av staket och vägbommar utan också psykologiska begränsningar eftersom många kommer att känna en ovilja att röra sig i området och passera denna institution med sina höga stängsel. Friluftsrådet skrev redan 2003 att friluftsliv, hälsa och naturvård hör samman. Om detta område berövas oss, vilka effekter får det då på den psykiska och fysiska hälsan? Speciell uppmärksamhet förtjänar förskolan Kråkan som är ett ur-och-skur-dagis. Denna förskola bygger sin verksamhet på att skogen finns inom rimligt avstånd för barnen. Kommer barnen på denna förskola förlora möjligheten att vistas i skogen? Eller ska de behöva leka i omedelbar närhet till en institution där dömda och inspärrade ungdomar hålls för behandling? Utred Sunnebergsområdet som eventuellt nyckelobjekt! Inom Sunnebergsområdet finns idag kommunens sista levande bondgård. Denna är en enorm tillgång för hela kommunen och av mycket stort värde. För att denna bondgård ska kunna leva vidare krävs att det finns ett utrymme där denna typ av verksamhet är möjlig. Detta gäller inte endast de åkrar där djuren betar utan även det skogsområde som i alla tider funnits som en naturlig bakgrund till gården. Byggandet av ett särskilt ungdomshem i Sunnebergsområdet innebär en total områdesförändring i detta område, en förändring så total att möjligheterna för ett fortsatt existerande av denna bondgård förstörs. Nyckelbiotoper beskrivs i Kristinehamns Kommuns Översiktsplan 2004 som ett område med en enhetlig miljö och med vissa bestämda djur och växter. Biotoper med höga Sidan 3 av 5
naturvärden, där akut hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande djur och växter förekommer eller kan förväntas förekomma, kallas nyckelbiotoper. Sunnebergsområdet skulle eventuellt kunna beskrivas tillhöra den kategori nyckelobjekt som beskrivs i ovanstående publikation ha uppstått genom tidigare naturliga störningar eller mänsklig påverkan. Miljöbalken beskriver att mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda får av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förklaras som biotopskyddsområde. I detta fall är det bland annat Kristinehamns kommuns sista stadsbonde som är hotad. Det går dock inte att finna någon utredning gjord av Kristinehamns kommun av just Sunnebergsområdet. Detta bör göras innan detta område förändras till oigenkännlighet då denna miljö aldrig kan återskapas och därför nu riskeras gå förlorad för all framtid. Även kulturmiljöer bör skyddas och detta område kan visa sig vara viktigt att bevara både som nyckelobjekt och som kulturmiljö. Utred effekter av belysningsförorening och dess inverkan på området! Denna institution, på grund av det övervaktningsbehov som alltid finns vid denna typ av verksamhet, kommer att vara upplyst av övervakningsstrålkastare under dygnets mörka timmar. På grund av detta definieras detta planerade bygge, enligt Miljöbalken, som en miljöfarlig verksamhet. I detaljplaneprogrammet konstateras även att skogen kommer att öppnas upp vilken kommer att leda till en ökad förstörelse av de kringboendes miljö genom ljusförorening. Hur stor ljusförorening beräknas det bli? Vid en eventuell expansion av det särskilda ungdomshemmet, vilken ny ljusförorening kommer detta leda till? Vilken påverkan kommer belysningen att ha på de kringboendes vardag? Hur ska en kränkning av den personliga integriteten undvikas eller hanteras vid det upplysta och kameraövervakade området? I detaljplaneprogrammet kan man läsa att Stängselområdet kan komma att kameraövervakas. Kameraövervakning är alltid en kränkning av den personliga integriteten. Om området runtomkring institutionen skulle används som rekreationsområde kommer inte bara de intagna övervakas utan även de hundägare, motionärer och barn som rör sig i området. Hur ska detta undvikas eller hanteras? Områdesförvandling? De åkrar som än idag kan ses inom Sunnebergsområdet har varit i bruk sedan 1600-talet och är den sista kvarlevan av det öppna jordbrukslandskap som även hembyggdgårdens kvarn härstammar ifrån. Detta representerar därför många Kristinehamnares rötter. Det kan därför ses som lika berättigat att bevara detta område som att bevara den tillhörande kvarnen. Istället för att förstöra detta område; satsa på denna miljö! Förvandla bondgården och hagarna till en förlängning av hembygdsgården, rensa upp i skogsområdet och denna miljö kan bli en naturlig djurpark där även kommande generationer av Kristinehamnare kan upptäcka sitt arv och se hur staden en gång började. Då har Kristinehamn en verkligen levande stadsmiljö! Sidan 4 av 5
Mitt namn: Min adress: Jag är sakägare underskrift och datum Sidan 5 av 5