Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Relevanta dokument
Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

En produkts livscykel

Pedagogisk planering

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Extramaterial till Spektrum Teknik

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag 90

Krafter märkbara men osynliga

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

Teknik Granbergsskolan 7-

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Göteborg 5 december Teknik

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

LPP att bygga och konstruera

Pedagogiskt café. Problemlösning

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Kursplanen i matematik grundskolan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Extramaterial till Matematik X

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Naturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Arbetsområde: Jag får spel

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Ma7-Åsa: Procent och bråk

8B Ma: Procent och bråk

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Ljud njutning eller plåga

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Kursplan Grundläggande matematik

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Förslag den 25 september Matematik

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap

Ljus snabbare finns inte

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Lokal pedagogisk plan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

8D Ma:bråk och procent VT 2018

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

8C Ma: Bråk och Procent

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

"Procent och sannolikhet 6D"

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Lokal pedagogisk plan

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Extramaterial till Matematik X

TEKNIKEN GÅR FRAMÅT ELLER?????

Algebra och Ekvationer År 7

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

_ kraven i matematik åk k 6

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Transkript:

Pedagogisk planering till klassuppgifterna åttan 2019 åttans intentioner med årets klassuppgifter är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna framförallt i ämnena och. I detta dokument lyfter vi flera av de övergripande målen, förmågorna och kunskapskraven. Förankring i Lgr11 Utifrån de övergripande målen vill vi lyfta följande där eleven ges möjligheter att utvecklas under arbetet med klassuppgifterna. Övergripande mål Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin förmåga, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande. Syfte/förmågor Genom att arbeta med klassuppgifterna ges möjlighet att utveckla följande förmågor i ämnena, och - Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematisk användning i vardagen och inom olika ämnesområden. - Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjlighet att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. - Genom undervisning i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder.

- Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. - Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. - Undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. - Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och - Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenserna av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Centralt innehåll Här kommer några förslag på centralt innehåll som kan behandlas under arbetet med klassuppgifterna. Sannolikhet och statistik - Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem. Problemlösning - Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. en och vardagslivet - Krafter, rörelse och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas. - Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap. ens metoder och arbetssätt - Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. - Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Tekniska lösningar - Tekniska lösningar för styrning och reglering av system. Hur mekanisk och digital teknik samverkar, till exempel i värme- och ventilationssystem. - Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefon. - Tekniska lösningar för hållfasta konstruktioner. - Betydelse av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska - Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar - arbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. - Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. - Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete., människa, samhälle och miljö - Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Konkretiserade mål : Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär samt formulera matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. : Eleven för resonemang kring resultatens rimlighet och hur undersökningar kan förbättras. : Eleven har kunskaper om hur krafter och rörelser uppstår. : Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter och rörelser och visar då på : vardagen och med användning av beskriva ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska : enkla teknikutvecklings- och genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma fysiska eller digitala modeller. Eleven gör dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är synliggjord.

E C A Eleven kan lösa olika Eleven kan lösa olika Eleven kan lösa olika problem i bekanta problem i bekanta problem i bekanta situationer på ett i situationer på ett relativt situationer på ett väl huvudsak fungerande sätt väl fungerande sätt genom fungerande sätt genom att genom att välja och att välja och använda välja och använda använda strategier och strategier och metoder med strategier och metoder med metoder med viss förhållandevis god god anpassning till anpassning till problemets anpassning till problemets problemets karaktär samt karaktär samt bidra till att karaktär samt formulera enkla matematiska matematiska modeller som matematiska modeller som modeller som efter någon kan tillämpas i kan tillämpas i bearbetning kan tillämpas sammanhanget. Eleven för sammanhanget. Eleven för i sammanhanget. Eleven välutvecklade och väl enkla och till viss del för utvecklade och underbyggda resonemang underbyggda resonemang relativt om tillvägagångssätt och om val av tillvägagångssätt resonemang om om resultatens rimlighet i och om resultatens tillvägagångssätt och om förhållande till rimlighet i förhållande till resultatens rimlighet i problemsituationen samt problemsituationen samt förhållande till kan ge förslag på kan bidra till att ge något problemsituationen samt alternativa förslag på alternativt kan ge något förslag på tillvägagångssätt. tillvägagångssätt. alternativt bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven har grundläggande kunskaper om ( ) fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, ( ) och visar då på enkelt identifierbara tillvägagångssätt. frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om ( ) fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, ( ) och visar då på förhållandevis komplexa frågeställningar och planeringar som det går att då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om ( ) fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, ( ) och visar då på komplexa

vardagen och med viss användning av beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion ( ). Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. vardagen och med relativt god användning av beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion ( ). Dessutom för eleven utvecklade och relativt resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven med någon bearbetning utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. vardagen och med god användning av beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion ( ). Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.