Dnr: LED 1.4-2017/526 1 (av 18) Internrevisionen Byggande av forskarmiljöer vid Malmö högskola Rapport från internrevisionen Postadress Internrevisionen Malmö högskola 211 18 Malmö E-post staffan.ivarsson@mah.se Webb http://www.mah.se/om-malmohogskola/styrning/internrevisionen/
Dnr: LED 1.4-2017/526 2 (av 18) Förord Internrevisionen har utifrån den av högskolestyrelsen fastställda revisionsplanen för 2017 granskat byggandet av forskarmiljöer som en del av den interna styrningen och kontrollen vid Malmö högskola. I föreliggande granskningsrapport redovisas internrevisionens iakttagelser, bedömningar samt rekommendationer. Malmö den 8 november 2017 Staffan Ivarsson Internrevisionschef
Dnr: LED 1.4-2017/526 3 (av 18) Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund gällande uppdraget... 5 1.2 Revisionsfråga... 5 1.3 Mål... 5 1.4 Termer, metod och genomförande... 5 2 Byggande av forskarmiljöer Iakttagelser och bedömningar... 8 3 Besvarande av revisionsfråga samt rekommendationer... 18
Dnr: LED 1.4-2017/526 4 (av 18) Sammanfattning Internrevisionen har på uppdrag av högskolestyrelsen granskat i vad mån högskolans system och arbetssätt för byggande av forskarmiljöer svarar upp mot krav på en god intern styrning och kontroll samt i vad mån det finns skäl att göra förändringar i den givna modellen. Internrevisionen kan konstatera att det sammantaget görs och har fattats beslut om kommande satsningar med bäring på styrkan hos forskningsmiljöer som sammantaget leder till att det framöver skapats än bättre förutsättningar för byggande av starka forskningsmiljöer. Internrevisionen gör efter genomförd granskning bedömningen att det råder en tillfredsställande intern styrning och kontroll gällande byggandet av forskningsmiljöer inom högskolan. Internrevisionen lämnar mot bakgrund av de iakttagelser och bedömningar som gjorts inom ramen för granskningen rekommendationer till högskolestyrelsen att genom beslut säkerställa att det internt tas fram ett förslag på en regel, som kan användas av fakulteterna om de önskar detta, gällande lärares andel tid för forskning vid individuella tillkommande forskningsanslag så att ingen risk för bristande incitament att söka extra medel skapas samt att säkerställa att lärosätets hemsida blir det stöd som forskningsmiljöerna behöver i arbetet med att kommunicera den egna forskningen samt lärosätet i sig.
Dnr: LED 1.4-2017/526 5 (av 18) 1 Inledning 1.1 Bakgrund gällande uppdraget I den av högskolestyrelsen för 2017 fastställda revisionsplanen för internrevisionen vid Malmö högskola (LED 1.4-2016/567) framgår att lärosätets arbete med att bygga forskningsmiljöer ska granskas av internrevisionen. I den av högskolestyrelsen fastställda revisionsplanen för 2017 anges vidare att en central fråga för Malmö högskola de närmaste åren är att växla upp forskningsmiljöerna på fakulteterna. Det handlar om att skapa såväl kritisk massa som att bygga broar till andra universitet. I planen anges att en granskning bör göras som tar sikte på hur detta arbete bedrivs och om det är effektivt. 1.2 Revisionsfråga Internrevisionen betonar inledningsvis att granskningen inte fokuserar på kvaliteten i det forskningsarbete som bedrivs eller de forskningsmiljöer som finns. Istället fokuserar internrevisionen i granskningen på hur högskolan skapar förutsättningar för att det byggs och i framtiden ska byggas starka forskningsmiljöer. Revisionsfrågan lyder: Står högskolans system och arbetssätt för byggande av forskningsmiljöer i paritet med krav på en god intern styrning och kontroll. 1.3 Mål Målet för internrevisionens granskning är att genom kartläggning och analys genomföra granskningen på ett sådant sätt att det blir möjligt att ge konstruktiva råd om hur arbetssätt och byggande av forskningsmiljöer kan förbättras så att det svarar mot de krav som finns på en god intern styrning och kontroll i de delar som granskas. 1.4 Termer, metod och genomförande Malmö högskola är ett svenskt lärosäte, men i grunden en statlig myndighet. Mot bakgrund av att högskolans verksamhet både ska leva upp till vad som gäller de myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen och vad som gäller för högskolor specifikt finns det anledning att återge de fyra samverkande förordningar
Dnr: LED 1.4-2017/526 6 (av 18) som myndigheten Malmö högskola måste leva upp till när det gäller den interna styrningen och kontrollen. Regelverket för intern styrning och kontroll består av fyra samverkande förordningar: myndighetsförordningen (2007:515), internrevisionsförordningen (2006:1228), förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll samt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) enligt ovan gäller för de myndigheter som även omfattas av internrevisionsförordningen, det vill säga över 60 av de största statliga myndigheterna. MAH lyder även under högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Begreppen eller termerna myndighet och högskola likställs i denna rapport och används parallellt. Gällande regler liksom så kallad god praxis 1 utgör kriterier för granskningen. Ytterst handlar granskningen om att analysera i vad mån byggandet av forskningsmiljöer har getts förutsättningar att bli starka forskningsmiljöer. Internrevisionen har noterat att det finns ett stort antal kriterier för starka, excellenta m.m. forskningsmiljöer i den akademiska världen. Internrevisionen har identifierat ett annat svenskt lärosätes kriterier för starka forskningsmiljöer som kan användas som ett exempel för den vidare analysen. Det är Umeå universitet som vid beviljandet av interna forskningsmedel för perioden 2011-2015 angav följande kriterier 2 för en stark miljö: Miljön har en kritisk massa av internationellt konkurrenskraftiga forskare. Miljöns forskare har starka internationella forskningsnätverk. Forskningen i miljön är interaktiv mellan de ingående forskarna/grupperna, d.v.s. det pågår ett ständigt erfarenhets- och idéutbyte mellan forskarna. Miljön har gemensamma övergripande mål och visioner. Inom miljön sker ett systematiskt arbete för att utveckla och stärka forskningen samt att rekrytera och karriärutveckla yngre forskare. 1 Internrevisionens förtydligande: I revisionssammanhang benämns ofta god praxis som best practice. 2 Dnr. UmU 500-1592-09
Dnr: LED 1.4-2017/526 7 (av 18) Internrevisionen lägger till ett eget kriterium som gäller tillgången till ekonomiska medel. Om det saknas ekonomiska medel eller tillräckligt med ekonomiska medel blir det enligt internrevisionens bedömning svårt att skapa starka forskningsmiljöer där det sedan tas fram forskning av hög internationell klass. Intervjuer har genomförts med företrädare för högskolans ledningsgrupp, fyra föreståndare för forskningscentra, prefekter, professorer och tjänstemän inom GV. Intervjuerna genomfördes under perioden september 2017 oktober 2017.
Dnr: LED 1.4-2017/526 8 (av 18) 2 Byggande av forskningsmiljöer Iakttagelser och bedömningar I myndighetens arbetsordning 3 återges att rektor är myndighetschef men även att det finns en ledningsgrupp som är rådgivande. Rektor är ordförande i ledningsgruppen. Ärenden av högskoleövergripande strategisk art bereds i tre beredningar där Forskningsberedningen är en av dessa. Beredningarna är organ för information, förankring, dialog och beredning. De fattar inte beslut utan utgör rådgivande organ till högskolans rektor. I arbetsordningen framgår vidare att det vid Malmö högskola finns två olika typer av beslutande grupper. Dessa är Högskolestyrelsen och Fakultetsstyrelserna. Det finns fem fakulteter som var och en leds av en dekan. Vid Malmö högskola är en fakultet en organisatorisk enhet som ansvarar för utbildning, forskning och samverkan inom ett eller fleravetenskapliga områden. Fakultetsstyrelserna är beslutande i bland annat frågor rörande fakultetens forsknings-, utbildnings- och samverkansstrategier. Vid varje fakultet finns dessutom anställningsnämnd, utbildningsnämnd och en forsknings- och forskarutbildningsnämnd. Dessa är rådgivande till dekanus, eller till fakultetsstyrelse om ärendet ligger inom fakultetsstyrelsens beslutsmandat. Fakulteterna är indelade i institutioner. Chef för varje institution är en prefekt som utses av fakultetens dekan. Prefekt ansvarar för institutionens hela verksamhet och beslutar i frågor internt på institutionen i enlighet med delegation från dekanus. Prefekt ska verka för att forskning och utbildning av hög kvalitet bedrivs inom institutionens verksamhetsområden och för att främja institutionens samverkan med det omgivande samhället. Det finns mål, inriktningar och strategier gällande forskningsverksamheten vid Malmö högskola på i huvudsak tre nivåer. Det gäller högskoleövergripande styrdokument, fakulteternas samt institutionernas dito. Innan det senaste övergripande mål- och strategidokumentet redovisas i utkastform nedan finns det skäl att studera de gällande verksamhetsplanerna för 2017 samt det fördjupade underlag 4 till regeringen som Malmö högskola lämnade in mot slutet av 3 Arbetsordning för Malmö högskola Fastställd av högskolestyrelsen 2012-09-28 (Konsekvensändrad 2014-12-17) Dnr Mahr 12-2012/530 4 ISBN 978-91-7104-714-4
Dnr: LED 1.4-2017/526 9 (av 18) 2016. Verksamhetsplanerna har övergripande granskats av internrevisionen och det kan konstateras att regeringens besked sommaren 2016 om att Malmö högskola ska bli universitet 2018 påverkat många verksamhetsplaner gällande ökat fokus på forskningsverksamhet. Det handlar i verksamhetsplanerna för 2017 bland annat om ökade satsningar för att generera externa medel, satsningar på forskarutbildningar och forskningsanknytning inom utbildningarna med mer 5. Vid tidpunkten för genomförandet av denna granskning utarbetas verksamhetsplanerna för 2018. Det gäller av institutionerna, biblioteket och Gemensamt verksamhetsstöd. Dessa följer en ny modell för verksamhetsplanering, men har av kalenderskäl inte kunnat utgöra underlag i granskningen. I det fördjupade underlaget 6 som skickades in till regeringen enligt ovan redovisas hur forskning och forskarutbildning fungerar och är inriktad vid lärosätet. Här redovisas också hur det organiserats fem fakultetsöverskridande forskningscentrum som rapporterar direkt till rektor. Forskningscentrumens syfte är att uppnå synergier inom forskningen som inte kan åstadkommas på annat sätt i den ordinarie organisationen. I centrumen pågår samarbeten mellan olika discipliner med fokus på gemensamma frågeställningar. I dokumentet framgår vidare att Centrumens främsta mål är att bedriva forskning av hög internationell kvalitet. De ska också samverka med andra samhällsaktörer och bidra till forskningsanknytning av utbildningen, företrädesvis på avancerad nivå och forskarnivå. 7 De fem forskningscentrumen är följande: Biofilms Research Center for Biointerfaces (BRCB) Malmö Institute for studies of migration, Diversity and Welfare (MIM) Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) Centrum för sexologi och sexualitetsstudier (CSS) Internet of Things and People Research Center (IoTaP) Respektive centrum leds av en föreståndare och de har egna verksamhetsplaner. Till varje centrum finns ett råd knutet med interna och externa experter. Forskarna 5 LED 1.3 2016 578 6 ISBN 978-91-7104-714-4 7 ISBN 978-91-7104-714-4, s. 38
Dnr: LED 1.4-2017/526 10 (av 18) finansieras av interna och externa medel och de är anställda formellt vid sin hemmainstitution. I det ovan nämnda underlaget som skickades in till regeringen sommaren 2016 framgår hur det planeras för förstärkning och utveckling av forskningsmiljöer, hur det ska genomföras strategiska nyrekryteringar av forskare och lärare samt hur det ska arbetas vidare med en konsoliderad och kvalitetssäkrad forskarutbildning 8. Mot bakgrund av att Malmö högskola befinner sig i en slags övergångsperiod där högskolestatusen övergår i universitetsstatus den 1 januari 2018 har det satts igång utvecklingsarbeten på en rad olika områden där syftet är att säkerställa en effektiv utveckling och drift framöver. Vid högskolestyrelsen sammanträde den 13 oktober 2017 behandlades ett långt kommet utkast till en ny femårig strategi, Strategi 2018-2022, för Malmö universitet. Den nya strategin bygger på 9 tidigare strategisk plan (Strategi 2020), det fördjupade underlaget till regeringen ( Malmö universitet 2018 Mångfald, kreativitet och samhällsengagemang ) och de förslag till strategiska satsningar och prioriteringar som fakulteterna lämnade in i mars 2017. Dessutom ska den nya planen innehålla konkretisering av den målbild och de målområden som nyligen presenterades av rektor. I ett utkast som presenterades för högskolestyrelsen den 13 oktober 2017 redovisades ett antal grundstenar i den strategiska planen 10. För det första gäller det övergripande mål för utbildning och forskning vid Malmö universitet. Här anges: 1. Långsiktig, nationellt och internationellt framstående forskning som tillsammans med forskarutbildningen utgör en tredjedel av universitets verksamhet. 8 ISBN 978-91-7104-714-4, s. 58-59 9 http://www.mah.se/medarbetare/ledning-och-organisation/vagen-till-universitet1/nystrategisk-plan-2018-2022/ Hämtad 2017-10-26 10 Dnr. LED 1.2-2017/299
Dnr: LED 1.4-2017/526 11 (av 18) 2. Vetenskapligt förankrad utbildning, både avseende pedagogik och innehåll, som ger förutsättningar för inkluderande och studentaktivt livslångt lärande. 3. Sammanhållna, starka och gränsöverskridande internationella akademiska miljöer där utbildning, forskning och samverkan är integrerade. För det andra anges: Genom omvandlingen från högskola till universitet öppnas nya möjligheter för forskning, forskarutbildning och forskningsanknytning av utbildning. Vid Malmö universitet är målet att forskningen och utbildningen är nyskapande, internationell och gränsöverskridande och tar vara på de styrkor och egenskaper som kännetecknar lärosätet. Universitetets gemensamma syn på kvalitet uttrycks i kvalitetsramverket för utbildning och forskning, som samtidigt tar hänsyn till de olika vetenskapsområdenas kunskapssyn, särart och definitioner av kvalitet. Doktorandernas och studenternas delaktighet i kvalitetsarbetet är av stor betydelse för hög kvalitet i verksamheten. Utbildningen ska vara förankrad i vetenskap och beprövad erfarenhet och utgå från reella frågeställningar så att studenterna utvecklar sin förmåga att kritiskt värdera kunskap och omsätta kunskapen i handling i sin framtida yrkesutövning. Forskningen, som representerar olika vetenskapliga traditioner, är gränsöverskridande, fler- och tvärvetenskaplig och adresserar komplexa samhällsfrågor. Forskningsresultaten ska på olika sätt spridas, delas och kommuniceras så att kunskapen kan bidra till en hållbar samhällsutveckling såväl lokalt som globalt. En viktig förutsättning för att utveckla högkvalitativ forskning på internationell nivå är att det finns sammanhållna och kreativa akademiska miljöer som kännetecknas av en kritisk massa av internationellt aktiva forskare, lärare och doktorander samt studenter på grundnivå och avancerad nivå. I dessa miljöer utvecklas långsiktiga relationer med andra nationella och internationella universitet och olika samverkansaktörer. För det tredje anges fem utvecklingsområden för perioden 2018-2022 som har särskild relevans för denna granskning. Områdena är vidare operationaliserade, men av utrymmesskäl återges dessa inte i föreliggande granskningsrapport. Områdena gäller: Akademiska värden Det första utvecklingsområdet handlar om att de akademiska värdena ska visa vägen under omvandlingen från högskola till universitet. Malmö universitet har en viktig roll i samhället och i att stödja internationella kollegors strävan efter akademisk frihet, integritet och yttrandefrihet. Med akademisk frihet följer ett akademiskt ansvar och sakligt grundade argument ska alltid stå i centrum.
Dnr: LED 1.4-2017/526 12 (av 18) Principer för kollegialitet ska prägla universitetskulturen där kunskapsutveckling och kunskapsprövning står i fokus. Beslut och beredning av frågor inför beslut ska enligt de kollegiala idealen baseras på kunskap vilket innebär att de som ingår i olika nämnder och grupperingar är utsedda för att representera olika kompetenser och kunskaper. Malmö universitet har en bred och inkluderande syn på kollegialitet där kunskapen hos universitetets alla medarbetare, doktorander och studenter ska tas till vara på bästa sätt. Alla medarbetare vid universitetet har ett ansvar för att tillsammans utveckla en kollegial och demokratisk organisationskultur. Detta ställer krav på ett inkluderande ledarskap och tydlig ansvarsfördelning inom universitetet. Förstärkning av forskning och forskarutbildning Målet är att utöka Malmö universitets forskning och forskarutbildning från en femtedel till en tredjedel av verksamheten, sett till omsättning, under perioden 2018 2022. En utmaning blir att bibehålla andelen externa forskningsresurser samtidigt som basanslaget för forskning ökar. För detta behöver vi hitta nya finansieringskällor för forskning och forskarutbildning både nationellt och internationellt. Vidareutvecklingen av högkvalitativ forskning förutsätter även en förstärkning av forskningskommunikation och forskningsinfrastruktur. Främjandet av öppen vetenskap i form av öppen tillgång till forskningsresultat och delning av forskningsdata kommer att vara viktiga frågor för Malmö universitet liksom lagring, bearbetning och analys av stora datamängder. Identitet och roll i samhället Malmö universitet ska vara ett nyskapande och urbant universitet som har en aktiv roll i samhället och bidrar till att bildning och livslångt lärande blir ett självklart inslag i hela samhället. Inkludering och breddat deltagande i utbildning är en väsentlig förutsättning för att alla i samhället ska kunna göra sin röst hörd och ges möjlighet att påverka. Inkludering och mångfald skapar en kreativ och inspirerande akademisk miljö och är därigenom kvalitetsdrivande i utbildning och forskning. Kompetens, ledarskap och karriärvägar En avgörande framgångsfaktor i omvandlingen till universitet är vår förmåga att rekrytera och behålla medarbetare med hög kompetens inom sitt verksamhetsområde. I enlighet med universitetets strävan att skapa sammanhållna akademiska miljöer ska våra studenter och doktorander känna att det finns tydliga och attraktiva vägar för dem som vill gå vidare i sina studier eller med sin forskning och undervisning. Universitetsmiljö Malmö universitets är ett modernt och öppet universitet mitt i staden. Vår utbildning och forskning bedrivs i skiftande miljöer och genomförs ofta i samverkan med företag, organisationer, idéburen sektor och offentliga verksamheter. Malmö universitet ska erbjuda en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö som främjar en hög kvalitet i lärosätets utbildning, forskning och tandvård.
Dnr: LED 1.4-2017/526 13 (av 18) Undervisande, forskande och administrativ personal ska ha goda förutsättningar att utföra sitt arbete på arbetsplatsen utifrån vad arbetsuppgifterna kräver. Universitetsmiljön ska inspirera till kreativitet och vara utformad i enlighet med aktuell forskning inom området. Studenternas lärande skall stödjas av kvalificerade lärandemiljöer. Universitetets vårdmiljöer skall stödja ett kompetent och professionellt bemötande av våra vårdtagare. Som ett led i utvecklingen och konsolideringen av Malmö högskolas verksamhet utlyste rektor under 2017 ett antal nätverksstöd upp till 250 000 kronor som är avsedda att under 2017 initiera nya eller vidareutveckla befintliga forskarnätverk. Nätverksstöden ska ses som ett första steg att stimulera till en gemensam forskningsansökan, till exempel inför en planerad utlysning av mer långsiktig programfinansiering. Avsikten är att dessa nätverk ska: Adressera forskningsfrågor kring en samhällsutmaning; Bygga vidare på befintlig forskning vid Malmö högskola; Inkludera ett tillräckligt stort antal anställda som tillsammans har den vetenskapliga bredd som är nödvändig för att adressera samhällsutmaningen i fråga; Förstärka kopplingen mellan utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället inom det utvalda problemområdet; Ta sikte på att bygga upp ett uthålligt samt internationellt framstående flervetenskapligt forskningsprogram tillsammans med forskare verksamma vid andra lärosäten och aktörer utanför högskolesektorn. Utöver det ovan beskrivna initiativet fattade rektor i oktober beslut 11 om utlysning av ekonomiskt stöd för forskningsprogram. I beslutet framgår att en viktig utgångspunkt är lärosätets mål att etablera sammanhållna, starka och gränsöverskridande akademiska miljöer som har samverkan med andra delar av samhället integrerad i både utbildning och forskning. Mot denna bakgrund kraftsamlas det därför inom ett begränsat antal styrkeområden. Det handlar om flervetenskapliga forskningsprogram som ytterligare ska konsolidera Malmö universitets sammanhållna akademiska miljöer genom att bygga vidare på de 11 Dnr. LED 1.4-2017/414
Dnr: LED 1.4-2017/526 14 (av 18) nuvarande styrkeområden som inte ryms inom högskolans forskningscentrum. Enligt beslutet kommer stöd att beviljas till maximalt fyra forskningsprogram där rektors strategiska ekonomiska resurs samfinansierar varje forskningsprogram med upp till tre miljoner kronor per år under fem år. Internrevisionen har granskat förutsättningarna för byggandet av starka forskningsmiljöer utifrån god praxis och de fem breda kriterier som refererats ovan i Kapitel 1. Det gäller: Miljön har en kritisk massa av internationellt konkurrenskraftiga forskare. Miljöns forskare har starka internationella forskningsnätverk. Forskningen i miljön är interaktiv mellan de ingående forskarna/grupperna, d.v.s. det pågår ett ständigt erfarenhets- och idéutbyte mellan forskarna. Miljön har gemensamma övergripande mål och visioner. Inom miljön sker ett systematiskt arbete för att utveckla och stärka forskningen samt att rekrytera och karriärutveckla yngre forskare. Mot bakgrund av att de enligt internrevisionens mening är något överlappande sinsemellan och att de hänger samman i många delar behandlas de i ett sammanhang. Mot slutet av bedömningsdelen lämnas därefter en värdering av i vad mån åtgärderna harmonierar med en god intern styrning och kontroll i sammanhanget. Det kanske kändaste och vanligaste refererade kriteriet för starka forskarmiljöer kan vara det förstnämnda enligt ovan; dvs. att miljön har en kritisk massa av internationellt konkurrenskraftiga forskare. Internrevisionen kan konstatera att Malmö högskola är ett lärosäte med många olika institutioner och ämnesområden där de inneboende förutsättningarna dem emellan skiljer sig åt en hel del där något som kanske är självklart vad gäller storleken för en forskarmiljö inte är lika självklar i en annan miljö. Detta framkommer tydligt i de intervjuer som genomförts med främst professorer och prefekter. Även ämnena och deras förutsättningar skiljer sig åt i detta avseende. Även teknikutvecklingen
Dnr: LED 1.4-2017/526 15 (av 18) gällande kommunikation via ljud och bild har utvecklats kraftigt under de snart 20 år som lärosätet verkat. Detta gör att virtuella rum skapas och att begreppet kritisk massa i dess fysiska betydelse, enligt internrevisionens mening, kan anses ha kommit att förändras något. Se vidare diskussion på högskolans forskningsblogg 12. Frågan om huruvida det skapats förutsättningar att bygga tillräcklig kritisk massa eller inte kan enligt internrevisionens mening söka besvaras i flera sekvenser. Inledningsvis kan nämnas att frågan är komplex och att det inte finns enkla svar i denna fråga 13. Forskning bedrivs på institutionerna, och i olika centrum med mer enligt ovan, utifrån de förutsättningar som råder där. Även forskarutbildningen omfattas av att det ska finnas en kritisk forskarutbildningsmiljö viket bland annat kräver ett visst antal doktorander och handledare. Prefekten har ett ansvar att utöva uppsikt i en bredare bemärkelse genom det personalansvar som finns för institutionens medarbetare. Här torde det även finnas ett ansvar att involvera forskarna i diskussioner kring hur forskningsmiljöerna kan stärkas/vidareutvecklas. Föreståndarna för de olika forskningscentrum som finns inrättade torde ha motsvarande ansvar även om de inte har personalansvar. Det är vanligt förekommande att seniora lärare, ofta professorer, är aktiva i de olika processer som bidrar till att skapa de miljöer som här avses 14. Frågan om kontroll på kvalitet och inriktning kommer därmed att behöva omnämnas. Av genomförda intervjuer är det tydligt att forskning på det stora hela taget är en nedifrån-och-uppprocess. Här handlar det om den akademiska friheten att formulera forskningsfrågor och att bedriva forskning. Det handlar om kompetens, engagemang, frihet, arbetsglädje och entusiasm m.m. Avvägningen mellan uppsikt och framspelande av forskning/forskningsansökningar förefaller balansera på ett ändamålsenligt sätt i de 12 http://blogg.mah.se/forskningsbloggen/2013/03/26/hur-stor-ar-en-optimal-forskargrupp/ Hämtad 2017-11-01 13 http://blogg.mah.se/forskningsbloggen/2013/03/26/hur-stor-ar-en-optimal-forskargrupp/ Hämtad 2017-11-01 14 I högskolans anställningsordning (LED1.1-2017/478) anges: En professor bedriver självständigt undervisning med kurs- eller programansvar, sköter examination på grund- och avancerad nivå samt i forskarutbildningen, bedriver pedagogiskt utvecklingsarbete, bedriver självständig forskning, handleder doktorander, leder forskargrupper och forskningsmiljöer, driver samverkansprojekt, har externa utredningsuppdrag och sakkunniguppdrag för vetenskapssamhället.
Dnr: LED 1.4-2017/526 16 (av 18) fall som internrevisionen, inom ramen för granskningen, kommit i kontakt med. I granskningen har det också betonats av ledande företrädare för högskolan att förmågan att konkurrera om externa forskningsmedel anses vara en viktig kvalitetsindikator för forskningen Internrevisionen reflekterar i detta sammanhang kring hur ett hypotetiskt alltför hårt styr-/kontrollklimat (som inte ska förväxlas med utvärderingsdito) skulle kunna riskera hämma de vitala kreativa processer som krävs för framväxten av forskning med hög kvalitet. Ett sätt att styra på ett mjukt sätt är enligt en senior professor som intervjuats att skapa ekonomiska förutsättningar genom breda utlysningar. Detta har också skett. Kombinationen av fem forskningscentrum och två forskningsplattformar med de under senare tid gjorda utlysningar om att skapa nätverk och forskningsprogram, med syftet att komplettera centrumbildningarna, visar att det både tas initiativ för att bygga kritisk massa och att det finns en klar insikt om vikten av detta enligt internrevisionens bedömning. Forskningens kvalitet värderas redan idag på en rad olika sätt; det handlar om ansökningarnas framgång i sig, bibliometriska mätningar, sakkunnigas utlåtanden i olika delar, involvering av rådgivande funktioner med mer. I genomförda intervjuer har det framförts att det kan finnas skäl att bredda kvalitetsramverket som gäller utbildningsverksamheten vid lärosätet till att också gälla forskning. Det skulle naturligtvis förutsätta ett särskilt arbete. Den tvärvetenskapliga interaktionen främjas med de initiativ som finns gällande centrumbildningar över institutions- och fakultetsgränserna samt övriga nämnda initiativ gällande nätverk och program. Måldokumenten är också tydliga i denna del. Forskningens internationella anknytning varierar mellan institutionerna och är på många håll betydande. Genom att i måldokument på flera nivåer betona vikten av detta finns en tydlighet, även om det förefaller självklart i de genomförda intervjuerna att lärosätets forskare på olika sätt skapar dessa band. Det kan handla om individuella kontakter eller mer institutionella satsningar som seminarier, konferenser med mer.
Dnr: LED 1.4-2017/526 17 (av 18) I styrdokumenten klargörs att det ska satsas på ytterligare forskarskolor med mer som har att göra med forskarkarriärer. Incitament av olika slag hänger vidare samman med förutsättningarna att behålla och rekrytera nya forskare. Här kan nämnas att det under granskningen vid ett antal intervjuer framkommit kritik mot oklarheter eller möjligen något som uppfattas som kontraproduktivt i frågan om hur vissa tjänsters forskningstid hanteras när forskaren rekvirerar nya externa medel. Det har framförts att någon typ av avräkning kan innebära att vissa kategorier lärare inte stimuleras att söka externa medel på ett tillräckligt tydligt sätt. En viktig faktor vid byggande av starka forskningsmiljöer är tillgången på ekonomiska medel. I ett antal genomförda intervjuer har det framförts att högskolan dels skulle kunna, eller borde, tilldelas mer medel från statsmakten, dels att systemet med ansökningar från externa finansiärer är alltför energikrävande. Här finns det enligt internrevisionens mening anledning att inom den gemensamma högskolevärlden diskutera dessa frågor än mer på det nationella planet då nämnda processer riskerar styra eller hämma forskningsverksamheten. En annan viktig faktor vid byggande av starka forskarmiljöer är förmågan att kommunicera om sin verksamhet. Här spelar hemsidan mah.se en viktig roll. Ett arbete med att sjösätta en ny hemsidemiljö pågår och beräknas färdig inom kort. Internrevisionen anser att detta är bra, men har inte studerat det som görs. Det som framkommit vid intervjuer med bland annat föreståndare för olika forskningscentrum och professorer, med både formella och informella uppdrag gällande dessa byggen, är just behovet av att det finns ett behov av mer attraktiva och bättre platser för att spegla den egna forskningen och de miljöer man verkar i/genom. Här finns betydande forskarkompetens internt på lärosätet som säkert med fördel skulle kunna involveras framöver. Internrevisionen kan konstatera att det sammantaget görs och har fattats beslut om kommande satsningar med bäring på styrkan hos forskningsmiljöer som sammantaget leder till att det framöver skapats än bättre förutsättningar för byggande av starka forskningsmiljöer.
Dnr: LED 1.4-2017/526 18 (av 18) 3 Besvarande av revisionsfråga samt rekommendationer Internrevisionen gör efter genomförd granskning bedömningen att det råder en tillfredsställande intern styrning och kontroll gällande byggandet av forskningsmiljöer inom högskolan. Internrevisionen lämnar mot bakgrund av de iakttagelser och bedömningar som gjorts inom ramen för granskningen rekommendationer till högskolestyrelsen att genom beslut säkerställa att det internt tas fram ett förslag på en regel, som kan användas av fakulteterna om de önskar detta, gällande lärares andel tid för forskning vid individuella tillkommande forskningsanslag så att ingen risk för bristande incitament att söka extra medel skapas samt att säkerställa att lärosätets hemsida blir det stöd som forskningsmiljöerna behöver i arbetet med att kommunicera den egna forskningen samt lärosätet i sig.