Ansökan till Samordningsförbundet - KRUS

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hermansson 2019-04-15 SN 2019/0297.03.02 0480-45 38 19 Socialnämnden Ansökan till Samordningsförbundet - KRUS Förslag till beslut Socialnämnden beslutar ansöka till Samordningsförbundet om att permanenta verksamheten KRUS. Bakgrund KRUS drivs sedan 160901 som projekt i socialförvaltningen med medel från Samordningsförbundet. Syftet är att vara en arbetsförberedande insats som riktar sig till unga vuxna i åldrarna 19 till 29 år med psykisk ohälsa. KRUS verksamhet bygger på gruppaktiviteter, individuell coachning och social rehabilitering i grupp. Målet är att deltagarna ska ha en planering mot arbetslivet, d.v.s. arbetslivsinriktad rehabilitering, arbete eller studier. Deltagarna ska ha rustat sig för att bättre klara de krav som ställs ute i arbetslivet. Projekttiden löper ut 190831. KRUS har sedan starten fångat upp personer som haft aktivitetsersättning från Försäkringskassan eller Försörjningsstöd från socialförvaltningen och som kunnat lämna KRUS för ett lönearbete eller för studier. En tydlig framgångsfaktor är det samarbete som finns mellan Socialförvaltningen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Kalmar Län. De tre handledare som arbetar i projektet har sina grundanställningar i de tre förstnämnda myndigheterna. Liknande projekt, men med andra namn, finns i regionens övriga kommuner. Projektet kan nu via en ansökan till Samordningsförbundet permanentas from 190901. Verksamheten finansieras helt av Samordningsförbundet. Niklas Hermansson Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilagor: LIS-Ansökan-KRUS Kalmar 2019 och Projektansökan KRUS 2016 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggar Tel 0480-45 00 00 vx Niklas.Hermansson@kalmar.se

2019-04-09 Ansökan Långsiktig Integrerad Samverkan (LIS) KRUS (Komplettera, Rehabilitera, Uppdatera, Strukturera) KRUS är en arbetsförberedande insats som idag riktar sig till unga vuxna i åldrarna 19 till 29 år med psykisk ohälsa. Verksamheten bygger på gruppaktivitet samt individuell coachning med utgångspunkt i Empowermentpedagogiken 7TJUGO. KRUS erbjuder en social rehabilitering i grupp där deltagarna får möjlighet till ett socialt sammanhang för att arbeta med sin personliga utveckling. En av målsättningarna vid avslut på KRUS är att deltagaren ska ha en planering mot arbetslivet, d.v.s. arbetslivsinriktad rehabilitering, arbete eller studier. Deltagaren ska ha rustat sig för att bättre klara de krav som ställs ute i arbetslivet. Se ytterligare information i tidigare ansökan (bilaga 1). Framgångsfaktorer: Kärnan i den sociala rehabilitering som KRUS erbjuder baseras på gruppverksamhet. Individerna deltar i pedagogisk gruppaktivitet tre sammanhängande förmiddagar i veckan. Kontinuiteten hjälper deltagarna att skapa rutin och struktur. I den ordinarie gruppen på KRUS erbjuds 15 platser, vilken idag är full. Som en lösning på att det är fler sökande till KRUS än vad det finns platser, har vi för nuvarande en förgrupp som träffas ca en till två gånger i veckan á 1,5 timma. Deltagarna i förgruppen erbjuds plats i ordinarie grupp allteftersom det blir plats. KRUS har ett kontinuerligt intag av deltagare och tiden i insatsen styrs utifrån individens behov. Maxtid för att vara inskriven på KRUS är ca 12 månader. KRUS kan möta upp behovet av social rehabilitering och har skapat en plattform i kommunen som tidigare inte funnits. Gruppverksamheten är till största del baserad på Empowermentpedagogiken 7TJUGO, vilket bygger på ett coachande förhållningsätt med fokus på motivation, stöd och vägledning. Som en del av den sociala rehabiliteringen erbjuder KRUS frukost de dagar det är gruppaktivitet. Frukosten är även en motivator för vissa av deltagarna att kunna komma iväg på morgonen. Koordinatorerna träffar deltagarna i individuella samtal, utifrån metoderna 7TJUGO, Motiverande samtal (MI) och lösningsfokuserat förhållningssätt. Utifrån vår målsättning att rusta målgruppen inför arbetslivet kan vi se att en stor framgångsfaktor är att de erbjuds tid att arbeta med sin personliga utveckling inför att ge grund för en långsiktig hållbarhet. KRUS befintliga lokaler är ändamålsenliga utifrån verksamheten och erbjuder ett större grupprum för kärnverksamheten, vilket rymmer sittplatser för ca 15 personer. Det finns ytor att nyttja vid t.ex. mindre gruppdiskussioner, samt två små rum för de personer som har behov att sitta avskilt vid enskilda övningar eller om någon behöver gå undan för sig själv en stund. Lokalerna är centralt belägna i Kalmar med närhet till kommunikationer för deltagarna, samt närhet till samverkande myndigheter. Samordningsförbundet i Kalmar Län Trädgårdsgatan 12 39235 Kalmar info@samkalmarlan.se www.samkalmarlan.se

KRUS erbjuder friskvård i form av gruppträning på Friskis & Svettis, samt andra sociala och fysiska aktiviteter. För de deltagare som behöver åka buss för att ta sig till KRUS och inte har möjlighet att ansöka om busskort från annan myndighet, erbjuds reskassa genom KRUS. I den sociala rehabiliteringen och gruppverksamheten hittar deltagarna styrkan i varandras närvaro. Deltagarna känner tillhörighet och trygghet i att träffa andra personer i liknande situation. Flertalet personer har innan KRUS varit tveksamma att delta i gruppverksamhet men har under tiden på KRUS upplevt att det är just i gruppsammanhang som de utvecklas och mår bra. Genom en succesiv ökning av studiebesök, intresseförfrågningar och konsultationer under projekttiden, ser vi att det finns ett fortsatt stort behov av insatsen, både på individnivå och hos myndigheterna. Med hjälp av samverkan arbetar KRUS med att korta tiden och förenkla för individen att komma ut i arbetslivet. En av de största framgångsfaktorerna för själva verksamheten är att koordinatorerna som arbetar på KRUS idag har sin bakgrund hos myndigheterna Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen. Det har genererat en bred kunskap kring myndigheternas regelverk, arbetsmetoder samt ett stort kontaktnät och har visat sig vara en fördel inför att personer t ex ska närma sig arbete, Arbetsförmedlingen och arbetslivsinriktad rehabilitering. Koordinatorerna har på ett smidigt sätt kunnat hjälpa deltagarna vidare i myndigheternas olika system så att de har fått rätt stöd. En av koordinatorerna är utlånad från Arbetsförmedlingen med tillgång till deras intranät och system, vilket är en tillgång för KRUS arbetsförberedande del. LIS idé: KRUS kommer fortsatt bedriva gruppverksamhet utifrån 7TJUGO i befintliga lokaler, där deltagarna får ett socialt sammanhang med möjlighet att bryta eventuell isolering och utanförskap samt utveckla sina sociala färdigheter. Genom att deltagarna arbetar med sin personliga utveckling ges de bättre förutsättningar till en långsiktig hållbarhet som möjliggör hälsa och egen försörjning. Inför 2019 kommer KRUS utöka friskvårdstillfällena och kommer därmed erbjuda två tillfällen i veckan. KRUS har som funktion att fortsätta stärka och effektivisera samverkan mellan myndigheterna i Kalmar (Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Kalmar län). Som ett led i att stärka samverkan, ser vi konsultationer som ett medel, vilket även är ett stöd för handläggare i deras myndighetsutövning. Koordinatorerna ska fortsättningsvis ha sin bakgrund hos de olika aktörerna d.v.s. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänst. Det är därför viktigt att Arbetsförmedlingen även i fortsättningen lånar ut en resurs till KRUS. Syfte och målsättning: Samordningsförbundet i Kalmar Län Trädgårdsgatan 12 39235 Kalmar info@samkalmarlan.se www.samkalmarlan.se

Deltagarna bygger under tiden på KRUS upp en förmåga att ta steget ut mot arbetslivet. Genom personlig utveckling bygger de upp en kunskap om sig själva och utvecklar sina sociala färdigheter för att klara av den reguljära arbetsmarknaden. Att behålla det goda arbete som finns idag och fortsätta utveckla verksamheten. Ett utvecklingsområde är att medverka till att personer som idag får bistånd i form av Sysselsättning enligt Socialtjänstlagen istället ges möjlighet att delta i KRUS verksamhet. Utveckla metoder för att i samverkan erbjuda individen förutsättningar för att nå självförsörjning. Att Samverkansteamet (SVT) behandlar 70 ärenden per år (intresseförfrågningar och konsultationer). Målet är att minst 30 personer ska ta del av insatsen varje år. Vid avslut på KRUS har individen genom gruppövningar och coachande samtal med sin koordinator arbetat fram en plan för sin fortsatta väg ut i arbetslivet. Mål på individnivå: 90 % av deltagarna ska uppleva stöd och inflytande i sin process. 75 % av deltagarna ska uppleva sig vara mer redo för att arbeta eller studera. 30 % av deltagarna ska ha kommit ut i arbetslivsinriktad rehabilitering, arbete eller studier efter avslutad insats. Målgrupp: För personer i åldrarna 19 till 64 år med psykisk ohälsa, med en fortsatt prioritering på åldrarna 19-29 år. Personen ska vara motiverad till förändring och ha förutsättningar att inom 12 månader kunna ta steget ut i arbetslivet. Personen ska ha förutsättningar att kunna delta i KRUS ordinarie verksamhet inom social rehabilitering. Personer som är i behov av samordnade insatser inför inträde i arbetslivet. I övrigt gäller samma kriterier som vid tidigare ansökan (se bilaga 1). Samverkansstruktur/Upplägg: Styrgruppen är i den lokala samverkansgruppen beslutsfattande chefer från respektive myndighet. Träffas ca 4 gånger per år och har ett strategiskt ansvar för den operativa verksamheten samt ansvarar för övergripande samverkan och samordning. Samverkansteam (SVT) handläggare från respektive myndighet, är insatsens arbetsgrupp. Träffas idag var tredje vecka, á 2 timmar för genomgång av Intresseförfrågningar, konsultationer samt övriga samverkansfrågor. För att klara av målet att hantera fler ärenden och konsultationer kommer mötestimmar för SVT vid behov att utökas. Uppföljning/utvärdering Projektet följs kontinuerligt, både på individuell- och verksamhetsnivå. SUS (system för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet) används som uppföljningsverktyg. Styrgruppen rapporterar kontinuerligt projektets utveckling vid Lokala samverkansgruppens möten. Verksamhetsstart: 2019-09-01 Samordningsförbundet i Kalmar Län Trädgårdsgatan 12 39235 Kalmar info@samkalmarlan.se www.samkalmarlan.se

Budget för KRUS Intäkt från Samordningsförbundet -2 293 000 Personalkostnader 830 000 Personalomkostnader (PO) 325 000 Arbetsledning 67 000 Extern tjänst 546 000 Föreläsare, friskvård, aktiviteter 75 000 IT/Tele 25 000 Resor 75 000 Arbetsmiljöåtgärder, kost, div inköp 25 000 Lokaler 255 000 Utbildning, handledning 25 000 Övrigt 45 000 Summa kostnader 2 293 000 Total nettokostnad 0 Ansvariga för ansökan och ägare till insatsen: Kalmar kommun, Socialförvaltningen Kalmar Cecilia Frid, socialchef Niklas Hermansson, verksamhetschef Samordningsförbundet i Kalmar Län Trädgårdsgatan 12 39235 Kalmar info@samkalmarlan.se www.samkalmarlan.se

Samordningsförbundet i Kalmar Län Trädgårdsgatan 12 39235 Kalmar info@samkalmarlan.se www.samkalmarlan.se

KALMAR KOMMUN Projektansökan KRUS KALMAR Laila Andersson & Helena Esbjörnsson 2016-02-04

1 Innehåll Namn på aktiviteten... 2 KRUS KALMAR... 2 Ägare av aktiviteten... 2 Bakgrund och behov... 2 Försäkringskassan... 3 KUR... 3 Kalmar kommun... 3 Projekt Arbetslöshet... 4 Landstinget... 4 Arbetsförmedlingen... 4 Syfte... 4 Mål... 5 Målgrupp... 5 Tid & aktivitetsplan... 6 Processen... 6 Metod... 7 Styrning, Organisation... 8 Relation till andra verksamheter... 8 Planerad budget... 9 Uppföljning/utvärdering... 9 Aktivitetens framtid efter projektslut... 9 Bilagor

2 Namn på aktiviteten KRUS KALMAR Komplettera Rehabilitera Uppdatera Strukturera Ägare av aktiviteten Projektägare: Socialförvaltningen Kalmar kommun. Inom Verksamhetsområdet Insatser arbete och sysselsättning finns en erfarenhet och kunskap av att driva projekt från såväl Europeiska Social Fonden som Samordningsförbundet. Bakgrund och behov Unga personer med psykisk ohälsa, mellan 19 och 29 år har stora behov av stöd för att kunna få eller återfå en arbetsförmåga. Många av dem är så långt ifrån arbetsmarknaden att de inte klarar att ta till sig det som erbjuds i t.ex. samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering. Det finns ofta vissa förutsättningar och förmågor hos personen men de behöver mycket stöd för att utveckla dem. Det som framkommit i våra intervjuer/studiebesök (se bilagor) är att dessa personer behöver vistas i en miljö där de får möjlighet att mogna, få nödvändiga och positiva erfarenheter samt kunna utveckla ett stabilare hälsotillstånd. De behöver rustas så att de bättre klarar de ökade kraven som kommer ställas på dem när de börjar studera, börjar arbeta, söka arbete eller påbörjar en arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetsförmedlingen. Det behövs också intensivt motivationshöjande och coachande insatser helst parallellt med t.ex. en medicinsk behandling, så att personen får ett brett stöd i sin rehabilitering. En sådan insats måste få ta tid. Många av dessa unga har mycket liten insikt i vad som krävs av dem själva för att komma fram till ett mål som t.ex. ett eget arbete med lön. De måste även få hjälp att inse att det finns hjälp att få men det är de själva som måste göra jobbet, ge sig själva chansen att rehabiliteras. Ofta saknar de kunskap kring sina rättigheter och skyldigheter och har ingen överblick över konsekvenserna av de val de gör och hur de ska kunna styra sina liv till en positiv utveckling. I Kalmar saknas en aktör som har möjlighet att stötta denna målgrupp fullt ut och hjälpa dem att rusta sig inför arbetsmarknaden. Detta är en insats som är resurskrävande och som det idag inte finns resurser till hos befintliga aktörer. Samverkan är det som är det centrala i att

3 lyckas med målgruppen då det ofta blir svårt för enskilda aktörer att lägga mycket resurser på en enskild individ utan att ha stödet från övriga myndigheter. Det är en förutsättning att insatserna ses som ett steg i positiv bemärkelse för samtliga myndigheter och främst för individen. Försäkringskassan Enligt statistik från Försäkringskassan (september 2015) är ca. 120 personer med aktivitetsersättning bedömda att kunna närma sig arbetsmarkanden under de närmsta åren. Utöver det finns det ungdomar som är sjukskrivna och har försörjningsstöd vilka har någon form av psykisk ohälsa. Ett annat mörkertal är ungdomar som klarat sig genom den ordinarie skolan men har någon funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa men som aldrig har varit i kontakt med läkare gällande detta. Försäkringskassan har inga egna insatser som kan användas för rehabilitering utan är beroende av övriga aktörers utbud gällande detta. Det som saknas i Kalmar är just någonstans där denna grupp kan få möjligheten att rustas för arbete eller studier och där alla aktörer kan samverka kring dem. (Se vidare Försäkringskassan bilaga 1) KUR Från KUR (Kunskapsutveckling om rehabilitering) har det framkommit att ett stort utvecklingsområde för att komma framåt med denna målgrupp är samverkan mellan myndigheterna; Att tydliggöra varandras uppdrag, ansvar att ha mer resurser samt att kunna läsa varandras dokumentation. (Se vidare KUR bilaga 2) Kalmar kommun PRIO projektet i Kalmar kommun visar på att personerna behöver mycket stöd för att reda ut sina kringproblem innan de kan fokusera på arbete. Många har skulder, kontakt med Kronofogden, problem med socialtjänsten, barnen, bostad, läkare de behöver någon som hjälper dem att reda ut många praktiska problem, innan de är redo att ta ett steg mot arbetsmarknaden. (Se vidare Prio bilaga 3) På Slussen arbetar man med personer som har beslut om daglig verksamhet enligt LSS (Lagen om stöd och service) eller sysselsättning enligt SOL (Socialtjänstlagen). Nästan hälften av alla nya personer som får beslut får en individuell placering. (Se bilaga 4) De personer som är redo att ta klivet till en anställning lyfter Slussen till Arbetsförmedlingen. De upplever att det inte alltid blir en bra övergång, då stödet från Arbetsförmedlingen skiljer sig markant från hur personen haft det på sin individuella placering. De upplever också att intresset från Arbetsförmedlingen att hjälpa till med en anställning kring de personer som har beslut kan vara svalt ibland. Det behövs kunskap kring målgruppen och mer resurser kring dessa personer för fler ska kunna ta steget till anställning och en större möjlighet till fortsatt stöttning.

4 Projekt Arbetslöshet Inom projekt arbetslöshet bildades det grupper som skulle hitta lösningar för olika målgrupper. En grupp fick i uppgift att fokusera på unga med funktionshinder/psykisk ohälsa. De ser behov av ett Ungdomens hus där alla myndigheter (Försäkringskassa, Arbetsförmedling samt Socialförvaltningen) samverkar rent fysiskt. Detta för att det enkelt ska gå att samverka kring individen vad gäller arbetsförutsättningar, resurser och arbetsutbud. Landstinget Från Valnötsträdet framkom det att det saknas en aktör som riktar sig mot denna målgrupp sedan Unga Kalmar (ett projekt finansierat av ESF) försvann. Valnötsträdet förespråkar gruppverksamhet kombinerat med individuell coachning. De menar att det behöver finnas gruppverksamhet utifrån att många av dessa personer behöver just träna på att vara i grupp, i samhället i övrigt utsätts vi för att vara i grupp vare sig vi vill eller inte och man behöver kunna förhålla sig till det för att kunna bli en del av samhället. Gruppen får också en viktig funktion i att man är saknad och efterfrågad om man inte dyker upp. Det behöver tydliggöras vilka hinder personen har för att närma sig arbetsmarknaden, det är viktigt våga diskutera detta med individen. (Se vidare bilaga 5) Arbetsförmedlingen Enligt Arbetspsykologen på Arbetsförmedlingen saknar ofta de unga med psykisk ohälsa de helt grundläggande förutsättningarna för att komma ut i arbete, klara ett arbete eller ens påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering. Det saknas rutiner kring mat, sömn, fysisk aktivitet. Arbetspsykologen menar att de behöver erbjudas meningsfulla aktiviter som leder framåt samt hjälp att få rutiner i vardagen. De behöver uppleva och förstå sin egen roll i sitt eget liv. Få egen kontroll. De menar vidare att de som saknar Social förmåga har en större benägenhet att vara dem som hamnar mellan hjälpinsatser och myndigheter. De som har en högre social förmåga (fast kanske ett större funktionshinder på pappret) är de som ofta lyckas bättre att komma vidare. (Se vidare AF bilaga 6) Syfte Syftet med projektet är att rusta målgruppen, främst unga vuxna med psykisk ohälsa, för att närma sig arbetsmarknaden. Det kan röra sig om att kunna påbörja arbetslivsinriktad rehabilitering, söka arbete, arbeta eller påbörja studier. Syftet är också att under projekttiden arbeta fram olika arbetsmetoder och rutiner för att kunna hjälpa de personer som behöver extra stöd, så att de kan komma in på arbetsmarknaden. Genom att samla olika myndigheters information och kompetens så effektiviseras samverkansmyndigheternas tillgängliga resurser. Detta bidrar till en tydligare helhetsbild, både för individen själv och för de som ska ge personen stöd.

5 Projektets syfte är att rusta individerna med olika aktiviteter och coachande insatser vilket innebär att det kommer vara en arbetsförberedande insats och rehabilitering. Tidigt identifiera och kartlägga behov av insatser från andra samverkande myndigheter. Syftet med deltagandet i projektet ska vara väl känt och accepterat av den deltagande individen, detta mot bakgrund att många som har deltagit i olika projekt uttrycker att de inte vet varför de är i projektet eller vart det ska leda. Mål Mål: Övergripande målet är att personen ska närma sig reguljära arbetsmarknaden eller studier och ökad förmåga till egen försörjning Mål: att individen är inskriven i ordinarie verksamhet på Arbetsförmedlingen 90 dagar efter utskrivning ur projektet alternativt påbörjat studier eller börjat arbeta. Mål: att efter period med arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen ha fått ett arbete eller påbörjat studier. Mål: Projektet ska påverka organisationernas arbetssätt på ett strukturellt plan. Ett ökat lärande kring behovsgruppen ska på sikt leda till att personer med behov av samverkan inom projektet identifieras tidigare. Samverkan ska också leda till ett positivare arbetsklimat mellan organisationerna till gagn för andra grupper som inte ingår i behovsgruppen. Mål: Samtliga personer som skrivs ut ur projektet ska tillsammans med sin koordinator ha gjort en skriftlig, tydlig och accepterad plan för framtiden. Målgrupp Personen ska vara aktuell på minst en samverkansmyndighet Den prioriterade målgruppen kommer att vara 19 till 29 år men åldersgruppen 16 till 64 år kan bli aktuell också om plats finns. Personer som är i behov av strukturerat och individuellt anpassat stöd, troligen från flera aktörer samtidigt för att kunna närma sig en ökad grad av självförsörjning. Främst för personer med psykisk ohälsa men det kan även bli aktuellt för personer med fysisk eller social ohälsa. Den psykiska ohälsan behöver inte vara dokumenterad med diagnos utan kan vara något som personen själv har gett uttryck för, men ännu inte besökt vården. Med psykisk ohälsa menas exempelvis: depressioner, social fobi, ångest men även diagnoserna ADHD, ADD, Asperger m.fl. Det som är viktigast är att det ska finnas förutsättningar att kunna rehabiliteras till en arbetsförmåga.

6 Personen ska bedömas kunna ha förutsättningar, att med stöd, klara av arbetsförberedande rehabilitering. Personen har troligen en komplex problematik och med sociala svårigheter och svårigheter att tillgodogöra sig ordinarie myndigheters insatser. Det finns ofta behov av stabilitet i vardagen för att kunna ta del av ordinarie verksamheter. I ordinarie verksamhet ska samverkanslösningar provats men har varit otillräckliga. Projektet ska inte vara en förstahands åtgärd. Finns det insatser inom ordinarie verksamhet ska dessa prövas först. Försörjning vid inskrivning kan vara aktivitetsersättning, sjukpenning, aktivitetsstöd eller försörjningsstöd. Enligt Arbetsförmedlingens statistik som redovisades den 11 september 2015 hade 237 av 1438 stycken ungdomar mellan 16-24 år, det vill säga 16,4 % en registrerad funktionsnedsättningskod. Statistik från Försäkringskassan maj 2015 är att ca 120 personer med aktivitetsersättning är bedömda att kunna närma sig arbetsmarkanden under de närmaste åren. Cirka 30 personer under första året bör kunna vara inskrivna i projektet. Under andra året bör det kunna utökas till 45 personer och tredje året till 50 personer. Totalt under 3 år bör cirka 100-120 personer kunnat ta del av projektets stöd. Tid & aktivitetsplan Projekttid: 160901 190901 Central inbjudande lokal, för både gruppverksamhet samt individuella coachningssamtal. Under uppstartstiden 160901 161101: Lokaler ställs iordning. Skapa dokument; remiss, kartläggning etc. Utbildning i metoden 7 tjugo samt Supported Employment Göra projektet känt. Bygga upp kontakter och nätverk som är nödvändiga för projektet; t.ex. gällande praktikplatser, vårdkontakt, läkarkontakt, yrkesvägledare och folkhögskolor. 161101- Intag av deltagare och start av verksamhet. Processen 1. En handläggare från någon av myndigheterna (AF, FK, Landsting, Kommun) ansöker tillsammans med individen till Remissgruppen med hjälp av en mall. Mallen kommer vara utformad med inspiration från Plattform Norrköping. Samtidigt skriver individen på ett samtycke, där denne ger sitt medgivande till att varje myndighets

7 dokumentation kring personen blir delgiven övriga och kommer finnas som underlag till ansökan. 2. Remissgruppen går igenom ansökningar vid sina träffar. Till mötet har respektive myndighet tagit med sig dokumentationen som finns kring de personer som ska behandlas. Bedömning om personen ska erbjudas plats i projektet görs utifrån: Har ansökande myndighet provat sina möjligheter fullt ut? Bedöms personen ha förmåga att närma sig arbete/studier/arbetsinriktade åtgärder med mer stöd? Har personen viljan att delta? Vid nej på dessa frågor skickar remissgruppen ett förslag på åtgärd/insats till remitterande myndighet och aktuell person. Vid ja: 3. Personen erbjuds en plats och blir tilldelad en kordinator i projektet. 4. Samtliga deltagare blir erbjudna en träff med en samtalsterapeut/psykolog. Syftet är att alla ska får stöd i att reflektera över sin situation och sitt hälsotillstånd. Om personen behöver fortsatt stöd av psykiatrin ska personen få hjälp att kontakta sin hälsocentral alternativt psykiatrin. 5. En bedömning utifrån samtalet diskuteras med koordinatorn så att den fortsatta planeringen blir rimlig för personen. 6. Personen skriver ett schema och en första plan tillsammans med koordinatorn. 7. Metoderna som är beskrivna nedan används som verktyg 8. Regelbundna uppföljningar med remitterande handläggare, koordinator samt deltagaren sker regelbundet. 9. När en person bedöms vara klar i projektet deltar aktuella handläggare, koordinator, samt personen i ett möte där den personliga planen och rekommendationerna gås igenom. Metod Metoder som kommer användas i projektet är: Supported Employment och 7: TJUGO. (Se beskrivning av metoderna i bilaga 7) Under tid i projektet kommer deltagarna få möjligheter till studiebesök, olika sorters föreläsningar och gruppaktiviteter i t.ex. hälsa, privatekonomi, vad som förväntas i arbetslivet, ekonomismart, konsumenträtt, ansvar med egen bostad, positivt tänkande m.m. Föreläsning av företagare som berättar vad som krävs för att bli anställd och vad en arbetsgivare värdesätter. Deltagarna kommer erbjudas reskassa för att underlätta deltagandet. Frukost kommer att serveras varje morgon där ansvaret för denna kommer fördelas bland deltagarna. Friskvård och fysisk aktivitet kommer att vara en del av verksamheten. Enskild coachning kommer att vara komplement till gruppaktiviteterna. Deltagaren och koordinatorn skapar tillsammans en gemensam bild över hur rehabiliteringen ska gå till, vilka hinder som personerna har och hur de övervinns. Varje individ är med och skriver sin egen planering och det är ett levande dokument. Varje person som skrivs ut ur projektet ska ha en plan med sig, en plan för framtiden. Tid som en person är inskriven i projektet är max 1 år. Däremot ska det finnas möjlighet att tillhöra projektet i en passivare form för fortsatt stöd vid vissa tillfällen som kan bli

8 aktuellt för personen. Tidsgränsen blir en så kallad mjuk gräns och personen väljer själv hur kontakten ska se ut och hur länge den behövs. I projektet ska deltagaren få nära stöd under lång tid vilket skapar förutsättningar för trygga relationer som är en förutsättning i alla förändringsarbeten. Projektet ska arbeta för att skapa metoder för målgruppen samt att tillsammans med ordinarie myndigheter utveckla former för fördjupat samarbete och samordning. Arbetsgruppen kopplad till projektet kommer också att använda sig av KURs handlingsplan som färdigställs nu i början av året. Styrning, Organisation Styrgrupp Personer med mandat att ta beslut i frågor rörande sin myndighet. Chef från respektive myndighet samt projektledaren. Arbetsgrupp Handläggare från respektive myndighet samt koordinatorerna och projektledaren. Denna grupp ska även arbeta med KURs handlingsplan som en följd av det som sker under projekttiden. Arbetsgruppen kan synliggöra samverkan för sina egna verksamheter och även jobba med hur den ska bli synliggjord även för allmänheten. Remissgrupp Samma representanter som Arbetsgruppen. Träffas var tredje vecka. Individärende. (Se under process) Bemanning: 3 Koordinatorer, varav en projektledare. Förslag är att rekrytera medvetet från varje myndighet enligt nedan: År 1: 1 från Arbetsförmedlingen, 1 från Kommunen, 1 från Försäkringskassa, en samtalsterapeut/psykolog från Landstinget. År 2: 1 från Arbetsförmedlingen, 1 från Kommunen, 1 från Försäkringskassa, 1 från landstinget, en samtalsterapeut/psykolog från Landstinget. År 3: 1 från Arbetsförmedlingen, 1 från Kommunen, 1 från Försäkringskassa, 1 från landstinget, 1 från valfri myndighet (där man ser att behovet är störst) en samtalsterapeut/psykolog från Landstinget. I alla tjänster förutom samtalsterapeuten kommer det i en del av tjänsten att ingå att man håller sig uppdaterad i sin ordinarie tjänst, till exempel delta på APT eller utbildning. Vi bedömer att samtalsterapeuten kommer ägna 10 % av en tjänst åt samtal och bearbetningstid. Relation till andra verksamheter

9 Koordinatorerna kommer vara kopplade till och samarbeta med Försäkringskassan, Arbetsmarknadsenheten, Tia (Till och I arbete), Försörjningsstöd, Socialförvaltningens arbetsmarknadsinsatser och Landstinget. Regelbundna uppföljningar med aktuella handläggare. Planerad budget Se bilaga 8 Uppföljning/utvärdering Projektet följs kontinuerligt, både på individuell- och verksamhetsnivå. SUS (system för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet) används som uppföljningsverktyg. Styrgruppen rapporterar kontinuerligt projektets utveckling vid Lokala samverkansgruppens möten. Redovisning till Samordningsförbundet sker enligt förbundets rutin. Samordningsförbundet ansvarar, tillsammans med styrgruppen, för utvärdering av plattformen. En lärande utvärdering av en extern utvärderare som följer insatsen över tid kommer att ske. Aktivitetens framtid efter projektslut Fortsatt regi under kommunens verksamhet men med finansiering av Samordningsförbundet. Metoder som växt fram under åren ska kunna fortsätta som en förbättrad samverkan mellan alla parter.