Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226
Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten vid extraordinär händelse samt höjd beredskap SAMORDNINGSPLANEN daterad 2003-02-10. Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Lagstiftning och målbild... 3 3 Syfte och målsättning... 5 4 Organisation, uppgifter och rutiner för krisledning... 6 5 Prioriterade uppgifter innevarande mandatperiod... 6
Sid 3 (8) 1 Inledning Enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) ska kommunen anta en plan för extraordinära händelser en gång per mandatperiod. Bestämmelserna i lagen syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Gävle kommuns plan för extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap kompletteras med av kommunstyrelsen fastställda riktlinjer för ledning och information vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap. I Gävle kommun finns ett krisledningsutskott som ska fullgöra kommunstyrelsens uppgifter som krisledningsnämnd. Regler för utskottets organisation, arbete m.m. framgår av kommunstyrelsens reglemente med tillhörande instruktion för utskottet (bilaga 1 till reglementet). Vid höjd beredskap tillämpas ovan nämnda lags tredje kapitel vilket innebär att kommunstyrelsen ansvarar för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Kommunstyrelsen ska också verka för att samverkan kommer till stånd mellan olika aktörer som bedriver verksamhet i kommunen och för att samordna detta. 2 Lagstiftning och målbild Samhällets krishanteringssystem vilar på tre principer: Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har även samma ansvar vid en kris. Likhetsprincipen En verksamhets lokalisering och organisation bör så långt som är möjligt vara densamma under kris som under normala förhållanden. Närhetsprincipen Kriser bör i första hand hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda. I krishanteringssystemet finns olika typer av ansvar: Verksamhetsansvar innebär att varje myndighet och organisation är ansvarig för sitt eget ansvarsområde. Detta ansvar gäller alltid och i alla situationer. Kommunerna, länsstyrelserna och regeringen har utöver sitt verksamhetsansvar ett geografiskt områdesansvar, vilket innebär att de vid en kris ska se till att samordningen fungerar mellan inblandade aktörer på lokal, regional resp. central nivå.
Sid 4 (8) Utgångspunkt för kommunens krishantering är begreppet extraordinär händelse i fredstid som det är definierat i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Krisledningsnämnden ska, när händelsen kan definieras som en extraordinär händelse, verka för att upprätthålla en acceptabel nivå på den kommunala verksamheten samt se till att de personer som vistas i kommunen har tillgång till de basala behoven av vatten, värme och varm mat. Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem sammanfattas i följande målbild: Kommunen har god kunskap om risker och sårbarheter, som kan påverka kommunens verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten har analyserats. Kommunen har en planering för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas. Kommunen har också en planering för hur den ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Kommunen har förmåga att hantera en extraordinär händelse, d.v.s. att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas och att ge invånare och media tillräcklig och korrekt information om händelsen. Kommunen har en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen inom kommunens geografiska område. Kommunen verkar för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet och i det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för. Styrdokument Utöver denna plan för hantering av extraordinära händelser gäller följande styrdokument för säkerhetsarbetet i Gävle kommun: Gävle kommuns säkerhetspolicy antagen av kommunstyrelsen 1993 och av Gävle Stadshus AB 1997. Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor fastställt av kommunfullmäktige 2007. Riktlinjer för säkerhetsarbetet Gävle kommun. IT-säkerhetshandbok för Gävle kommunkoncern antagen av kommunstyrelsen 2007. Personalpolicy Gävle kommunkoncern antagen av kommunfullmäktige 2009
Sid 5 (8) 3 Syfte och målsättning De som bor eller vistas i kommunen ska kunna känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet när det gäller skador på människor, egendom och miljö. En grundtanke med kommunens säkerhetsarbete är att man genom ett kontinuerligt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser ska, i så stor utsträckning som möjligt, förebygga risker och undanröja hot för att därigenom bidra till att skapa en säker och trygg kommun. Den övergripande målsättningen med denna plan och kompletterande riktlinjer är att kommunen ska ha en väl förberedd krisorganisation som snabbt kan träda i funktion. Samordning av insatser och ingripanden ska ske på ett effektivt sätt för att begränsa konsekvenserna och lindra effekterna av en extraordinär händelse. Händer en olycka av större omfattning eller inträffar en händelse av extraordinär karaktär som t ex längre avbrott i el-, vatten eller värmeleveranser, omfattande snöoväder, översvämning etc. ska kommunens krisledningsorganisation snabbt kunna aktiveras. Merparten av det krisarbete som sker i kommunen hanteras inom ramen för den ordinarie organisationen. Endast om krisen uppnår en extraordinär nivå behövs en anpassad organisation. Då aktiveras krisledningsorganisationen. Det kan dock finnas mellanlägen då man nyttjar krisledningens tjänstemannaorganisation för samordning av verksamheters insatser och för information utan att den särskilda krisledningsnämnden träder i funktion. Inriktningen i arbetet ska vara att verka för ett robust samhälle och i allt planeringsarbete försöka minska sårbarheten utifrån vad som identifieras i risk- och sårbarhetsanalyser m.m., ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid och genom detta också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar vid höjd beredskap, upprätthålla nödvändiga funktioner för ledning, samband och information vid extraordinär händelse, vid såväl mindre händelser som vid extraordinära händelser ska en god information kunna ges till kommuninvånare, media och andra berörda. Allt i syfte att trygga människors liv, personliga säkerhet och hälsa samt hindra eller begränsa skador på miljö och egendom. Enligt gällande lag ska plan för hantering av extraordinära händelser inför varje mandatperiod fastställas av fullmäktige. Planen kompletteras med Riktlinjer för ledning och information vid extraordinära händelser i fredstid som fastställas av kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har uppdraget att vid behov initiera ändringar i riktlinjerna.
Sid 6 (8) Plan för hantering av extraordinära händelser ska delges och beaktas av alla nämnder och kommunala bolag. Program och riktlinjer ska delges till de personer som är angivna i till riktlinjerna hörande larmlistor samt till samverkande myndigheter och företag. 4 Organisation, uppgifter och rutiner för krisledning I riktlinjerna för ledning och information vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap beskrivs närmare ansvar och uppgifter för krisledningsutskottet och krisledningens tjänstemannaorganisation. Här finns också beskrivet arbetssätt, praktiska rutiner och mallar för att underlätta arbetet. Informationsarbetet beskrivs i kommunens kriskommunikationsplan. Krisledningsorganisationen ska ha tillgång till utbildad personal, lämpliga lokaler och utrustning för att kunna bedriva ett effektivt arbete. Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får krisledningsnämnd fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. I instruktionen för krisledningsutskottet (bilaga 2 till kommunstyrelsens reglemente) framgå av paragraf 2 vilka uppgifter utskottet äger rätt att överta från annan nämnd. 5 Prioriterade uppgifter innevarande mandatperiod Risk- och sårbarhetsanalyser ska genomföras för verksamheter som alltid måste upprätthållas. Arbetet med att upprätta åtgärdsplaner för olika slag av extraordinära händelser ska påbörjas. Kommunen ska delta i Länsstyrelsens regionala risk- och sårbarhetsanalys som årligen genomförs gemensamt för landstinget och kommunerna i länet. Kommunledningskontoret ska medverka till att utveckla och stödja planeringen för extraordinära händelser vid kommunens förvaltningar och bolag. Alla nämnder och kommunala bolag ska i sitt arbete verka för att minimera och om möjligt eliminera de sårbarheter som identifierats i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Inträffade händelser och tillbud ska följas upp och åtgärder vidtas för att minska riskerna.
Sid 7 (8) Nämnder, förvaltningar och bolag ska informeras om hur krisledningsorganisationen fungerar och rutiner säkerställas för nödvändiga informationsvägar i den kommunala organisationen. Krisledningsorganisationens förmåga ska upprätthållas genom utbildning och/eller övningar minst två gånger per mandatperiod. Kommunen ska verka för en samordning av de förberedelser för hantering av extraordinära händelser som genomförs av myndigheter, landsting, företag och organisationer.
Sid 8 (8)