Förord Min LIA har jag tillbringat på Hässleholms reningsverk. Tiden här har varit mycket trevlig och lärorik. Jag har blivit väldigt bra mottagen och fått stort förtroende av arbetskamrater och chefer. Min mentor Tommy Nilsson har tagit sig mycket tid för att förklara hur processen fungerar i verket och har på ett pedagogiskt sätt gått igenom steg för steg. Jag har fått jobba mycket på egen hand, även vikarierat för Tommy när han hade lyckan att bli pappa för första gången i livet. Det gjorde att jag verkligen fick tänka till och växa ett par snäpp för att ta över ett helt verk. Kontentan av detta har gjort att jag ännu mer känner att jag hamnat rätt i mitt val av utbildning. Ser verkligen fram emot att få jobba inom den här branschen i framtiden. Måste även rikta ett stort tack till våra lärare vi har haft i Hallsberg för en fin grund att stå på inför LIA`n. Jag har haft stor nytta av det vi har studerat hittills. Jag vill tacka alla här på Hässleholms vatten för all tid de har lagt på mig för att höja min kunskapsnivå. Bättre praktikplats kunde jag inte fått. 2012-04-30 Joakim Säll 2
Innehåll Förord... 2 Lite Historia... 4 Hässleholms vattens reningsverk... 4 Reningsstegen vid Hässleholms reningsverk... 5 Mekanisk rening... 6 Biologisk rening... 8 Kemisk rening... 9 Filter och utloppspumpstation... 10 Magle våtmark... 12 Slamhantering... 13 Processchema... 16 Slutsats... 16 Källförteckning... 17 3
Lite Historia Hässleholms reningsverk byggdes 1950. Tidigare gick vattnet i stort sett orenat ut i Finjasjön. Reningen som byggdes då var mekanisk rening och en viss slamhantering. 1963 Byggdes biosteget och man införde rötning av slam. Ingen kväverening fanns dock i det biologiska steget. 1977/78 Byggdes det kemiska steget + tremediafilter. Tremediafilter är plastgranulat, antracit, sand av 2 olika storlekar. 1995 Byggdes våtmarken. Det är ett kompletterande reningssteg till Hässleholms reningsverk. Syftet med den är att reducera mängden kväve o fosfor. 2011 Infördes intermittent luftning i det biologiska steget för att förbättra kvävereningen. Kväverening har funnits tidigare men då hade man konstant luftning av bassängerna. Då kan man säga att det skedde en spontan kvävrening. Sedan man införde intermittent luftning så har kvävereningen i biosteget stigit från ca 25 % till ca 50 %. Lägger man då till kvävereduceringen från våtmarken så blir den totala reningen ca 70 %. Hässleholms vattens reningsverk Sammanlagt finns det 14 reningsverk i Hässleholms kommun. Det största ligger i Hässleholm och är dimensionerat för 45000 Pe. I Hässleholm finns det en fast drifttekniker som sköter den dagliga driften. Vinslöv, Hästveda, Sösdala har en ambulerande drifttekniker som sköter om dessa verk. De övriga tio sköts av en drifttekniker som också har hand om den så kallade pumprundan. Han ser om och sköter de olika pumpstationerna ca 100 till antalet + reningsverken. Flertalet av de 10 verken är infiltrationsverk. Denna uppgift ser stor ut för en man, men han ska mest se till att allt flyter på som vanligt och har till sin hjälp rep-gruppen och el-gruppen. Alla pumpstationer och reningsverk övervakas via styrsystem och larmen som blir, kommer till Hässleholms reningsverk. 4
Hässleholms reningsverk med vassbäddar, högst upp skymtar Magle våtmark Reningsstegen vid Hässleholms reningsverk De reningssteg som används vid verket är: Mekanisk rening (rensgaller, sandfång, förluftning, försedimentering) Biologisk rening(luftningsbassänger, mellansedimentering) Kemisk rening(dosering av FeCl, intensivomrörare, flockningsomrörare, eftersedimentering.) Filtrering(tremediafilter med backspolning) Rening i våtmark.(närsaltreduktion genom assimilation i kombination med skörd av vass samt genom denitrifikation med befintlig växtlighet som kolkälla.) 5
Mekanisk rening Den mekaniska reningen är dimensionerad till 3 Qdim som är 25920 m3/d eller 300l/s. Vattnet kommer först till inkommande pumpgrop. Från pumpgropen lyfts vattnet med hjälp av skruvpumpar upp till rensanläggningen. I rensanläggningen rensas föremål större än 2 mm bort i ett steggaller. Renset komprimeras i skruvar, tvättas och avvattnas till ca 40% torrhalt innan det skruvas ut till en container för vidare transport till värmeverket där det bränns. När renset är borta så fortsätter vattnet vidare till sandfånget. Det fungerar som så att luft blåses in från botten som håller allt utom sanden svävande i vattnet. I botten på sandfånget skruvas sanden till en sandtvätt där den tvättas ren från slam och dylikt. När det är klart så skruvas den ut på en platta utanför byggnaden. Vattnet går vidare till förluftning. Det har man för att ta bort svavelväte och för att slammet lättare klibbar ihop genom att det luftas. Därigenom sedimenterar det bättre.det sedimenterade slammet skrapas ihop i botten med hjälp av skrapor och skickas till förtjockaren. Steggaller. Allt över 2mm fastnar i detta. 6
Skruvpumpar. Den vänstra har en kapacitet på 300l/s, den högra 600 l/s. 7
Biologisk rening Vattnet kommer till djupa luftningsbassänger. Luft tillförs här genom gummidysor på bassängens botten. Luftningen sker intermittent för att skapa aerob respektive anaerob miljö. Därigenom skapas en bra kväveavskiljning och reduktion av organiska ämnen. När luften är av så rörs det runt i bassängen med hjälp av omrörare för att hålla slammet suspenderat. I luftningsbassängerna finns det mätare för mätning av nitrat, ammonium, syre, temp, SS. Dessa mätare rengörs efter ett rullande schema. Rengöringen görs med ljummet vatten och tvättsvamp.(enligt instruktioner). Nästa steg är mellansedimenteringen där bioslammet sedimenterar. Skrapspel skrapar slammet till pumpgropar där det till största delen pumpas tillbaka till luftningsbassängen för att återanvändas. Slammet innehåller de nödvändiga mikroorganismer som behövs i den biologiska reningen. Här på Hässleholms reningsverk pumpar man tillbaka nästan allt slam istället för att pumpa en del till bioförtjockare. Det görs för att få så hög susphalt som möjligt. I normala fall ligger susphalten här mellan 2500-3000 mg SS/l men man eftersträvar att få upp den till 4000 mg SS/l. Ju högre susphalt desto bättre kväverening. Luftningen är igång i bassängen, här ser man även återförsel av slam från mellansedimenteringen. 8
Kemisk rening I den kemiska reningen tillsätter man trevärt järn, järnklorid. Den tillsätts med hjälp av doserpumpar styrda av det biologiska flödet. Efter doserpunkten så blandas järnkloriden in med hjälp av en intensivomrörare. Efter det så går vattnet vidare till flockningskammare där flockarna får växa till sig i en långsamomrörare. Sedan förs vattnet vidare till eftersedimenteringsbassänger där kemslammet sedimenterar, skrapas ihop på botten och pumpas till inkommande pumpgrop. Fördelen med detta förfarande är att järnkloriden hjälper till att fälla även i försedimenteringen. Slammet från försedimenteringen går sedan vidare till slamhanteringen. Doseringspunkt för järnklorid 9
Filter och utloppspumpstation Vattnet som renats kemiskt går nu vidare till filterhuset. Det består av sex stycken (5 i drift för tillfället) tre mediafilter som är ca 2 meter djupa. De är fyllda med 3 sorters material. Plastgranulat, antracit och sand. Vattnet passerar ner igenom dessa filter och restflockar och annat fastnar då i filtret. För att rengöra dessa filter så stänger man utgående och ingående ventil på filtret. Sen blåser man luft med blåsmaskin och vatten från utgående baklänges upp genom filtret. Partiklar som fastnat mellan filterkornen lossnar när bädden lyfts och följer med spolvattnet. Man låter det spola ca 30 min på detta vis. Tvättvattnet som används rinner ner i kanaler och leds till inkommande. Vattnet som nu är mekaniskt, biologiskt, kemiskt renat pumpas vidare till våtmarken för att få sin slutrening. Tremediafilter med avrinningskanaler. 10
Funktionen i ett tremediafilter. 11
Magle våtmark Våtmarken byggdes främst för att klara kravet på 50 % kväverening på reningsverket, och för att minska fosforutsläpp till Finjasjön. Finjasjön har dragits med övergödning under en lång tid. I våtmarken sker denitrifikation, nitrifikation och assimilation. Det kväve och fosfor som tas upp av växter för växtnäring tas ur systemet genom skörd innan de bryts ner och släpper ifrån sig den upptagna näringen. Vattnets uppehålls tid är ca 1 vecka i dessa dammar innan det går vidare till recipienten. Resultat av våtmarken: Sedan 1995 har kvävet reducerats med 29 %, fosfor med 24 %, och löst fosfor med 58 %. Halten E-coli minskar också kraftigt vid passagen genom våtmarken. Magle våtmark Funktionen är som sådan att vattnet leds från reningsverket i en 1,5 km lång ledning till en fördelningskanal där vattnet delas upp med hjälp av kasuner och skibord. Vattnet rinner därefter till fyra parallella dammserier. När vattnet passerat dammarna så samlas det upp i en uppsamlingskanal och vidare ut i recipienten. Uppehållstiden är cirka en vecka i dessa dammar. Man har kontinuerlig flödesmatning och provtagning av vattnet. Prov tas ut från våtmarken en gång/vecka. 12
Slamhantering Slam från försedimenteringen förtjockas i råslamförtjockare. Kemslammet som recirkulerar kommer även till största delen att återfinnas här. Det förtjockade råslammet pumpas upp till rötkammaren. Slam från biosteget(bioslam) förtjockas i en bioslamförtjockare och pumpas upp till rötkammaren. Rötningen sker seriellt i de två rötkammarna som finns. Rötningen sker anaerobt vid en temperatur på ca 34 grader (mesofilt), under 30 dygn. Bakterieinnehållet reduceras kraftigt, slammet hygieniseras. Vid nedbrytning av det organiska innehållet i slammet bildas biogas (metangas) som sedan används i en kraftvärmeanläggning Rötkammare, till höger ser man gasklockan. 13
Efter rötningen tappas slammet ner till två slamlager. Det ena slamlagret används för att pumpa till vassbäddar, det andra för att pumpa till centrifugen. Syftet i båda fallen är att avvattna slammet. Vid centrifugering så tillsätts en polymer till slammet som gör att det lättare avvattnas. (Polymeren binder vid slammet och tränger undan vattenmolekylerna). Det centrifugerade slammet skruvas till en vagn som sedan transporteras till avfallsanläggningen där det används för sluttäckning. Centrifug. 14
Om slammet istället skickas till vassbäddar, görs detta enligt ett schema. Slammet som pumpas ut ska vila i sin bädd ca 30 dagar innan man beskickar bädden igen. I Hässleholm har man 14 vassbäddar tillgängliga. Tömning av bädden sker efter ca 10 år, bädden ska dessutom ha vilat i ett år. Ambitionen är att kunna använda det torkade slammet till gödsling av åkermark. För tillfället går inte det på grund av för höga halter av koppar och zink.. 15
Processchema Slutsats Praktiken är nu slut för denna gång. Summerar jag den här tiden så har den varit oerhört lärorik och trevlig. Kunskapsnivån och förståelsen för hur det fungerar på ett reningsverk har ökat markant. 16
Källförteckning Per-åke Nilsson har bidragit med kunskap, material och en del bilder. Foldern Magle våtmark 2011 Miljörapport Hässleholms reningsverk 2011. Diverse andra häften och material från internet. Bilderna är mestadels mina egna som jag har fått tillåtelse att använda i detta syfte. 17