INTERNATIONAL GREEN ROOF INSTITUTE Skötsel av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg Pär Söderblom November 2004 Augustenborgs Botaniska Takträdgård www.greenroof.se Publikation nr 008 1
2 Plan framsida: Utsnitt av översiktsplan för markskötsel, WSP Stockholm 2002-10-31 Bild baksida: Pär Söderblom
INTERNATIONAL GREEN ROOF INSTITUTE Skötsel av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg Pär Söderblom Forskningsprojektet finansierat av FORMAS proj nr 2001-0455 VA-Forsk proj nr 21-106 MKB Fastighets AB Malmö stad i samarbete med EU-life, projekt Gröna tak November 2004 Augustenborgs Botaniska Takträdgård Ystadvägen 56, 214 45 Malmö 040-94 85 20 e-mail: info@greenroof.se www.greenroof.se Publikation nr 008 3 ISBN 91-973489-7-X
Innehåll Förord... 5 1. Bakgrund... 7 2. Beskrivning av det öppna dagvattensystemet... 7 3. Indelning i skötselområden... 10 4. Erfarenheter från skötseln,... sammanställning av intervjuer... 11 4.1 Skötselansvar... 11 4.2 Skötselplaner... 11 4.3 Skötselkostnader... 12 5. Nedskräpning,... sammanfattning av den uppföljning som gjorts... 13 6. Ombyggnader, orsaker och åtgärder... 15 6.1 Damm 1... 15 6.2 Damm 2... 17 7. Samlade erfarenheter... 19 7.1 Etapp 1... 19 7.2 Några erfarenheter från senare etapper inom Augustenborg... 22 4
Förord Augustenborg är en stadsdel i Malmö bebyggd med 3-4 våningars hyreshus samt med småskalig industribebyggelse. Området färdigställdes i början av 1950-talet. Förutom att området i början av 2000-talet var nedslitet hade man även problem med översvämningar i källare på grund av att det kombinerade avloppsnätet ej klarade toppflöden. Malmö kommun och det kommunala bostadsbolaget MKB beslöt därför att satsa på en genomgripande upprustning, och då med ekologiska förtecken. Ett av delprojekten inriktades på att lösa avloppsproblemen genom att ta hand om dagvattnet separat i ett ytligt öppet dagvattensystem. Detta system innefattar gröna tak, gräsytor, genomsläppliga beläggningar, diken, kanaler och dammar. En viktig utgångspunkt var att söka tillskapa attraktiva närmiljöer när man integrerade de tekniska lösningarna i den befintliga bostadsmiljön. Augustenborg kom att bli ett försöksområde där man kunde pröva konsekvenserna av att utnyttja ett öppet system för hantering av dagvattnet i ett befintligt relativt tätt bebyggt bostadsområde. I denna rapport diskuteras de problem som uppkommit samt hur de kan lösas. 5
6
1. Bakgrund Syftet har varit att studera om, och i så fall hur, ett öppet system påverkar skötseln av den yttre miljön. I den första utbyggnadsetappen av det öppna dagvattensystemet byggdes kanaler, rännor och dammar till stor del av betong. I den andra etappen av utbyggnaden har man i större utsträckning anlagt naturlika dammar och gräsdiken. I denna rapport redovisas exempel från den första utbyggnadsetappen. Det öppna dagvattensystemet i Augustenborg är en fullskaletillämpning av idéer som vuxit fram inom VA-verket i Malmö. Vid byggandet av anläggningen låg fokus på att hitta generella lösningar tillämpbara även inom andra bostadsområden vid hanteringen av dagvattnet, och man var medveten om att det öppna systemet skulle kunna komma att påverka skötseln av området. För att ta lärdom inför kommande anläggningar har kontinuerliga uppföljningar av området gjorts under det första året efter färdigställandet. Foto: Pär Söderblom Damm i anslutning till en sittplats 2. Beskrivning av det öppna dagvattensystemet I etapp 1 börjar dagvattenhanteringen med att taken på byggnaderna i kontors- och småindustriområdet vegetationsbeklätts, till största delen med 3-4 cm tjocka sedummattor på olika typer av tunna dräneringslager. De mätningar som gjorts och som redovisas i annan rapport visar att ca 50% av årsnederbörden på takytorna binds där. Dagvattnet från de hårdgjorda ytorna och taken tas omhand i en damm och en kanal genom området. I slutet av kanalen pumpas vattnet via en ledning under infartsvägen i området till en betongkanal som leder igenom det intilliggande hyreshusområdet. Dagvattnet från hustaken leds via stuprören ut i rännor som mynnar i betongkanalen. Dagvattnet från de hårdgjorda ytorna infiltreras till största delen via genomsläppliga beläggningar, resterande leds till kanalen. 7
Den mynnar i en damm som utformats som en våtmark med möjlighet att utjämna flödestoppar. Dammen har senare byggts om, se nedan. Från dammen leds vattnet vidare i ledning under en bostadsgata till en öppen betongkanal, kubkanalen, och därefter genom ett parkområde i form av ett flackt gräsdike som mynnar i en sista damm innan vattnet släpps ut i det kommunala nätet. Vatten från den intilliggande skolgården leds via dammar och rännor in i gräsdiket i den punkt där betongkanalen slutar. Gräskanal Kubkanal Damm 2 Betongkanal Damm 1 Figur 1. Översikt över det öppna dagvattennätet i etapp 1 Foto: Louise Lundberg Betongkanalen 8
Kubkanalen Foto: Pär Söderblom Foto: Pär Söderblom Gräskanalen 9
3. Indelning i skötselområden För skötseln inom småindustriområdet ansvarade Kommunteknik, det kommunägda bolaget. Entreprenadföretaget Miljöbyggarna skötte skolgården och parken samt entreprenadföretaget Mark och Miljö kvartersmarken. I ett tidigt skede av planeringen fanns tankar om att engagera de boende i skötseln av det öppna systemet på kvartersmark, men svårigheterna att organisera detta gjorde att den modellen inte fullföljdes. gata park skolgård bostadskvarter bostadskvarter bostadskvarter bostadskvarter gata gata privat kontor/ småindustri Figur 2. Ett flertal skötselområden kom att beröras av det öppna systemet 10
4. Erfarenheter från skötseln, sammanställning av intervjusvar Intervjuer har genomförts med ansvariga för skolgården, parken samt kvartersmarken. För skolan: Görel Larsson, Serviceförvaltningen i Malmö och Peter Leandersson, Miljöbyggarna AB För parken: Nora Bengtsson, Gatukontoret och Hans Nilsson, VA-verket i Malmö samt Peter Leandersson, Miljöbyggarna AB För kvartersmarken: Per Ask, MKB Fastighets AB och Håkan Åkesson, Ronny Samuelsson och Tomas Leidstedt, Mark och Miljö AB. För VA-verket i Malmö: Peter Stahre. På grund av den relativt korta tid som anläggningarna varit i drift blev svaren inte helt uttömmande på alla punkter men gav ändå underlag för en redovisning av problem och möjligheter. 4.1 Skötselansvar En påtaglig förändring från skötselsynpunkt inträffar när vatten som tidigare letts fram genom ledningar under mark tas upp till ytan. Ansvaret för skötseln ligger inte längre självklart på en huvudman. Ledningar kan korsa ett flertal områden med olika skötselansvariga för det som finns på ytan, tomtmark, parkmark, gatumark m m utan att skötseln av ledningen berörs. När vattnet förs upp till ytan kommer krav på skötsel av kanaler, dammar m m och då är det inte längre självklart vem som skall sköta de nya anläggningarna. I Augustenborgsprojektet hade VA-verket tagit på sig ansvaret för skötseln under garantitiden men frågan om det fortsatta ansvaret var inte löst. Från VA verkets sida förutsatte man att de skötselansvariga för respektive område skulle ta över när garantitiden gått ut medan man från andra sidan ansåg att skötselansvaret skulle ligga på VA verket även i fortsättningen. Denna fråga har utretts i efterhand men de ansvariga är helt överens om att skötselansvaret måste läggas fast innan beslut om att anlägga ett ytligt system tas. 4.2 Skötselplaner I några fall hade enkla skötselplaner upprättats i samband med att anläggningen projekterades men i andra upprättades skötselplaner först efter att anläggningarna byggts. Med tanke på att Augustenborg är ett pilotprojekt saknades erfarenheter av vilka problem som kunde komma att uppstå, vilka skötselfrekvenser som skulle behövas mm. En fortsatt uppföljning och erfarenhetsåterföring är angelägen för att kunna ge rekommendationer om skötsel av öppna dagvattensystem. 11
4.3 Skötselkostnader Alla uppskattade att det blir något dyrare, generellt kan sägas att kostnaderna för att sköta en damm kan jämföras med vad det kostar att sköta en rabatt med fleråriga växter. Man kan dock få betydligt högre kostnader av olika orsaker. T ex om kanaler placeras så att skötselytor styckas upp och blir svåråtkomliga. Skräp ansamlas i kanalerna och i dammarna, vilket uppfattas negativt och ställer krav på tätare skötselintervall än om samma mängd skräp är mer utspritt i området. Erfarenheterna hittills visar att ansamlingen av skräp blir större i djupa betongkanaler än i flacka gräskanaler. Dammar och kanaler är intressanta för lek. Om man i projektering och anläggning inte beaktat ökat slitage på grund av detta och tillskapat slitagetåliga ytor i anslutning till vattenytorna ger detta högre skötselkostnader för att hålla anläggningarna i acceptabelt skick. Dammar och kanaler i anslutning till öppen jord eller sandytor kostar mer att sköta än dammar vid hårdgjorda ytor eller gräsytor. Betongkanaler är dyrare att sköta än gräsklädda kanaler. Det skiljer även i skötselinsatser mellan betongkanaler med slät bottenyta jämfört med kanaler där bottnen försetts med förhöjningar t ex för att skapa strömvirvlar ( kubkanalen). Felaktigt anlagda dammar kan orsaka stora skötselkostnader, i Augustenborg har algbildning i grunda dammar givit upphov till klagomål som inneburit att kraven på skötselinsatser blivit så stora att det motiverat en ombyggnad av dammarna. Mer om detta nedan i avsnittet Ombyggnader, orsaker och åtgärder. 12
5. Nedskräpning, sammanfattning av den uppföljning som gjorts Från 1 februari 2002 till och med den 30 januari 2003 genomfördes en daglig observation av algbildning, nedskräpning, skadegörelse m m i etapp 1 av det öppna dagvattensystemet. Den dagliga kontrollen omfattade registrering av burkar, petflaskor, papper, plast, organiskt material m m i ett antal fasta mätpunkter. Registreringen skedde i en skala 1-3 och dessutom för en delsträcka i absoluta tal. gräskanalen kubkanalen betongkanalen Figur 3. Registrering av skräp har gjorts på 16 punkter utmed dagvattenanläggningen. Här visas exempel från 3 punkter. Vid registreringen av skräpet i skala 1-3, liten, medel och stor nedskräpning, delades den upp i två huvudgrupper, organiskt material respektive oorganiskt material som i sin tur delades i tre undergrupper. Organiskt material: löv och växtdelar sand, grus och jord - pinnar och kvistar. Oorganiskt material: papper och plast plåtburkar petflaskor. För delsträckan som omfattade två tredjedelar av kubkanalen, räknades papper, plast, petflaskor, burkar samt övrigt skräp i absoluta tal. 13
120 100 80 60 40 20 0 feb apr jun aug okt dec Betongkanal Kubkanal Gräskanal Diagram 1: Naturmaterial 60 50 40 30 20 10 0 februari maj augusti november Betongkanal Kubkanal Gräskanal Diagram 2: Papper och plast Av digrammen framgår att det totalt samlas mer skräp både naturmaterial och papper och plast i betongkanalerna, både i den släta betongkanalen och i kubkanalen än i gräskanalen. På grund av ojämnheterna i botten på kubkanalen kräver denna mer tid för rengöring. 14
Den ursprungliga tanken med kuberna var att dessa skulle skapa strömvivlar och syresätta vattnet. På grund av att det strömmar för lite vatten i systemet fungerar detta inte, en lärdom för framtida projekt. 6. Ombyggnader orsaker och åtgärder 6.1 Damm 1 Denna damm ligger början av det öppna dagvattensystemet och får sin vattenförsörjning från de gröna taken samt en grundvattenbrunn i anslutning till dammen. Den var tänkt som ett tillskott i utemiljön med sittplatser i nära anslutning till dammen. Problemet som uppstod var en riklig algbildning som gav ett ovårdat utseende, vattnet blev grumligt och tidvis illaluktande. Foto: Örjan Ståhl En kraftig algbildning orsakade klagomål från personalen i kontoren intill Orsakerna till problemen var flera: allt för lågt vattenflöde, stort näringsläckage från angränsande planteringsytor, stränderna klädda med torv, m m. För att komma till rätta med detta har dammen byggts om och ett antal åtgärder har satts in för att förbättra situationen. 1. Omsättningen av vatten i dammen har ökas genom att vattnet recirkuleras med en kapacitet så att vattnet omsätts 2 4 gånger per dygn. 2. Det recirkulerade vattnet silas genom vegetationsytor innan det leds tillbaka till dammen. 3. Den befintliga grundvattenbrunnen har tagits ur drift och erforderlig påfyllning på grund av avdunstning rekommenderas i fortsättningen göras med renvatten. 4. Vattnet i dammen syresätts med hjälp av en fontän i dammen. 5. Kontakten mellan vattnet och intilliggande jordytor har brutits. 15
Damm 1 efter ombyggnad Foto: Pär Söderblom Foto: Pär Söderblom Kanal som leder vattnet från damm 1. Ett membran samt ett singelskikt avgränsar intilliggande öppna jordytor. (Lågvatten rådde vid fototillfället) 16
På grund av den korta tid som förflutit sedan ombyggnaden har någon fullständig utvärdering ej kunnat göras men resultatet hittills är lovande. Uppgifterna om ombyggnaden är hämtade ur Utredning rörande dagvattendamm inom Malmö stads förrådsområde, upprättad av SWECO VIAK. 6.2 Damm 2 Denna damm ligger ungefär mitt i dagvattenanläggningen, inom bostadskvarteret nära skolgård och park. Den anlades för att kunna utjämna flödestoppar i systemet och utformades som en våtmark. Foto: Peter Stahre Damm 2 före ombyggnaden På grund av riklig algbildning, blev klagomålen från de kringboende så stora att en ombyggnad ansågs befogad. Även här spelade den låga vattenomsättningen en roll, liksom dålig syresättning. Den ombyggnad som gjorts har inriktats på följande åtgärder: 1. Den grunda våtmarken har ersatts med två öppna dammar på olika nivå samt en bäck som leder mellan dessa. 2. Vattnet recirkuleras genom att det pumpas från den lägre liggande dammen till den övre varifrån det sedan rinner tillbaka till den lägre via bäcken. 3. I bäcken och dammarna har anlagts grönfilter planterade ytor genom vilka vattnet leds. 4. En fontän syresätter vattnet i den övre dammen. 17
Ett grönfilter i bäcken vid damm 2 Foto: Pär Söderblom Foto: Pär Söderblom Damm 2 efter ombyggnaden 18
7. Samlade erfarenheter 7.1 Etapp 1 Det öppna dagvattensystemet har fungerat väl när det gäller fördröjning och minskning av vattenflödena från området. Under sommaren föll ett 15 års regn som innan ombyggnaden skulle ha lett till omfattande översvämningar i källare i området Det öppna systemet innebär även minskade belastningar på nedanförliggande ledningsnät tack vare att mycket vatten avdunstar och infiltrerar på vägen till utloppet från området. Förmodligen kompenseras eventuella tillkommande skötselkostnader väl tack vare detta. Fördelarna har även varit att det tillskapats attraktiva platser både att se på och att leka vid. De största problemen har varit förknippade med oönskad algbildning vilket lett till att två dammar byggts om. Erfarenheterna från dessa efter ombyggnaden har på grund av den korta tid de varit i drift inte kunnat utvärderas, men de första intrycken är att situationen förbättrats avsevärt. Med de erfarenheter som vunnits i projektet bör man i kommande anläggningar kunna undvika mycket av det som skapat problem här. Det har framförts att man till viss del bör arbeta med torra dammar, d v s ytor som är vackra att se på även om det inte står vatten över dem men som vid regn bildar dammar. Där man anlägger dammar med stående vatten bör dessa förses med en bottenplugg, man skall lätt kunna tömma dammarna för att underlätta rensning och rengöring. Den uppdelade skötseln med flera olika skötselansvariga har gjort att det ibland uppstått glapp i gränszonerna. Denna erfarenhet har gjort att man valt att låta en skötselansvarig ansvara för större delen området och då både det öppna systemet och omgivande ytor. I Augustenborg bekostar VA-verket merkostnaden för skötseln av slänter och vattenytor i förhållande till vad det skulle kosta att sköta samma yta om man inte haft ett dike eller en damm där. 19
Figur 4: Skötselgränserna har reducerats genom att ansvaret lagts på en entreprenör, jfr karta 2. Det diskuteras redan om ytterligare sammanläggning Problemen med att det samlas skräp i betongkanalerna har varit en av anledningarna till att man i efterföljande etapper i första hand leder vattnet i gräsklädda kanaler. Öppna ränndalar genom planteringsytor med öppen jord har i efterföljande etapper ersatts med rör på grund av att det varit problem med att de slammat igen, t ex vid häftiga regn. 20
Foto: Louise Lundberg Foto: Peter Stahre Damm 2 efter ett 15- års regn Gräskanalen i parken efter ett kraftigt regn 21
7.2 Några erfarenheter från senare etapper inom Augustenborg Utbyggnaden inom området är ännu inte helt avslutad. Inför de sista etapperna tillämpar man de erfarenheter som successivt vuxit fram vid skötseln av de färdiga delarna. Mark &Miljö AB, det entreprenadföretag som bygger och sköter den större delen av det öppna dagvattensystemet, tillämpar följande principer när man nu bygger vidare: Dammarnas kanter skall vara skodda med ett icke organiskt material. Lämpligt är kanter av natursten som ger stabila kanter, håller för lek, ger skydd för tätskiktet, (gummiduk), samt mot näringsläckage från intilliggande ytor. Små och grunda dammar med hårdgjord botten får snabbt algbildning och kräver mycket skötsel. Dammar bör därför bör därför var färre men större och ha en djupare del i centrum, ett djup på 70 80 cm bör eftersträvas, men för att minska risken för olyckor vid lek skall stränderna vara flacka och gärna med en bottenbeläggning som inte lockar att gå ut på. Dammar bör ha god vattencirkulation med fontäner, vattenfall samt grönfilter av växter och de skall utrustas med en bottenventil för att lätt kunna tömmas vid behov. Dammar där vattnet cirkuleras bör utrustas med ett anaerobt filter för reduktion av nitratkväve, t ex ett singellager genom vilket vattnet pumpas innan det återförs till dammen. Dammar kan inte alltid dimensioneras för att ta om hand 10 15 års regn från ett större område. Utformningen av marken runt omkring dammen bör medge att dammen kan svämma över på ett kontrollerat sätt utan att det tränger in i byggnader eller översvämmar gångvägar i området. Öppna vattenkanaler anläggs ej i planteringsytor. Med hjälp av dykarledningar och stigbrunnar kan vattnet transporteras under dessa även där lutningsförhållandena är dåliga. 22
23
INTERNATIONAL GREEN ROOF INSTITUTE Augustenborgs Botaniska Takträdgård Denna skrift är en del av en större satsning för grönare, hållbarare städer. Den botaniska takträdgården utgör ett centrum för forskning, information och inspiration kring levande gröna tak. Uppe på taken av en rad industriella byggnader i stadsdelen Augustenborg har Malmö Stad med stöd från Miljödepartementet och EU skapat en unik visningsanläggning. Gröna tak bistår med en lång rad miljöfördelar, bland annat: Dagvattenhantering Energibesparing Bättre lokalklimat Bullerdämpning Livsrum för flora och fauna Estetik och hälsa Augustenborgs Botaniska Takträdgård är utformad för skönhet och upplevelse samtidigt som den utgör en viktig forskningsanläggning. Flera svenska universitet använder den botaniska takträdgården för forskning kring bland annat utveckling av teknologin för gröna tak, växtval, näringsbudget, dagvattenfördröjning, vattenkvalité, öppna dagvattensystem, bullerdämpning, energibesparing, takpappens ökade livslängd, attityder hos användare och planerare samt biodiversitet och utveckling av nya habitat. Anläggningen är öppen för besök under somrarna och för guidade turer året om. För mer information, se hemsidan. International Green Roof Institute (IGRI) International Green Roof Institute har sin verksamhet i anslutning till den botaniska takträdgården. Institutet har som främsta uppgift att samordna forskningen kring levande gröna tak, samt bedriva undervisning och sprida information. IGRI samarbetar med Malmö Högskola om en universitetskurs om gröna tak. Årligen ges nationella och internationella forskarseminarier för att kunskapsutbytet ska främja IGRIs målsättning att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling genom att sprida användningen av gröna tak. Mer om Augustenborgs Botaniska Takträdgård och IGRI på nätet: www.greenroof.se formas VA-Forsk 24 Augustenborgs Botaniska Takträdgård ISBN 91-973489-2-9