Öppna dagvattensystem Handikappnormer och Byggregler

Transkript

1 INTERNATIONAL GREEN ROOF INSTITUTE Öppna dagvattensystem Handikappnormer och Byggregler (bild 1) Fia Niemi Kennerth Persson Pär Söderblom September 2004 Augustenborgs Botaniska Takträdgård Publikation nr 003 1

2 2 Foto framsida: Pär Söderblom Foto baksida: Kennerth Persson

3 INTERNATIONAL GREEN ROOF INSTITUTE Öppna dagvattensystem Handikappnormer och Byggregler Fia Niemi Kennerth Persson Pär Söderblom Forskningsprojektet finansierat av FORMAS proj nr VA-Forsk proj nr MKB Fastighets AB Malmö stad i samarbete med EU-life, projekt Gröna tak September 2004 Augustenborgs Botaniska Takträdgård Ystadvägen 56, Malmö info@greenroof.se Publikation nr ISBN

4 Innehåll Förord Bakgrund Uppläggning av studien Handikapp Ränndalar Passager över kanaler Gångförbindelser Hygien och miljö Säkerhet Sammanfattning

5 Förord Augustenborg är en stadsdel i Malmö bebyggd med 3 4 våningars hyreshus, en skola samt med småskalig industribebyggelse. Området byggdes omkring Förutom att området var nedslitet hade man problem med översvämningar i källare på grund av att det kombinerade avloppsnätet ej klarade toppflöden. Malmö kommun och det kommunala bostadsbolaget MKB beslöt att satsa på en genomgripande upprustning med ekologiska förtecken. Ett av delprojekten blev att lösa avloppsproblemen genom att ta hand om dagvattnet separat i ett ytligt liggande öppet dagvattensystem. Detta system kom att omfatta gröna tak, diken, kanaler och dammar, genomsläppliga beläggningar, översvämningsytor mm. En viktig utgångspunkt vid utformningen har varit att integrera de olika tekniska lösningarna i den befintliga bostadsmiljön med tonvikt på den estetiska utformningen. Augustenborg kom att bli ett försöksområde där man prövade möjligheterna att konsekvent utnyttja ett öppet dagvattensystem i ett befintligt bebyggelseområde. För att stimulera nytänkande har det vid utbyggnaden medvetet tummats på en del bestämmelser och byggregler för att tänja på tekniken med öppen dagvattenhantering så långt som möjligt. I denna rapport diskuteras de problem som kommit i dagen och hur de kan lösas för att uppfylla gällande bestämmelser. Uppföljningen ingår som en del av det i det av FORMAS m fl finansierade forskningsprojektet Öppen dagvattenhantering i en redan etablerad stadsdel. 5

6 1. Bakgrund Syftet med denna rapport har varit att studera hur de nya inslagen i gårdsmiljöerna påverkar framkomligheten för handikappade och hur de uppfyller de krav som ställs i bygglagstiftningen. I den första utbyggnadsetappen av det öppna dagvattensystemet byggdes kanaler, rännor och dammar till stor del i betong. I senare etapper har man i allt högre utsträckning anlagt naturlika dammar och gräsdiken samt utvecklat nya lösningar för att leda vattnet från husliv till kanaler. I denna rapport redovisas exempel från bägge utbyggnadsetapperna. Det öppna dagvattensystemet i Augustenborg är en fullskaletillämpnig av idéer som vuxit fram inom VA kontoret i Malmö. För att kunna bygga anläggningen har man i vissa fall fått frångå formella krav i handikappnormer och byggregler. Ambitionen har varit att pröva nya vägar att hantera dagvatten. För att ta lärdom inför kommande anläggningar har en representant för handikappförbundet, arkitekten Fia Niemi som bor i området, samt en besiktningsvan person med stor erfarenhet av besiktningar enligt gällande byggreler, ingenjör Kennerth Persson, anlitats för att inventera området och lämna synpunkter. Flerfamiljshus Småindustri Kontor Flerfamiljshus Park Skola Foto: Stadsbyggnadskontoret Malmö Översiktsbild över Augustenborg 6

7 Foto: Pär Söderblom Uteplats vid damm 2. Uppläggning av studien Genomgången av det anlagda öppna dagvattensystemet har delats upp i tre delar. Handikapp Hygien och miljö Säkerhet I det följande redovisas de iakttagelser som gjorts inom vart och ett av dessa områden. 3. Handikapp Handikapp uppstår då personer med funktionshinder möter för dem otillgängliga miljöer. Handikapp är således inte någon egenskap hos en person utan betecknar förhållandet mellan individen och omgivningen. I vilken utsträckning som funktionshindret blir ett handikapp bestäms av personens funktionshinder och den miljö denne möter. Detta innebär att ju bättre utformat samhället blir för att möta de behov som personer med funktionshinder har, desto färre personer är handikappade. Denna studie har tar inte upp problem som är beroende på byggnadernas utformning eller placering, utan endast den påverkan de tillkomna dagvattenanläggningarna kan ha på tillgängligheten för rörelsehindrade och synskadade. 7

8 Bedömningen av hur de nya anläggningarna påverkar tillgängligheten grundas på de krav som ställs i Plan- och Bygglagen (PBL), samt de förslag till föreskrifter och allmänna råd som Boverket på regeringens uppdrag utarbetat i den mån de är tillämpliga i det studerade området. Dessa gäller: Att uppnå full delaktighet i utnyttjandet av den närliggande utemiljön. Att ej ha fysiska hinder såsom mindre nivåskillnader, ojämn markbeläggning, svårforcerade ränndalar och trottoarkanter. Att ej ha hinder i form av bristande kontrastmarkering. Att ej ha hinder i form av bristande balansstöd. Iakttagelserna som gjorts i handikappavsnittet redovisas under underrubrikerna Ränndalar, Passager över kanaler samt Gångförbindelser. 3.1 Ränndalar I den första etappen korsas entrévägarna av ränndalar som leder vattnet från stuprörsutkasten till uppsamlingskanaler. I etapp 2 har ränndalarna täckts med galler eller förlagts helt under mark. Foto: Fia Niemi Ränndalar i etapp 1 som kan utgöra hinder för rullstolbundna och synskadade. De kan dock med rimliga insatser förbättras vilket redan skett i etapp 2. 8

9 Gallertäckt ränndal i etapp 2. Ett sätt att undvika att ränndalen utgör ett hinder. Foto: Pär Söderblom Foto: Pär Söderblom Rör under gångvägen i etapp 2. Ett annat sätt att undvika hinder är att leda vattnet i ett rör under gångvägen. 9

10 3.2 Passager över kanaler I etapp 1 leds kanalerna i kulvertar under gångvägarna vilket innebär en obruten markbeläggning till fördel för orienterbarheten och framkomligheten. Gångvägen passerar över den kulverterade kanalen. Det blir inte några problem för rörelsehindrade eller synskadade. I etapp 2 har man vid några korsningar använt sig av metallplattor som täckning. Detta innebär att markbeläggningen bryts, vilket i sin tur kan påverka orienterbarheten för synskadade. På något ställe har det dessutom uppstått en snubbelkant på grund av att plattan ligger högre än anslutande beläggning. Foto: Fia Niemi Foto: Pär Söderblom Övertäckningen av den korsande kanalen har gjorts med en järnplatta. I något fall ligger plattan något högre än anslutande mark så att en snubbelkant bildas. Detta kan dock lätt justeras. 10

11 Det förekommer att passager saknar räcken. Vid fallhöjd 0,5 m eller högre skall balansstöd finnas. Även avåkningsskydd saknas i något fall. Bro vid damm som saknar avåkningsskydd. Med tanke på synskadade bör ett räcke sättas upp även om fallhöjden är låg. Foto: Fia Niemi Foto: Pär Söderblom Bro över bäck som saknar räcke. Även denna bro bör liksom föregående förses med ett räcke. 11

12 3.3 Gångförbindelser Vid några dammar har det anlagts sittplatser, av många uppskattade nya inslag i gårdsmiljöerna. I flera fall är dock de nya gångvägarna som leder till sittplatserna för smala enligt Boverkets Byggregler (BBR) för att man lätt skall ta sig dit med rullstol. Tillgängligheten försvåras på grund av att gångvägarna är smala. Dessa närmiljöer är speciellt viktiga för de personer som har svårt att förflytta sig längre sträckor, och man bör därför ägna särskild omsorg åt att göra dem lättillgängliga. En breddning kan utföras relativt enkelt. Foto: Pär Söderblom Foto: Fia Niemi Passagen mellan grind och intilliggande hinder är för smal för rullstolsbundna enligt BBR. Även detta kan åtgärdas med enkla medel. 12

13 Tillgängligheten till ett miljöhus försämras dels på grund av den branta lutningen, dels på grund av att avrinningen från taket sker rakt ner på entrérampen. Det senare bör kunna avhjälpas med hjälp av en täckt ränna. Foto: Fia Niemi Foto: Pär Söderblom Med hänsyn till synskadade bör man undvika hinder i gångbanan. I detta fall en uppstickande kant runt en anslutningspunkt i dagvattenrännan. 13

14 4. Hygien och miljö Enligt Plan- och Bygglagen skall anläggningar hållas i vårdat skick och de skall skötas så att inte betydande olägenheter uppkommer. Öppna dagvattensystem är i vissa utföranden känsliga för nedskräpning. I betongkanalerna samlas lätt löv och skräp, och i kanalerna och våtmarkerna/dammarna kan det bildas alger. Mer om nedskräpning, skötsel och underhåll finns beskrivet i rapporten Skötsel av öppna dagvattensystem, ett delprojekt i Öppen dagvattenhantering i en redan etablerad stadsdel Att det i Augustenborg finns exempel på ovårdade anläggningsdelar är kanske beroende på att erfarenheterna är nya och att skötselarbetena ännu inte funnit sina former. Det pågår för närvarande en översyn av skötselrutinerna i området. Kanalen är placerad i en trafikyta med träd. I den samlas löv och förorenat vatten från vägbanan. Foto: Kennerth Persson Foto: Kennerth Persson En liten våtmark mellan kanalen och gångvägen. Litenheten gör att det är svårt att få en naturlig balans, vilket resulterar i att ytan upplevs som ovårdad. 14

15 En stor grund damm för utjämning av vattenflöden. Här har algbildningen blivit ett stort problem på grund av näringsrikt vatten och låg omsättning. Detta har lett till att dammen har byggts om. Mer uppgifter om detta i rapporten Skötsel av öppna dagvattensystem. Foto: Pär Söderblom Foto: Kennerth Persson Den ombyggda dammen. 15

16 I en lågpunkt har man placerat ut hoppstenar i en grund damm. Dammbottnen klarar inte barnens lek, den luckras upp och vattnet blir till en grå sörja. Genom att t ex plattlägga dammbottnen kan en stor del av nedsmutsningen undvikas utan att dammens lekvärde går förlorat. 5. Säkerhet I Plan- och Bygglagen sägs att risker för olycksfall skall begränsas. Dammar och kanaler skall vara utformade med tillfredsställande skydd mot barnolycksfall. En del kanaler både djupa och smala. Små barn kan få det svårt att ta sig upp igen om de ramlar ner i en sådan. Faran ökar betydligt om det står vatten i kanalen. Vattennivån får inte överstiga 0,2 m utan tillfredsställande skydd. Det är viktigt att dammar, kanaler och rännor syns när det är mörkt. Det får inte vara risk att man trampar fel. Foto: Kennerth Persson Foto: Kennerth Persson Stålplåten över rännan slutar i gångvägskanten. Den bör vara utdragen en bit utanför gångvägen för att minska risken att någon trampar utanför och snubblar, eller att cyklande barn kör ner i rännan 16

17 Räcket är placerat parallellt med gångriktningen. De raka avslutningarna av räcket gör att det är lätt att lätt att fastna i det, speciellt när det är mörkt. Invinklade eller avrundade ändar minskar risken Foto: Kennerth Persson Foto: Kennerth Persson Kanalen genom området är smal och djup och kan vara farlig för barn och gamla om man ramlar i den. Man kan hamna olyckligt och fastna. Riskerna ökar om kanalen är vattenfylld. I nedre delen av dagvattensystemet och i etapp 2 anläggs kanalerna med sluttande grässlänter, vilket minskar olycksriskerna. 17

18 Kanalens placering direkt intill en gångväg innebär en risk, speciellt som dess överkant sticker upp över vägytan och då kan vara lätt att snubbla på. Kan åtgärdas med en avgränsande plantering. Foto: Kennerth Persson Foto: Kennerth Persson Räcket är inte dimensionerat för trafikmiljö och dessutom placerat för nära kanalen. Vid påkörning finns risk att bilar kör ner i kanalen. Räcket skadas lätt av underhållsfordon. Detta kan avhjälpas genom att byta till ett kraftigare vägräcke. 18

19 Foto: Kennerth Persson Även här är räcket för klent med tanke på att det avgränsar en trafikyta. Även detta räcke bör bytas ut. 6. Sammanfattning De anlitade experterna har kunnat peka på svagheter och felaktigheter i förhållande till handikappnormer och byggregler, men inte av sådan art att de innebär väsentliga problem. De flesta påpekandena kan åtgärdas utan att det öppna dagvattensystemet påverkas i sin funktion. Samtidigt utgör de inkomna synpunkterna ett bra underlag vid planering av nya anläggningar i liknande miljöer. En erfarenhet grundad på synpunkter från de boende är att vattendrag och dammar rätt utformade kan berika närmiljön och skapa intressanta uteplatser nära bostaden till förmån för dem som har svårigheter att förflytta sig långa sträckor. I huvudsak innebär det öppna dagvattensystemet inte några hinder för funktionsnedsatta personer. De problem som kan uppstå kan åtgärdas. 19

20 INTERNATIONAL GREEN ROOF INSTITUTE Öppna dagvattensystem Handikappnormer och Byggregler Sammanfattning De anlitade experterna har kunnat peka på svagheter och felaktigheter i förhållande till handikappnormer och byggregler, men inte av sådan art att de innebär väsentliga problem. De flesta påpekandena kan åtgärdas utan att det öppna dagvattensystemet påverkas i sin funktion. Samtidigt utgör de inkomna synpunkterna ett bra underlag vid planering av nya anläggningar i liknande miljöer. En erfarenhet grundad på synpunkter från de boende är att vattendrag och dammar rätt utformade kan berika närmiljön och skapa intressanta uteplatser nära bostaden till förmån för dem som har svårigheter att förflytta sig långa sträckor. I huvudsak innebär det öppna dagvattensystemet inte några hinder för funktionsnedsatta personer. De problem som kan uppstå kan åtgärdas. Augustenborgs Botaniska Takträdgård Denna skrift är en del av en större satsning för grönare, hållbarare städer. Den botaniska takträdgården utgör ett centrum för forskning, information och inspiration kring levande gröna tak. Uppe på taken av en rad industriella byggnader i stadsdelen Augustenborg har Malmö Stad med stöd från Miljödepartementet och EU skapat en unik visningsanläggning. Gröna tak bistår med en lång rad miljöfördelar, bland annat: Dagvattenhantering Energibesparing Bättre lokalklimat Bullerdämpning Livsrum för flora och fauna Estetik och hälsa Augustenborgs Botaniska Takträdgård är utformad för skönhet och upplevelse samtidigt som den utgör en viktig forskningsanläggning. Flera svenska universitet använder den botaniska takträdgården för forskning kring bland annat utveckling av teknologin för gröna tak, växtval, näringsbudget, dagvattenfördröjning, vattenkvalité, öppna dagvattensystem, bullerdämpning, energibesparing, takpappens ökade livslängd, attityder hos användare och planerare samt biodiversitet och utveckling av nya habitat. Anläggningen är öppen för besök under somrarna och för guidade turer året om. För mer information, se hemsidan. International Green Roof Institute (IGRI) International Green Roof Institute har sin verksamhet i anslutning till den botaniska takträdgården. Institutet har som främsta uppgift att samordna forskningen kring levande gröna tak, samt bedriva undervisning och sprida information. IGRI samarbetar med Malmö Högskola om en universitetskurs om gröna tak. Årligen ges nationella och internationella forskarseminarier för att kunskapsutbytet ska främja IGRIs målsättning att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling genom att sprida användningen av gröna tak. Mer om Augustenborgs Botaniska Takträdgård och IGRI på nätet: formas VA-Forsk 20 Augustenborgs Botaniska Takträdgård ISBN