Skötsel av det öppna dagvattensystemet
|
|
- Magnus Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INTERNATIONAL GREEN ROOF INSTITUTE Skötsel av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg Pär Söderblom November 2004 Augustenborgs Botaniska Takträdgård Publikation nr 008 1
2 2 Plan framsida: Utsnitt av översiktsplan för markskötsel, WSP Stockholm Bild baksida: Pär Söderblom
3 INTERNATIONAL GREEN ROOF INSTITUTE Skötsel av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg Pär Söderblom Forskningsprojektet finansierat av FORMAS proj nr VA-Forsk proj nr MKB Fastighets AB Malmö stad i samarbete med EU-life, projekt Gröna tak November 2004 Augustenborgs Botaniska Takträdgård Ystadvägen 56, Malmö info@greenroof.se Publikation nr ISBN X
4 Innehåll Förord Bakgrund Beskrivning av det öppna dagvattensystemet Indelning i skötselområden Erfarenheter från skötseln,... sammanställning av intervjuer Skötselansvar Skötselplaner Skötselkostnader Nedskräpning,... sammanfattning av den uppföljning som gjorts Ombyggnader, orsaker och åtgärder Damm Damm Samlade erfarenheter Etapp Några erfarenheter från senare etapper inom Augustenborg
5 Förord Augustenborg är en stadsdel i Malmö bebyggd med 3-4 våningars hyreshus samt med småskalig industribebyggelse. Området färdigställdes i början av 1950-talet. Förutom att området i början av 2000-talet var nedslitet hade man även problem med översvämningar i källare på grund av att det kombinerade avloppsnätet ej klarade toppflöden. Malmö kommun och det kommunala bostadsbolaget MKB beslöt därför att satsa på en genomgripande upprustning, och då med ekologiska förtecken. Ett av delprojekten inriktades på att lösa avloppsproblemen genom att ta hand om dagvattnet separat i ett ytligt öppet dagvattensystem. Detta system innefattar gröna tak, gräsytor, genomsläppliga beläggningar, diken, kanaler och dammar. En viktig utgångspunkt var att söka tillskapa attraktiva närmiljöer när man integrerade de tekniska lösningarna i den befintliga bostadsmiljön. Augustenborg kom att bli ett försöksområde där man kunde pröva konsekvenserna av att utnyttja ett öppet system för hantering av dagvattnet i ett befintligt relativt tätt bebyggt bostadsområde. I denna rapport diskuteras de problem som uppkommit samt hur de kan lösas. 5
6 6
7 1. Bakgrund Syftet har varit att studera om, och i så fall hur, ett öppet system påverkar skötseln av den yttre miljön. I den första utbyggnadsetappen av det öppna dagvattensystemet byggdes kanaler, rännor och dammar till stor del av betong. I den andra etappen av utbyggnaden har man i större utsträckning anlagt naturlika dammar och gräsdiken. I denna rapport redovisas exempel från den första utbyggnadsetappen. Det öppna dagvattensystemet i Augustenborg är en fullskaletillämpning av idéer som vuxit fram inom VA-verket i Malmö. Vid byggandet av anläggningen låg fokus på att hitta generella lösningar tillämpbara även inom andra bostadsområden vid hanteringen av dagvattnet, och man var medveten om att det öppna systemet skulle kunna komma att påverka skötseln av området. För att ta lärdom inför kommande anläggningar har kontinuerliga uppföljningar av området gjorts under det första året efter färdigställandet. Foto: Pär Söderblom Damm i anslutning till en sittplats 2. Beskrivning av det öppna dagvattensystemet I etapp 1 börjar dagvattenhanteringen med att taken på byggnaderna i kontors- och småindustriområdet vegetationsbeklätts, till största delen med 3-4 cm tjocka sedummattor på olika typer av tunna dräneringslager. De mätningar som gjorts och som redovisas i annan rapport visar att ca 50% av årsnederbörden på takytorna binds där. Dagvattnet från de hårdgjorda ytorna och taken tas omhand i en damm och en kanal genom området. I slutet av kanalen pumpas vattnet via en ledning under infartsvägen i området till en betongkanal som leder igenom det intilliggande hyreshusområdet. Dagvattnet från hustaken leds via stuprören ut i rännor som mynnar i betongkanalen. Dagvattnet från de hårdgjorda ytorna infiltreras till största delen via genomsläppliga beläggningar, resterande leds till kanalen. 7
8 Den mynnar i en damm som utformats som en våtmark med möjlighet att utjämna flödestoppar. Dammen har senare byggts om, se nedan. Från dammen leds vattnet vidare i ledning under en bostadsgata till en öppen betongkanal, kubkanalen, och därefter genom ett parkområde i form av ett flackt gräsdike som mynnar i en sista damm innan vattnet släpps ut i det kommunala nätet. Vatten från den intilliggande skolgården leds via dammar och rännor in i gräsdiket i den punkt där betongkanalen slutar. Gräskanal Kubkanal Damm 2 Betongkanal Damm 1 Figur 1. Översikt över det öppna dagvattennätet i etapp 1 Foto: Louise Lundberg Betongkanalen 8
9 Kubkanalen Foto: Pär Söderblom Foto: Pär Söderblom Gräskanalen 9
10 3. Indelning i skötselområden För skötseln inom småindustriområdet ansvarade Kommunteknik, det kommunägda bolaget. Entreprenadföretaget Miljöbyggarna skötte skolgården och parken samt entreprenadföretaget Mark och Miljö kvartersmarken. I ett tidigt skede av planeringen fanns tankar om att engagera de boende i skötseln av det öppna systemet på kvartersmark, men svårigheterna att organisera detta gjorde att den modellen inte fullföljdes. gata park skolgård bostadskvarter bostadskvarter bostadskvarter bostadskvarter gata gata privat kontor/ småindustri Figur 2. Ett flertal skötselområden kom att beröras av det öppna systemet 10
11 4. Erfarenheter från skötseln, sammanställning av intervjusvar Intervjuer har genomförts med ansvariga för skolgården, parken samt kvartersmarken. För skolan: Görel Larsson, Serviceförvaltningen i Malmö och Peter Leandersson, Miljöbyggarna AB För parken: Nora Bengtsson, Gatukontoret och Hans Nilsson, VA-verket i Malmö samt Peter Leandersson, Miljöbyggarna AB För kvartersmarken: Per Ask, MKB Fastighets AB och Håkan Åkesson, Ronny Samuelsson och Tomas Leidstedt, Mark och Miljö AB. För VA-verket i Malmö: Peter Stahre. På grund av den relativt korta tid som anläggningarna varit i drift blev svaren inte helt uttömmande på alla punkter men gav ändå underlag för en redovisning av problem och möjligheter. 4.1 Skötselansvar En påtaglig förändring från skötselsynpunkt inträffar när vatten som tidigare letts fram genom ledningar under mark tas upp till ytan. Ansvaret för skötseln ligger inte längre självklart på en huvudman. Ledningar kan korsa ett flertal områden med olika skötselansvariga för det som finns på ytan, tomtmark, parkmark, gatumark m m utan att skötseln av ledningen berörs. När vattnet förs upp till ytan kommer krav på skötsel av kanaler, dammar m m och då är det inte längre självklart vem som skall sköta de nya anläggningarna. I Augustenborgsprojektet hade VA-verket tagit på sig ansvaret för skötseln under garantitiden men frågan om det fortsatta ansvaret var inte löst. Från VA verkets sida förutsatte man att de skötselansvariga för respektive område skulle ta över när garantitiden gått ut medan man från andra sidan ansåg att skötselansvaret skulle ligga på VA verket även i fortsättningen. Denna fråga har utretts i efterhand men de ansvariga är helt överens om att skötselansvaret måste läggas fast innan beslut om att anlägga ett ytligt system tas. 4.2 Skötselplaner I några fall hade enkla skötselplaner upprättats i samband med att anläggningen projekterades men i andra upprättades skötselplaner först efter att anläggningarna byggts. Med tanke på att Augustenborg är ett pilotprojekt saknades erfarenheter av vilka problem som kunde komma att uppstå, vilka skötselfrekvenser som skulle behövas mm. En fortsatt uppföljning och erfarenhetsåterföring är angelägen för att kunna ge rekommendationer om skötsel av öppna dagvattensystem. 11
12 4.3 Skötselkostnader Alla uppskattade att det blir något dyrare, generellt kan sägas att kostnaderna för att sköta en damm kan jämföras med vad det kostar att sköta en rabatt med fleråriga växter. Man kan dock få betydligt högre kostnader av olika orsaker. T ex om kanaler placeras så att skötselytor styckas upp och blir svåråtkomliga. Skräp ansamlas i kanalerna och i dammarna, vilket uppfattas negativt och ställer krav på tätare skötselintervall än om samma mängd skräp är mer utspritt i området. Erfarenheterna hittills visar att ansamlingen av skräp blir större i djupa betongkanaler än i flacka gräskanaler. Dammar och kanaler är intressanta för lek. Om man i projektering och anläggning inte beaktat ökat slitage på grund av detta och tillskapat slitagetåliga ytor i anslutning till vattenytorna ger detta högre skötselkostnader för att hålla anläggningarna i acceptabelt skick. Dammar och kanaler i anslutning till öppen jord eller sandytor kostar mer att sköta än dammar vid hårdgjorda ytor eller gräsytor. Betongkanaler är dyrare att sköta än gräsklädda kanaler. Det skiljer även i skötselinsatser mellan betongkanaler med slät bottenyta jämfört med kanaler där bottnen försetts med förhöjningar t ex för att skapa strömvirvlar ( kubkanalen). Felaktigt anlagda dammar kan orsaka stora skötselkostnader, i Augustenborg har algbildning i grunda dammar givit upphov till klagomål som inneburit att kraven på skötselinsatser blivit så stora att det motiverat en ombyggnad av dammarna. Mer om detta nedan i avsnittet Ombyggnader, orsaker och åtgärder. 12
13 5. Nedskräpning, sammanfattning av den uppföljning som gjorts Från 1 februari 2002 till och med den 30 januari 2003 genomfördes en daglig observation av algbildning, nedskräpning, skadegörelse m m i etapp 1 av det öppna dagvattensystemet. Den dagliga kontrollen omfattade registrering av burkar, petflaskor, papper, plast, organiskt material m m i ett antal fasta mätpunkter. Registreringen skedde i en skala 1-3 och dessutom för en delsträcka i absoluta tal. gräskanalen kubkanalen betongkanalen Figur 3. Registrering av skräp har gjorts på 16 punkter utmed dagvattenanläggningen. Här visas exempel från 3 punkter. Vid registreringen av skräpet i skala 1-3, liten, medel och stor nedskräpning, delades den upp i två huvudgrupper, organiskt material respektive oorganiskt material som i sin tur delades i tre undergrupper. Organiskt material: löv och växtdelar sand, grus och jord - pinnar och kvistar. Oorganiskt material: papper och plast plåtburkar petflaskor. För delsträckan som omfattade två tredjedelar av kubkanalen, räknades papper, plast, petflaskor, burkar samt övrigt skräp i absoluta tal. 13
14 feb apr jun aug okt dec Betongkanal Kubkanal Gräskanal Diagram 1: Naturmaterial februari maj augusti november Betongkanal Kubkanal Gräskanal Diagram 2: Papper och plast Av digrammen framgår att det totalt samlas mer skräp både naturmaterial och papper och plast i betongkanalerna, både i den släta betongkanalen och i kubkanalen än i gräskanalen. På grund av ojämnheterna i botten på kubkanalen kräver denna mer tid för rengöring. 14
15 Den ursprungliga tanken med kuberna var att dessa skulle skapa strömvivlar och syresätta vattnet. På grund av att det strömmar för lite vatten i systemet fungerar detta inte, en lärdom för framtida projekt. 6. Ombyggnader orsaker och åtgärder 6.1 Damm 1 Denna damm ligger början av det öppna dagvattensystemet och får sin vattenförsörjning från de gröna taken samt en grundvattenbrunn i anslutning till dammen. Den var tänkt som ett tillskott i utemiljön med sittplatser i nära anslutning till dammen. Problemet som uppstod var en riklig algbildning som gav ett ovårdat utseende, vattnet blev grumligt och tidvis illaluktande. Foto: Örjan Ståhl En kraftig algbildning orsakade klagomål från personalen i kontoren intill Orsakerna till problemen var flera: allt för lågt vattenflöde, stort näringsläckage från angränsande planteringsytor, stränderna klädda med torv, m m. För att komma till rätta med detta har dammen byggts om och ett antal åtgärder har satts in för att förbättra situationen. 1. Omsättningen av vatten i dammen har ökas genom att vattnet recirkuleras med en kapacitet så att vattnet omsätts 2 4 gånger per dygn. 2. Det recirkulerade vattnet silas genom vegetationsytor innan det leds tillbaka till dammen. 3. Den befintliga grundvattenbrunnen har tagits ur drift och erforderlig påfyllning på grund av avdunstning rekommenderas i fortsättningen göras med renvatten. 4. Vattnet i dammen syresätts med hjälp av en fontän i dammen. 5. Kontakten mellan vattnet och intilliggande jordytor har brutits. 15
16 Damm 1 efter ombyggnad Foto: Pär Söderblom Foto: Pär Söderblom Kanal som leder vattnet från damm 1. Ett membran samt ett singelskikt avgränsar intilliggande öppna jordytor. (Lågvatten rådde vid fototillfället) 16
17 På grund av den korta tid som förflutit sedan ombyggnaden har någon fullständig utvärdering ej kunnat göras men resultatet hittills är lovande. Uppgifterna om ombyggnaden är hämtade ur Utredning rörande dagvattendamm inom Malmö stads förrådsområde, upprättad av SWECO VIAK. 6.2 Damm 2 Denna damm ligger ungefär mitt i dagvattenanläggningen, inom bostadskvarteret nära skolgård och park. Den anlades för att kunna utjämna flödestoppar i systemet och utformades som en våtmark. Foto: Peter Stahre Damm 2 före ombyggnaden På grund av riklig algbildning, blev klagomålen från de kringboende så stora att en ombyggnad ansågs befogad. Även här spelade den låga vattenomsättningen en roll, liksom dålig syresättning. Den ombyggnad som gjorts har inriktats på följande åtgärder: 1. Den grunda våtmarken har ersatts med två öppna dammar på olika nivå samt en bäck som leder mellan dessa. 2. Vattnet recirkuleras genom att det pumpas från den lägre liggande dammen till den övre varifrån det sedan rinner tillbaka till den lägre via bäcken. 3. I bäcken och dammarna har anlagts grönfilter planterade ytor genom vilka vattnet leds. 4. En fontän syresätter vattnet i den övre dammen. 17
18 Ett grönfilter i bäcken vid damm 2 Foto: Pär Söderblom Foto: Pär Söderblom Damm 2 efter ombyggnaden 18
19 7. Samlade erfarenheter 7.1 Etapp 1 Det öppna dagvattensystemet har fungerat väl när det gäller fördröjning och minskning av vattenflödena från området. Under sommaren föll ett 15 års regn som innan ombyggnaden skulle ha lett till omfattande översvämningar i källare i området Det öppna systemet innebär även minskade belastningar på nedanförliggande ledningsnät tack vare att mycket vatten avdunstar och infiltrerar på vägen till utloppet från området. Förmodligen kompenseras eventuella tillkommande skötselkostnader väl tack vare detta. Fördelarna har även varit att det tillskapats attraktiva platser både att se på och att leka vid. De största problemen har varit förknippade med oönskad algbildning vilket lett till att två dammar byggts om. Erfarenheterna från dessa efter ombyggnaden har på grund av den korta tid de varit i drift inte kunnat utvärderas, men de första intrycken är att situationen förbättrats avsevärt. Med de erfarenheter som vunnits i projektet bör man i kommande anläggningar kunna undvika mycket av det som skapat problem här. Det har framförts att man till viss del bör arbeta med torra dammar, d v s ytor som är vackra att se på även om det inte står vatten över dem men som vid regn bildar dammar. Där man anlägger dammar med stående vatten bör dessa förses med en bottenplugg, man skall lätt kunna tömma dammarna för att underlätta rensning och rengöring. Den uppdelade skötseln med flera olika skötselansvariga har gjort att det ibland uppstått glapp i gränszonerna. Denna erfarenhet har gjort att man valt att låta en skötselansvarig ansvara för större delen området och då både det öppna systemet och omgivande ytor. I Augustenborg bekostar VA-verket merkostnaden för skötseln av slänter och vattenytor i förhållande till vad det skulle kosta att sköta samma yta om man inte haft ett dike eller en damm där. 19
20 Figur 4: Skötselgränserna har reducerats genom att ansvaret lagts på en entreprenör, jfr karta 2. Det diskuteras redan om ytterligare sammanläggning Problemen med att det samlas skräp i betongkanalerna har varit en av anledningarna till att man i efterföljande etapper i första hand leder vattnet i gräsklädda kanaler. Öppna ränndalar genom planteringsytor med öppen jord har i efterföljande etapper ersatts med rör på grund av att det varit problem med att de slammat igen, t ex vid häftiga regn. 20
21 Foto: Louise Lundberg Foto: Peter Stahre Damm 2 efter ett 15- års regn Gräskanalen i parken efter ett kraftigt regn 21
22 7.2 Några erfarenheter från senare etapper inom Augustenborg Utbyggnaden inom området är ännu inte helt avslutad. Inför de sista etapperna tillämpar man de erfarenheter som successivt vuxit fram vid skötseln av de färdiga delarna. Mark &Miljö AB, det entreprenadföretag som bygger och sköter den större delen av det öppna dagvattensystemet, tillämpar följande principer när man nu bygger vidare: Dammarnas kanter skall vara skodda med ett icke organiskt material. Lämpligt är kanter av natursten som ger stabila kanter, håller för lek, ger skydd för tätskiktet, (gummiduk), samt mot näringsläckage från intilliggande ytor. Små och grunda dammar med hårdgjord botten får snabbt algbildning och kräver mycket skötsel. Dammar bör därför bör därför var färre men större och ha en djupare del i centrum, ett djup på cm bör eftersträvas, men för att minska risken för olyckor vid lek skall stränderna vara flacka och gärna med en bottenbeläggning som inte lockar att gå ut på. Dammar bör ha god vattencirkulation med fontäner, vattenfall samt grönfilter av växter och de skall utrustas med en bottenventil för att lätt kunna tömmas vid behov. Dammar där vattnet cirkuleras bör utrustas med ett anaerobt filter för reduktion av nitratkväve, t ex ett singellager genom vilket vattnet pumpas innan det återförs till dammen. Dammar kan inte alltid dimensioneras för att ta om hand års regn från ett större område. Utformningen av marken runt omkring dammen bör medge att dammen kan svämma över på ett kontrollerat sätt utan att det tränger in i byggnader eller översvämmar gångvägar i området. Öppna vattenkanaler anläggs ej i planteringsytor. Med hjälp av dykarledningar och stigbrunnar kan vattnet transporteras under dessa även där lutningsförhållandena är dåliga. 22
23 23
24 INTERNATIONAL GREEN ROOF INSTITUTE Augustenborgs Botaniska Takträdgård Denna skrift är en del av en större satsning för grönare, hållbarare städer. Den botaniska takträdgården utgör ett centrum för forskning, information och inspiration kring levande gröna tak. Uppe på taken av en rad industriella byggnader i stadsdelen Augustenborg har Malmö Stad med stöd från Miljödepartementet och EU skapat en unik visningsanläggning. Gröna tak bistår med en lång rad miljöfördelar, bland annat: Dagvattenhantering Energibesparing Bättre lokalklimat Bullerdämpning Livsrum för flora och fauna Estetik och hälsa Augustenborgs Botaniska Takträdgård är utformad för skönhet och upplevelse samtidigt som den utgör en viktig forskningsanläggning. Flera svenska universitet använder den botaniska takträdgården för forskning kring bland annat utveckling av teknologin för gröna tak, växtval, näringsbudget, dagvattenfördröjning, vattenkvalité, öppna dagvattensystem, bullerdämpning, energibesparing, takpappens ökade livslängd, attityder hos användare och planerare samt biodiversitet och utveckling av nya habitat. Anläggningen är öppen för besök under somrarna och för guidade turer året om. För mer information, se hemsidan. International Green Roof Institute (IGRI) International Green Roof Institute har sin verksamhet i anslutning till den botaniska takträdgården. Institutet har som främsta uppgift att samordna forskningen kring levande gröna tak, samt bedriva undervisning och sprida information. IGRI samarbetar med Malmö Högskola om en universitetskurs om gröna tak. Årligen ges nationella och internationella forskarseminarier för att kunskapsutbytet ska främja IGRIs målsättning att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling genom att sprida användningen av gröna tak. Mer om Augustenborgs Botaniska Takträdgård och IGRI på nätet: formas VA-Forsk 24 Augustenborgs Botaniska Takträdgård ISBN
Öppna dagvattensystem Handikappnormer och Byggregler
INTERNATIONAL GREEN ROOF INSTITUTE Öppna dagvattensystem Handikappnormer och Byggregler (bild 1) Fia Niemi Kennerth Persson Pär Söderblom September 2004 Augustenborgs Botaniska Takträdgård www.greenroof.se
Läs merEKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring
EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.
Läs merBILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak
2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå
Läs merYtligt dagvatten i bostadsområden
Ytligt dagvatten i bostadsområden Projektering, anläggning och kostnader Exempel från ekostaden Augustenborg i Malmö Tomas Leidstedt Mark & Miljö Projekt AB Malmö Malmö 290.000 invånare - Sveriges tredje
Läs merLokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré
Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse VA-verket Malmö Januari 1999 1 Förord Miljömedvetandet i samhället har under senare år ökat kraftigt. Tidigare var miljöfrågor något som främst myndigheter
Läs merTa hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga
Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via
Läs merDag- och dräneringsvatten
Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika
Läs merDAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA
VARA KOMMUN Kvarteret Ritaren, Vara, D-utr UPPDRAGSNUMMER 1354084000 DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA SWECO ENVIRONMENT AB MATTIAS SALOMONSSON MARIE LARSSON Innehållsförteckning
Läs merDagvatten för småhus
Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand
Läs merBilaga 1 Dagvattenutredning för Hällby etapp Exempel på system för dagvattenhantering
.1 (7) 1. Exempel på system för dagvattenhantering Nedan följer exempel på, för planområdet lämpliga, åtgärder som kan implementeras för att fördröja, reducera, rena och avleda dagvatten inom utredningsområdet.
Läs merBilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)
Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) 2(6) Goda exempel Tanken med denna bilaga är att genom goda exempel tydliggöra syftet med dokumentet Handledning för dagvattenhantering i Uddevalla
Läs merDagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna
Uppdragsnr: 10194238 1 (6) PM Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna Inledning WSP har fått i uppdrag av Titania att göra en dagvattenutredning inför VAprojekteringen av området
Läs merVA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.
Läs merDAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN
DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:
Läs merDAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND
DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND 11 januari 2017 VÄG- O C H V A - I N G E N J Ö R E R N A I S V E R I G E A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G.
Läs merDagvattenutredning, Borås Stad
Dagvattenutredning, Borås Stad Detaljplan för Brämhults Kärra 1:3 Koncept 081103 2008-11-03 Beställare Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Kristine Bayard Konsult Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning
Läs merDAGVATTENUTREDNING VITA KORSET
DAGVATTENUTREDNING VITA KORSET 2018-11-06 UTKAST 2018-11-06 UPPDRAG 289281, Dagvattenutredning Vita Korset, Älmhult Titel på rapport: Dagvattenutredning Datum: 2018-11-06 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson:
Läs merPM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR
UPPDRAG Div. konsulttjänster UPPDRAGSNUMMER 13001315-900 UPPDRAGSLEDARE Linnea Larsson UPPRÄTTAD AV Hamed Tutunchi DATUM GRANSKAD AV Linnea Larsson Inledning Detta PM ska ligga som planeringsunderlag för
Läs merVästra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad
Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?
Läs merSäfsen 2:78, utredningar
SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin
Läs merSJÖSTADSHÖJDEN. Dagvatten till utredning av gatualternativ
SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen
Läs merFöreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken
Föreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken handläggare Graciela Nilsson 1 Innehållförteckning 1 BAKGRUND... 3 2 Markförhållanden... 4 2.1 Befintliga dagvattenflöden... 5 3 Framtida
Läs merHållbar dagvattenhantering
Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,
Läs merLokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.
Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Digital vy över högvattnet i Uddevalla 22 februari 2008 Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Uddevalla
Läs merDagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34
Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att
Läs merBostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan
Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:
Läs merKolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)
Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om
Läs merInformation om dag- och dräneringsvatten
Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten
Läs merDagvattenutredning Liden 2:4
Dagvattenutredning Liden 2:4 Adrian Lavén Teknisk service VA-avdelningen. 2018-11-16 Bakgrund och syfte Lidköpings kommun har fått i uppdrag utav samhällsbyggnadskontoret att ta fram en dagvattenutredning
Läs merKontor Helsingborg Egnahemsvägen Mörarp. Kontor Halmstad Lilla Böslid Eldsberga
Idéer om en park Gröna ytor på ett annorlunda sätt Kontor Helsingborg Egnahemsvägen 64 260 34 Mörarp Kontor Halmstad Lilla Böslid 146 310 31 Eldsberga Telefon: 042-400 80 90 Fax: 042-716 70 Email: info@parksyd.se
Läs merKarlskrona - Översiktlig dagvattenutredning Mölletorp
Uppdragsnr: 10173223 1 (7) PM Karlskrona - Översiktlig dagvattenutredning Mölletorp Förutsättningar Karlskrona kommun planerar för ett nytt bostadsområde i Mölletorp och i samband med det har WSP fått
Läs merDagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås
2017-06-10 Dagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås Handläggare Gunnar Eriksson 070-513 88 20; 021-448 04 30 gunnar.eriksson@gema.se Bakgrund Dagvattenutredningen ska utgöra underlag
Läs merInformation om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten Lokalt Omhändertagande av Dagvatten
Information om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett
Läs merinformerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten
informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 1 Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett
Läs merVA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(8) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden
Läs merSTRUCTOR MARK MALMÖ AB
Sida 1(14) Dagvattenutredning Helgedalsskolan Bilden hämtad från www.kristianstad.se Sida 2(14) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3 Befintliga ledningar... 3 3.1 Befintliga VA-ledningar...
Läs merDAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1. Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen rev.
DAGVATTENUTREDNING Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1 Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen 2017-11-17 rev. 2018-03-08 DAGVATTENUTREDNING ÖSTRA JAKOBSBERG, DEL 1 Östra Jakobsberg
Läs merBILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB
BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan
Läs merÖversiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:
Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:16 2018-06-14 DAGVATTENUTREDNING MELBY MELBY 3:16 På uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB utförts platsbesök samt upprättande
Läs merSärsta 38:4 Knivsta. Dagvattenutredning Underlag för detaljplan
Särsta 38:4 Knivsta Dagvattenutredning Underlag för detaljplan Upprättad datum 2015-10-05 Handläggare: Stina Carlsson Ändringar: rev 2016-03-20 Benämning Bakgrund Detta PM har tagits fram i samband med
Läs merDel av Säm 2:1, Bovallstrand i Sotenäs kommun. 1(4) VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.
Del av Säm 2:1, Bovallstrand i Sotenäs kommun. 1(4) Ny detaljplan Det planeras för nytt bostadsområde med 11 st nya tomter i första etappen och ca 11 st i andra etappen. Yta inom planområdet (etapp 1 )
Läs merMarkavtal. mellan. VA SYD och Eslövs kommun NN Vägförening
1(6) Markavtal mellan VA SYD och Eslövs kommun NN Vägförening Mellan VA-SYD och Eslövs kommun finns ett samverkansavtal daterat i januari 2012. 1 Avtalets syfte och parter Detta avtals syfte är att klargöra
Läs merDagvatten för övriga fastigheter
Dagvatten för övriga fastigheter Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Övriga fastigheter (fastigheter som inte är småhus) betalar för hur många
Läs merDagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag
2015 Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag Innehåll Åtgärdsförslag... 2 Södra industriområdet... 2 Åstorp tätort... 5 Hyllinge... 8 Färdigställd 2015-08-24 Antagen av Kommunfullmäktige
Läs merÖversiktligt VA för Triangeln
Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca
Läs merRedovisning kompletterande dagvattenutredningen
UPPDRAG Kronandalen UPPDRAGSNUMMER 2474656000 UPPDRAGSLEDARE Andreas Asplund UPPRÄTTAD AV Matthias Borris DATUM Redovisning kompletterande dagvattenutredningen Detta redovisar kortfattat resultaten från
Läs merUPPRÄTTAD: KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av. Sign Sign Sign
PM- DAGVATTENUTREDNING BOSTÄDER VID SKJUTBANEVÄGEN UTREDNING DP PERMANENTHUSOMRÅDE AVSEENDE FASTIGHETERNA BJÖRKFORS 1:29, 1:449, 1:593 OCH 1:626 - HEMAVAN, STORUMANS KOMMUN UPPRÄTTAD: 2015-12-15 Upprättad
Läs merPM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM
repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning
Läs merDagvattenhantering Tuna Park, inför detaljplan för Gallerian 1 m.fl. 1 Inledning
Uppdragsnr: 1018 9908 1 (9) PM Dagvattenhantering Tuna Park, inför detaljplan för Gallerian 1 m.fl. 1 Inledning Warburg-Hendersson Eskilstuna AB äger fastigheten Gallerian 1 i området Tuna Park i Eskilstuna.
Läs merInom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.
REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består
Läs merDagvattenanalys detaljplan Gamla Stan 2:26 Kalkbrottet - Skola 7-9
2018-08-23 1 (8) Dagvattenanalys detaljplan Gamla Stan 2:26 Kalkbrottet - Skola 7-9 Inledning och orientering En ny skola åk 7-9 ska byggas i det aktuella planområdet. Placeringen av området är i sydöstra
Läs merVIÖS AB. Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål. - En konferens i Göteborg november 2014
Vattnet i den hållbara staden - En konferens i Göteborg 12-13 november 2014 Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål 22 års erfarenheter med forskning, planering och projektering
Läs merPM Dagvattenutredning
1/10 Åkarp 7:89, Burlövs kommun PM Dagvattenutredning 190830 10 sidor + 1 bilaga Upprättat av era landskap box 4075 203 11 Malmö Innehåll sida 1 Inledning 2 2 Förutsättningar 2 3 Underlag 2 4 Befintlig
Läs merInformation om dag- och dräneringsvatten
Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador
Läs merDAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE UNDERLAG & KÄLLOR ARBETSGRUPP
DAGVATTENUTREDNING Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE Svalövs kommun har tagit fram förslag till ny detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. i södra delen av Svalövs tätort (Figur
Läs merdag- och dränvattenhantering
Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område
Läs merTommy Giertz.
D A G V A T T E N 1 Tommy Giertz tommy.giertz@byv.kth.se 2 DAGVATTENLEDNING VATTENLEDNING AVLOPPSRENINGSVERK SJÖ VATTENVERK VATTENTORN SPILLVATTENLEDNING RECIPIENT 3 UTFORMNING OCH TEKNIK 4 Bildyta - Välj
Läs merFÖRSTUDIE DAGVATTENHANTERING FÖR KÅGERÖD 15:1 SVALÖVS KOMMUN
FÖRSTUDIE DAGVATTENHANTERING FÖR KÅGERÖD 15:1 SVALÖVS KOMMUN HELSINGBORG 2015-02-11 MARIA KARLSSON GREEN BAKGRUND OCH SYFTE Detaljplanearbete pågår gällande fastigheterna Kågeröd 15:1 m.fl. i Svalövs kommun.
Läs merPM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR
UPPDRAG Div. konsulttjänster UPPDRAGSNUMMER 13001315-900 UPPDRAGSLEDARE Linnea Larsson UPPRÄTTAD AV Hamed Tutunchi DATUM GRANSKAD AV Linnea Larsson Inledning Detta PM ska ligga som planeringsunderlag för
Läs merDagvattenutredning Sparven 6
Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340
Läs merProjekt Kv Sprängaren Etapp C, Sundbyberg Nybyggnad Bostäder. Handling Utredning Dagvattenflöden Utredning
Sidor:11 Projekt Kv Sprängaren Etapp C, Sundbyberg Handling ÅF Infrastructure AB Malmö Arbetsnr: Uppdragsledare: ÅFInfrastructure AB, Dockplatsen 12, Dockplatsen 12 SE211 19 Malmö Telefon +46 10 505 00
Läs merTidpunkten för laga kraft beslutet förutsätter att ett överklagande av detaljplanen inte sker.
Detaljplan för småindustri Del av HÖGENORUM 1:12 Stenungsunds kommun GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antagandehandling 2010-03-02 justerad 2010-06-09 ORGANISATORISKA FRÅGOR Allmänt Målsättningen med detaljplanen
Läs merInformation om dagoch dräneringsvatten
Information om dagoch dräneringsvatten I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador på fastighet.
Läs merVA-UTREDNING Kv. Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Oskarshamns kommun A 5012
VA-UTREDNING Oskarshamns kommun PM 2015-03-10 Upprättad av: Jonas Mörhed Granskad av: Reino Erixon Godkänd av: Reino Erixon A 5012 VA-UTREDNING Oskarshamns kommun KUND ICA Fastigheter AB Truckgatan 15
Läs merVA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden
Läs merSektion a. Trädgårdens plan visar vart de olika funktionerna är placerade i skala 1:200.
Innergård Sektion a 1 Utformning På entrésidan saknas utrymme för storskaliga lösningar varför upphöjda regnbäddar används. Hälften av takvattnet samt dagvattnet från vägen samlas i upphöjda regnbäddar
Läs merBön i Henån,Orust kommun 1(2) Väg och Va-utredning för ny plan
Bön i Henån,Orust kommun 1(2) Väg och Va-utredning för ny plan Utbyggnad av väg och Va-ledningar Aqua Canale AB har fått i uppdrag att projektera vägar och va-ledningar inom planområdet på Bön. Förslaget
Läs merBilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen och Norra Breviksvägen
216-12-2 Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen 2 (6) Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Recipient och Miljökvalitetsnormer (MKN)... 3 3. Dimensionerande flöden... 4 3.1. Befintligt
Läs merDagvattenanalys detaljplan Megaliten
217-2-17 1 (5) Dagvattenanalys detaljplan Megaliten Syfte och avgränsning Structor har genomfört en översiktlig geohydroliogisk utredning PM Megaliten. Bedömning av risk för påverkan på Natura 2- området
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Läs merKap 3 DAGVATTEN. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun
Kap 3 DAGVATTEN 3.1 LEDANDE DOKUMENT 3.2 DAGVATTENSTRATEGIN 3.3 RANGORDNING VID PLANERING 3.4 TEKNISKA LÖSNINGAR 3.5 BRUNNAR 3.6 LEDNINGAR 3.7 SERVISANMÄLAN Reviderad 2017 1 3.1 LEDANDE DOKUMENT Anläggnings
Läs merDagvattenutredning. Jutagårds förskola, Halmstad Daiva Börjesson Granskad av Carina Henriksson
Jutagårds förskola, Halmstad 2017-06- 16 Daiva Börjesson Granskad av Carina Henriksson Skapad av: Daiva Börjesson 2017-06-07 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Befintliga förhållanden... 2
Läs merBilaga 1: Utdrag ur skötselbeskrivning Sicklaön
2013-09-23 1 (5) Tekniska nämnden Bilaga 1: Utdrag ur skötselbeskrivning Sicklaön Detta är utdrag ur skötselbeskrivningen för parkdriften i Nacka kommun. Ytterligare information om skötselbeskrivningen
Läs mer2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån
Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,
Läs merVrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.
Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny detaljplan Det planeras för nytt fritidsområde med konferensanläggning, camping med tält, husvagnar, stall, ridhus och ca 316 st campingstugor. Yta inom
Läs merVARA MARKKONSULT AB 2010-11-04
LERUMS KOMMUN SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Översiktlig gatu- och VA-utredning för detaljplan Götebo 1:5 m.fl Lilla bråta VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 På uppdrag åt Lerums Kommun, sektor samhällsbyggnad, planarkitekt
Läs merDagvattenutredning Södra Gröna Dalen
Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram
Läs merVÅTMARKER I ESKILSTUNA
VÅTMARKER I ESKILSTUNA 2012-03-20 Våtmarksstråk mellan Eskilstuna och Torshälla Område 3, 4, 5 och 6 ligger i den gröna korridor som skiljer Eskilstuna och Torshälla åt. Område 3 ligger väster om Eskilstunaån,
Läs merInformation om dag- och dräneringsvatten
Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten
Läs merGrönytefaktor Hyllie, Malmö. Varför grönytor även på kvartersmark? Temperatur Luftfuktighet. Dagvattenhantering
Grönytefaktor Hyllie, Malmö Varför grönytor även på kvartersmark? Finpartiklar Luftsammansättning Dagvattenhantering Temperatur Luftfuktighet 1 Solskydd Vindskydd Ljuddämpning Välbefinnande Stoftbindning
Läs merDetaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2
2016-11-14 Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2 Dagvattenhantering i Askeslättsområdet Bilaga 1 På grund av områdets specifika markförhållanden, dess flacka topografi och klimatanpassning har
Läs merKälldal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB
Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...
Läs merFunktionsbeskrivning dagvattenlösningar
Funktionsbeskrivning dagvattenlösningar tillägg till Dagvattenutredning för Södra staden, Underlag för strategiskt program 2015-03-20 Lokala åtgärder, kvartersmark och gata Inom kvartersmark och lokalt
Läs merDAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)
DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter
Läs merPM ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING Översiktlig utredning av möjliga skyddsåtgärder för att förhindra översvämningar vid Katthavsviken
PM ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING Översiktlig utredning av möjliga skyddsåtgärder för att förhindra översvämningar vid Katthavsviken 2015-06-09 Upprättad av: Anna Karin Wingskog PM ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING Översiktlig
Läs merDagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.
Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u
Läs merAvledning av vatten med diken
Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)
Läs merÖversiktlig dagvattenutredning område B, Norra Myrstugan
Grap Översiktlig dagvattenutredning område B, Norra Myrstugan Geosigma AB 2016-11-30 Sidan 1 (7) Uppdragsledare: Stefan Eriksson Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 7 Antal Bilagor: Beställare: Södertälje
Läs merGenomgång av styrande dokument och förutsättningar. Beräkning av dagvattenflöden före och efter nyexploatering
repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1143576500 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING FÖR HUS 15 (SICKLAÖN 369:32) 2014-06-04 SWECO ENVIRONMENT AB DAGVATTEN OCH YTVATTEN UPPDRAGSLEDARE/KVALITESGRANSKARE AGATA
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merDetaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)
Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar
Läs merSkötsel av markanläggning under garantitiden
STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN Tekniska enheten 2014-11-13 0 (7) Skötsel av markanläggning under garantitiden Bilaga till Teknisk handbok Version 1 2014-12-01 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg
Läs merInformation om dag- & dräneringsvatten
Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska
Läs merDagvattenutredning Hammarängen. Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng
Dagvattenutredning Hammarängen 2010 01 01 Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Området... 4 2.1 Markförhållanden... 4 2.2 Avrinningsförhållanden...
Läs merInformation om dag- och dräneringsvatten.
Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för
Läs merDagvattenutredning till detaljplan för Höjdvägen
Dagvattenutredning till detaljplan för Höjdvägen 216-3-4 Befintligbebyggelse och dagvattensystem Dagvattnet i området för Länsmansvägen tas omhand via två stycken allmänna dagvattenledningar. Den ena är
Läs merDagvattenhantering till detaljplan för del av östra Bäckby, dp 1848, Västerås
-14 UPPDRAG Dagvatten till detaljplan för del av Ö Bäckby UPPDRAGSLEDARE Jennie Brundin DATUM 2017-11-08 UPPDRAGSNUMMER 13001057 UPPRÄTTAD AV Matthias Borris Dagvattenhantering till detaljplan för del
Läs merPM TILL DETALJPLAN. Detaljplaneområde Vena 1:3 KUNGÄLVS KOMMUN GBG VA-SYSTEM VA-UTFORMNING 2015-06-26 SWECO ENVIRONMENT AB ERIK BLOMFELDT LISA EKSTRÖM
KUNGÄLVS KOMMUN Detaljplaneområde Vena 1:3 VA-UTFORMNING GBG VA-SYSTEM LISA EKSTRÖM SWECO ENVIRONMENT AB ERIK BLOMFELDT Innehållsförteckning 1 Orientering 2 2 VA och dagvatten 2 2.1 Vatten 2 2.2 Spillvatten
Läs mer