1/2019 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN GIG-anställning, kan det vara något? sid 4 Extra pension ett sätt att behålla äldre tandläkare sid 6 Avbryt inte ditt medlemsskap sid 8
Styrelse och kansli 2019 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 1/2019 Ordförande Chaim Zlotnik 0736-73 66 82 chaim@tjanstetandlakarna.se Vice ordförande Gunilla Carlsson 0705-77 12 54 gunilla.carlsson@nll.se Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se ombudsman 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se Ledare...3 GIG-anställning, kan det vara något?...4 Extra pension ett sätt att behålla äldre tandläkare...6 Avbryt inte ditt medlemsskap...8 Fråga Ombudsmannen...9 Varför är medlemsavgiften lika för alla?...9 Urban Alsenmyr 016-10 46 56 urban.alsenmyr@regionsormland.se Mats Olson ombudsman 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Carina Bergman 010-441 71 90 carina.bergman@vgregion.se Isabel Brundin 070-508 13 10 isabel.brundin@regionuppsala.se Jenny Petri 08-54 51 59 85 jenny@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 Eva Dovresjö informatör, tjänstledig 08-54 51 59 82 eva@tjanstetandlakarna.se 1/2019 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN GIG-anställning, kan det vara något? sid 4 Extra pension ett sätt att behålla äldre tandläkare sid 6 Avbryt inte ditt medlemsskap sid 8 Omslagsfoto: Lasse Mellquist Lena Rignell 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se Foto: Lasse Mellquist Tjänstetandläkarnas kansli finns på denna adress i Gamla Stan i Stockholm. 2
Ledare Chaim Zlotnik TT-KANALEN TT-kanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Layout Lasse Mellquist Tryck Rätt Grafiska AB Chefer i tandvården bör vara tandläkare Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se JAG SAKNAR EN DISKUSSION om chefens betydelse för medarbetarna. Ledarskapsfrågan kommer regelmässigt på första plats i personalundersökningar och brister i ledarskapet uppges ofta som en orsak till att tandläkare söker sig till nytt arbete. Chefernas roll har i flera decennier och betraktas alltjämt som en viktig kugge i det maskineri som organisationer och företag utgör, så även i tandvården. Så ska det också vara. Min upplevelse är att intresset för ledarskaps- eller chefsfrågor primärt tar sikte på chefens betydelse i verksamhetens intresse, vilket framför allt innebär roll och relation mellan chefen och chefens uppdragsgivare. Det märks också i vardagen för de flesta av oss genom att chefens närvaro ofta handlar om mätbara faktorer som kronor eller minuter, resursutnyttjande eller resultat. Dessutom är chefen ägarens platsombud i arbetsgivarrollen med allt det medför i form av arbetsmiljöansvar och arbetsrätt. MEN HUR OFTA SER VI chefer som kan bidra till att utveckla oss som tandläkare, som leder, styr och stöttar mig i min vardag som kliniskt verksam? Tyvärr inte tillräckligt ofta. Det kanske inte är så konstigt heller. Det har blivit en svårfunnen kombination att finna den chefen/ledaren som samtidigt är en erfaren och respekterad odontolog. För det fordras en hel del incitament för att få en sådan person att ta ett chefsuppdrag. ICKE DESTO MINDRE är det väldigt angeläget, framför allt för tandläkare, att de båda rollerna kombineras oftare. Vi bör ta oss en funderare både på hur vi kan intressera fler tandläkare att ta chefsuppdrag men också om vi kan se över innehåll och villkor i chefsrollen för att göra den mer attraktiv. Som facklig organisation har vi genom samverkanssystem och regler om medbestämmande en naturlig närvaro vid chefstillsättningar där vi kan bidra till detta. Det skulle definitivt gynna medarbetarna, men också verksamheten och det verksamheten är till för. 3
GIG -anställning, kan I debatten om arbete och framtiden hörs alltmer nya begrepp som gig-ekonomi och plattformsekonomi. Men vad är det egentligen och är det något som berör oss inom tandvården? MED GIG-ANSTÄLLNING AVSES kortare anställning så kalllade gig. Andra begrepp som används rörande nya former av anställningar är t ex sms-anställning. Begreppet plattformsekonomi är kopplat till att detta nya fenomen grundar sig i den nya moderna tekniken med smartphones och olika appar. De olika apparna kan utnyttjas för att ta del av olika tjänster som erbjuds vilket innebär att både den som har något som kan säljas och den som vill köpa något kan mötas här. Kända verksamheter är t ex uthyr ning av privat boende via Airbnb eller bilskjuts via Uber. Vid en närmare genomgång på internet kan noteras att det finns många olika former av verksamheter som utnyttjar den nya tekniken. Kärt barn har som bekant många namn men oavsett den benämning som används kring de här typerna av tjänsteutbyte/anställning så är de i varje fall inte det som varit utgångspunkten för lagstiftarna inom arbetsrättens område. Utgångspunkten för lagstiftarna har varit tillsvidareanställning men också olika former av tidsbegränsade anställningar som visstidsanställning och vikariat. I Sverige har vi också en tradition med kollektivavtal som reglerar mycket kring en anställning. Gig-ekonomin bygger ofta på att den som utför arbete inte blir sedvanligt anställd utan istället tillhandahåller både Foto: Colourbox 4
det vara något? sin egen arbetsinsats liksom även annan nödvändig utrustning som t ex bil, cykel eller moped för den som t ex verkar med att leverera olika former av bud. Är man inte anställd omfattas man oftast inte av kollektivavtal. DEN HÄR TYPEN AV ANSTÄLLNINGAR handlar ofta om snabba, begränsade arbetsinsatser och den nya tekniken kan innebära många nya möjligheter för arbetssökande och arbetsgivare att mötas. Men hur påverkas då yrkesgrupper som är mer reglerade än andra som t ex yrken som kräver legitimation? Kan det även finnas en marknad för helt andra typer av arbeten med ett utbud av kvalificerade tjänster som t ex tandläkare? Det är ju grupper som inte är lika lätt utbytbara som andra eftersom det krävs många saker i yrkesutövandet. En tandläkare behöver t ex patientförsäkring, personliga inloggningsuppgifter för att få tillgång till journalsystem och försäkringskassan, kod för förskrivningsrätt med mer. I dag kan vi se olika former av anställningar växa fram som dessutom inte alltid helt säkert är en anställning. Sedan tidigare vet vi att var gränsen går mellan att en person är egenföretagare eller anställd är inte helt klarlagd. Ta exemplet med den tandläkare som arbetar på en klinik som egenföretagare men under anställningsliknande förhållande. Är det helt säkert att denna person är egenföretagare i lagens mening eller är personen faktiskt anställd? Vid en eventuell tvist kring det får man helt enkelt titta på olika faktorer i den enskilda situationen såsom t ex möjligheten till inflytande och påverkan över den egna arbetssituationen, tecknande av försäkringar och inbetalning av olika former av lagstadgade avgifter. Har tandläkaren i fråga villkor som mer liknar den anställdes situation eller en egen-företagares? Hur beroende är tandläkaren av klinikägaren och finns möjlighet att även arbeta någon annanstans? Tjänstetandläkarnas kanslichef Björn Petri anser att typiskt för uppdrag av den här typen är att det saknas många regleringar i relationen mellan uppdragsgivare och uppdragstagare. De här regleringarna tar vi mer eller mindre för givet i konventionella anställningar och det kan vara svårt att rimligt värdera riskerna för oplanerade händelser som t ex sjukdom eller arbetsbrist. Det är antagligen vanligare att värdet av förmåner som är brukliga i kollektivavtal underskattas än tvärt om. Vilken anställningsform och avlöningsform man har är något som påverkar anställningstryggheten och som individ är det viktigt att tänka efter kring vad som är passande i den egna livssituationen för tillfället. Olika skeenden i livet ger olika behov av trygghet. Tjänstetandläkarnas ordförande Chaim Zlotnik tycker att frågan är komplex och att den tarvar en hel del eftertanke. För oss som facklig organisation är det viktigt att ständigt arbeta för bra arbetsmiljö och bra löneoch anställningsvillkor. En ny tjänst som tandläkare som kanske i ett första skede verkar erbjuda ett stort mått av frihet kanske vid en närmare granskning innebär så mycket ekonomisk otrygghet att det i själva verket inte alls blir någon frihet. Vid otrygga anställningsvillkor finns det också en stor risk för en dålig arbetsmiljö och det är aldrig acceptabelt. Oavsett hur man väljer att tjäna sitt uppehälle som tandläkare är det viktigt att läsa igenom avtalet riktigt ordentligt och att även läsa det med en kritisk blick. Det är alltid bäst att reda ut alla eventuella oklarheter innan man börjar sitt arbete för att undvika problem längre fram. Hur det här nya sättet att tillhandahålla olika former av tjänster kommer att utvecklas framgent återstår att se men att en förändring är på gång är helt klart och för Tjänstetandläkarnas del handlar det som alltid om att bevaka medlemmarnas intressen. 5
Extra pension ett sätt att behålla äldre tandläkare Sedan flera år tillbaka har vi i Sverige en rörlig pensionsålder. Den dagen alla skulle bli pensionärer vid fyllda 65 år är ett minne blott. Trots det är det många lagar och avtal som fortfarande utgår från en fast pensionsålder vid 65 år. Urban Alsenmyr. DET HÄR HAR FÅTT TJÄNSTETANDLÄKARNAS lokalavdelning i Sörmland och Folktandvården Sörmlands ledning att tänka till lite extra. Som på så många andra platser runt om i landet är tandläkare en ständigt efterfrågad yrkesgrupp och äldre tandläkare som kan fås att stanna och arbeta lite längre är till stor nytta för verksamheten. - De äldres erfarenhet och kompetens är väldigt viktig säger Urban Alsenmyr, ordförande i Tjänstetandläkarna Sörmland. Vi har många nya kollegor som arbetar i vår organisation och då är de äldre tandläkarnas kompetens mycket värdefull också för att hjälpa nya kollegor att komma in i yrket på ett bra sätt. Från Tjänstetandläkarnas håll tycker vi att det är viktigt att stimulera äldre arbetstagare att vilja vara kvar hos arbetsgivaren, alla tandläkare behövs. Genom åren har det blivit många olika tjänstepensionsavtal som slutits i den landstingskommunala sektorn. Det avtal som de flesta anställda som är födda före 1986 omfattas av är det som kallas KAP-KL. Det pensionsavtalet omfattar två delar, dels en förmånsbestämd del och dels en avgiftsbestämd del. - Att få fortsatt pensionsinbetalning på ett sätt som är utöver det sedvanliga avtalet var ett alternativ som vi diskuterade oss fram till tillsammans med arbetsgivaren för att göra det mer attraktivt att vara kvar i sin anställning efter fyllda 65 år. I överläggning diskuterades olika lösningar och arbetsgivaren tog fram ett förslag om tjänstepensionslösning efter 65 år vilket gjorde att det gick smidigt att utarbeta det lokala avtal som Folktandvården Sörmland nu har möjlighet att erbjuda anställda i åldern 65-67 år. Detta är ett individuellt erbjudande och om tveksamheter uppstår hålls överläggning. DEN AVGIFTSBESTÄMDA DELEN i tjänstepensionsavtalet KAP-KL innebär att arbetsgivaren varje år betalar in en summa motsvarande 4,5 procent av den anställdes hela lön (gäller för inkomster upp till 30 inkomstbasbelopp) till en pensionsförsäkring. Detta sker till den anställde är 67 år. Den förmånsbestämda delen innebär att den som har en lön över 7,5 inkomstbasbelopp vilket motsvarar en månadslön på 40 250 kr/mån (gäller 2019) också garanteras en pension som motsvarar en viss procent av slutlönen vid pensionsåldern. Till skillnad mot den avgiftsbestämda delen där arbetsgivaren gör avsättning till den anställde är 67 år så beräknas den förmånsbestämda pensionsdelen senast när den anställde fyller 65 år. Det som nu erbjuds de anställda i Folktandvården Sörmland som är mellan 65 och 67 år är att avsättningen på 4,5 procent utökas med ytterligare 2,5 procent till en avsättning på totalt 7 procent. För de anställda som har en lön över 7,5 inkomstbasbelopp görs ytterligare en pensionsavsättning på 23 procent i detta löneintervall. Avtalet har nu funnits i cirka ett år och gäller fram till den 31 mars 2023. Foto: Colourbox 6
Att skjuta upp pensionen kan ge mer klirr i kassan och samtidigt vara betydelsefullt för verksamheten. - Vi hoppas att det här tillsammans med flera andra faktorer som t ex en bra arbetsmiljö, bra stämning på arbetsplatsen och bra lön gör att tandläkare vill fortsätta att arbeta högre upp i ålderarna så länge man känner att man har lust och ork avslutar Urban Alsenmyr. - När en anställd har fyllt 65 år behöver inte arbetsgivaren längre betala för tjänstepensionen på samma sätt som tidigare. Folktandvården Sörmland har valt att erbjuda anställda i alla yrkeskategorier en utökad Ulrika Sildeus. pensionsavsättning utöver kollektivavtalet för att det är av yttersta vikt att behålla medarbetare med erfarenhet och kompetens säger Ulrika Sildeus, HR chef i Folktandvården Sörmland. Att ersätta den förlorade kompetens som lång erfarenhet och rutin innebär är svårt. Med fler erfarna kollegor på arbetsplatserna får nyanställda en bättre och tryggare väg in i jobbet. Vi arbetar kontinuerligt för att hitta lösningar där vi jobbar för att ta tillvara nuvarande anställda på ett bättre sätt men också locka fler att söka sig till tandvårdsyrkena. De äldres erfarenhet och kompetens är väldigt viktig. 7
Avbryt inte ditt medlemskap! Till Tjänstetandläkarnas medlemsregister kommer då och då samtal från medlemmar som tillfälligtvis vill lämna sitt medlemskap. Tyvärr är många inte medvetna om att det kan få oanade och oönskade konsekvenser om ett problem uppstår under tiden man inte är medlem. Foto: Colourbox ANLEDNINGEN TILL ATT TILLFÄLLIGTVIS vilja göra ett avbrott i medlemskapet kan naturligtvis se olika ut men en vanlig orsak är föräldraledighet med därtill minskad inkomst. Ett annat skäl kan vara att man ska påbörja en ST-utbildning och då fått en lägre lön under utbildningstiden. Från Tjänstetandläkarnas sida finns det flera skäl till att uppmärksamma att ett obrutet medlemskap alltid är bäst. Dels gäller det på ett övergripande plan att det är viktigt att Tjänstetandläkarna har så många medlemmar som möjligt. Ska tandläkarkåren ha styrka och inflytande måste så många som möjligt av Sveriges tandläkare vara medlemmar, är vi för få lyssnar inte arbetsgivare, politiker och andra makthavare på tandläkarnas organisation. Dels handlar det också om individens egna situation och det är just den delen som kan vara direkt kännbar för den enskilde. Ett avbrutet medlemsskap kan få konsekvenser exempelvis vid ett benbrott. I DEN BÄSTA AV VÄRLDAR uppstår inga problem under arbetslivet, varken som medlem eller inte medlem i Tjänstetandläkarna. Men, som allom bekant, kan mycket hända under ett helt arbetsliv men det kan vara svårt att veta i så fall när något oförutsett och oönskat händer. Ett problem kan inträffa även vid tillfällig ledighet från tjänsten och kanske är risken då till och med något högre än när anställningen löper på som vanligt. En viktig del i medlemskapet är för många det individuella stöd som erbjuds i alla de situationer som kan uppstå inom ramen för anställningen, det kan vara allt ifrån att behöva få ett svar på en fråga till att driva ett ärende i Arbetsdomstolen. Det finns dock en karenstid vilket innebär att det inte finns någon rätt för en medlem att få fackligt stöd med problem som uppstått innan medlemskapet eller som uppstår inom de tre första månaderna av medlemskapet. Skälet för den regeln är att det inte ska vara möjligt för någon som valt att inte vara medlem och därmed inte heller bidragit varken ekonomiskt eller på något annat sätt till Tjänstetandläkarnas verksamhet att gå med för att bara kunna utnyttja rätten till stöd i den egna situationen. Att driva olika arbetsrättsliga ärenden kan vara mycket kostsamt och den ekonomiska situationen blir då ohållbar för föreningen med medlemmar som bara ansluter sig när de själva behöver direkt stöd. Det finns inte heller något efterskydd i medlemskapet. Före detta medlemmar hör ibland av sig till Tjänstetandläkarnas kansli när ett problem uppstått och tycker att tidigare års medlemskap ska ge rätt till hjälp i olika situationer som uppstått trots att de inte längre är medlemmar. Även det synsättet blir ekonomiskt omöjligt för föreningen att bära. I medlemskapet i Tjänstetandläkarna ingår även, för de som är ansluta till akademikernas arbetslöshetskassa (AEA), en inkomstförsäkring vid ofrivillig arbetslöshet. Även den inkomstförsäkringen omfattas av en karenstid vilket innebär att vid ett återinträde i Tjänstetandläkarna måste karenstiden på ett års obrutet medlemskap som ordinarie medlem återigen upparbetas. Mer information om detta finns på Tjänstetandläkarnas hemsida. 8
Fråga ombudsmannen Hej. Har man inte rätt till extra betalt när man arbetar helgdagar vid t ex jul, påsk och midsommar? Jag arbetar på en liten privatägd klinik och vi har ibland öppet på de här helgdagarna men vi får vår vanliga lön när vi arbetar då och inget extra alls. Svar: När det gäller lön så finns det inte reglerat något i lag kring det mer än att lönen inte får stå i strid med Diskrimineringslagen. I de flesta kollektivavtal finns det däremot reglerat att de anställda får tillägg för arbete på obekväm arbetstid (så kallat ob-tillägg). I det avtal som finns inom kommun- och regionsektorn så finns det olika tillägg för obekväm arbetstid beroende på när arbetet utförs och den högsta ersättningen utges när arbete I SAMBAND MED DISKUSSION om medlemskapet tillfälligtvis ska sättas på paus kommer också ofta frågan om det finns någon möjlighet till nedsatt avgift när man tillfälligtvis har en lägre inkomst t ex vid längre tids sjukdom eller föräldraledighet. Jag låter frågan gå vidare till Tjänstetandläkarnas ordförande Chaim Zlotnik om varför alla medlemmar betalar samma avgift. Inom Tjänstetandläkarna utgår vi ifrån att alla våra medlemmar som har en anställning har samma potentiella behov av stöd. Tjänstetandläkarnas verksamhet är uppbyggd för att kunna hantera alla möjliga situationer som kan uppstå och det stödet omfattar alla som har en anställning. Den som av något skäl inte har en anställning har inte samma behov av det här stödet och har därför en reducerad medlemsavgift. Kan det då ändå inte finnas något skäl till reducerad avgift när man visserligen har sin tjänst kvar men ändå av något skäl är ledig från den eller arbetar väldigt lite? frågar jag Chaim. Jag har under min aktivt fackliga tid många gånger behövt stötta enskilda medlemmar som haft behov av fackligt stöd. Skälen för det behovet kan utförs vid storhelger som t ex påsk, midsommar och jul. Finns inget kollektivavtal på arbetsplatsen som reglerar extra ersättning vid helgarbete så finns ingen skyldighet för arbetsgivaren att erbjuda extra lön vid arbete under dessa dagar. Varför är medlemsavgiften lika för alla? vara många, det kan t ex vara konflikter som uppstått på arbetsplatsen, sjukdom, drogproblematik, odontologiska brister, bisysslor, bristande förtroende från ledningen eller förflyttning till Chaim Zlotnik. annan klinik. De här situationerna kan arbetsgivaren välja att börja hantera även när den anställde är tjänstledig eller arbetar på deltid. Vi har också ett löneavtal som innebär att vi kan påverka löner på både grupp- och individnivå och det arbetet är intermittent pågående. Eftersom alla har samma rätt till fackligt stöd vid behov betalar alla också samma avgift. 9
Viktiga Sacokampanjer Just nu pågår två olika Sacokampanjer som berör arbetsmiljön. De handlar dels om att hitta en balans mellan arbete och fritid och dels om hur vi beter oss som medmänniskor och kollegor gentemot varandra. Gå gärna in på Sacos hemsida och ta del av dessa viktiga budskap. Jobbet måste backa ATT HA ETT ARBETE där man som anställd själv kan styra mycket av sin arbetstid kan vara ett bra och flexibelt sätt att kunna förena arbete och familjeliv. Det Sex friskfaktorer på arbetsplatsen Närvarande ledarskap. Positiv inställning till kompetensutveckling. Bra kommunikation, feedback till medarbetarna och forum för alla att göra sin röst hörd. Möjlighet att byta arbetsuppgifter. En chef som prioriterar arbetsuppgifterna när det är mycket att göra. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete. Källa: Eva Vingård, professor Uppsala universitet som är positivt kan dock även ha sina nackdelar. Det kan vara svårt att sätta gränser och med dagens moderna teknik kan man i princip vara uppkopplad mot arbetet dygnet runt, året runt. I de siffror Saco har tagit fram så framkommer att akademiker ofta trivs på jobbet men att många ändå drabbas av psykisk ohälsa på grund av stress på jobbet. Bland annat uppger hälften av akademikerna att de är tvungna att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. Med tanke på den höga press många känner har Saco därför haft kampanjen Jobbet måste backa. På Sacos hemsida finns mycket användbar information kring detta. Här kan man bland annat göra ett test för att se om man som individ själv är på väg mot utmattning och vilket behov man har av återhämtning. Den som är chef har en viktig roll i att skapa en bra arbetsmiljö och även för chefen finns det många tips. Var en MEDarbetare civilkurage på jobbet SACO STÅR UPP FÖR ALLA människors lika värde, individens förmåga och kollektivets styrka. Saco vill bygga ett kunskapssamhälle, som sprudlar av kreativitet och idéutbyte och för att det ska fungera anser Saco att alla människors kunskap måste tas tillvara och ingen bli diskriminerad på arbetsmarknaden. Det är viktigt att säga ifrån om du ser en kollega bli diskriminerad eller ifrågasatt på grund av den hen är. På Sacos hemsida finns många tips på hur man kan vara en bra medarbetare och visa civilkurage liksom hur man kan tänka och agera i många olika situationer. Läs mer på www.saco.se om dessa bägge kampanjer. 10
Tjänstetandläkarnas lönestatistik 2018 I TT-kanalen 4/2018 redovisades 2018 års lönestatistik, tyvärr blev tabellen som visade Övertandläkare ej klinikchef fördelat efter arbetsgivare felaktig och därför redovisas en korrekt nu. Kompletterar även med en tabell som visar disputerade specialister. Mats Olson Övertandläkare ej klinikchef fördelat efter arbetsgivare Disputerade specialister Arbetsgivare antal medel median 10:e 90:e Befattning Antal Medel Median 10:e 90:e Foto: Colourbox Blekinge 10 74 250 76 700 64 710 80 230 Dalarna 12 67 758 66 600 63 600 75 570 Gotland 1 Gävleborg 13 75 203 72 080 64 163 88 157 Halland 16 70 131 69 200 66 100 72 150 Jämtland 5 66 950 Jönköping 23 72 441 71 900 68 150 77 104 Kalmar 12 76 808 76 200 71 810 80 190 Kronoberg 8 72 000 73 300 68 350 74 720 Norrbotten 16 66 961 66 260 61 719 73 315 Skåne 40 67 643 65 750 61 560 77 080 Stockholm 56 67 279 67 450 61 350 71 950 Sörmland 17 71 728 71 960 66 760 74 944 Uppsala 23 69 690 71 000 64 400 74 644 Vg regionen 74 68 725 68 625 60 930 75 510 Värmland 8 73 088 73 200 67 170 77 800 Västerbotten 21 62 940 62 600 60 000 67 650 Västernorrland 10 63 201 62 628 57 129 70 112 Västmanland 15 73 580 71 200 66 700 84 240 Örebro 11 73 016 73 884 59 000 82 550 Östergötland 25 68 218 66 800 59 720 76 460 Priv i hela Sve 13 76 663 73 000 60 900 98 700 Klinikchef 15 84428 83075 80080 89980 Icke-chef 55 72796 72300 66540 79740 Totalt 70 75288 74785 67590 83530 Om statistiken Lönestatistiken bygger på uppgifter insamlade från lokalavdelningarna och medlemmarna. Lönerna som anges i tabellerna är inklusive tillägg. Eventuell bonus är inte inräknad. Percentilvärdena ger uttryck för lönespridningen, dvs att 10 % har lägre eller högre lön. Totalt 429 69 469 68 660 61 000 77 640 11
TTkanalen Returadress: Tjänstetandläkarna Bredgränd 5 111 30 Stockholm B PORTO BETALT Lokalavdelningen din lokala fackliga företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala fackliga ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, www.tjanstetandlakarna.se/sv/lokalavdelning/ Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, 0454-73 27 31 alexandra.ioannidis@regionblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Petronella Stam petronella.stam@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Sandra Sandström-Lapukins, 0739-09 56 20 sandra.sandstrom-lapukins@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Ashraf Qatanani, 0707-77 57 67 ashraf.qatanani@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, 0706-84 92 00 stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Frida Aiff, 0733-32 37 09 frida.aiff@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, 010-24 24 621 eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Astrid Karlsson,0735-37 75 44. astrid.nina.solvig.karlsson@regionkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Kerstin Gyllensvärd, 070-488 41 80 kerstin.gyllensvard@gmail.com Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, 0706-58 71 58 roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Ida Nilsson, 0960-576 93 ida.nilsson@norrbotten.se Skånes TT-avdelning Lars Hagerström, 040-623 06 80 lars.hagerstrom@folktandvardenskane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, 08-123 152 32 ulrika.rebhan@sll.se Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, 016-10 46 30 urban.alsenmyr@regionsormland.se TT-VG Söder Cecilia Johansson, 0707-88 49 34 cecilia.n.johanson@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, 010-441 89 10 kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, 010-441 71 90 carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, 018-611 63 30 isabel.brundin@regionuppsala.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, 0702-34 25 61 patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Emma Danvind, 0703-27 77 60 emma.danvind@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, 021-17 68 80 tord.bjorkman@regionvastmanland.se Örebro läns TT-avdelning Sara Fransson, 070-262 01 82 sara.fransson@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Anita Mortensson, 010-104 71 98 anita.mortensson@regionostergotland.se www.tjanstetandlakarna.se