Referat från rundabordsmöte om vätgas 15 februari 2007

Åforsk och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien Referat från rundabordsmöte om vätgas 15 februari 2007 2007-03-20 ÅF-Process Ellenor Grundfelt Granskad av: Josefin Ekman, ÅF-Process Kristina Haraldsson, ÅF-Process Carina Martinsson, ÅF-Process

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 DELTAGARLISTA VID RUNDABORDSMÖTET... 2 AGENDA... 3 1. BAKGRUND... 4 FOKUS SVERIGE... 4 2. RUNDABORDSMÖTETS DAGORDNING... 5 3. KONSENSUS VID MÖTET... 6 4. BEHOV INOM VÄTGAS- OCH BRÄNSLECELLSOMRÅDET... 8 4.1 GENERELLA BEHOV AV STÖD... 8 4.2 BEHOV AV FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSGENOMBROTT... 10 5. TIDIGA APPLIKATIONER/NISCHMARKNADER... 12 6. ÅF:S REKOMMENDATIONER TILL ÅFORSK... 14

Inledning På uppdrag av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), och med stöd av Åforsk, arrangerade ÅF ett rundabordsmöte om vätgas. Det övergripande syftet med rundabordsmötet var att skapa en överblick över var svensk forskning och utveckling på området står idag samt att diskutera framtiden. Mötets mål var att identifiera de områden inom vilka forskningsmedel behövs och bedöms göra nytta med hänsyn till näringslivets behov och möjligheter till kommersialisering. Dessutom var rundabordsmötet tänkt att fungera som ett tillfälle för kunskapsförmedling och kunskapsutbyte mellan deltagarna. I syfte att öka förutsättningarna för ett konstruktivt diskussionsforum bjöds ett begränsat antal aktörer in till rundabordsmötet. Uppslutningen kring mötet var stor och diskussionerna livliga och intressanta. Det gjordes en bandinspelning av mötet för att underlätta arbetet kring föreliggande refererat. För att komplettera de kommentarer och synpunkter som framkom under diskussionerna, administrerade och sammanställde ÅF en e-postenkät som skickades till alla mötesdeltagare efter mötet. Ungefär 50 % av deltagarna besvarade enkäten. Med ljudinspelningen, arrangörernas mötesanteckningar och enkäten som bas presenteras en sammanfattning av debatten i refereratet. 1

Deltagarlista vid rundabordsmötet Rundabordsmötet ägde rum den 15 februari 2007 kl. 13.00-17.00 i IVA:s konferenslokaler i Stockholm. Vid mötet deltog representanter från näringsliv, universitet, myndigheter och organisationer. Totalt närvarade 26 personer, se nedan förteckning. Deltagare från näringslivet Karl Bergman, Vattenfall Anders Folkesson, Scania Kerstin Gustafsson, Skånetrafiken Christer Morén, AGA Linde Gas Anders Ocklind, Cellkraft Robert Onsander, representant för petrokemi- och petroleumindustrin Markku Rissanen, ABB Mikael Schuisky, Sandvik Fredrik Silversand, Catator Lars Sjunnesson, E.ON Cecilia Wallmark, Opcon Autorotor Lars Avellan, IVF Deltagare från organisationer/myndigheter Jörgen Held, Svensk Gastekniskt Center Magnus Karlström, Vätgas Sverige Birgitta Palmberger, Energimyndigheten Eva Sunnerstedt, Miljöbilar i Stockholm Deltagare från universitet/högskolor Per Alvfors, KTH Peter Lindblad, Uppsala Universitet Dag Noréus, Stockholms Universitet Bengt Steen, Chalmers Lars Stenmark, Uppsala Universitet Initiativtagare och arrangörer Hans G Forsberg, Åforsk Thomas Malmer, IVA Josefin Ekman, ÅF Ellenor Grundfelt, ÅF Kristina Haraldsson, ÅF Carina Martinsson, ÅF 2

Agenda 13:00 RUNDABORDSMÖTET BÖRJAR Introduktion: Eftermiddagens agenda, mål och syfte Kort presentation runt bordet Presentation: Vätgas i svensk politik och EU Presentation: Aktuella projekt i Sverige Presentation: Aktuell svensk forskning 14:10 DISKUSSIONSBLOCK 1: Scenarier för vätgasintroduktion Hur föreställer du dig att ett scenario skulle se ut där vätgas inom överskådlig tid får ett genomslag och kommer rimligt nära kommersialisering i Sverige? 14:40 15:10 FIKA 15:20 Presentation: CUTE och GlashusEtt DISKUSSIONSBLOCK 2: Faktorer som kan påskynda en vätgasintroduktion Med utgångspunkt i dina egna erfarenheter och din situation, vilka faktorer ser du skulle kunna påskynda en vätgasintroduktion i Sverige? Presentation: Aktuella projekt i Sverige 16:10 DISKUSSIONSBLOCK 3: Möjliga genombrott på 5 års sikt När det gäller forskning samt teknik- och marknadsutveckling av relevans för en kommande vätgasintroduktion, vilka möjliga genombrott ser du på 5 års sikt? Sammanfattning 17:00 MINGEL, DRYCK OCH TILLTUGG 3

1. Bakgrund Intresset för vätgas som energibärare växer, främst i Europa, USA, Japan och Kanada. Oljans framtid som bränsle och energibärare ses som oviss vad gäller tillgången, och kostnaden för olja förväntas stiga. Alternativ till olja och andra fossila bränslen efterfrågas alltmer. Vätgas har som energibärare några attraktiva egenskaper, bland annat den att vätgas kan produceras utifrån olika energikällor, både fossila och förnyelsebara. Det möjliggör att såväl lokala som regionala råvaror, t.ex. biomassa och spill från industriella processer, kan utnyttjas till produktionen och därmed kan beroendet av den importerade oljan reduceras. Vätgas används idag för industriell framställning av ammoniak och metanol samt förädling av petroleumprodukter. Vätgasens energibäraregenskaper utgör en framtida potential för tekniker med låga utsläpp av föroreningar. Förutom den industriella användningen kan vätgas även nyttjas som energibärare för stationära och portabla tillämpningar samt i transportsektorn. Några exempel är vätgas som bränsle för småskalig stationär bränslecellsbaserad el- och värmeproduktion, och för vätgasbaserade och bränslecellsbaserade framdrivningstekniker i fordon. Vätgasen produceras och levereras idag av gasleverantörer per truck, tåg eller i undantagsfall, per rörledning. För en industriell användning är detta tillräckligt. För en mer allmän spridning av vätgas saknas det dock en infrastruktur för vätgas, d.v.s. förutom produktion och lager även distribution via exempelvis rörledningar samt tankstationer. Fokus Sverige I Sverige pågår sedan länge forskning och utveckling av vätgasteknologier och bränsleceller. Universitet och högskolor som Chalmers, KTH, LTH samt Uppsala Universitet och Stockholms Universitet är, eller har i olika omgångar varit, aktiva i forskningsprogram rörande bränsleceller, vätgaslagring och/eller vätgasproduktion. Det statliga intresset har emellertid avtagit de senaste fem åren. De statliga anslagen till bränslecellsforskning har minskat kraftigt under denna period. Vätgas betraktas ofta som ett framtida men ännu icke ekonomiskt försvarbart bränsle. Idag görs t.ex. inga större nationella satsningar för att etablera vätgas som ett potentiellt fordonsbränsle. Det finns dock i Sverige ett antal mindre företag som har sin huvudsakliga utkomst inom vätgas- och/eller bränslecellsområdet. Som exempel kan nämnas Cellkraft, myfc, Gett Fuel Cells och PowerCell som utvecklar och tillverkar bränsleceller för både stationära och mobila tillämpningar. Företaget Opcon Autorotor tillverkar kompressorer till bränslecellssystem och Catator har utvecklat en småskalig reformer för vätgasgenerering. För den som vill veta mer om vilka forsknings- och utvecklingsinsatser som gjorts på vätgasområdet historiskt i Sverige och fram till idag rekommenderas rapporten Vätgasens historia i Sverige Aktörer och aktiviteter inom vätgas- och bränslecellsområdet mellan 1960 och 2005, Hanna Jönsson, Chalmers, 2006. 4

2. Rundabordsmötets dagordning Rundabordsmötet var indelat i tre diskussionsblock med några inledande presentationer inför vardera block. Mötet inleddes av Hans G Forsberg (Åforsk) och Thomas Malmer (IVA) som beskrev bakgrunden och syftet till eftermiddagens rundabordsmöte och diskussioner. Huvudfrågan för mötet presenterades: Vad behöver göras för att förbereda en introduktion av vätgas som energigas i Sverige? Efter en kortfattad presentation av alla mötesdeltagare gav Birgitta Palmberger en kort presentation av Energimyndighetens vätgasrelaterade verksamhet. Mötets moderator, Josefin Ekman (ÅF), berättade om ÅF:s arbete med att bl.a. definiera koncept för stora s.k. Lighthouse-projekt inom EU. Jörgen Held beskrev Svenskt Gastekniskt Centers (SGC) vätgasrelaterade projekt och aktiviteter samt SGC:s samarbete med andra nordiska länder. Därefter presenterade Magnus Karlström den nyligen bildade ideella föreningen Vätgas Sverige. Per Alvfors berättade om några av KTH:s forskningsprojekt rörande bl.a. utvärdering, design och modellering av bränsleceller, förgasning av biomassa, bränsleomvandling samt analys av bränslecellens plats i energisystemet. Dag Noréus från Stockholms Universitet rapporterade om forskningen på vätelagring i metallhydrider och Magnus Karlström framförde en kort presentation av MISTRA:s bränslecellsprogram. Slutligen beskrev Peter Lindblad från Uppsala Universitet processen i vilken vätgas kan framställas från sol och vatten med hjälp av artificiell fotosyntes eller en fotobiologisk process. Moderator inledde därefter det första diskussionsblocket, Scenarier för vätgasintroduktion, med att fråga mötesdeltagarna hur de föreställer sig ett scenario där vätgas inom överskådlig tid får ett genomslag och kommer rimligt nära kommersialisering. Efter en halvtimmes intressanta diskussioner och efterföljande fikapaus tog ÅF:s Josefin Ekman återigen till orda och berättade om erfarenheterna från demonstrationsprojekten CUTE och GlashusEtt. Detta fick inleda det andra diskussionsblocket, Faktorer som kan påskynda en vätgasintroduktion, som utifrån mötesdeltagarnas erfarenheter behandlade faktorer relevanta för Sverige. När det andra diskussionsblocket avslutades lämnades ordet över till Lars Sjunnesson som berättade om den europeiska plattformen för vätgas och bränslecellsteknologier, HFP (European Hydrogen and Fuel Cell Technology Platform) och upprättandet av ett s.k. JTI-projekt 1 för vätgas och bränsleceller. Därefter presenterade Kerstin Gustafsson Skånetrafikens vision om gasdrivna fordon i kollektivtrafiken. Anders Ocklind visade bilder på hur företaget arbetat med att ta fram och testa bränslecellssystem, bl.a. med tester i extrem kyla. Karl Bergman presenterade Vattenfalls satsningar på området och Robert Onsander förklarade vätgasens roll inom raffinaderi- och petrokemiindustrin. Efter presentationerna hölls ett kort diskussionsblock kring Möjliga genombrott på 5 års sikt. Mötet avslutades av Hans G Forsberg (Åforsk) varpå ett tillfälle för informella kontakter gavs. De flesta av mötesdeltagarna stannade kvar en stund för att mingla och avnjuta en bit mat och dryck. 1 JTI står för Joint Technology Initiative 5

3. Konsensus vid mötet Under rundabordsmötet framkom några punkter som en majoritet av deltagarna var ense om. Vätgas bör inte diskuteras tillsammans med vätgassamhället. Erfarenheter från mötet visade att, även när intentionen är att diskutera vätgas som en del av ett hållbart energisystem, hamnar diskussionen kring vätgas som energibärare ofta i diskussionen om ett framtida vätgassamhälle. Det framgick tydligt att det bland aktörerna rådde en utbredd skepsis inför detta vätgassamhälle. En del betonade vikten av att arbeta med alla tekniker för att sedan, när tillräcklig kunskap har samlats, kunna ställa alternativen mot varandra. Andra ifrågasatte redan nu vätgasens ställning gentemot andra alternativ och intog en än mer avvaktande hållning. Några framhöll samtidigt vikten av att våga satsa för att inte riskera att vätgasens potential som energibärare inte kommer till sin rätt. Sammanfattningsvis rådde ett slags konsensus kring att vätgassamhället inte bör ses som det förutbestämda målet för ett hållbart samhälle när utvecklingen inom vätgasområdet diskuteras. Nischmarknader för användning av vätgas bör identifieras och utvecklas. Diskussionen behandlade vad som krävs för att vätgas ska ha en god chans som energibärare i Sverige. Vad behövs och vad saknas idag? Flera idéer och åsikter fördes fram i samband med detta och så småningom utkristalliserades den springande punkten i frågan; behovet av en kommersiell marknad. Mötesdeltagarna var eniga om att ett framgångsscenario måste bottna i en efterfrågan på vätgas och vätgasrelaterade produkter. Speciella nischmarknader där vätgastillämpningar kan ha konkurrensfördelar måste följaktligen identifieras och utvecklas. Teknikbryggor behövs. I samband med resonemanget kring nischmarknader poängterades att vätgas som kommersiellt gångbart fordonsbränsle fortfarande ligger långt fram i tiden p.g.a. den hårda konkurrensen med andra välfungerande drivmedel. Behovet av s.k. teknikbryggor (teknik som används i en mellanperiod) betonades särskilt i det sammanhanget dels i form av naturgas, biometan och hytan 2 som drivmedel, dels genom utveckling på andra etablerade marknader som exempelvis bränsleceller som batteriersättning. Nationell vision för vätgas och bränsleceller behövs! En annan gemensam knutpunkt i diskussionen var önskemålet om en nationell vision för vätgas och bränsleceller. Både under rundabordsmötet 2 Hytan är en blandning av metan och vätgas. 6

och i enkätsvaren framgick att många av aktörerna ser bristen på statligt engagemang och intresse som en bromskloss i utvecklingen. Svenska FoU-satsningarna bör vara väl avgränsade och fokuserade. Resultaten bör tillvaratas och omsättas i industrin Av diskussionerna vid detta möte framgick inget entydigt svar på vilka områden som bör prioriteras och hur satsningar bör göras. Behov av forskning och utveckling torde finnas inom både produktion, lagring, distribution och användning av vätgas. Mötesdeltagarna var emellertid eniga om att satsningar inom ett litet land som Sverige bör vara väl avgränsade och fokuserade, snarare än breda och allomspännande. Framförallt betonades vikten av att forskningsresultaten tillvaratas och omsätts i industrin. 7

4. Behov inom vätgas- och bränslecellsområdet Vid rundabordsmötet diskuterades bland annat vilka behov som finns i Sverige på vätgas- och bränslecellsområdet. Här presenteras mötesdeltagarnas synpunkter på såväl generella behov av stöd som mer specifika behov av forsknings- och utvecklingsgenombrott. 4.1 Generella behov av stöd 4.1.1 Forskning och utveckling inom högskolan För att bygga upp och bevara grundläggande kunskaper krävs enligt flera av mötesdeltagarna satsningar på forskning inom högskolan. De syftade inte nödvändigtvis på utökade satsningar men menade att det är angeläget med fortsatta satsningar. Några menade att det finns en svensk kompetensmassa som håller på att monteras ned p.g.a. av ett svagt intresse från statens och Energimyndighetens sida. Särskilt bränslecellsforskningen nämndes i detta sammanhang. Under rundabordsmötet argumenterades det för ett fortsatt stöd till högskolan på åtminstone nuvarande nivå. Följande argument lyftes fram: Sverige måste ha en viss grundforskning för att på ett tillfredsställande sätt sköta bevakningen av den internationella utvecklingen på området. Grundforskningen säkerställer att kompetens finns inom bränslecells- och vätgasområdet för att kunna ta till sig ny teknik som utvecklas utomlands. Utan ett svenskt grundforskningsstöd förlorar Sverige inflytande på den internationella forskningsarenan och möjligheterna till internationell finansiering minskar. 4.1.2 Kompetensuppbyggnad och utveckling inom företagen Flera av mötesdeltagarna gav uttryck för uppfattningen att det inom vätgas- och bränslecellsområdet råder en obalans mellan ett stort forskarteam och få aktiva företag i Sverige. Denna obalans anses vara resultatet av en traditionell satsning på högskoleforskning kombinerat med dålig koppling mellan forskningsresultat och industriella framgångar. Några av mötesdeltagarna ansåg därför att en uppbyggnad av kunskap och kompetens nu bör ske hos företagen i första hand. De fann det svårt att motivera utökade forskningsinsatser så länge det inte finns några starka industriella aktörer som driver utvecklingen i Sverige. En del menade att vi måste undvika att bygga upp en fiktiv kunskapsreserv som aldrig får testa sin kompetens i konkurrens med andra tekniska lösningar. Dessutom såg man ett behov av stöd till företag som ännu inte arbetat konkret med vätgas/bränsleceller men har en tydlig vilja och ett intresse av att göra det. Dessa företag har ofta inte möjlighet att medverka i stora och långsiktiga forskningsprojekt. Som ett slags förebild i sammanhanget nämndes Danmark där staten har gått in och stöttat mindre bränslecellsföretag, t.ex. komponenttillverkare av olika slag. 8

4.1.3 Demonstrationer Både vid rundabordsmötet och i enkätsvaren påtalades ett behov av demonstrationsprojekt i Sverige. Några nämnda motiveringar var: Demonstrationsprojekt genererar en sorts kunskap och erfarenhet som idag saknas i Sverige, d.v.s. hur tekniken i sig, dess kringssystem och andra aspekter som tekniken medför, fungerar i praktiken. Demonstrationsprojekt öppnar dörrar för företag som vill få ut sin teknik till en marknad kring vätgas och bränsleceller. Demonstrationsprojekt behövs för att öka allmänhetens kännedom, och acceptans, om tekniken. Vidare påpekades vikten av att det finns tydliga målsättningar för demonstrationsprojekten samt att både industrin och användare är engagerade i projekten. Användarnas engagemang ansågs vara viktigt inte minst för kommersialiseringsprocessen som ofta avses komma efter demonstrationsperioden. Några konkreta förslag på lämpliga demonstrationsprojekt lades inte fram under mötet. Det framgick dock tydligt att fokus bör vara applikationer och nischer där en marknadsintroduktion ligger relativt nära i tiden. Se nedan (sida 12) för exempel på sådana tidiga applikationer/nischer. 4.1.4 Uppbyggnad av infrastruktur En annan satsning som vid mötet framfördes som viktig för en vätgasintroduktion är uppbyggnaden av en infrastruktur för vätgas. Under diskussionen beskrevs hur vätgasutvecklingen i andra länder sker med stark industriell uppbackning. Den utvecklade tekniken, menade flera mötesdeltagare, kan komma att introduceras i Sverige, varvid ett behov av en fungerande infrastruktur för gasen uppstår. I samband med detta resonemang framhölls följande synpunkter: Först måste Sverige bygga upp en infrastruktur för gasformiga bränslen (naturgas, biometan och hytan). Detta ger både en erfarenhet och kunskap om gasformiga bränslen samt ökar acceptansen hos allmänheten. Fler fordonsgas/hytan-drivna bussar bör användas i kollektivtrafiken. Det bör satsas på tankstationer för hytan och vätgas. Bilindustrin kommer inte att kunna stå för den utvecklingen. Det behövs tydliga regelverk och standarder för distribution, hantering och användning av blandningar med vätgas och ren vätgas. 4.1.5 Användarstöd En åsikt som framfördes av flera mötesdeltagare var att stöd bör riktas till användarna i första hand, inte leverantörerna. Man menade att användarstöd skapar en friskare marknad som speglar kundernas krav. På det sättet fås en snabbare kommersialisering av den nya tekniken. 9

Man hänvisade även till dagens pågående implementering av biogasteknik inom jordbruket. Å ena sidan finns det en stark vilja från jordbrukssidan att investera i biogastekniken, å andra sidan är det mycket svårt att få de lån som krävs eftersom bankerna anser att investeringarna innebär en för hög ekonomisk risk. Med olika former av användarstöd skulle man kunna bygga bort åtminstone en del av den ekonomiska barriären. 4.1.6 Nätverk/lobbygrupp för bränsleceller Vid rundabordsmötet kunde det konstateras att det finns ett genuint industriellt intresse för bränsleceller i Sverige. Det har dock varit svårt att kommunicera detta till beslutsfattare och makthavare. Av enkätsvaren framkom ett behov av ett nationellt nätverk och/eller lobbygrupp för intressenter som vill arbeta med bränsleceller inklusive vätgas. En sådan sammanslutning av intressenter bör i förlängningen kunna hjälpa till att ranka och prioritera forsknings- och utvecklingsinsatser som gynnar svensk industri. 4.1.7 Nationellt FoU-program för bränsleceller inklusive vätgas Flera av de önskemål och åsikter som av olika aktörer fördes fram i samband med rundabordssamtalet tyder på ett fortsatt behov av strategiska och långsiktiga forsknings- och utvecklingssatsningar i Sverige. Åtminstone merparten av dessa satsningar görs lämpligen inom ramen för ett nationellt FoU-program med kostnaderna fördelade mellan staten, universiteten och industrin. Målen bör vara realistiska och kopplingen till marknaden måste vara stark, varför fokus bör ligga på bränslecellsteknik i första hand och vätgas i andra hand. 4.2 Behov av forsknings- och utvecklingsgenombrott 4.2.1 Lagring och distribution Lagring och distribution framställdes av flera mötesdeltagare som den stora utmaningen i en vätgasintroduktion. Några problem som lyftes fram var att: distributionen i högtrycksbehållare idag innebär låg andel vätgas i förhållande till godsets vikt och volym. högtryckssystemen skapar en viss rädsla hos allmänheten. kompression av vätgas till flytande form, och mindre volym, är mycket energikrävande. lagring av väte i metallhydrider idag innebär låg andel väte i förhållande till lagrets vikt. För en mer kostnadseffektiv distribution i högtrycksbehållare fordras material som klarar både det höga trycket och kravet på låg kostnad. Vad gäller metallhydridlagring menade mötesdeltagarna att inriktningen ligger på att ta fram lättare och billigare metallhydrider. En fortsatt utveckling av metallhydrider uppgavs även gynna utvecklingen av nickelmetallhydrid-batterier (NiMH), komponenter viktiga för hybridfordonsutvecklingen. 10

För att kringgå problemen med lagring och distribution av vätgas är det av vikt att ta tillvara och utveckla nya innovativa idéer. Ett exempel på en sådan innovation är distribution och lagring av vätgas i små sfärer med inbyggd elektronik. 4.2.2 Vätgasproduktion för energiändamål Att producera vätgas beskrevs som relativt enkelt. Problemet tycktes idag istället vara att många av produktionsmetoderna fortfarande är mycket kostsamma, särskilt i de fall då råvaran är förnyelsebar. Vid rundabordsmötet lyftes reducerad produktionskostnad fram som ett viktigt steg i riktning mot kommersialisering av vätgas som energibärare. Några exempel på intressanta produktionsmetoder nämndes: Förgasning av biobränslen och avfall är en nyckelteknologi för framställning av syntesgas som kan användas för bl.a. vätgasproduktion. Forskning och utveckling inom detta område pågår i Sverige. Kostnadsreduktion för produktion av solel kan i förlängningen komma att innebära ökad lönsamhet vid solbaserad vätgasproduktion. 11

5. Tidiga applikationer/nischmarknader Det har tidigare nämnts att mötesdeltagarna var överens om att nischmarknader, där en vätgastillämpning kan ha konkurrensfördelar, måste identifieras och utvecklas. Just detta ansågs utgöra en avgörande faktor i ett framgångsscenario för vätgasintroduktion i Sverige. Under diskussionerna och i enkätsvaren har några nischmarknader och tidiga applikationer för vätgas och bränsleceller i Sverige diskuterats. Nedan följer en kort presentation av vad som framfördes vid mötet. 5.1 Blybatteriersättning för reservkraft vid telestationer En bränslecellstillämpning som enligt några deltagare bedöms vara nära kommersialisering är den att ersätta blybatterier som reservkraft vid elavbrott på telestationer. Telestationer beskrevs som särskilt viktiga i t.ex. extrema vädersituationer då telekommunikation ofta är avgörande för att räddningsinsatser och reparationer ska kunna göras. De reservkraftsystem som används idag, normalt baserade på blybatterier, fungerar inte tillfredställande. Problemet är bl.a. att batterierna tar stor plats och urladdas för fort. Bränsleceller anses vara renare och kan användas så länge det finns bränsle. Tekniken testas idag av bl.a. Telia Sonera. Genom att på detta sätt testa bränslecellstekniken och låta den mogna på en marknad där det finns en efterfrågan ökar även förutsättningarna för en lyckad introduktion av bränsleceller i fordon. Ett exempel på återstående problem att lösa är säkerhetsfrågan kring högtryckstuberna (700 bar) för vätgaslagring. Det ansågs vid mötet som icke troligt att telekombranschen har resurser till att driva den frågan. 5.2 Batteriersättning i gaffeltruckar Gaffeltruckar är ett annat tillämpningsområde inom vilket bränslecellen angavs ha tydliga konkurrensfördelar jämfört med batteriet. Gaffeltruckar används ofta i tre skift. Ett batteri i rimlig storlek räcker ungefär ett skift, vilket betyder att dubbla uppsättningar batterier krävs och att hanteringen av batterierna blir relativt krävande. Med bränslecellsdrivna gaffeltruckar kan den problematiken undvikas. 5.3 Batteriersättning i bärbar elektronik Bränsleceller uppgavs även kunna konkurrera med batterier i bärbar elektronik som datorer, mobiltelefoner, kameror och mp3-spelare. Nyttan med att använda bränsleceller i detta sammanhang är främst att beroendet av el för uppladdning försvinner. Idag är ett problem med de batterier som används att de urladdas relativt fort, varpå apparaten antingen måste kopplas till ett eluttag eller batteriet måste laddas. 5.4 Hjälpkraftsystem ( APU ) i lastbilar I tunga fordon, särskilt i lastbilar, finns ett behov av kraftaggregat (betecknas APU 3 ) som på ett miljövänligt och säkert sätt kan användas när fordonet står still. Svenska företag har möjlighet att skaffa sig en konkurrensfördel genom att bygga upp kompetens och kunskap om hur bränsleceller kan användas i detta sammanhang. Liknande applikationer bör finnas för bussar, båtar och eventuellt flygplan. 3 APU= Auxiliary Power Unit 12

5.5 Storskaliga fälttest i vinterklimat En tydlig svensk nisch är test av fordon i vinterklimat. Bränsleceller är känsliga för kyla och måste testas och utvecklas i ett kallt klimat. Framförallt tysk bilindustri efterfrågar möjligheter att testa bränslecellsfordon i ett skandinaviskt klimat. Om Sverige agerar testnation för vinterklimatanpassning kan den internationella bränslecellutvecklingen knytas närmare samt aktiviteter och uppmärksamhet dras till Sverige. 5.6 Hytan Den naturliga utvecklingen av vätgasanvändning i Sverige är att arbeta vidare med hytan. Inblandning av vätgas i metan ger ett bränsle med bättre miljöprestanda och effekten kan, menade man vid mötet, lätt kommuniceras till allmänheten. Här kan hytanprojektet med avseende på Malmös stadsbussar tjäna som inspiration och utgångspunkt till vidareutveckling. 13

6. ÅF:s rekommendationer till Åforsk ÅF:s rekommendationer till Åforsk är att stiftelsens medel bör användas till något eller några av följande förslag: Initiativ till ett nationellt FoU-program för bränsleceller (inklusive vätgas) Uppstart av ett nationellt nätverk för bränsleceller Fler rundabordsmöten om vätgas Anslag till forskningsprojekt Nedan följer våra förklaringar och motiveringar till rekommendationerna. 6.1 Initiativ till nationellt FoU-program om bränsleceller (inklusive vätgas) Åforsk har möjlighet att stödja och driva på utvecklingen genom att finansiera ett initiativ till kraftsamling för att utforma ett nationellt FoU-program för bränsleceller (samfinansierat av staten, högskolorna och industrin). Detta är ett sätt för Åforsk att tillse att stiftelsens medel används till något det finns ett uttalat behov av inom både industrin och forskarvärlden. Bedömningen är att tillräckligt många företag och universitet är aktiva på bränslecellsområdet och att det finns ett engagemang, intresse och behov som skapar en bra grogrund för ett nationellt FoU-program. Själva initiativet kan lämpligen tas av IVA eller motsvarande organisation. Förslagsvis blir Åforsk:s roll att inledningsvis finansiera en studie med syfte att kartlägga och samla intresset inom näringsliv, universitet och det offentliga. Det ska i det här sammanhanget påpekas att det är angeläget att både departement och myndigheter som Näringsdepartementet, Miljödepartementet och Energimyndigheten involveras. Särskilt Energimyndighetens engagemang ses som en förutsättning för att resultatet av studien ska kunna förvaltas på ett tillfredsställande sätt. Syftet med studien bör vara att utreda förutsättningarna för ett nationellt FoU-program och/eller eventuellt ett nätverk/lobbygrupp för bränsleceller. Lämpligen omfattar studien intervjuer och/eller diskussionsmöten med relevanta aktörer. En början till lista på tänkbara intressenter har redan föreslagits av Mikael Schuisky från Sandvik. Studien bör utmynna i dels avsiktsförklaringar från potentiella intressenter, dels förslag till programupplägg och fortsatt arbete. Förslagen bör omfatta programformulering och huvudfokus, finansiering och administrering. Åforsk:s fortsatta roll skulle förslagsvis vara att finansiera FoU-programmets startfas och bildandet av ett programsekretariat. Om det av studien framgår att ett nätverk eller en lobbygrupp bör formeras i ett första skede kan Åforsk lämpligen finansiera uppstart av ett nätverkskansli (se nedanstående punkt). 6.2 Nationellt nätverk för bränsleceller Det framgick vid mötet och av enkätsvaren att det finns ett behov av ett nationellt nätverk för aktörer på bränslecellsområdet. Industrin talar om en önskan om att organisera sig för att samverka, lobba och driva utvecklingen framåt utifrån 14

gemensamma intressen. Universiteten och högskolorna har ett intresse av att bevara och ytterligare stärka den värdefulla kompetens som byggts upp genom åren. Det påpekades vid ett flertal tillfällen att diskussionen kring vätgas som energibärare i viss mån bör hållas isär från diskussionen om bränsleceller. Eftersom utvecklingen av bränsleceller och vätgas många gånger rör skilda frågeställningar är det viktigt att diskussionerna kring bränsleceller även får ske i ett separat forum. Det finns med andra ord behov av ett nationellt nätverk för bränsleceller, på samma sätt som ett nätverk för vätgas har upprättats i och med Vätgas Sverige. Åforsk har här möjlighet att vara med i uppstarten av ett sådant nätverk. Lämpligen utgörs första fasen av en studie som ska samla aktörer och gemensamt med dessa formulera nätverkets inriktning och verksamhet. I fas två inrättas ett nätverkskansli. Kansliets uppgift blir till en början att bygga upp nätverket samt säkerställa vidare finansiering. 6.3 Fler rundabordsmöten om vätgas Intresset för rundabordmötet som hölls den 15 februari 2007 var mycket stort. Nästan samtliga inbjudna aktörer närvarade vid mötet. Vår bedömning är att behovet av ett diskussionsforum kring vätgasfrågor är stort. Den nystartade föreningen Vätgas Sverige samlar aktörer från offentliga organisationer, kommuner, industri, högskolor och forskningsinstitut. Föreningen ska verka för att främja introduktionen av vätgas som energibärare i Sverige. En av aktiviteterna är att anordna nätverksträffar för diskussion kring möjligheter och strategier för demonstration och implementering av vätgasteknik i Sverige. Vätgas Sverige arbetar idag på nationell basis. Projekt på vätgasområdet är ännu i första hand lokala eller regionala, varför regional samverkan är viktig. Det är också en uttalad målsättning för Vätgas Sverige att stärka lokala och regionala samverkansprojekt. Någon regional samverkansplattform för exempelvis östra Mellansverige finns inte. Här är det intressant att anordna fler rundabordsmöten med mer regional anknytning. Syftet är i första skedet att diskutera och fastställa potentialen för konkreta samarbeten kring vätgas i regionen. Åforsk kan med stiftelsens medel möjliggöra ett sådant initiativ som lämpligen tas av IVA eller motsvarande organisation. Det är möjligt att intitiativet också kan få visst stöd av Vätgas Sverige. 6.4 Anslag till forskningsprojekt Åforsk har en möjlighet att stödja utvecklingen inom vätgasområdet i Sverige genom styrning av sina anslag till projektmedel. Idag bedöms sådana resurser föra med sig särskilt stor nytta då de satsas på projekt som fokuserar på samarbete mellan forskning och företagsverksamhet. Företag som arbetar aktivt med bränsleceller och/eller vätgas är en förutsättning för att Sverige ska dra ekonomisk nytta av forskning och utveckling på området både nationellt och internationellt. Aktiva företag är således den starkaste drivkraften för fortsatt utveckling inom vätgas- och bränslecellsområdet. Det finns i Sverige idag dels ett antal etablerade företag som engagerar sig inom vätgas- och/eller bränslecellsområdet, dels ett antal småföretag som har sin huvudsakliga utkomst inom området. De senare behöver 15

stöd i konkreta forsknings- och utvecklingsprojekt för att kunna ta till sig den högskoleforskning som är relevant för dem. Samtidigt finns det för närvarande en risk för kraftiga nedskärningar av anslag och resurser till den svenska grundforskningen inom vätgas- och bränslecellsområdet. Det är emellertid svårt att utifrån rundabordssamtalet och enkätsvaren på ett rättvist sätt identifiera och peka ut enskilda forskningsområden med behov av särskilt stöd därtill behövs flera möten och de på en annan detaljnivå. Däremot görs bedömningen att Åforsk har möjlighet att påverka på ett positivt sätt främst genom att bidra till forskning inom vilken Sverige ligger i frontlinjen och nya kommersiella produkter kan skapas. Områden som enligt vår bedömning bör prioriteras är olika lösningar för lagring och distribution, artificiell fotosyntes, fotobiologisk vätgasframställning samt förgasning av biomassa. Det sistnämnda området bedöms dock vara föremål för en utveckling baserad på intressen för alternativa drivmedel som DME, metanol och Fischer-Tropschdiesel. Inom samtliga områden ligger Sverige i frontlinjen och har därför en möjlighet att exportera såväl know-how som fysiska produkter och system. Ett sätt för Åforsk att stödja utvecklingen enligt ovannämnda resonemang är att gå ut med en förfrågan om projektidéer som uppfyller följande kriterier: Projektet ska innefatta en nära koppling mellan industri och forskning och ambitionen ska vara att nå till en punkt för nära kommersialisering. Projektet ska med andra ord fungera som ett stöd för de företag som arbetar på vätgasoch/eller bränslecellsområdet idag. Forskningen befinner sig på ett tidigt stadium i utvecklingen och Sverige ligger i frontlinjen med en industriell uppslutning. 16