2010
Innehåll 1 Generaldirektören har ordet... 6 2 Detta är Sveriges Domstolar... 8 2.1 Organisation... 8 2.2 Genomförda och pågående förändringar... 11 3 Sammanfattning... 12 4 Resultatutveckling i kärnverksamheten... 14 4.1 Verksamhetens mål... 14 4.2 Tingsrätterna... 22 4.3 Hovrätterna... 28 4.4 Högsta domstolen... 33 4.5 Förvaltningsrätterna... 37 4.6 Kammarrätterna... 48 4.7 Regeringsrätten... 58 4.8 Hyres- och Arrendenämnderna... 62 4.9 Rättshjälpsmyndigheten... 65 4.10 Rättshjälpsnämnden... 66 5 Verksamhetsutveckling... 67 5.1 Åtgärder för kvalitet och effektiviseringar... 67 5.2 Samverkan mellan myndigheter... 71 5.3 Bemötandefrågor... 74 5.4 Internationell verksamhet... 77 5.5 Säkerhet... 79 6 Kompetensförsörjning... 81 6.1 Personalförsörjning... 81 6.2 Kompetensutveckling... 88 6.3 Arbetsmiljö... 94 7 Ekonomi... 100 7.1 Ekonomisk översikt... 100 7.2 Produktivitetsutveckling... 101 7.3 Intern styrning och kontroll... 103 7.4 Resultaträkning... 105 7.5 Balansräkning... 106 7.6 Finansieringsanalys... 107 7.7 Anslagsredovisning... 108 7.8 Tilläggsupplysningar och noter... 110 7.9 Ersättningar till insynsrådet... 123 7.10 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 124 8 Bilagor... 126 8.1 Enskilda domstolars resultat i förhållande till egna satta verksamhetsmål 126 8.2 Sidhänvisning till återrapporteringskrav... 140 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5
GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 1 Generaldirektören har ordet 2010 har varit ett händelserikt och spännande år för Sveriges Domstolar. Vi ser tillbaka på ett år då en stor organisationsförändring genomfördes: de 23 länsrätterna lades samman till tolv förvaltningsrätter. Förändringen har inneburit att förvaltningsrätterna är mer lika i storlek än vad länsrätterna var, vilket innebär bättre förutsättningar för specialisering, kompetensutveckling och väl fungerande beredningsorganisationer. Därmed ökar de långsiktiga möjligheterna att kunna garantera hög kvalitet i den dömande verksamheten. Domstolsverket har på flera olika sätt stöttat förvaltningsrätterna i förändringsarbetet. Under en övergångsperiod har vissa förvaltningsrätter haft kvar verksamhet på de gamla länsrätternas huvudorter, men under våren 2011 kommer all personal att ha flyttat samman på de nya kansliorterna. Arbetet med sammanläggningen har naturligtvis tagit mycket tid och kraft för de berörda domstolarna. Detta avspeglar sig i förvaltningsdomstolarnas siffror för 2010, där målavverkningen har minskat. Avverkningstakten kan dock på goda grunder förväntas öka när de nya organisationerna har inarbetats. För Sveriges Domstolar som helhet ökade det totala antalet avgjorda mål under 2010 med drygt 7000 mål, en ökning med två procent jämfört med 2009. Den största ökningen har skett vid tingsrätterna. Där var den procentuella ökningen för målavverkningen knappt sju procent, vilket är mycket glädjande. Antalet inkomna mål har det gångna året fortsatt att öka vid tingsrätter, hovrätter och förvaltningsrätter. Ökningen består av fler brottmål och tvistemål, samt en mycket kraftig ökning av socialförsäkringsmål under 2010. Under året har resultatet förbättrats för cirka hälften av de verksamhetsmål som regeringen satt upp. Generellt sett är resultatet bättre för de allmänna domstolarna än för förvaltningsdomstolarna. En mycket stor utmaning för Sveriges Domstolar både i dagsläget och framöver är rekryteringsfrågan. Domstolarna måste ha förmåga att kunna locka rätt medarbetare. Samtidigt är konkurrensen om kvalificerade jurister fortsatt hård. Rekryteringsproblematiken är en fråga där det inte finns någon snabb och enkel lösning, tvärtom krävs medvetet och långsiktigt arbete på många fronter. Det är av avgörande betydelse att Sveriges Domstolar verkligen är en attraktiv arbetsgivare, och att detta också är känt, både internt och externt. Under året har olika insatser gjorts på området. En utredning påbörjades på temat varför jurister inte väljer domstolarna som arbetsplatser, och slutsatserna redovisas under 2011. Utifrån resultatet kommer fortsatta insatser göras för att öka Sveriges Domstolars attraktivitet som arbetsgivare. Rekrytering var även huvudämnet vid chefsdagarna 2010, där en slutsats blev att cheferna måste vara aktiva i rekryteringen av nya domare. Vidare har både Domstolsverket och Domstolsakademin tagit fram ytterligare utbildningar, som riktar sig till domstolarnas olika medarbetarkategorier. Domstolsverkets deltagande vid arbetsmarknadsdagarna moderniseras också, i syfte att nå studenter på ett bra sätt. Glädjande i sammanhanget är att nöjd medarbetarindex, NMI, vid Sveriges Domstolar fortsätter att stiga. Det är ett kvitto på att frågor om arbetsmiljö tas på allvar, och att det verkligen händer saker på detta område. Samtidigt får vi aldrig bli nöjda, utan fortsätta arbetet med att skapa så goda arbetsplatser som möjligt. Arbetet med RIF, rättsväsendets informationsförsörjning, har fortsatt att utvecklas under 2010. Processen med elektronisk stämningsansökan har utvecklats vidare under året. Detta är ett stort och viktigt samarbete som kommer att innebära stora vinster för alla de myndigheter som deltar, och därmed hela rättssamhället. RIF-samarbetet kräver samtidigt mycket av våra resurser, och de prioriteringar vi måste göra av detta arbete innebär att andra delar av vår verksamhet prioriteras ned. Domstolarna ska vara trygga och säkra och många säkerhetshöjande åtgärder har genomförts under året. Det har bland annat handlat om nya och ombyggda domstolslokaler, liksom ett ökat antal anställda med ordningsvaktsförordnande. En säkerhetsinventering genomfördes under året och resultatet kommer att ligga till grund för prioritering och planering av kommande åtgärder. Inte minst har säkerhetsarbetet gått vidare i form av stora satsningar på utbildning och information. Den omfattande samverkan i säkerhetsfrågor, såväl inom Sveriges Domstolar som tillsammans med andra myndigheter, är också mycket viktig. Sammantaget utgör detta delar av det långsiktiga arbetet för att öka skyddet och sä- 6 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010
DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR 2 Detta är Sveriges Domstolar 2.1 Organisation Sveriges Domstolar utgörs av: de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen), de allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten), hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten, och Domstolsverket. Myndighetsförordningen (2007:515) och övriga förordningar (instruktioner) för ovanstående myndigheter är de centrala styrande dokumenten för Sveriges Domstolar. Varje år utfärdar regeringen också ett regleringsbrev som är gemensamt för hela verksamhetsområdet. I det anger regeringen målen för verksamheten och vilka anslag som ställs till Sveriges Domstolars förfogande. Domstolsverket ges också särskilda uppdrag i regleringsbrevet. 2.1.1 De allmänna domstolarna Vid utgången av 2010 fanns det 48 tingsrätter i Sverige. Dessa varierar i storlek från ett tiotal upp till cirka 300 anställda. Tingsrätten är första instans i brottmål och tvistemål. Hovrätten är andra instans i mål och ärenden som redan har behandlats i tingsrätt, och Högsta domstolen den sista instans överklagande kan ske till. Det finns sex hovrätter i landet; Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg, Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall och Hovrätten för Övre Norrland i Umeå. Var och en av de sex hovrätterna har en domkrets som kan variera från fem tingsrätter till 14 för Svea hovrätt som är den största. Högsta domstolen är högsta allmänna domstol. Vid 25 tingsrätter finns också fastighetsdomstol. Fem av tingsrätterna utgör miljödomstol. Svea Hovrätt är Miljööverdomstol. 2.1.2 De allmänna förvaltningsdomstolarna Den 15 februari 2010 ombildades de 23 länsrätterna till 12 förvaltningsrätter. Förvaltningsrätterna finns på följande orter: Falun, Göteborg, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö. De förvaltningsrätter som under 2010 inte hade samlats på de nya kansliorterna, kommer att göra så under 2011. Det innebär att verksamheten i Mariestad flyttas till Jönköping i januari 2011, verksamheten i Nyköping flyttas till Linköping i januari 2011 och verksamheten i Västerås flyttas till Uppsala i april 2011. Förvaltningsrätterna varierar i storlek från ett tjugotal upp till cirka 590 anställda. Förvaltningsrätten handlägger mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Förvaltningsrättens avgöranden kan överklagas till kammarrätten. Sista instans är Regeringsrätten. Det finns fyra kammarrätter i landet; i Göteborg, Jönköping, Stockholm och Sundsvall. Regeringsrätten är landets högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den 1 januari 2011 byter Regeringsrätten namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen kommer dock i denna årsredovisning, som avser verksamheten 2010, att benämnas Regeringsrätten. Sedan den 31 mars 2006 finns migrationsdomstolar vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Kammarrätten i Stockholm är Migrationsöverdomstol. 2.1.3 Hyres- och arrendenämnderna Det finns åtta hyres- och arrendenämnder. Hyresnämnden medlar i tvister som rör bostäder och lokaler. Hyresnämnden fattar också beslut i vissa frågor, till exempel rätten att hyra ut en lägenhet i andra hand. Arrendenämnden handlägger arrendetvister. Hyres- och arrendenämnderna bedriver också upplysningsverksamhet. Beslut av hyresnämnd kan överklagas till Svea hovrätt och beslut av arrendenämnd till den hovrätt inom vars domkrets arrendenämnden är belägen. 2.1.4 Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsmyndigheten i Sundsvall är en rikstäckande myndighet som fattar beslut i frågor rörande rättshjälp. Myndighetens uppgift är att verkställa en domstols beslut i rättshjälpsfrågor och att fatta beslut om rättshjälp i ärenden som inte handläggs vid domstol. Rättshjälpsmyndighetens beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. 8 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010
DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR 2.1.5 Domstolsverket Domstolsverket är en förvaltningsmyndighet med uppgift är att ge administrativt stöd och service åt de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden. Inom verksamhetsområdet ska Domstolsverket, med iakttagande av domstolarnas självständighet enligt regeringsformen, i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten för att skapa förutsättningar för en rättssäker verksamhet samt se till att den bedrivs effektivt. I Domstolsverket arbetar cirka 280 personer och myndigheten är placerad i Jönköping. SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 9
DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR 2.2 Genomförda och pågående förändringar En reformering av Sveriges Domstolar pågår sedan början av 2000-talet. Förändringar av domstolarnas yttre organisation är främst inriktad på domstolarnas geografiska placering men också på samverkan mellan domstolar och mellan domstolar och andra myndigheter. Det övergripande målet med de organisatoriska förändringarna är att långsiktigt kunna garantera en hög kvalitet i den dömande verksamheten samt att säkerställa att domstolarna drivs effektivt och är attraktiva som arbetsgivare. Den 15 februari 2010 lades landets 23 länsrätter samman till tolv förvaltningsrätter. Förvaltningsrätterna finns på följande orter: Falun, Göteborg, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö. Utgångspunkten för sammanläggningarna har varit att skapa domstolar som är tillräckligt stora för att ge goda möjligheter till specialisering, kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisation. Statsmakterna har beslutat att det den 2 maj 2011 bildas fem mark- och miljödomstolar samt en Mark- och miljööverdomstol. De nya domstolarna kommer att ligga där dagens miljödomstolar finns, det vill säga de kommer att vara en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Mark- och miljööverdomstolen kommer att ligga i Svea hovrätt, där dagens Miljööverdomstol finns. Mark- och miljödomstolarna kommer att handlägga dagens miljödomstolars mål, huvuddelen av dagens fastighetsdomstolars mål och huvuddelen av målen enligt plan- och bygglagen som idag handläggs vid förvaltningsrätt och i regeringen. Syftet med förändringen är att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen av dessa mål. Arbetet med att skapa domstolarna har påbörjats under 2010. Bland annat har lokalfrågor, dimensioneringsarbete och rekryteringprocessen hanterats. Arbetet med organisationsförändringarna sker i projektform. Vid Domstolsverket finns en för de olika sammanläggningarna gemensam styrgrupp, en samordningsansvarig samt en projektledare för respektive sammanläggning. Vid domstolen ansvarar lagmannen för sammanläggningen, men där finns också en lokal projektledare. Personalens delaktighet är en viktig faktor och olika arbetsgrupper bildas därför vid domstolarna. Från Domstolsverket deltar expertis inom olika områden i arbetet. I sammanläggningsarbetet hanteras naturligtvis en rad praktiska frågor såsom den fysiska flytten, arkivfrågor, IT-frågor m.m. men en stor del av arbetet är att skapa en ny modern, attraktiv och effektiv arbetsplats. Regeringsrätten byter den 1 januari 2011 namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Syftet med namnändringen är att domstolen får ett namn som bättre stämmer överens med domstolens funktion. Den 1 januari 2011 startar den nya myndigheten Domarnämnden sin verksamhet. Det innebär att Domstolsverket inte längre är ansvarig för Domarnämndens kansli och att den nya Domarnämnden har egen personal anställd. I anledning av förändringen har tre medarbetare i Domstolsverket erhållit anställning i den nya myndigheten. Under 2010 har en verksamhetsstrategi för Domstolsverket fastställts. I dokumentet formuleras en tydlig strategisk inriktning som ska styra Domstolsverkets arbete under perioden 2010-2020. SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 11
SAMMANFATTNING 3 Sammanfattning 3.1.1 Resultatutveckling av kärnverksamheten År 2010 ökade det totala antalet inkomna mål till Sveriges Domstolar med drygt 11 000 mål, vilket motsvarar tre procent. På tingsrätterna, hovrätterna och förvaltningsrätterna var målökningen ungefär densamma, mellan fyra och fem procent. Övriga domstolsslag hade en minskad måltillströmning. På tingsrätterna ökade brottmålen med knappt sex procent och tvistemålen med fyra procent. På förvaltningsrätterna förklaras den ökade måltillströmningen framför allt av en mycket kraftig ökning av socialförsäkringsmål, 35 procent. Det totala antalet avgjorda mål ökade med drygt 7 000 mål eller två procent mellan 2009 och 2010. Antalet avgjorda mål ökade mest på tingsrätterna, knappt 7 procent. Målavverkningen ökade även på hovrätterna och Högsta domstolen medan den minskade på förvaltningsdomstolarna. Förvaltningsrättsreformen har inneburit att färre mål avgjorts på förvaltningsrätterna under både 2009 och 2010 jämfört med tidigare år. Sannolikt har detta också fått effekter högre upp i instanskedjan. När avgörandetakten minskat på förvaltningsrätterna har också måltillströmningen till kammarrätterna minskat. När antalet inkomna mål minskar tenderar ofta antalet avgjorda mål också att minska, vilket varit fallet på kammarrätterna under 2010. Balanssituationen försämrades under 2010. Den totala balansen ökade med samma antal mål som måltillströmningen, det vill säga drygt 11 000 mål, vilket motsvarar åtta procent. Balanserna ökade framför allt på förvaltningsrätterna, 26 procent. Både på kammarrätterna och Regeringsrätten minskade dock balanserna med 20 procent. Det bör också noteras att överbalanserna, som påverkas av både balansutvecklingen och måltillströmningen, har minskat på samtliga domstolsslag utom förvaltningsrätterna under året. Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål Av de elva verksamhetsmål som regeringen ställt upp för Sveriges Domstolar uppnåddes fyra mål. Tre av de uppnådda verksamhetsmålen avser migrationsmål. Dessutom uppnådde hovrätterna målet för tvistemål. Tingsrätterna är också mycket nära att uppfylla målet för brottmål. Mellan 2009 och 2010 har resultatet förbättrats för fem verksamhetsmål, försämrats för fyra verksamhetsmål och är oförändrat för två verksamhetsmål. Resultatet har framför allt förbättrats för hovrätterna men även för migrationsdomstolarna. På tingsrätterna har resultatet förbättrats för brottmålen men försämrats för tvistemålen. Både på förvaltningsrätterna och kammarrätterna har resultatet för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål försämrats. 3.1.2 Verksamhetsutveckling Under 2010 har arbetet fortsatt i syfte att öka samverkan inom Sveriges Domstolar. Domstolsverket tar initiativ till och stöder olika former av samarbete mellan domstolarna. Exempel på områden där samverkan har skett är tvistemålshantering, säkerhetsfrågor, åtgärder för att minska antalet inställda huvudförhandlingar och kvalitetsfrågor. Även samverkan med andra myndigheter har utvecklats vidare, framför allt arbetet med Rättsväsendets Informationsförsörjning, RIF. Inom ramen för RIF pågick under året fortsatt samarbete kring elektronisk stämningsansökan. Vidare fortsatte arbetet med att ta fram en lösning för strukturerad rapportering av brottmålsavgörande. De befintliga verksamhetsstöden inom Sveriges Domstolar har utvecklats vidare, i syfte att göra dem så effektiva som möjligt. Arbetet med information och utbildning i säkerhetsfrågor inom Sveriges Domstolar har varit omfattande. Under 2010 genomförde Domstolsverket även en säkerhetsinventering vid samtliga domstolar och denna ska ligga till grund för prioritering och planering av säkerhetshöjande åtgärder. Domstolarnas förebyggande säkerhetsarbete har utvecklats vidare, liksom arbetet med incidentrapportering. Under 2010 har strategier tagits fram och fastslagits för Sveriges Domstolar i vissa förtroendefrågor. Strategierna behandlar bemötande, domskrivning och beslut samt kontakter med massmedier. Till varje strategi finns även en handlingsplan med en beskrivning av aktiviteter som kommer att ingå i domstolarnas systematiska arbete med dessa förtroendefrågor. 12 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010
RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 4 Resultatutveckling i kärnverksamheten 4.1 Verksamhetens mål Det övergripande målet för Sveriges Domstolar är att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. För den dömande verksamheten uttrycks verksamhetsmålen på följande sätt. Under de närmsta åren bör inriktningen vara att huvuddelen (75 %) av brottmålen (exklusive förtursmål) inte bör ta längre tid än fem månader och tvistemålen (exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad) inte bör ta längre tid än sju månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt samt att huvuddelen av målen i läns 1 - och kammarrätterna (exklusive förturs- och migrationsmål) inte bör ta längre tid än sex månader att avgöra i respektive instans. För migrationsmålen bör inriktningen vara att medianåldern för avgjorda mål i migrationsdomstolarna inte överstiger fyra månader, varav avlägsnandemål inte bör överstiga fyra månader och verkställighetsmål inte bör överstiga en månad. Inriktningen för migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen bör vara att medianåldern inte överstiger två månader. Tingsrätter, hovrätter, länsrätter och kammarrätter samt Högsta domstolen och Regeringsrätten ska för varje år i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer. För den beslutade och rättsvårdande verksamheten uttrycks verksamhetsmålen på följande sätt. Under de närmaste åren bör inriktningen vara att huvuddelen (75 %) av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna (exklusive ärenden om avstående från besittningsskydd för bostad och lokal) inte bör ta längre tid än sju månader att avgöra. Hyres- och arrendenämnderna ska för varje år i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer. 4.1.1 Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål Tabell 1 Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål Domstolsslag/målkategori Omloppstid i månader för avgjorda mål: medianen för migrationsmål, 75 percentilen för övriga mål Resultat Mål 2008 2009 2010 Tingsrätter - Tvistemål exkl. gem. ansökan om äktenskapsskillnad 7,0 8,6 7,0 7,6 - Brottmål exkl. förtursmål 5,0 5,4 5,3 5,1 Hovrätter - Tvistemål 7,0 9,7 7,7 5,0 - Brottmål exkl. förtursmål 5,0 8,9 8,2 7,2 Förvaltningsrätter - Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 8,7 6,4 8,1 - Samtliga migrationsmål 4,0 3,6 4,4 3,7 - Avlägsnandemål 4,0 4,4 6,0 6,0 - Verkställighetsmål 1,0 0,4 0,2 0,2 Kammarrätter - Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 10,0 9,0 9,5 - Samtliga migrationsmål 2,0 1,4 1,3 1,2 Hyres- och arrendenämnder - Arrendenämndsärenden 1 och hyresnämndsärenden exkl. avståendeärenden 7,0 8,2 8,4 8,5 1 Den 15 februari 2010 ombildades de 23 länsrätterna till tolv förvaltningsrätter. 14 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010
RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Resultatet för regeringens verksamhetsmål 2010 är blandat. Hovrätterna uppnår målet för tvistemål och migrationsdomstolarna uppnår målet för samtliga migrationsmål och verkställighetsmål. Även Migrationsöverdomstolen uppnår målet för samtliga migrationsmål. Övriga verksamhetsmål uppnås inte. Tingsrätterna är dock mycket nära att uppnå målet för brottmål. På tingsrätterna har resultatet för brottmål förbättrats med 0,2 månader medan resultatet för tvistemål försämrats med 0,6 månader under det senaste året. Måltillströmningen till tingsrätterna av både brottmål och tvistemål har ökat under 2010. Under sådana förhållanden finns det en tendens att tvistemålen trängs undan av brottmålen, främst beroende på att brottmål med häktade och ungdomar ska hanteras med förtur. På hovrätterna har resultatet för tvistemål förbättrats med hela 2,7 månader under 2010. Den huvudsakliga förklaringen till detta är EMRreformen (En Modernare Rättegång). Sedan den 1 november 2008 är det krav på prövningstillstånd i samtliga tvistemål, vilket väsentligt kortat omloppstiderna. Sannolikt har EMR-reformen också haft en positiv effekt på omloppstiderna för brottmål på hovätterna, som minskat med 1,0 månader under 2010. När betydligt färre tvistemål prövas i sak ökar utrymmet för att avgöra brottmål och övriga mål på hovrätterna. På förvaltningsrätterna har resultatet för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål försämrats med 1,7 månader under 2010. Den huvudsakliga förklaringen till den försämrade måluppfyllelsen är förvaltningsrättsreformen. Omorganisationen och förändringsarbetet har medfört att avgörandetakten minskat. Både under 2009 och 2010 har antalet avgjorda mål på förvaltningsrätterna varit lägre än under de föregående åren. Förvaltningsrätterna har också haft en betydande målökning under det senaste året. Även på kammarrätterna har resultatet för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål försämrats mellan 2009 och 2010. Omloppstiderna har ökat med 0,5 månader. Kammarrätterna har dock minskat antalet balanserade mål betydligt under 2010. Även balansens åldersstruktur har klart förbättrats, vilket ökar förutsättningar för att minska omloppstiderna nästa år. Måluppfyllelsen för migrationsmålen på förvaltningsrätterna och kammarrätterna har förbättrats eller är oförändrad under det senaste året. På hyresnämnderna har måluppfyllelsen försämrats marginellt under 2010. I regeringens verksamhetsmål är förtursmålen, som ska avgöras inom givna och korta tidsramar, exkluderade. Förtursmålen utgör en relativt stor andel av avgjorda mål, framför allt av brottmål vid hovrätterna. Omloppstiden för samtliga brottmål inklusive förtursmål uppgår till 6,0 månader vid hovrätterna. Detta är 1,2 månader lägre jämfört med regeringens verksamhetsmål. På tingsrätterna är omloppstiden för brottmål inklusive förtursmål endast marginellt lägre jämfört med resultatet för regeringens verksamhetsmål. På förvaltningsrätterna och kammarrätterna utgörs förtursmålen av LVU-mål, LVM-mål och psykiatrimål. Om dessa målkategorier inkluderas är omloppstiden 6,8 månader på förvaltningsrätterna och 8,7 månader på kammarrätterna. Detta är 1,3 respektive 0,8 månader lägre jämfört med regeringens verksamhetsmål. Domstolarna och nämnderna ska också i samråd med Domstolsverket sätta egna verksamhetsmål för det närmast kommande verksamhetsåret. Dessa mål ska sättas enligt den mallstruktur som Domstolsverket fastställer. Enligt mallstrukturen ska mål sättas för medianomloppstiden, omloppstiden för 75 percentilen och antalet avgjorda mål för flera olika målkategorier per domstolsslag. För de domstolar som är långt ifrån att uppnå regeringens verksamhetsmål, kan de egna satta målen betraktas som delmål för att på sikt uppnå regeringens verksamhetsmål. För de domstolar som redan uppnår regeringens verksamhetsmål kan de egna satta verksamhetsmålen betraktas om ett redskap för att ytterligare förbättra resultatet. Verksamhetsmålen utgör en naturlig utgångspunkt i domstolarnas verksamhetsplanering. Måluppfyllelsen följs upp löpande under året både av den enskilda domstolen och av Domstolsverket. En dialog kring resultaten är också en viktig del av de årliga verksamhetsdialogerna mellan domstolarna och Domstolsverket. Då diskuteras också vilka förutsättningar som domstolarna behöver för att uppnå målen. 4.1.2 Bedömning av måluppfyllelse Det är enkelt att konstatera om ett domstolsslag eller en enskild domstol uppnår verksamhetsmålen för omloppstiderna eller inte. Det är emellertid också viktigt att analysera och förklara varför resultatet för verksamhetsmålen ser ut som det gör. En domstols måluppfyllelse beror både på arbetsbelastningen och på målavverkningen. Arbetsbelastningen utgörs främst av antalet inkom- SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 15
RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN na mål men även förekomsten av stora mål, tyngden i målen och målstockens sammansättning har betydelse. Målavverkningen beror dels på produktiviteten, dels på tillgängliga resurser. Produktiviteten påverkas i sin tur av en mängd olika faktorer, t.ex. inre och yttre organisationsförändringar, förändringar i det processuella regelverket, samverkan med andra myndigheter, personalomsättning, personalens kompetens, ledning och styrning m.m. Även tillgängliga resurser påverkas av flera olika faktorer. Domstolens budget har stor betydelse, men även sjuktal, vakanser och rekryteringssvårigheter påverkar resursernas storlek. Om resultatet under det senaste verksamhetsåret ska värderas behöver dessutom utgångsläget beaktas, det vill säga föregående års resultat för verksamhetsmålen och balanssituationen vid årets ingång. För att kunna göra en rättvis bedömning av domstolarnas måluppfyllelse bör således en samlad analys göras av hur olika faktorer har påverkat resultatet 1. En viktig distinktion i sammanhanget är också att vissa av faktorerna kan betraktas som externa, som domstolen själv inte kan påverka, medan andra faktorer kan betraktas som interna, som domstolen har möjlighet att påverka. Arbetsbelastningen utgörs av externa faktorer. Produktiviteten och tillgängliga resurser kan påverkas av både externa och interna faktorer. I de kommande avsnitten om respektive domstolsslag kommer måluppfyllelsen att kommenteras närmare utifrån arbetsbelastning, produktivitet och tillgängliga resurser. Ett viktigt stöd i den analysen är domstolarnas egen bedömning av måluppfyllelsen, som inhämtas genom en enkätundersökning i slutet av 2010. Några övergripande slutsatser på totalnivå kan emellertid redovisas redan här. Arbetsbelastningen för Sveriges Domstolar ökade under 2010. Antalet inkomna mål totalt ökade med tre procent och flertalet domstolar har haft en ökad måltillströmning under året. Målavverkningen ökade med två procent under 2010, vilket delvis kan förklaras av att resur- 1 Analysen kan dock inte bli fullständig. I princip borde också olika kvalitetsaspekter av domstolarnas verksamhet ingå i resultatbegreppet. Det är emellertid mycket svårt att på ett enhetligt och heltäckande sätt mäta kvaliteten i verksamheten. Även flera av de faktorer som påverkar domstolarnas resultat låter sig svårligen mätas. serna ökade och delvis av en produktivitetsförbättring. Domstolarnas samlade budget 2010 var drygt två procent högre jämfört med 2009. Det totala antalet årsarbetskrafter under det senaste året uppgick till 4 898, vilket var en ökning med 27 årsarbetskrafter eller 0,6 procent i förhållande till föregående år. En viktig förklaring till att antalet årsarbetskrafter inte har ökat mer, är att många domstolar haft en stor personalomsättning med vakanser som följd. Enligt den enkätundersökning som genomförts upplever över hälften av domstolarna att uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål försvårats av personalomsättningen. Den besvärande personalomsättningen beror till stor del på att Sveriges Domstolar är inne i en generationsväxling, till följd av stora pensionsavgångar, främst bland domare och domstolssekreterare. Det är också relativt vanligt att en nyutnämnd domare redan har en domaranställning på en annan domstol, vilket medför att en ny vakans uppstår. Vidare anser många domstolar att det är problematiskt med de långa ledtiderna som är vid anställning av en ny domare. Domarnämndens process tar tid och deltagande i domstolsakademins utbildning förlänger ledtiden ytterligare. Nära 40 procent av domstolarna uppger också att de haft svårighet att få tag på personal med rätt kompetens. Framför allt domare har varit svåra att rekrytera. Men för vissa domstolar har det även varit svårt att anställa föredraganden och domstolssekretare med rätt kompetens. I den strategiska inriktningen för Domstolsverket 2010-2020 lyfts frågan om rekrytering och kompetensförsörjning fram. En målsättning har formulerats på följande sätt. Sveriges Domstolar har lätt att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Personalens kompetens utvecklas kontinuerligt och deras kunskaper tas till vara. För att uppnå målsättningen har ett antal strategier utarbetas, som i sin tur kommer leda fram till en mängd olika aktiviteter. Produktiviteten, definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskrafter, har på totalnivå utvecklats positivt. År 2010 uppgick det totala antalet avgjorda mål per årsarbetskraft till 75,7, vilket kan jämföras med 74,6 föregående år. Detta motsvarar en ökning på 1,5 procent. Även produktiviteten definierad som kostnader för avgjorda mål har förbättrats något på totalnivå. Mellan 2009 och 2010 minskade styckkostnaderna för avgjorda mål på de allmänna domstolarna. Detsamma gäller för migrationsmålen på förvalt- 16 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010
RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN ningsrätterna, medan styckkostnaderna på förvaltningsdomstolarna i övrigt ökade. Faktorer som påverkat produktiviteten i positiv riktning är dels förändringar i det processuella regelverket, dels de förändringar i arbetsformer och inre organisation som genomförts på många enskilda domstolar. EMR-reformen har medfört arbetsbesparingar på hovrätterna. Nära 40 procent av tingsrätterna anger också att förändringar i det processuella regelverket underlättat måluppfyllelsen. Förutom de delar som ingick i EMRreformen framför tingsrätterna att den regeländring, som innebär att tiden från åtal till huvudförhandling i mål med häktade har förlängts med en vecka, bidrar till en effektiv handläggning. Av alla domstolar uppger drygt en tredjedel att förändringar i den inre organisationen eller i arbetsformerna har underlättat måluppfyllelsen. Den höga personalomsättningen har sannolikt haft en negativ påverkan på produktivitetsutvecklingen. Vid nyanställningar uppstår effektivitetsförluster eftersom det tar en viss tid för en nyanställd att sätta sig in i nya arbetsuppgifter. Dessutom måste den befintliga personalen avsätta tid för att introducera den nyanställde. Förvaltningsrättsreformen har också på kort sikt påverkat produktiviteten negativt. Antalet avgjorda mål på förvaltningsrätterna började minska redan ett år före reformen och har sedan legat kvar på en relativt låg nivå under större delen av 2010. Förvaltningsreformen innebar stora förändringar i både den yttre och inre organisationen för berörda domstolar, vilket tagit mycket kraft och resurser i anspråk. Vidare slutade en del personal i förtid. Den lägre avgörandetakten på förvaltningsrätterna har också medfört att måltillströmningen till kammarätterna har minskat. När antalet inkomna mål minskar tenderar även antalet avgjorda mål ofta att minska, vilket varit faller på kammarrätterna under 2010. Sammanfattningsvis har uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål försvårats av att domstolarna inte har kunnat öka sina personella resurser i samma utsträckning, som arbetsbelastningen ökat. Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål har emellertid underlättats av en produktivitetsförbättring, som troligen kan förklaras av förändringar i det processuella regelverket och av det förändringsarbete som bedrivets på många domstolar avseende organisation och arbetsformer. På totalnivå har dessa faktorer i stort sett taget ut varandra, vilket inneburit att måluppfyllelsen förbättrats respektive försämrats för cirka hälften av verksamhetsmålen. Det finns emellertid stora skillnader i resultat mellan olika domstolsslag, vilket framgår av avsnitten för de olika domstolsslagen. SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 17
RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 4.1.3 Det totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål Återrapporteringskrav Det totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. Diagram 1 Den totala målutvecklingen inkl. migrationsmål samtliga domstolsslag 1 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2008 350 632 359 431 136 457 2009 370 726 363 221 143 652 2010 382 219 370 635 154 915 1 På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan antalet inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, till exempel har vissa mål som avgjorts 2009 registrerats först 2010. Det totala antalet inkomna mål har ökat med omkring 11 500 mål eller drygt tre procent under 2010. Utvecklingstakten är densamma, drygt tre procent, även om migrationsmålen exkluderas. Vid tingsrätterna har antalet inkomna mål ökat med fem procent, vid hovrätterna med fyra procent och vid förvaltningsrätterna med fem procent. Vid Högsta domstolen har antalet inkomna mål i princip varit oförändrat jämfört med föregående år. Vid Regeringsrätten har antalet inkomna mål minskat med sju procent och vid kammarrätterna med åtta procent. Det har avgjorts cirka 7 400 fler mål 2010 än under 2009, vilket motsvarar två procents ökning. Utvecklingstakten är densamma, två procent, även om migrationsmålen exkluderas. Vid Högsta domstolen har antalet avgjorda mål ökat med tre procent. Vid hovrätterna har ökningen varit en procent och vid tingsrätterna hela sju procent. Antalet avgjorda mål på förvaltningsrätterna minskade med en procent. Även vid Regeringsrätten och kammarrätterna har antalet avgjorda mål minskat med 18 respektive fyra procent. Eftersom antalet avgjorda mål inte har ökat i samma utsträckning som antalet inkomna mål har balanserna ökat under 2010. Det totala antalet balanserade mål har ökat med omkring 11 300 mål eller åtta procent under 2010. Om migrationsmålen exkluderas har balansökningen varit nio procent. Balansökningen har varit störst vid förvaltningsrätterna, där den uppgick till 26 procent. Vid tingsrätterna har balansen ökat med tre procent. Vid hovrätterna har antalet balanserade mål 2010 varit oförändrat i förhållande till föregående år. Vid övriga domstolsslag har däremot balanserna minskat. Vid Högsta domstolen med sju procent och vid såväl Regeringsrätten som kammarätterna med 20 procent. 18 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010
RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 4.1.4 Balansavarbetningsinsatser Återrapporteringskrav Åtgärder som vidtagits eller som planeras för att minska långa handläggningstider och stora målbalanser samt kommentera vidtagna åtgärder och effekterna av dessa. Under 2010 har en rad olika balansavarbetningsinsatser gjorts vid Sveriges Domstolar. För tingsrätternas del finns sedan augusti en särskild balansavarbetningsstyrka som inriktar sig på mål äldre än två år. Ett antal domare ska under två år verka på olika tingsrätter, som har en stor andel äldre mål i balans. Styrkan ska även kunna vara ett stöd i tingsrätternas arbete med utveckling av sina arbetssätt. Under hösten har den särskilda balansavarbetningsstyrkan för äldre mål arbetat vid Göteborgs tingsrätt och med tingsrätterna under Hovrätten för Övre Norrland. I Norrland planeras insatserna vara färdiga i februari 2011. När styrkan inrättades i augusti fanns nära 2 600 brott- och tvistemål äldre än två år på landets tingsrätter. Vid årsskiftet har denna siffra minskat till under 2 400 mål. Härutöver finns sedan 2007 en förstärkningsstyrka som för närvarande består av åtta domare. För allmän domstol är förstärkningsstyrkan tänkt att tas i anspråk när domare genomgår utbildning vid Domstolsakademin, vid långvarig sjukfrånvaro eller för att handlägga större mål. För förvaltningsdomstolarna tillkommer möjligheten att anlita domare ur denna styrka även vid balansavarbetningsinsatser. Det finns även lagmän och hyresråd utan egen myndighet som tjänstgör på olika domstolar som förstärkning. Totalt handlar det om cirka 30 personer som arbetar i de olika styrkorna. Utöver dessa förstärkningsdomare anlitar många domstolar pensionerade domare. Domstolsverket genomförde under våren 2010 en inledande utvärdering av den landsomfattande förstärkningsstyrkan för att bland annat belysa förstärkningsdomarnas arbetsmiljö och arbetsförhållanden samt för att samla in erfarenheter och synpunkter från bland annat de domstolar som administrerar domarna och de domstolar som anlitat förstärkningsstyrkan. Utvärderingen resulterade i en rapport där det konstaterades att det fanns skäl att se över organisation och administration. Domstolsveket har därför beslutat att gå vidare och låta utreda hur en framtida förstärkningsstyrka bör utformas. Utredningen ska redovisa en rapport senast 2 maj 2011. Under våren beslutades om ytterligare ekonomiska satsningar för att möta den ökade måltillströmningen och för att minska målbalanserna. Dialoger genomfördes med domstolarna och sammantaget beslutades om tillskott på nära 15 mnkr för balansavarbetning. Inom ramen för det ordinarie budgetarbetet har 33 mnkr skjutits till för detta ändamål. Därmed har domstolarna under 2010 getts ekonomiska möjligheter att göra tillfälliga insatser för att minska målbalanserna och komma till rätta med långa omloppstider. I huvudsak handlar det om att i förtid generationsväxla personal genom dubblering av anställda under en period och genom att anställa personal tillfälligt. Särskilda överenskommelser, som bland annat innehåller en plan och målsättning för balansavarbetningsprojekten, har upprättats mellan Domstolsverket och de domstolar som fått särskilda medel för balansavarbetning. Dessa domstolar hade som regel relativt stora överbalanser eller många äldre mål i balans. Balanssituationen på kammarrätterna och Regeringsrätten har avsevärt förbättrats under 2010. Även på Högsta domstolen har balansläget förbättrats. Balanserna på förvaltningsrätterna har dock utvecklats mycket ogynnsamt under året, en ökning med 26 procent. Samtidigt som antalet inkomna mål ökat, har det stora arbete som lagts ner i samband med den stora organisationsförändringen som gjordes den 15 februari givetvis påverkat målavverkningen negativt. Ny och ännu oerfaren personal har fått anställas i och med sammanläggningarna. Med ett antal förvaltningsrätter har särskilda överenskommelser om balansavarbetningsinsatser under 2011 upprättats. Jämfört med 2009 har balanserna ökat även på tingsrätterna, tre procent, främst beroende på en ökad måltillströmning. Balanssituationen vid hovrätterna är i princip oförändrad. Antalet mål i balans äldre än två år och äldre än tre år har satts i särskilt fokus under året. Vid utgången av 2009 fanns drygt 5 900 mål som var äldre än två år och 2 700 mål som var äldre än tre år i den totala balansen. Vid utgången av 2010 hade dessa balanser minskat till 4 900 mål äldre än två år och 2 200 mål äldre än tre år i balans. Detta motsvarar en minskning med 17 respektive 19 procent. Det är främst hos tingsrätterna som de äldre målen finns och majoriteten av målen finns vid Stockholms tingsrätt och Göteborgs tingsrätt. Under hösten har uppgifter inhämtats från domstolarna om de äldsta målen i balans. Utifrån dessa uppgifter kan konstateras att cirka SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 19
RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN hälften av de balanserade målen äldre än tre år inte kan avgöras av domstolarna på grund av orsaker som står utanför deras kontroll. Exempel på detta kan vara delgivningssvårigheter, uteblivna förhörspersoner, avvaktan på att annat mål avgörs i högre instans, att anstånd har beviljats eller att stämningsansökan inte kommit in. Det finns ett tydligt samband som visar att domstolar med stora balanser också har långa omloppstider medan domstolar med färre mål i balans har kortare omloppstider. Under 2007 utarbetades en beräkningsmodell 1 för att dela upp domstolarnas totala balans i en så kallad arbetsbalans och överbalans. Med arbetsbalans avses det antal mål i balans som är förenligt med en normal handläggning av målen. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen definieras som överbalans och det är den som bör avarbetas. Vid utgången av 2009 uppgick den totala överbalansen till drygt 11 800 mål 2. Till utgången av 2010 har siffran ökat till ca 20 500 mål. Domstolsverket följer utvecklingen av överbalansen varje månad och publicerar uppgifterna på intranätet, tillgängligt för samtliga medarbetare inom Sveriges Domstolar. I diagrammet som följer visas utvecklingen av överbalanserna per domstolsslag mellan 2009 och 2010. 1 Modellen presenteras i rapporten En statistikmetod för beräkning av optimal arbetsbalans (dnr 1539-2007). 2 Denna uppgift avviker från det som redovisades i 2009 års årsredovisning på grund av ett något modifierat sätt att beräkna arbetsbalanser och överbalanser. Arbetsbalansen beräknas som en andel av inkomna mål. Tidigare har arbetsbalansen endast uppdaterats efter varje årsskifte med föregående års volymer på inkomna mål. Numera räknas arbetsbalansen om varje månad utifrån antalet inkomna mål under de senaste 12 månaderna (rullande). Även historiken av överbalanserna har anpassats till det nya beräkningssättet. 20 SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010