Gillska stugan Rapport om ett skolprojekt Norra Bergets Kulturhistoriska verksamhet i samarbete med Föreningen Svartviksdagarna och Svartviks skola
Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte och målsättning med projektet sid 4 Gillska stugan sid4 Hur gick arbetet till? sid 4 Vad blev resultatet? sid 5 Sammanfattning och fortsatt arbete sid 6 Bilaga 1. Ekonomisk rapport - sid 2 -
Inledning Sedan starten på Norra Berget år 2002 har Norra Bergets kulturhistoriska verksamhet arbetat med att förmedla Medelpads historia. Den viktigaste målgruppen har varit skolelever i Sundsvalls kommun och vår utgångspunkt har varit byggnaderna i friluftsmuseet. Dessa representerar olika tidsperioder, från medeltid fram till början av 1900-talet och de visar på ett pedagogiskt sätt hur människor bott och arbetat. I och omkring dessa byggnader har vi byggt upp miljöer med rekvisita i form av möbler och redskap, allt med utgångspunkt i en viss tidsepok. Vi har också forskat i arkiv för att finna vilka människor som en gång levt i husen. På så sätt vill vi levandegöra vår förmedling av det förflutna på ett så verklighetstroget sätt som möjligt. Arbetsmetoden vi använder vid förmedlingen är ofta tidsresor och dramatiserade rollspel, där eleverna själva får kliva in i en roll och en annan tid. Vi söker oss också ut i landskapet för att tillsammans med elever titta på de kulturmiljöer som finns i skolornas närområde. Vårt mål är också att samarbeta med de föreningar som förmedlar lokal historia för att på så sätt bilda nätverk och samverkan mellan skolorna och föreningarna i närområdet. Under 2006 kom förfrågan från Föreningen Svartviksdagarna i Njurunda om vi inte kunde starta ett samarbete kring skolverksamhet. Föreningen ansvarar för programverksamhet, forskararkiv och guidningar på Svartviks industriminnen. En ambition om att arbeta med förmedling av historia till skolor har också funnits där från starten. Miljön som föreningen ville samarbeta kring var en arbetarbostad från mitten av 1800-talet, den så kallade Gillska stugan. Med hjälp av ekonomiska medel från Riksantikvarieämbetet möjliggjordes samarbetsprojektet under 2007. Ulrika Stenbäck Lönnquist Norra Bergets kulturhistoriska verksamhet - sid 3 -
Syfte och målsättning med projektet Syftet var att hitta ett spännande, levande och stimulerande sätt att förmedla den industrihistoria som Svartviks industriminnen bär på. Målsättningen med projektet var att i Gillska stugan skapa en historisk miljö som på ett pedagogiskt sätt kan berätta om människors liv i ett sågverksamhälle. Resultatet skulle också bli en lärarhandledning med historisk bakgrund och tips på olika sätt att jobba med miljön tillsammans med eleverna. Målgruppen för projektet har varit Svartviks skola. Tanken är att även övriga skolor i kommunen ska kunna nyttja den historiska miljön i framtiden. Gillska stugan Gillska stugan är den enda arbetarbostad på Svartvik som har kvar sin ursprungliga form. Stugan byggs som arbetarbostad under 1850-talets första hälft. Sex stycken likadana arbetarbostäder anläggs intill varandra, där Gillska stugan är en av dem. Till en början fungerar stugan som bostad åt två familjer, boende i var sitt rum, med en eldstad i varje rum. I slutet av 1800- talet och in på 1900-talet sätts järnspisar in i en del av bostäderna och de används som enfamiljshus. Man har då ett rum och kök. Den har under 2007 renoverats efter behov, delvis med medel från projektet och delvis av Sundsvalls kommun som äger byggnaden. Taket har setts över, samt spis och skorsten. Tapeten i kammaren har renoverats. Vedbod med dass har byggts och området kring stugan har röjts. Hur gick arbetet till? Tanken var att vi i Norra Bergets kulturhistoriska verksamhet skulle jobba med den kulturhistoriska miljön i och kring Gillska stugan, samt med det skolmaterial som skulle tas fram. För att få miljön att bli så bra som möjligt behövdes ett grundligt förarbete. I samarbete med föreningen så bestämdes att tidsperspektivet skulle vara början av 1900-talet mot 1930- talet. En av anledningarna till detta tidsperspektiv är att det på Svartviksindustriminnen finns en modell av sågverkssamhället på 1930-talet som är pedagogisk att titta på. Andra anledningar är att det finns många bilder från denna tid och att det är en spännande och dynamisk period, där det gamla samhället möter det nya moderna, vilket skapar bra möjligheter till diskussion med eleverna. Arbetet började sedan med att en av oss ansvarade för den interiör som skulle byggas upp och den andra för den lärarhandledning som skulle framställas. Interiören genomarbetades - sid 4 -
grundligt. Strävan låg i att så lång som möjligt skapa en historisk korrekt boendemiljö som skulle kunna användas varsamt av mindre elevgrupper under olika former av skolprogram, samtidigt som stor hänsyn till byggnadens antikvariska värde skulle beaktas. En skadad och känslig tapet renoverades i stugans finkammare och spisen i köket sågs över och restaurerades av Sundsvalls kommun. Tidsenliga möbler och husgeråd köptes in för att skapa ett hem från 1900-talets första decennier. Utemiljön sågs också över. En liten bod med kombinerad vedbod och dass byggdes av Sundsvalls kommun och trädgårdsmöbel samt utediskbänk inköptes. Ett litet potatisland togs upp av Svartviks skola där också potatis odlades och åts av eleverna under en hemkunskaps lektion. Denna utemiljö ska utvecklas ytterliggare med äppelträd och blomsterrabatt. Tidsenliga kläder syddes upp för att kunna användas under rollspel och dylikt. Lärarhandledningen har skrivits delvis med utgångspunkt i ett tidigare Cd paket producerat för Föreningen Svartviksdagarna och genom användning av andra skriftliga källor. Kyrkböcker för området har också använts för att hitta de människor som bott på platsen vid den valda tiden. Intervjuer med äldre människor som vuxit upp på platsen har också givit bakgrund till innehållet. Vi har också gått igenom bildarkiv för att hitta lämpliga fotografier. Studiedagar har arrangerats med lärarna på Svartviksskola för att diskutera lämpliga tillvägagångssätt. För att göra historieförmedlingen mer levande så arbetade vi fram ett underlag för rollspel. Vad blev resultatet? Resultatet blev en pedagogisk miljö som berättar om hur människor levde vid ett sågverkssamhälle under början av 1900-talet. Här kan elevgrupper samlas för att på olika sätt ta del av industrihistorien. I den lärarhandledning som gjordes finns områdets historia och tips på olika sätt att förmedla, genom exempelvis tidsresor och rollspel. En skolprogramskista gjordes i ordning. Den fylldes med de uppsydda kläderna och rollbrickor, där de namn som vi hittat i kyrkböckerna över Svartvik skrevs in. Detta syftar till att elever och lärare ska kunna stiga in i en roll vars grund är en människa som verkligen levt och verkat i området. Sedan kan man jobba vidare med att fylla denna roll med egenskaper, värderingar med mera, allt för att bredda upplevelsen av det förflutna och ge möjlighet till diskussion. Ett antal foton lades också ner i kistan. Bilderna skildrar området och människorna från 1900- talets början och några årtionden framåt. Dessa är tänkta att användas som utgångspunkt i diskussion kring levnadsförhållanden för barn, ungdom och vuxna förr. Frågor och uppgifter kring fotona finns med, men egen diskussion och andra utgångspunkter fungerar också. En Cd skiva med foton och levnadsberättelser finns också i kistan, det så kallade Svartvikspaketet. - sid 5 -
Svartviks skola har vid några tillfällen under projektets tid besökt Gillska stugan för att ha skolprogram. Vi har då arbetat med tidsresor, där eleverna förflyttas till året 1932. De har fått delta i det dagliga arbetet som förekom i ett hem på 30-talet, såsom vedhuggning, eldning i vedspis, matlagning, kaffekokning, klädtvätt, städning och mycket mer. Vi har också haft visningar med äldre elever där vi samlats i stugan och fokus har då legat på berättande och diskussion. Sammanfattning och fortsatt arbete Detta projekt har varit ett samarbete mellan Norra bergets kulturhistoriska verksamhet, Föreningen Svartviksdagarna och Svartviksskola och grundats på bidrag från Riksantikvarieämbetes Arbetslivsfond. Det har haft som syfte att utveckla en befintlig miljö så att den ska kunna användas i skolundervisningen. Denna miljö består av en arbetarbostad från mitten av 1800-talet och dess närmsta omgivningar. Miljön är en del av Svartviks industriminne i Njurunda som berättar om industrialiseringen och bär spår av sågverksepoken i Medelpad. Resultatet har blivit en kulturhistorisk plats, ett hem, där skolelever kan få en inblick i hur människor levde och arbetade i början på 1900-talet. En skolprogramskista har också arbetats fram. Den är tänkt att användas som utgångspunkt när skolorna vill arbeta med Gillska stugan. Den innehåller en lärarhandledning, kläder, rollbrickor och foton. Materialet och miljön har redan använts av Svartviksskola som är tänkta som faddrar. Förhoppning är att även andra skolor ska kunna ta del av denna miljö i sitt arbete med industrialiseringen och sågverksepoken i Medelpad och Sverige. Tanken är också att Gillska stugan med sin omgivning ska utvecklas kontinuerligt med hjälp av föreningen och skolans arbete och på så sätt fylla de behov som uppstår. Sundsvalls museum kommer att inom kort öppna en ny basutställning om industrialiseringen av Medelpad. Den kommer att ytterliggare bredda möjligheten för skolorna i Sundsvalls kommun att på ett levande, spännande och pedagogiskt sätt förmedla det industriella kulturarv som Medelpad bär på. Ulrika Stenbäck Lönnquist Museipedagog och arkeolog Johanna Ulfsdotter Museipedagog och etnolog Norra Bergets kulturhistoriska verksamhet en del av Sundsvalls kulturskola - sid 6 -
Bilaga 1. Ekonomisk rapport Medel från Riksantikvarieämbetets fond för arbetslivsmuseer: 50 000:- Finansiering Föreningen Svartviksdagarna: 4000:- Budget: 54 000:- Utgifter under uppbyggandet av skolprogramsmiljön Rekvisita (möbler, redskap mm) 13540:- Renovering 7795:- Tyg/Kläder 6681:- Fortbildning lärare 1475:- Skolhandledning 824:- Summa: 31004:- Kommande utgifter: Inköp rekvisita samt fortbildningar 22996:-