MOGNADSMODELL SOTENÄS KOMMUN

MOGNADSMODELL SOTENÄS KOMMUN Göteborg 2017-12-19 Uppdragsansvarig: EMMA DALVÄG Beställare Peter Carlsson Sotenäs kommun HIFAB AB Hagabergs Industrigata 1 Magasinsgatan 22 456 31 411 18 Kungshamn Göteborg Org. Nr. 556125-7881

INNEHÅLL 1 INTRODUKTION... 3 2 METOD... 3 2.1 BARRIÄRER... 4 2.1.1 Åtagande att arbeta med hållbar utveckling... 4 2.1.2 Information... 4 2.1.3 Samarbete... 4 2.1.4 Teknik... 4 2.1.5 Lagar och regler... 4 2.1.6 Allmänheten... 4 2.1.7 Ekonomi... 4 2.2 TILLVÄGAGÅNGSÄTT... 4 2.3 RESULTAT MOGNADSGRAD... 5 2.3.1 Ej identifierad... 5 2.3.2 Inledande insatser... 5 2.3.3 Aktiv roll... 5 2.3.4 Proaktiv roll... 6 2.3.5 Formar framtiden... 6 2.4 RESULTAT ILLUSTRATION AV MOGNADSGRAD... 6 2.5 RESULTAT ILLUSTRATION AV DELARNA... 6 2.6 ÖVERSIKT ÖVER RESULTATET... 6 3 BARRIÄR 1: ÅTAGANDE ATT ARBETA MED HÅLLBAR UTVECKLING... 8 3.1 STRATEGI... 8 3.2 IMPLEMENTERING... 9 3.3 MÄTA/ UTVÄRDERA... 10 3.4 GEMENSAMT ANSVARSTAGANDE... 10 3.5 MOGNADSGRAD... 10 4 BARRIÄR 2: INFORMATION... 12 4.1 DOKUMENTATION... 12 4.2 KOMMUNIKATION... 13 4.3 MOGNADSGRAD... 13 5 BARRIÄR 3: SAMARBETE... 15 5.1 NIVÅ... 17 5.2 DRIVKRAFTER... 18 5.3 KONTINUITET... 18 5.4 MOGNADSGRAD... 19 6 BARRIÄR 4: TEKNIK... 20 6.1 FÖREKOMST... 20 6.2 ATTITYD... 21 6.3 FORSKNING OCH UTVECKLING... 21 6.4 MOGNADSGRAD... 22 7 BARRIÄR 5: LAGAR OCH REGLER... 24 7.1 MOGNAD... 24 7.2 STYRMEDEL... 25 2

7.3 MOGNADSGRAD... 25 8 BARRIÄR 6: ALLMÄNHETEN... 26 8.1 PÅVERKANSMÖJLIGHET... 26 8.2 INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN... 26 8.3 MOGNADSGRAD... 27 9 BARRIÄR 7: EKONOMI... 28 9.1 DRIVKRAFTER... 28 9.2 AFFÄRER FRÅN AVFALL... 29 9.3 SAMHÄLLSENGAGEMANG... 29 9.4 MOGNADSGRAD... 30 10 SLUTSATSER... 31 10.1 BARRIÄR 1 ÅTAGANDE ATT ARBETA MED HÅLLBAR UTVECKLING... 31 10.1.1 December 2017... 31 10.1.2 Tidigare förslag... 31 10.2 BARRIÄR 2 INFORMATION... 31 10.2.1 December 2017... 31 10.2.2 Tidigare förslag... 32 10.3 BARRIÄR 3 SAMARBETE... 32 10.3.1 December 2017... 32 10.4 BARRIÄR 4 TEKNIK:... 32 10.4.1 December 2017... 32 10.4.2 Tidigare förslag... 32 10.5 BARRIÄR 5 LAGAR OCH REGLER... 32 10.5.1 Tidigare förslag... 32 10.6 BARRIÄR 6 ALLMÄNHETEN... 33 10.6.1 December 2017... 33 10.7 BARRIÄR 7 EKONOMI... 33 10.7.1 December 2017... 33 10.7.2 Tidigare förslag... 33 11 REKOMMENDATIONER... 33 1 INTRODUKTION I rapporten Barriers to Industrial Symbiosis av Golev et al. 2014, lyfts hur potentialen att genomföra nya synergier i regionen ofta begränsas av en rad olika barriärer. Då författarna inte hittade någon metod som systematiskt identifierar, bedömer och övervinner barriärer presenterar de ett nytt verktyg för att bedöma mognadsgraden av arbetet med industriell symbios och hur nätverken kan utvecklas. Under oktober-november 2017 har intervjuer genomförts som ligger till grund för denna tredje analys av symbiosarbetet i Sotenäs utifrån verktyget Mognadsmodellen. Tidigare analyser har genomförts i oktober 2015 och januari 2017. 2 METOD Mognadsmodellen består av sju identifierade barriärer och fem steg eller mognadsgrader som har analyserats genom intervjuer och presenteras nedan. 3

2.1 BARRIÄRER Här följer en kort summering av varje barriär. 2.1.1 Åtagande att arbeta med hållbar utveckling Organisatoriska strategier och mål behöver stödja och motivera företagsledningen att utveckla och delta i synergiprojekt, som bidrar till företagets och regionens hållbara utveckling. 2.1.2 Information Detaljerad kvalitativ och kvantitativ data på avfallsströmmar, så väl som material-, vatten- och energibehov ger en startpunkt för utveckling av regionala resurssynergier. 2.1.3 Samarbete Samarbete och tillit mellan aktörer, att dela information och att utveckla nätverk är viktiga faktorer för synergiprojekt. En koordinerande funktion kan bidra till att detta ska fungera. 2.1.4 Teknik Teknisk genomförbarhet är en förutsättning för att göra verklighet av en potentiell synergi. Brist på teknisk kompetens inom företagen kan vara ytterligare en barriär för nya projekt. Denna barriär kan överbyggas genom att involvera konsulter eller forskningsorganisationer. 2.1.5 Lagar och regler Osäkerhet kring miljölagstiftning och svårigheter att få avfallsåtervinningsprojekt godkända från tillsynsmyndigheter kan också vara hinder för potentiella synergier. Samtidigt kan lagkrav att återvinna specifika material, högre kostnader för avfallshantering m.m. däremot vara drivkrafter för implementering av synergier. 2.1.6 Allmänheten Allmänhetens medvetenhet (om miljömässiga och ekonomiska effekterna som industrin genererar) kan vara en stark drivkraft för att initiera eller bromsa utveckling av olika projekt. Välfungerande kommunikationsvägar mellan industrierna och lokalsamhället samt miljöutbildningsprogram kan underlätta nya synergier. 2.1.7 Ekonomi Synergier förväntas ge ett positivt ekonomiskt utfall, tillsammans med miljövinster. Ekonomiskt genomförbara synergier kan resultera i ökade intäkter, lägre kostnader för råvaror, lägre driftkostnader samt diversifiering och/eller säkrade tillgångar på vatten, energi och material. 2.2 TILLVÄGAGÅNGSÄTT Analysen avser det symbiosnätverk som håller på att ta form i Sotenäs kommuns. Syftet är att visa på symbiosnätverks mognadsgrad att implementera en industriell symbios och genomfördes av Emma Dalväg och Mats Johansson från Hifab AB genom intervjuer med följande personer: Namn Organisation Roll i symbiosarbetet Sotenäs Tjänsteman Peter Carlsson symbioscentrum Leif Andreasson Sotenäs symbioscentrum Tjänsteman 4

Britt Wall Sotenäs kommun Politiker/ oppositionsråd Maria Vikingsson Sotenäs kommun Kommunchef Mats Abrahamsson Sotenäs kommun Kommunalråd Swedish Algae Symbios-entreprenör Sofie Allert Factory Bengt Gunnarsson Rena hav Symbios-entreprenör Sixten Söderberg FF Norden Symbios-entreprenör Stephen Andreasson West Coast Smolt Symbios-entreprenör Glenn Lorentzon Leröy Lokalt företag med användbart avfall Lillemor Lindberg Innovatum Företagsstöd Anna Teghammar VGR Finansiär/ regional utveckling Karin Stenlund Fyrbodal Finansiär/ lokal utveckling Leif Berntsson HV Högskolan Murat Mirata LiU Forskare/ samarbetspart i SIUS De två tidigare genomförda analysera har skett genom intervjuer med enbart tjänstemän från Sotenäs kommun. I denna analys har man intervjuat en bredare grupp för att skapa en mer rättvisande och holistisk bild av utvecklingen. 2.3 RESULTAT MOGNADSGRAD Varje barriär består av fem steg som här gestaltats i grafer. Varje steg har illustrerats med en färg för att visa huruvida man tagit sig förbi, arbetar med eller inte börjat arbete med det steget. Stegen är: 2.3.1 Ej identifierad Det lägsta steget av industriell symbios-mognad innebär att metoden inte känns igen. Det finns olika barriärer i form av ekonomi, regler, kommunikation, tillit m.m. som motverkar samverkan mellan olika aktörer. Detta resulterar i inga, eller bara slumpartade, synergier, och nästan inga avfallsströmmar ändvänds som råvara. Det finns dock en möjlighet att potentiella miljörelaterade projekt implementeras på företags- eller områdesnivå. 2.3.2 Inledande insatser Det andra steget visar en utveckling där organisationer förstår betydelsen av miljöarbete, inklusive behovet av en bättre samverkan mellan organisationer. Vissa synergiprojekt har redan implementerats, eller åtminstone har möjligheter att ta tillvara på avfall identifierats. Dock finns det fortfarande betydande hinder för utveckling av dessa projekt, om det inte finns akuta behov eller lag- och regelkrav. 2.3.3 Aktiv roll Den aktiva fasen betecknar en milstolpe i industriell symbios-utvecklingen. Organisationer visar ett ökat intresse för samverkan med närliggande aktörer, inom olika områden. Det finns även exempel på tidigare samverkansprojekt mellan organisationer. Det finns branschöverskridande nätverk och kommunikationsvägar på plats. 5

I detta skede kan industriell symbios-utveckling ha pågått under flera år, inklusive realisering av synergiprojekt. Ytterligare potentiella synergier är under utredning. 2.3.4 Proaktiv roll I den fjärde fasen, en proaktiv roll, kan industriell symbiosarbetet ses som moget. Det görs frekvent nya utredningar om potentiella nya synergier och att leta efter nya projekt är standard. Kommunikation och informationsstöd, mellan branscher och intressenter i området, är väletablerat och underhålls. Det finns en antagen och aktivt stödd strategi för regional näringslivsutveckling, inklusive långsiktiga projekt för att minska miljöeffekter. 2.3.5 Formar framtiden Slutligen, det högsta steget/mognadsfasen för industriell symbios beskriver en situation där industrier och andra organisationer i området kan, genom kontinuerligt samarbete bygga en önskvärd och hållbar framtid. Långsiktiga perspektiv och fördelar är huvuddrivkraft och mål i den regionala utvecklingen. 2.4 RESULTAT ILLUSTRATION AV MOGNADSGRAD Det rekommenderas att ta steg för steg från ett till fem för att inte missa viktiga byggstenar för en fungerande symbios. För att illustrera vilka steg som symbiosnätverket tagit sig an har varje steg markerats med tre färger: Grön betyder att man tagit sig förbi detta steg inom barriären. Gul betyder att man arbetar med detta steg inom barriären. Orange/röd betyder att man ännu inte börjat arbeta med detta steg inom barriären. Man kan inte ta sig förbi (få grön färg) på sista steget Formar framtiden då detta steg är modellens eftersträvansvärda steg att komma till och arbeta med. 2.5 RESULTAT ILLUSTRATION AV DELARNA Inom varje barriär finns ett antal huvuddelar som symbiosnätverket kan arbeta med. Dessa har beskrivits i text och diagram för att möjliggöra för läsaren att följa varje dels utveckling sedan oktober 2015 tills dagens analys. Rapporten visar hur Sotenäs hittills kommit långt inom barriärerna samarbete, teknik och ekonomi och föreslås fokusera mer på att systematisera arbetet mot en hållbar utveckling, den interna kommunikationen och inkludera allmänheten. Se förslag för utveckling i punktform i slutet av rapporten. 2.6 ÖVERSIKT ÖVER RESULTATET Illustrationerna nedan är en översikt över varje barriärs mognadsgrad och hur de har förändrats sedan 2015. Även om stora utvecklingssteg har påbörjats under 2017 som snart kommer att resultera i nya mognadssteg så befinner sig Sotenäs symbiosnätverk på samma mognadsgrad i slutet av 2017 som i början av 2017. 6

Åtagande att arbeta med hållbar utveckling Information Samarbete Teknik Mognad 2017 2015 Mognad 2017 2015 Mognad 2017 2015 Mognad 2017 2015 Steg 1 Steg 1 Steg 1 Steg 1 Steg 2 Steg 2 Steg 2 Steg 2 Steg 3 Steg 3 Steg 3 Steg 3 Steg 4 Steg 4 Steg 4 Steg 4 Steg 5 Steg 5 Steg 5 Steg 5 Lagar och regler Allmänheten Ekonomi Mognad 2017 2015 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Mognad 2017 2015 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Mognad 2017 2015 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 7

3 BARRIÄR 1: ÅTAGANDE ATT ARBETA MED HÅLLBAR UTVECKLING Hur aktörerna i Sotenäs symbiosnätverket tagit sig an arbetet mot en hållbar utveckling ser olika ut. De nystartade symbios-entreprenörerna har hållbarhet i kärnan av sina affärsidéer även om de befinner sig i en uppstartsfas medan Sotenäs kommun och de befintliga näringslivsaktörerna i form av beredningsindustrierna arbetar aktivt för att ta steg mot att bli mer hållbara. Barriären Åtagande att arbeta med hållbar utveckling har fyra delar: Strategi, Implementering, Mäta/ utvärdera och Gemensamt ansvarstagande. Hållbar utveckling Strategi 5,0 4,0 Oktober 2015 Januari 2017 November 2017 3,0 2,0 1,0 Gemensamt ansvarstagande 0,0 Implementering Mäta/utvärdera Mognadsgrad av de fyra delarna av barriär 1 3.1 STRATEGI Är hållbar utvecklingen del av en strategi och en faktor vid långsiktiga beslut? Sotenäs kommun har en vision mot 2020 där miljö är ett ledord. Tillsammans med lokala strategier kring avfall och en fossilfri kommun präglar miljöarbetet en ökande andel av det praktiska arbetet. På Symbioscentrum arbetar en anställd utvecklingsstrateg och fem utvecklare/projektledare inom symbios eller symbiosrelaterade projekt. Dessutom inkluderas andra funktioner i kommunen, som näringslivsutvecklare och samhällsbyggnadschef. Dock genomsyrar inte hållbarhetsarbetet hela organisationen. Kommunen har valt att placera symbiosarbetet direkt under kommunstyrelsens för att skapa effekt och förkorta beslutsleden. Kommunen har tagit sig rollen att vara en föregångare inom industriell symbios i Sverige genom att öppna Sveriges första symbioscentrum med syftet att underlätta för och bidra till att göra kommunen regionen mer hållbar och skapa ett hållbart och välmående lokalt näringsliv genom industriell och social symbios. 8

Det senaste året har en styrgrupp av symbiosaktörer, kommunen, forskning och företagsstöd bildats som bland annat har tagit fram arbetsmål för det lokala symbiosarbetet. Arbetsmål: Etablerade testbäddar i Sotenäs. o En testbädd i drift 2017 inom vattenbruk. o En storskalig testbädd i drift inom vattenbruk 2022. o En testbädd inom marin materialåtervinning i bruk 2019. Katalysator för maritima företag år 2020, 20 nya företag o Fr.o.m 4 dec 2015 till 31 dec 2020 ska 20 nya företag ha startat eller etablerat sig i kommunen. Till 2022, 40 bolag. 100 nya attraktiva hållbara arbetstillfällen till år 2025. o Fr.o.m 4 dec 2015 till 31 dec 2025 ska 100 nya attraktiva hållbara arbetstillfällen skapats i kommunen. Det ska vara nyanställningar. o Bidra till att förverkliga de etablerade företagens mål. o Minst 10 företag är 2018 och 20 företag 2020 är en del av symbiosnätverket där de intygar att Symbioscentrum arbetar för att förverkliga deras mål. Sverigeledande på industriell symbios o Det självklara svenska exemplet på industriell symbios. En målgrupp med stort fokus är nya svenskar i kommunen som man ser en stor potential att integrera genom arbete och nyföretagande i anslutning till symbiosnätverket. 3.2 IMPLEMENTERING Sker praktiskt arbete mot en hållbar utveckling och på vilka nivåer av organisationen arbetar man med frågan? Implementeringen av symbios hos näringslivsaktörerna är till stor del i en uppstartsfas vilket gör att implementeringen är i pilot- och test skala. Däremot har Symbioscentrum funnits i två år och nått en högre mognad tillsammans med vissa aktiviteter i projektform så som strandstädning för insamling av plast och insamlingen av uttjänta fiskeredskap och testbädd för vattenbruk med en rad verksamheter Ett sätt för kommunen att bidra till symbiosutvecklingen är att stötta vid utveckling och genomförande av externt finansierade projekt tillsammans med lokala symbiosaktörer, forskare och företagsstöd samt att erbjuda lokaler för testverksamhet inom vattenbruk samt kontorsutrymmen. Fram tills nu har inte alla beslut gällande symbiosutvecklingen alltid haft en vetenskaplig förankring men grundats i en upplevelse av att bidra till symbiosutvecklingen. Ett arbete pågår just nu kring att sätta ramar och mer aktivt välja vilka utvecklings- och forskningsprojekt man skall delta i framöver. Symbiosarbetet sker på alla nivåer, från ledning till utförare, inom kommunen och de samverkande verksamheterna men utgör fortfarande en begränsad andel individer. En gång om året samordnar kommunen, tillsammans med lokala organisationen, en näringslivsdag med miljöfokus "Tankesättet om symbios upplevs institutionaliserat" - Intressent 9

3.3 MÄTA/ UTVÄRDERA Mäts eller utvärderas arbetet mot en hållbar utveckling? Under våren 2016 genomfördes ett examensarbete av studenten Patrik Karlsson från Lunds universitet om olika metoder att mäta och kommunicera industriell symbios i en kommun. Företagen i symbiosnätverket har inte ännu börjat mäta eller utvärdera sitt arbete att bidra mot en hållbar utveckling. Denna mognadsanalys är en del av ett projekt mellan Sotenäs kommun och IVL med syfte att ta fram miljömässiga och socioekonomiska indikatorer och utvärdera Sotenäs symbiosarbetet utifrån dessa. Detta är ett första steg mot att mäta och utvärdera det pågående symbiosarbetet. 3.4 GEMENSAMT ANSVARSTAGANDE Tar lokala aktörer gemensamt ansvar för en hållbar utveckling? Sotenäs är en liten kommun men en hög anda av entreprenörskap och ett välutvecklat relationskapital. Ett engagemang för det lokalsamhället och en hållbar utveckling finns hos individer, flertalet i högt uppsatta rollen men är inte normen. Ett ökat engagemang från näringslivet, särskilt hos representanterna i styrgruppen har skett under hösten 2017. 3.5 MOGNADSGRAD Under 2017 har styrgruppen tagit fram arbetsmål, entreprenörerna har börjar i pilotform att implementera sitt arbete och det gemensamma ansvarstagande, främst från aktörerna i styrgruppen, har under hösten 2017 ökat. Det pågående projektet inom RE:Source kommer ge verktyg för att möta och rapportera miljömässiga och socioekonomiska nyttor. Dock har man som helhet inte tagit något mognadssteg. 10

Mognad Dec 2017 Jan 2017 Steg 1 Hållbar utveckling är inte en del av varken affärsstrategi eller det praktiska arbetet. 2015 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Hållbar utveckling är en del av strategin, men det finns inga indikatorer som mäter prestandan. Vissa indikatorer används och rapporteras, men det saknas beprövade metoder och kompetens att standardisera processen. Systemet med indikatorer och beprövade metoder används för att säkerställa att målen för hållbar utveckling används i alla nivåer i organisationen, och resultaten nås. Långsiktiga perspektiv och fördelar dominerar beslutsfattandet. Lokala organisationer tar gemensamt ett ansvar för regional hållbar utveckling. Sotenäs har tagit sig förbi steg 1 och steg 2, arbetar med steg 3, steg 4 och steg 5. 2015 hade man inte påbörjat arbetet med steg 3 och steg 4. 11

4 BARRIÄR 2: INFORMATION Information om exempelvis lokala resurser, arbetskraft och kunskap skapar förutsättningar för ökad symbios. Genom svensk lagstiftning arbetar företag med stor sannolikhet på ett strukturerat sätt med avfall och kemikalier. Alla lokala verksamheter kanske inte gör en miljörapport men rapporterar mot svenska myndigheter. Det finns litet eller inget fokus på att dölja information. Kommunen har tillsammans med Munkedal och Lysekils kommun tagit fram en gemensam miljöpolicy och fyra övergripande miljömål utifrån Västra Götalandsregionens- och landets nationella miljömål. Utöver detta har Sotenäs kommun tagit fram ytterligare detaljerade miljömål till 2020. Miljömålen följs upp årligen och kompletteras med årliga fokusförslag från Länsstyrelsen. Sotenäs kommuns arbete mot miljömålen följs upp av Miljöenheten i mellersta Bohuslän och rapporteras till miljönämnden i Sotenäs kommun som har ansvar för spridning. Barriären Information har två delar: Dokumentation och Kommunikation. 5,0 Information Oktober 2015 Januari 2017 November 2017 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Dokumentation Kommunikation Mognadsgrad av de två delarna av barriär 2 4.1 DOKUMENTATION Delas information om avfallsströmmar idag och sammanställs informationen regelbundet? Det sker ingen skriftlig sammanställning av lokala resurser, arbetskraft eller kunskap idag. Dock sker informationsutbyte i viss utsträckning mellan företag engagerade i symbiosarbetet så som livsmedelsindustrin och företaget Rena hav. Dessutom sker utbyte under styrgruppen för Symbioscentrums möten där flertalet aktörer är representerade. 12

4.2 KOMMUNIKATION Finns en koordinerande funktion eller databas för avfallsströmmar? Huvudansvar för kommunikationen i Sotenäs symbiosnätverk har Sotenäs symbioscentrums (SSC) personal. De agerar koordinator och katalysator för symbiosarbetet. Idag är de koordinerande rollerna personberoende där kunskap om lokala resurser finns hos enskilda personer. Ett arbete pågår för att gå från person till roll som del av utvecklingsarbetet. Studenter från Högskolan väst gjorde under 2017 en uppsatts om SSCs roll med förslag som bejakats i det pågående utvecklingsarbetet. Dessutom har Symbioscentrum flertalet ambassadörer som pratar för hela nätverket vid mötet och event. Det är både företag, akademi och offentlig sektor. Kommunen äger idag varumärket Sotenäs symbioscentrum som symbiosarbetet kan samlas under. I sina koordinerande och katalyserande roller delar SSCs personal information mellan de lokala näringslivsaktörerna och sprider kunskapen kring Sotenäs symbiosarbete genom att föreläsa och delta i olika nätverk. I samband med detta uppdaterar man kontinuerligt illustrationen i form av symbioskartan i sina Power point mallar där en översikt av symbiosmöjligheterna finns. Man ser inget behov av en databas idag. Behovet att koordinera information på ett systematisk och kontinuerligt sätt kommer att öka desto fler aktörer som ingår i symbiosnätverket i framtiden. En bred kommunikation till allmänhet och intresserade påbörjades under 2016 via en facebooksida (https://www.facebook.com/sotenassymbios/ ) tillsammans med hemsidan (http://www.sotenassymbioscenter.se/). Dessa kanaler har uppdaterats stötvis under 2017 efter personalbyte. Det finns en ambition att ta fram en kommunikationsstrategi för 2020 och kommunikationsplan för 2018 under första kvartalet av 2018. Nyckelaktörerna i symbiosarbetet finns idag i styrgruppen där ett bra informationsutbyte sker. Förutom SSCs personal så bidrar de deltagande entreprenörerna, forskarna från Göteborgs universitet och Linköpings universitet och medarbetare från Science parken Innovatum med flera till att sprida ordet om Sotenäs symbiosnätverk och dess möjligheter. SSC och dess samarbetspartners kommunikation har bland annat lett till att Swedish algea factory påbörjade sitt samarbete med Rena Hav/ Smögen lax och att aktörer har hört av sig och frågat om de kan få köpa laxblod vid framtida slakt. 4.3 MOGNADSGRAD Under 2017 har styrgruppen formaliserats och är nu en välfungerande kommunikationskanal för nyckelaktörer i nätverket. Koordinering av information sker ad hoc via SSC men upplevs fylla aktörernas behov. Man sprider kunskap om nätverket genom föreläsningar, partners och sociala medier. Kommunikationen har stor potential att bli bättre med en fungerande struktur och systematik. Mognad Dec 2017 Jan 2017 2015 13

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Det finns inget utbyte av information mellan organisationer i området. Minsta möjliga miljödata släpps till allmänheten. De flesta organisationer har miljörapporter som är tillgängliga för offentligheten. Det saknas detaljerad information om avfallsströmmar och andra överskott. Miljöredovisningar för allmänhetens intresse är praxis. Vissa rapporter som kombinerar informationen för att se en helhet kan också finnas. En sammanställning av det totala miljörelaterade läget släpps regelbundet. Det finns en koordinerande funktion som samordnar informationsutbyte och analys. Steg 5 Det finns en databas på befintliga avfallsströmmar i området, som uppdateras regelbundet. Ytterligare detaljer kan erhållas och befintliga kommunikationsvägar. Sotenäs har tagit sig förbi steg 1 och steg 2, arbetar med steg 3 och har inte börjat arbeta med steg 4 och steg 5. Man står kvar på samma mognadsnivå som 2015. 14

5 BARRIÄR 3: SAMARBETE Antal aktörer i Sotenäs symbiosnätverk växer. Det har tillkommit nya tjänstemän på SSC, nya entreprenörer och kommunen har fått nya medborgare i form av nya svenskar. Illustrationen nedan visar på de näringslivsaktörer som idag är knutna till symbiosnätverket eller anses ha potential att bli. Nyckelpartners i samarbetet idag är: Roll Representerar Verksamhet Kommun Sotenäs kommun och Sotenäs symbioscentrum Driver och faciliterar arbetet på Symbioscentrum Förening FF Norden Samlar in och återvinning uttjänta fiskeredskap. Tillverkar selektiva fiskeredskap Lokalt företag Smögenlax Aquaculture Odlar lax i recirkulerande vattensystem på land. Algodling som del av vattenreningen Lokalt företag Rena hav Biogas och vattenreningsanläggning som får sina resurser från lokal livsmedelsindustri. Producerar el/värme/kravgödsel Lokalt företag West coast smolt Kläcker laxägg och föder upp till smolt som sälj till laxodlare. Aquaponicsystem 15

Lokalt företag Livsmedelsindustrierna (Orkla, Leröy, Marenor) Tillverkar framför allt olika typer av livsmedel med råvaror från havet. Levererar till Rena Hav Lokalt företag Swedish algae factory Kiselalgodling. Odlar i laxvatten. Restprodukt kan användas till fiskfoder Regional aktörer/ akademi Högskolan väst Akademiskt stöd kring bl.a. ekonomi, organisation, produktionsteknik och kommunikation Regional aktör Fyrbodals kommunalförbund Kommunalförbund där Sotenäs är en kommun. Stöttar Symbioscentrums arbete Regional aktör Hifab AB Konsult inom industriell symbios Regional aktör Innovatum Stöttar arbete i en rad projekt med koppling till innovation, affärsutveckling och vattenbruk Akademi LiU Expert på industriell symbios Akademi IVL LCA analyser. Miljömässig och socioekonomisk nytta Akademi SLU Projekt inom vattenbruk och foder Akademi RISE Experter inom flera områden, bl.a. vattenbruk Akademi GU Expert inom vattenbruk Akademi Chalmers Expert inom bl.a. vattenbruk Akademi/ nordisk Aarhus universitet partner Nordisk partner Skagens uddanelsecenter Dansk mångårig projektpartner Multi Business Model Mycket av samverkan sker idag genom externt finansierade utvecklingsprojekt där näringsliv, kommunen och akademi samverkar i olika konstellationer. Ett stort steg i att formalisera samarbetet är styrgruppen för Sotenäs symbiosarbete där man identifierat värdet av en konstellation bestående av kommunen, företag, akademi, finansiär som stöd för SSCs arbete. Styrgruppen etablerandes efter goda erfarenheter från styrgruppen som tillsattes i samband med etableringen av Sveriges första Lärcenter. Idag består styrgruppen av följande personer i egenskap av sina roller: 16

Roll Representerar Namn Kommun Kommunchef, Maria Vikingsson sammankallande Kommun Kommunråd Mats Abrahamsson Kommun Oppositionsråd Britt Wall Företag Lokal entreprenör Claes Lundberg, Rena Hav/ Smögen Lax Företag Livsmedelsindustrierna Niklas Asker, Marenor. Glenn Nordfeldt, Orkla. Glenn Lorentzon, Leröy. Akademi Högskolan väst Leif Berntsson Brygga mellan företag VD Innovatum Martin Wänblom och akademi Kittet i symbiosarbetet Symbioscentrum Peter Carlsson Kapital Fouriertransform Per Norberg Styrgruppen upplevs idag fungera väl och fylla en viktig funktion. Barriären Samarbete har tre delar: Nivå, Drivkrafter och Kontinuitet. Oktober 2015 Januari 2017 November 2017 Samarbete Nivå 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Kontinuitet Drivkrafter Mognadsgrad av de tre delarna av barriär 3 5.1 NIVÅ Finns samverkan mellan aktörer och hur samordnas de? Samverkan sker både mellan personer i ledande position och mellan nyckelpersoner inom verksamheterna. Samtidigt är samverkan fortfarande personberoende. Det är en skillnad mellan 17

entreprenörerna som har symbios som kärnverksamhet och beredningsindustrierna där symbios bara är en liten del av verksamheten. Samtidigt upplevs ett ökat engagemang från beredningsindustriernas hösta lokala ledning under hösten 2017. 5.2 DRIVKRAFTER Hur uppkommer samverkan och vad är drivkrafterna? Den övergripande drivkraften för de nystartade entreprenörerna är affärsmöjligheter med miljönytta. För beredningsindustrin finns möjligheten till att lösa en befintlig kapacitetsbegränsning i form av processvattenutsläpp tillsammans med möjligheten till varumärkesbyggnader kopplat till en omsorg av havet och vår miljö. Sotenäs upplevs som en plats med gott samarbetsklimat och entreprenörsanda och den stora mängd uppmärksamhet som Sotenäs symbiosnätverk har fått de senaste år tros ha bidragit till attraktiviteten att ansluta sig till nätverket. 5.3 KONTINUITET Sker konstruktiva och kontinuerliga uppdateringar av samverkan? De lokala entreprenörerna är i uppstartsfas och är fullt upptagna med sin etablering med lite tid för nya idéer eller nya samarbeten. Däremot har livsmedelsindustrierna samarbetat i olika frågor under lång tid, och nu börjar symbios bli en prioriterad fråga i detta samarbete. En möjliggörande faktor är den testbädd med namn Aquasymbios som kommunen från och med november 2017 driver för att möjliggöra en arena för test och utveckling inför kommersialisering i anslutning till symbiosnätverket. Hård konkurrens om projektmedel har hindrat initialiseringen av flera samarbeten som idag ligger på is tills projektfinansiering möjliggörs. 18

5.4 MOGNADSGRAD Samverkan fungerar väl mellan lokala aktörer vars verksamheter är i anslutning till varandra, genom styrgruppen och i externt finansierade utvecklingsprojekt. Att de lokala symbioserna får från testanläggningar till storskaliga verksamheter kommer att möjliggöra en fortsatt utveckling av samverkan. Mognad Dec 2017 Jan 2017 2015 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Varje organisation ser enbart till möjligheter hur de själva kan återanvända avfall. Det finns brist i tillit mellan organisationer som hämmar samarbeten. Samarbete mellan organisationer sker främst när de står inför stora gemensamma utmaningar. Det finns ett växande intresse, och tillit, för samarbeten mellan närliggande organisationer. Samordning för dessa initiativ sker huvudsakligen på högsta ledningsnivå. Samarbete mellan organisationer i området sker ofta i olika områden. Samordning för dessa initiativ sker gradvis från högsta nivå till lägre nivåer. Steg 5 Samarbete mellan organisationer är konstruktiva och sker regelbundet på olika nivåer. Det sker ett kontinuerligt arbete med ständig förbättring av samarbetena. Sotenäs har tagit sig förbi steg 1, 2 och steg 3, arbetar med steg 4 och steg 5. 2015 hade man inte påbörjat arbetet med steg 5. 19

6 BARRIÄR 4: TEKNIK Sverige har kommit långt när det kommer till en infrastruktur för generell återvinning av till exempel matavfall till biogas, pappersåtervinning mm vilket är vedertaget i många företag. Däremot är det mer sällsynt att lokala resurser och avfallsströmmar används som råvara för en annan tillverkningsprocess. Barriären Teknik har tre delar: Förekomst, Attityd och Forskning och utveckling (FoU). Teknik Förekomst 5,0 4,0 Oktober 2015 Januari 2017 November 2017 3,0 2,0 1,0 0,0 FOU Attityd Mognadsgrad av de tre delarna av barriär 4. Alla delar har befunnit sig på steg 3 sedan oktober 2015 förutom Förekomst som tagit ett steg från 2 till 3 6.1 FÖREKOMST I vilken utsträckning återanvänds avfall? Det finns ett antal företag i kommunen vars kärnverksamhet är att återanvända eller återvinna så som återvinningsföretaget Rambo som samägs av Sotenäs kommun med kranskommuner, arbetsmarknadsenheten som bedriver återbruk genom att renovera begagnade möbler och Hoglin recyckling som samlar in använt matfett som används för att producera biodiesel. Möjliga symbioser har identifierats (se illustration nedan) och två spår har fokuserats på hittills. Det ena är plast från havet i form av uttjänta fiskeredskap och strandskräp främst i regi av den lokala aktören FF Norden. Det andra är avfallen fiskrens och processvatten från beredningsindustrierna med planerad biogasanläggning, laxodling, algodling och smoltföretag som resultat. Biogasanläggningen planeras påbörja byggnation i början av 2018 efter flera år av överprövningar. Laxodling och algodling testas sedan 2016 i liten skala och smoltföretaget har under hösten 2017 fått sin första leverans av laxrom. 20

Illustration av identifierade potentiella symbioser. Framtagen 2013 Förverkligandet av testbädden Aquasymbios är en stark möjliggörare för nya företag att testa och utveckla sina symbiosidéer innan det skalas upp och kommersialiseras. Aquasymbiosen finns i en lokal på Fisketången, Kungshamn och hyrs idag av kommunen som i sin tur hyr ut till aktörer med ambition att starta ett symbiosföretag i anslutning till symbiosnätverket. Lokalen är cirka på 1200 m2 med ca 1/3 som biytor och inhyser idag: Aktörer Bröderna Samuelsson fiskexport AB Bröderna Samuelsson vattenbruk AB GU (hyr ett kar av Bröderna Samuelsson) Swedish algae factory West coast smolts Sweden Smögenlax Aquaculture 6.2 ATTITYD Ser mar återanvändning av avfall som en möjlighet? Det finns en växande positiv attityd från näringslivsaktörer i Sotenäs. Med symbiosentreprenörerna som förebild växer intresset för industriell symbios succesivt. Varumärkesbyggande med miljöprofil, lokalt engagemang hos individer i ledande ställning, lokal utveckling och möjliggörande av en längre turistsäsong är några av drivkrafterna för symbiosutvecklingen. 6.3 FORSKNING OCH UTVECKLING Behövs utvecklas genom forskning? Analyseras avfall idag? Finns forskningsnära implementering? 21

Sotenäs symbioscentrum har använt sig av experthjälp från konsulter och forskare sedan 2013 i olika utvecklingsprojekt. Under 2016 genomförde studenten Merit Kaal från Tallinns tekniska universitet sin masteruppsatts om avloppsvatten från beredningsindustrin och möjligheter för dess återanvändning. Under 2017 besökte en grupp studenter från Aarhus universitet, Danmark Sotenäs och utvärderade nya affärsmodeller efter intervjuer med företag och tjänstemän och användadet av modellen Multi Business Model föreslog en rad affärsmöjligheter i anslutning till Sotenäs symbios. Då de befintliga symbioserna är i ett test- och utvecklingsstadie sker flera forskning- och utvecklingsprojekt i anslutning till dem. SSC har bidragit till att rigga flertalet av forsknings- och utvecklingsprojektens ansökningar med sin stora kompetens på ämnet. SSC har idag ingen lista med önskade forsknings- och utvecklingsprojekt för de kommande åren men arbetar just nu på ett sätt att prioritera och fokusera inför deltagande i framtida projektansökningar. Pågående projekt: Projekt Deltagande aktörer Projektets fokus Biodras Smögen lax, Innovatum, GU Laxodling i recirkulerande system med nyutvecklat reningssystem Ensilage Smögen lax, SLU, RISE Fiskfoder från fiskrens och andra restprodukter Håll havet rent Ren kustlinje Smolt Alger?! Hummerrev NIV FF Norden, Swedish algae factory, Nordiskt samverkansprojekt kring marint avfall. Insamling av avfall, insamlingsmetoder och användningsområden för avfall från havet. http://www.renkustlinje.se/ Syfte är att utlandsfödda ska komma i arbete i nystartade företag och mikroföretag. Pendlerbroen SSC Kompetensförsörjningsprojekt Utvärdera Symbios i Sotenäs KOBRA SSC Kompetensförsörjningsprojekt Vattenbruksplan SSC Utreda förutsättningar för Symbios till havs 6.4 MOGNADSGRAD Genom pilotprojekt och testanläggningar påbörjas nu lokala symbiosföretag med potential för storskalig etablering. Kommunen bidrar till att söka extern finansiering för forsknings- och utvecklingsprojekt och möjliggör fysiska tester i testbädden Aquasymbiosen. Idag sker en lång rad 22

forsknings och utvecklingsprojekt i anslutning till symbiosnätverket men ingen utformad systematik finns kring val av projekt och inriktning. Mognad Dec 2017 Jan 2017 2015 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Möjligheter för återanvändning av resurser utanför den egna organisationer anses inte vara värt besväret. Kostnadsminimering för avfallshantering är den strategi som föredras. Vissa möjligheter för att återanvända avfall mellan industrier kan finnas, men endast välkända och beprövade projekt går vidare för genomförande. Flera möjligheter för återanvändning av avfall i området har identifierats. Det saknas dock fortfarande tillräcklig information för att gå vidare med dessa projekt. Möjligheter att återanvända avfall analyseras i detalj av experter. De mest lovande projekten har genomförts, andra är under vidare utredning. Organisationer genomför de mest lovande projekten. Steg 5 Det finns en lista över långsiktiga forskningsprojekt för återvinning och minimering av avfall. Organisationer går ofta vidare till implementering som pionjärer. Den nuvarande nivån på teknisk kompetens är i framkant av den vetenskapliga utvecklingen. Sotenäs har tagit sig förbi steg 1, 2 och steg 3, arbetar med steg 4 och har inte börjat arbeta med steg 5. 2015 hade man inte påbörjat arbetet med steg 5. 23

7 BARRIÄR 5: LAGAR OCH REGLER Lagar och förordningar är något som aktörer i Sotenäs symbiosnätverk behöver förhålla sig till men inte själva styr över. Genom att starta verksamheter som bygger på symbios utmanar man systemet och dess lagar. Sotenäs kommun och några av företagen i symbiossamarbetet har lyft de hinder som befintliga lagar och regler har visat sig innebära vid implementering av symbios bland annat till svenska myndigheter som Naturvårdsverket, Hav och vatten och Länsstyrelsen. Barriären Lagar & regler har två delar: Mognad och styrmedel Lagar& Regler Oktober 2015 Januari 2017 November 2017 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Mognad Styrmedel Mognadsgrad av de två delarna av barriär 5. 7.1 MOGNAD Stödjer befintliga lagar och regelverk utvecklingen av industriell symbios? Åsikterna kring lagar och reglers förmåga att stödja en symbiosutveckling går isär beroende på vilket perspektiv man tar. I jämförelse med andra länder har Sverige goda förutsättningar i form av stödjande lagar och regler. Samtidigt utmanas de nya symbiosentreprenörerna av ett gammalt regelverk som inte är anpassat för att cirkulera råvaror, se avfall som resurs eller dela resurser med varandra. Genom Sotenäs symbioscentrums deltagande i Swedish initiative for urban and industrial symbiosis (SIUS) har man framfört utmaningen med lagar och regler som barriärer vid utvecklingen av Industriell symbios. 24

Parallellt har fler och fler aktörer legat på myndigheter och lagstiftare kring alla de hinder som finns för utvecklingen av fisk och skaldjursodling/ vattenbruk i Sverige. Upplevelsen är att beslutsfattare har ett ökande intresse att lyssna och få input. Under oktober 2017 besökte representanter från SSC i rollen som medlem av SIUS miljödepartementet för att föra en dialog kring lagar och regler i relation till industriell symbios. 7.2 STYRMEDEL Stödjer skattesystem och förordningar utvecklingen av industriell symbios? Den lokala upplevelsen är att det finns ett stort antal lagar, regler och förordningar som försenat och hindrar utvecklingen. Exempelvis har avfallsförordningar, lagar kring vattenbruk, miljötillstånd för recirkulerande system, tillståndsprocesser, import av laxrom, att man inte får transportera vatten eller el över fastighetsgränser utan att koppla på sig på elnät och kommunalt vatten visat på stora utmaningar. 7.3 MOGNADSGRAD Lagar och regler är idag en verklig barriär för utvecklingen av industriell symbios i Sotenäs. Det sker ett stort arbete för att påverka lagar och regler kring vattenbruk från ett stort antal aktörer i Sverige och aktörer från nätverket SIUS har påbörjat dialogen med myndigheter och beslutfattare kring lagar och regler som hindrar utvecklingen av Industriell symbios i Sverige. Mognad Dec 2017 Jan 2017 2015 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Möjligheter för avfallsåtervinning är inte välkända i den nuvarande lagstiftningen. Lagar och förordningar är mer hindrande än uppmuntrande. Återvinning är en viktig del i lagstiftningen men inga specifika regler finns. Beslut fattas normalt i fall till fall. Återvinning och återanvändning av avfall är integrerat i den nuvarande lagar och förordning. Flera kända exempel inkluderas i officiella dokument för att främja genomförandet av denna typ av återvinning. Lagstiftningen identifierar både välkända och potentiella återvinningsalternativ. Det sker en kontinuerlig förbättring av lagstiftningen för att nå en större miljönytta. Steg 5 Återvinning och återanvändning av avfall är huvudfokus för miljölagstiftningen. Det mesta av det återvinningsbara avfallet är förbjudet att deponera. Skattesystemet gör återanvändning till ett fördelaktigt alternativ för de mesta typerna av avfall. Lagar och förordningar motverkar inte återvinning men är inte huvudfokus i miljölagstiftning eller förordningar. Man står kvar på samma mognadsnivå som 2015. 25

8 BARRIÄR 6: ALLMÄNHETEN Huvudansvaret för kommunikation om det lokala symbiosarbetet till allmänheten står SSC för. Allmänheten har inte varit ett huvudfokus men visat sig vara en viktig intressentgrupp att ha med sig efter den långa överklagansprocessen kring biogasanläggningen från ett fåtal medborgare. Barriären Allmänheten har två delar: Påverkansmöjlighet och Information till allmänheten Allmänheten Oktober 2015 Januari 2017 November 2017 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Påverkansmöjlighet information till allmänheten Mognadsgrad av de två delarna av barriär 6. 8.1 PÅVERKANSMÖJLIGHET Har allmänheten möjlighet att påverka näringslivsutvecklingen i symbios? Medborgare kan påverka till viss del genom exempelvis överklagan av bygglov eller genom att skicka in förslag eller frågor genom kommunens befintliga kanaler men har hittills inte tillfrågats kring symbiosetableringen. 8.2 INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN Sker information till allmänheten? Det finns en ambition från kommunen att bidra till samhällsgemenskapen, lokala arbetstillfällen och integrering genom symbiosnätverket. Vad som sker på SSC och i dess projekt kommuniceras idag via hemsidan, symbioscentrums facebooksida, kommunens facebooksida och genom att tjänstemän och samarbetspartners delar via LinkedIn. Utöver detta har tjänstemän från SSC deltagit på den årliga oktobermässan för allmänheten och en lång rad artiklar skrivits i den lokala tidningen Bohusläningen om symbiosnätverket och dess aktörer. 26

2016 påbörjades kommunikationen via facebook och hemsidan. I samband med byte av ansvarig person har kommunikationen minskat under 2017. I arbetet med en framtida kommunikationsstrategi är allmänheten en viktig målgrupp. Det är en utmaning att få allmänheten intresserade och förstå konceptet industriell symbios. Det finns information om exempelvis strandstädning men en övergripande miljöinformation till allmänheten saknas. 8.3 MOGNADSGRAD Att inkludera allmänheten har hittills inte varit fokus i symbiosutvecklingen. Samtidigt har överklagande från enskilda medborgare varit ett reellt hinder för utvecklingen. Mognad Dec 2017 Jan 2017 2015 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Allmänheten är inte en jämställd part i förhandlingsprocessen för näringslivsutveckling. Detta beror framför allt på politik och intressen från näringsliv och investerare. Allmänheten åsikter är viktiga i vissa situationer. Människor hålls informerade om viktiga miljöaspekter. Att informera allmänheten om miljöfrågor är en del av affärsstrategin. Det finns ett väletablerat kommunikationssystem. Feedback och krav från någon i allmänheten analyseras, svaras på och rapporteras. Att bidra till en samhällsgemenskap anses vara ett av de viktigaste resultaten för näringslivsutveckling i regionen. Det finns en samhällsorganisation som effektivt förhandlar med näringsliv och offentlig sektor. Organisationen kan också delta i miljöbedömningar. Allmänheten är en aktiv kraft i beslutsprocessen för nuvarande och framtida näringslivsutvecklingen i regionen. Sotenäs arbetar med steg 1,steg 2 och steg 4 och har inte börjat arbeta med steg 3 och steg 5. Man står kvar på samma mognadsnivå som 2015. 27

9 BARRIÄR 7: EKONOMI Att skapa affärsnytta genom att använda lokala resurser och sekundära råvaror är en stark drivkraft för symbiosentreprenörerna och en möjlighet för kommunen att stödja en utveckling av lokala gröna jobb. Alla intervjuade ser positivt på framtiden och tror att testanläggningarna kommer ha etablerats storskaligt och vara lönsamma med flertalet nya gröna jobb om fem år. Barriären Ekonomi har två delar: Drivkrafter, Affärer från avfall och Samhällsengagemang Ekonomi Oktober 2015 Januari 2017 November 2017 Drivkrafter 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Samhällsengagemang Affärer av avfall Mognadsgrad av de tre delarna av barriär 6. Alla delar har befunnit sig på samma steg sedan oktober 2015. 9.1 DRIVKRAFTER Vad är den viktigaste drivkraften i symbiosutvecklingen? Ekonomi är en stark drivkraft för etableringen av samverkan och symbiosarbete. Kommunen har tydligt valt att satsa på att stödja näringslivsutveckling genom industriell symbios och ser avfall från det lokala näringslivet som en värdefull resurs för att skapa ett gott näringslivsklimat och framtida gröna jobb. Affärsnytta med miljöprofil driver symbiosentreprenörerna och varumärkesfördelarna är en stark drivkraft för beredningsindustrin. Symbiosarbetet har också fått uppmärksamhet i form av inslag i radio och tidningar, inbjudningar att tala i Bryssel och besök från svenska riksdagspolitiker och ministrar som har bidragit till viljan att vara en del av symbiosnätverket. 28

9.2 AFFÄRER FRÅN AVFALL Ses avfall som en resurs? Ses industriell symbios som en konkurrensfördel? Kommunen agerar samordnare kring symbiosarbetet, tar initiativ till och medverkar i projekt och undersöker kontinuerligt nya symbiosmöjligheter. Parallellt ser symbiosentreprenörer själva möjligheter att utveckla affärer i anslutning till symbiosnätverket. Exempel på nya möjligheter är att sälja blod från lax, göra salt och anlägga en plastsortering och ev. återvinningsanläggning för skräp från havet. Alla företag och kommunens tjänstemän ser symbiostillhörigheten som en konkurrensfördel. Dels ur ett varumärkesperspektiv genom en grön produkt och tillhörigheten till symbiossammanhanget men även tack vare det stöd som de lokala företagen vittnar om att de får från SSC. Utöver det ser kommunen symbiosarbetet som en konkurrenskraft för att skapa ett attraktiv näringslivsklimat. Få eller inga symbiosprojekt har idag genomförts hela vägen till storskalig och lönsam verksamhet så erfarenheter från dess utfall saknas fortfarande. 9.3 SAMHÄLLSENGAGEMANG Finns det ett samhällsengagemang? Genomförs symbiossatsningar utifrån en långsiktighet? Ett samhällsengagemang finns men har inte så stort ekonomiskt avtryck i dagsläget. Entreprenörerna ser möjligheten att skapa samhällsnytta genom sina affärsmodeller då de når stor skala, beredningsindustrierna engagerar sig i den lokala utvecklingen bland annat genom deltagandet i styrgruppen för symbiosarbetet. Kommunen investera i hållbar utveckling genom bland annat ekologisk mat, elbilar och satsningen på industriell symbios. 29

9.4 MOGNADSGRAD Att använda lokalt avfall som resurs är en förankrad idé inom symbiosnätverket med en förhoppning att skapa ett lokalt grönt näringsliv och gröna jobb. Olika intressenter har olika drivkrafter som är starkt sammankopplade med de konkurrensfördelar de ser. Mognad Dec 2017 Jan 2017 2015 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Vinstmaximering är den viktigaste drivkraften för näringslivsutveckling i regionen. Näringslivet har en specifik budget för att arbeta efter gällande miljölagstiftning. Den allmänna uppfattningen är att miljöprojekt är bra, med är för dyra. Det finns en förståelse för att avfall skulle kunna vara en värdefull resurs. Kostnaden för att hantera avfall är tydlig och används vid beslutsfattande. Återvinningsprojekt har visat sig vara effektiva. Nya möjligheter undersöks kontinuerligt. Långsiktiga fördelar och risker bedöms vara en prioriterad fråga vid beslutsfattande om projekt. Vissa projekt har godkänts även om de inte är genomförbara från ett kortsiktigt perspektiv. Steg 5 Nära samverkan med andra aktörer i regionen ses som en viktig konkurrensfördel. Genom att ta tillvara på avfall kan vi göra ekonomisk vinst, säkra resurstillgången, minimera miljörisker och säkerställa en regional hållbar utveckling. Sotenäs har tagit sig förbi steg 1, steg 2, steg 3 och arbetar med steg 4 och steg 5. Man står kvar på samma mognadsnivå sedan 2015. 30

10 SLUTSATSER De intervjuade tror på utvecklingen av Sotenäs symbiosnätverk. Det som är avgörande är att testanläggningarna blir verkliga företag av större skala, så kallad action. Nedan följer förslag i korthet för att ta steg mot en högre mognadsgrad i arbetet med industriell Symbios i Sotenäs. Förslagen kommer delvis från de genomförda intervjuerna och konsulternas reflektioner. Några av förslagen står kvar sedan de två tidigare genomförda mognadsanalyserna. 10.1 BARRIÄR 1 ÅTAGANDE ATT ARBETA MED HÅLLBAR UTVECKLING 10.1.1 December 2017 - Ett förslag är att följa upp symbiosarbetet mot de Globala målen - Att låta SSC ta fram miljöindikatorer för alla i symbiosnätverket - Fortsätta förtydliga och förankrad symbiosstrategi med vision, målsättningar, rollfördelning, strategi och riktlinjer för implementering - Att planera in fortsatt uppföljning med utvalda intervall utifrån hela eller delar av mognadsmodellen, miljöanalysen och den socioekonomiska analysens indikatorer 10.1.2 Tidigare förslag - Ett systematiskt och genomtänkt förankringsarbete inom Sotenäs kommunala organisation (politiker, tjänstemän) - Säkerställa att symbios som arbetssätt är integrerat i lokala strategier så som avfallsstrategier och strategi för ett Fosilfritt 2030 mm - Samverka med miljöenheten i mellersta Bohuslän och inom Sotenäs kommun kring kommunens miljömålsarbete, uppföljning och resultatmätning 10.2 BARRIÄR 2 INFORMATION 10.2.1 December 2017 - Symbioscentrum o Mer struktur o Skapa balans mellan intressenter i huset genom fler företag - Arrangera träffar mellan de lokala näringslivsaktörerna. Önskningar som nätverkande, workshops kring nya symbiosmöjligheter, information om nya projektutlysningar och en plats att bjuda in nya potentiella symbiosföretag har lyfts. know how sprids utanför kommungränsen - Att årligen dela information till samarbetspartners kring identifierad miljö- och samhällsnytta med symbiosnätverket och identifierade affärsmöjligheter i form av identifierade avfall - Symbiosvägg eller på annat sätt illustrera symbiosnätverket. Dels för att kunna kommunicera och dels för att möjliggöra för besökare och medborgare att bidra med idéer på nya affärsmöjligheter från identifierade avfall - Stödja symbiosaktörerna kring branschspecifika utmaningar inom områden sås som fisk och skaldjur och plast från havet. Vad är deras stora utmaningar, hur ser framtiden ut för branschen, kan man genom samverkan möta de branschspecifika utmaningarna? - Strategi för lokal förankring mot VGR 31

10.2.2 Tidigare förslag - Strategi för att i liten skala men regelbundet dela med sig av symbiosmöjligheter mellan kommunens aktörer - Utvärdera möjligheten att använda sig av mätmetoden av industriell symbios som togs fram av Patrik Karlsson för att utvärdera och kommunicera outnyttjade resurser i systemet - Databas eller annat sätt att dokumentera avfallsströmmar öppen data 10.3 BARRIÄR 3 SAMARBETE 10.3.1 December 2017 - Fortsätta att förtydliga och förankra kommunens och symbioscentrets roll som möjliggörare. Hur, när och för vem skall man skapa förutsättningar för samverkan genom symbios? - Fortsätta att utforska samverkan med Lysekils kommun och Kristineberg - Ta fram en intentionsförklaring eller liknande för samverkanspartner att skriva under/ godkänna - Fortsätta att fokusera på och utgå ifrån det lokala perspektivet. Är en stor styrka - Förtydliga styrgruppens roll och mandat i ett styrdokument - För SSC att fortsätta att koppla samman olika näringslivsaktörer och intressenter. Har ett stort värde 10.4 BARRIÄR 4 TEKNIK: 10.4.1 December 2017 - Att framöver välja rätt utvecklings- och forskningsprojekt utifrån strategi och mål - Hitta former för följdforskning av symbiosutvecklingen i Sotenäs - Testbäddar tillsammans md forskare - Möjlighet att samverka med HV - Möjlighet att utveckla samverkan med Innovatum utifrån deras kunskap om produktionstekniska frågor 10.4.2 Tidigare förslag - Systematiskt arbeta med forskning och utveckling tillsammans med akademi och nätverkets aktörer Utvärdera Rambos möjliga roll i symbiosarbetet. Exempelvis kring återvinning av plast Utvärdera möjligheten att ta vidare Merit Kaals analys kring återanvändning av vatten 10.5 BARRIÄR 5 LAGAR OCH REGLER 10.5.1 Tidigare förslag - Identifiera kanaler och mottagare för information om befintlig lagstiftning som motverkar utvecklingen av symbios och cirkulär ekonomi 32