HARRSTRÖM DELGENERALPLAN REVIDERING Planbeskrivning
Innehåll 1 BAS OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 4 1.1 Identifikationsuppgifter 4 1.2 Planområdets läge 4 1.3 Planens namn och syfte 5 1.4 Förteckningar över bilagor till beskrivningen 6 2 SAMMANDRAG 6 2.1 Olika skeden i planprocessen 6 2.2 Generalplanering 6 2.2.1 Varför generalplan 6 2.2.2 Generalplanens innehåll och uppgörande 7 2.2.3 Genomförande av generalplanen 7 2.2.4 Generalplanens rättsverkningar 7 3 UTGÅNGSPUNKTER 8 3.1 Utredning om förhållandena på planläggningsområdet 8 3.1.1 Allmän beskrivning av området 8 3.1.2 Naturmiljö 8 3.1.3 Den bebyggda miljön 9 3.1.4 Befolkningens struktur 10 3.1.5 Samhällsstruktur 10 3.1.6 Service 10 3.1.7 Arbetsplatser och näringsverksamhet 10 3.1.8 Rekreation 11 3.1.9 Den byggda kulturmiljön 11 3.1.10 Teknisk försörjning 11 3.1.11 Miljöskydd och störningar i miljön 12 3.2 Markägoförhållanden 14 3.3 Planläggningssituationen 15 3.3.1 Landskapsplan 15 3.3.2 Generalplan 17 3.3.3 Detaljplan 17 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 17 2
4.1 Behov av revidering av delgeneralplanen 17 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 17 4.3 Deltagande och samarbete 18 4.3.1 Intressenter 18 4.3.2 Anhängiggörande 18 4.3.3 Deltagande och växelverkan 19 4.3.4 Myndighetssamarbete 19 4.3.5 Mål för delgeneralplanen 19 5 REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 19 5.1 Planens struktur 19 5.2 Dimensioneringsprinciper 19 5.3 Områdesreserveringar 21 5.3.1 Planbeteckningar och bestämmelser 22 5.4 Planens konsekvenser 22 5.4.1 Konsekvenser för bygglovshanteringen 22 5.4.2 Konsekvenser för den bebyggda miljön 23 5.4.3 Konsekvenser för naturen och naturmiljön 23 6 Genomförande av delgeneralplanen 23 3
1 BAS OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Planläggningsområdet är det samma som i den ursprungliga delgeneralplanen som blev godkänd 2005. Det är således frågan om de centrala delarna av Harrström by. 1.2 Planområdets läge Planområdet är beläget invid Strandvägen ca 6km söder om Korsnäs kommuncentrum. Avståndet till Vasa är 60km medan avståndet till Närpes är ca 35km. Planområdet gränsar i väster till Harvungfjärden. Bild 1. Områdets läge. 4
Bild 2. Planläggningsområdets avgränsning i enlighet med den ursprungliga planen. 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är Harrström delgeneralplan revidering. Syftet med revideringen är att: - Skapa en delgeneralplan som ger fastighetsvisa byggnadsrätter enligt bestämd dimensioneringsskala - uppdatera planbestämmelserna så att bestämmelsen rörande planens rättsverkan hänvisar till rätt paragraf, 44, enligt den ändrade markanvändnings- och byggnadslagen - uppdatera markägaruppgifter, kartor samt råmaterial 5
1.4 Förteckningar över bilagor till beskrivningen 2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen 19.3.2013 44 Tekniska nämnden beslutar anlita HN-Consult som planläggare 30.10 30.11.2013 Program för deltagande och bedömning (PDB) var framlagt till allmänt påseende. 22.10.2013 Arbetsmöte på ELY-centralen i Vasa. Närvarande: Matti Rantala, Eva-Sund Knuuttila, Anita Ismark, Ulf Granås, Clas-Göran Herrgård och Christoffer Rönnlund. 25.11.2013 Första kommittémötet hålls på kommungården i Korsnäs. 29.11.2013 Myndighetssamråd på ELY-centralen i Vasa. Närvarande: ELY-centralen: Matti Rantala, Eva Sund-Knuuttila, John Öst Österbottens förbund: Ann Holm Korsnäs kommun: Anita Ismark, Ulf Granås HN-Consult Ab: Clas-Göran Herrgård, Christoffer Rönnlund 20.05.2014 Kommittémöte på kommungården i Korsnäs. 10.06.2014 Kommittémöte på kommungården i Korsnäs. 2.2 Generalplanering 2.2.1 Varför generalplan För att reglera och styra områdesanvändningen inom en kommun utarbetas generalplaner. I generalplanen anges huvuddragen för områdesanvändningen i kommunen. Syftet med generalplanen är att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen eller en del av den samt att samordna funktionerna. En generalplan kan också utarbetas för att styra markanvändningen och byggandet på ett visst område. I generalplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt byggande och annan markanvändning. Generalplanen kan för områden med glesare bybebyggelse användas som slutligt planinstrument för anpassning av kompletterande bebyggelse så, att den ursprungliga bystrukturen bevaras och förstärks. 6
2.2.2 Generalplanens innehåll och uppgörande Planen omfattar de centrala delarna av Harrström. I planeringen ser man över markanvändningen inom planområdet. Speciell hänsyn bör tas till rådanda bebyggelse samt företagsverksamheter i byn, bl.a. pälsdjursnäring. Denna revidering syftar till att anvisa byggnadsrätterna fastighetsvis. Som grund för dimensioneringen har varit alla i tidigare planen godkända A-områden, d.v.s. AP bostadsområde dominerat av småhus, AP-2 bostadsområde dominerat av småhus inom skyddszon för pälsdjursuppfödning eller svingård, AT byområde samt AR område för radhus och andra kopplade bostadshus. Således har areal som reserverats som t.ex. jord- och skogsbruksområde (M- 1/M-2) inte gett dimensionerande areal i denna plan. Utöver dessa områden som har dimensionerats enligt areal, har man tagit fram områden för havsnära boende. På dessa områden krävs större tomtareal för byggande, samtidigt som allt byggande bör baseras på planeringsbehovsbeslut. 2.2.3 Genomförande av generalplanen Då kommunfullmäktige i Korsnäs godkänt delgeneralplanen är det upp till markägarna att genomföra generalplanen. Eftersom byggnadstrycket i Harrström är litet kommer troligtvis ingen byggnadsboom att ta fart. 2.2.4 Generalplanens rättsverkningar Generalplanen skall tjäna till ledning när detaljplan utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. När myndigheter planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och besluter att vidta sådana åtgärder, skall de se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av generalplanen. Avsikten är att en generalplan med rättsverkningar i framtiden skall vara huvudregel, eftersom generalplanen inte längre kommer att underställas en statlig myndighet för fastställelse, utan generalplanen får rättsverkningar sedan beslutet om godkännandet vunnit laga kraft. Generalplanen gäller inte på ett detaljplanområde annat än att den styr sådana ändringar av detaljplaner som görs inom generalplanområdet. 7
3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena på planläggningsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Harrström är beläget i Korsnäs kommun mellan Strandvägen och Harvungfjärden. Byn är relativt tätbebyggd och här finns många äldre hus, även flertalet som står tomma och är i dåligt skick. Primärnäringen syns tydligt i byn, bl.a. finns här flertalet pälsdjursfarmer. Närheten till havet och fisket har genom tiderna starkt präglat byn, idag har fiskets betydelse dock minskat betydligt. I byn finns vardaglig service så som bank, daghem och servicestation. 3.1.2 Naturmiljö Naturen inom planläggningsområdet domineras av havet i väster samt åker- och ängsmarken som finns i byn. Både fisket och jordbruket har sedan länge varit viktiga näringar i byn, men har i dagens läge långt spelat ut sin roll. Den tidigaste bosättningen i Harrström har uppkommit på den högst belägna platsen där idag de kännspaka väderkvarnarna står, platsen finns ca 18m över havsnivån. Åmynningen till Harvungån är ett låglänt område där boskap tidigare i stor omfattning betat och hållit bort växtligheten. Ännu idag betar djur på området. En naturinventering har under 2013-2014 blivit uppgjord, denna utredning finns som bilaga till planbeskrivningen. 8
Bild 3. Båthusen invid Salteriet där även kommunens simstrand finns. 3.1.3 Den bebyggda miljön Harrström är speciellt av den anledningen att de centrala delarna av byn är medtagen i Museiverkets RKY-register, vilket betyder Byggda kulturer av riksintresse. Under uppgörande är även rapporten Landsbygdens kulturlandskap och landskapssevärdheter förslag till nationellt värdefulla landskapsområden i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten 2013, i nämnda rapport föreslås Harrström by bli klassat som nytt nationellt värdefullt landskapsområde. Orsaken till detta intresse för Harrström grundar sig på att bebyggelsen i byn kännetecknas av en gammal bystruktur med en stor andel äldre hus (s.k. österbottniska röda). Bebyggelsen är främst koncentrerad kring Gamla strandvägen, Flyvägen, Förbindelsevägen och Sjötået. I byn finns två hamnar, i den norra där simstranden och salteriet är beläget finns flertalet båthus. I byns fiskehamn (den södra) finns ett stort antal fiskbodar, dessa utgör ett viktigt kulturarv för byn. Kännetecknande för byn är även de två vindkvarnar som står på en kulle mitt i byn. Harrström stenbro byggd 1898 är även ett av byns kännetecken. I byn finns även både danspaviljong och ungdomsföreningslokal. 9
Bild 3. Utdrag ur RKY-registret där delar av Harrström finns med. 3.1.4 Befolkningens struktur Åldersstrukturen är, som i så många andra byar i Österbotten, något snedvriden med en stor andel äldre personer. Medelåldern i byn är ca 48 år. 3.1.5 Samhällsstruktur Bebyggelsen i Harrström löper i huvudsak längs med Strandvägen och Gamla strandvägen. Byns centrumområde kan sägas sträcka sig mellan Strandmossvägen och Förbindelsevägen. Här finns den tätaste bosättningen i byn, samt även service som daghem, bank och servicestation. Bebyggelsen i området är delvis gammal men det finns även inslag av nybyggda hus. 3.1.6 Service I Harrström finns i dagsläget service så som bank, daghem med förskola, servicestation och simstrand. 3.1.7 Arbetsplatser och näringsverksamhet I Harrström är företagsamheten livlig. Primärnäringen sysselsätter över 60 % av befolkningen. Traditionellt har jordbruk och fiske varit viktiga näringar. Den senaste tiden har dock pälsdjurs- och växthusnäringen utgjort en viktig del av arbetsplatserna i byn. Största delen av företagen är enmans- eller familjeföretag. År 2006 var 17 % av befolkningen företagare. 10
3.1.8 Rekreation I dagens läge finns i byn en simstrand, man planerar även att bygga en lekplats för barn samt en samlingsplats invid ungdomsföreningens lokal. I övrigt finns inga ordnade rekreationsanläggningar. Omgivningen med närhet till havet och stora skogar ger dock möjlighet till mångsidig rekreation så som båtutfärder och olika vattensporter samt skogspromenader med tillhörande bär- och svampplockning. 3.1.9 Den byggda kulturmiljön Harrström är som ovan redan beskrivits en speciell by med tanke på dess RKY-status. I byn finns ett betydande antal äldre boningshus som gör att byn uppfattas som idyllisk. Med tanke på Harrströms status har en noggrann byggnadsinventering uppgjorts av landskapsplanerare Riitta Jaakkola under våren 2014, inventeringen ligger till grund för denna delgeneralplan och finns som bilaga till planbeskrivningen. De värdefulla byggnaderna/gårdstunen som hittas och finns presenterade i utredningen finns även utmärkta på plankartan. 3.1.10 Teknisk försörjning På planområdet finns delvis utbyggd kommunalteknik. Enligt kommunens plan för avloppstjänster så kommer en stor del av planläggningsområdet i framtiden att få kommunalt avloppsnät. 11
Bild 5. Utdrag ur kommunens avloppsplan. 3.1.11 Miljöskydd och störningar i miljön Inom planläggningsområdet finns flertalet farmer som kan påverkar området, främst genom luktolägenheter. I planen har dock medtagits skyddszoner från farmerna inom vilka man inte får bygga så länge farmernas tillstånd är i kraft, förutsatt att man själv inte har pälsfarm. Strandvägen som passerar byn kan även den ses som en miljöolägenhet, mest på grund av det buller den orsakar. Hastighetsbegränsningen på Strandvägen är 80km/h. 12
Bild 6. De gamla båthusen och fiskarbodarna i fiskehamnen finns med på Museiverkets RKY-lista. 13
Bild 7. Bebyggelsen i Harrström kännetecknas av gamla trähus. 3.2 Markägoförhållanden Inom planläggningsområdet finns ca 280 fastigheter som berörs av planläggningen. Av dessa är största delen i privat ägo, men det finns även sådana fastigheter som är i kommunens ägo, samfällda eller ägda av bolag. 14
3.3 Planläggningssituationen 3.3.1 Landskapsplan Bild 8. Utdrag ur landskapsplanen. Landskapsplanen för Österbotten fastställdes av miljöministeriet den 21.12.2010. I landskapsplanen finns följande reserveringar på området: 15
Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Kulturhistoriskt betydande vägsträckning Cykelled Fiskehamn Kraftledning Stomvattenledning Överföringsavlopp Förbindelsebehov för stomvattenledning Förbindelsebehov för överföringsavlopp Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald Område med turistattraktioner / utvecklingsområde för turism och rekreation Småbåtsled Paddlingsled Grundvattenområde Rekreationsobjekt Landskapsplanen har fastställts efter det att den ursprungliga delgeneralplanen för Harrström godkändes. Landskapsplanen har beaktats i planläggningen och denna delgeneralplan är i enlighet med de reserveringar som finns i landskapsplanen. 16
3.3.2 Generalplan Den ursprungliga delgeneralplanen för Harrström blev godkänd av kommunfullmäktige den 26.1.2005. Bild 9. Utdrag ur den nu rådande delgeneralplanen. 3.3.3 Detaljplan På planläggningsområdet finns inga godkända detaljplaner. 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 4.1 Behov av revidering av delgeneralplanen Revideringsbehovet har uppkommit eftersom gällande lagstiftning har ändrats. Man har efter att Markanvändnings- och bygglagen ändrats 1.1.2008 inte kunna bevilja direkt bygglov på basen av denna delgeneralplan. Kommunen har således beslutat att revidera delgeneralplanen så att man på basen av den skall kunna bevilja direkt bygglov i enlighet med MBL 44. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Tekniska nämnden i Korsnäs kommun beslutade den 19.3.2013 44 att anlita HN- Consult Ab som planläggare. 17
4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Intressenter Information om planeringen och dess utgångspunkter, samt planeringens målsättning, bör ordnas så att berörda har möjlighet att delta i beredningen av planen. Intressenterna bör också ha möjlighet att bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen och muntligen uttala sin åsikt i saken. Följande grupper kan anses vara intressenter i ärendet: Markägare, invånare och företag Markägare Invånare Jordbrukare och skogsägare Fritidsboende Företagare Sammanslutningar Samfälligheter Byaråd Väglag Företagarorganisationer Jordbruksorganisationer Föreningar Förvaltningsenheter Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Tekniska sektorn Byggnadsnämnden Miljövårdsnämnden Andra myndigheter ELY-centralen Österbottens förbund Österbottens museum 4.3.2 Anhängiggörande Kungörelse i den lokala tidningen (den xx.xx.2013) Vasabladet angående planläggningens påbörjande. 18
4.3.3 Deltagande och växelverkan I planläggningens inledningsskede har ett program för deltagande och bedömning (PDB) gjorts upp. PDB har varit framlagt till allmänt påseende under tiden 30.10 30.11.2014. Under tiden har intressenterna haft möjlighet att säga sin åsikt om planeringen. 4.3.4 Myndighetssamarbete Den 22.10.2013 hölls ett myndighetsmöte på ELY-centralen i Vasa. Medverkanden var: ELY-centralen: Matti Rantala, Eva Sund-Knuuttila, John Öst Österbottens förbund: Ann Holm Korsnäs kommun: Anita Ismark, Ulf Granås HN-Consult Ab: Clas-Göran Herrgård, Christoffer Rönnlund 4.3.5 Mål för delgeneralplanen Det främsta målet med denna revidering är att få en plan som anvisar fastighetsvisa byggrätter i enlighet med kommunens fastställda dimensionering. I och med att lagstiftningen ändrats sedan den ursprungliga planen blev godkänd behöver även planens rättsverkan återställas genom att man på basen av denna plan skall kunna bevilja direkt bygglov för egnahemshus i enlighet med den nya Markanvändnings- och bygglagens 44. Bygglov på strandområden regleras som tidigare av MBL 72. 5 REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 5.1 Planens struktur Strukturen i planeringen har varit att försöka styra byggandet till byns centrum samt till sådana andra ställen där man kan utnyttja befintligt vägnät och kommunalteknik. Detta i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen för att göra byggandet mera ekonomiskt och hållbart. 5.2 Dimensioneringsprinciper Vid dimensioneringsberäkningen, vilken ligger till grund för fördelningen av byggnadsrätter, har man använt tre olika zoner. Detta främst för att styra ny bebyggelse till byns centrum, istället för att sprida ut bebyggelsen på hela planområdet. Genom att förtäta byns centrum stöder man utvecklingen av den service som finns i byn samtidigt som man minskar på utgifter som rör byggande av vägar och kommunalteknik. Detta i linje med de riksomfattande målen för områdesanvändning. I huvudsak har man tittat på var befintliga vägar finns samt hur kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp ser ut. Genom att utnyttja dessa befintliga resurser håller man ner på byggnadskostnaderna. 19
Centrumzonen (Zon I), inom vilken samtlig markareal har dimensionerats, finns som namnet säger byns centrum. Centrumområdet finns inom en radie på 200m från Gamla strandvägen och Flyvägen, mellan Strandmossavägen och Förbindelsevägen i nord- sydlig riktning. För denna zon räknas dimensionerande areal på det samtliga markinnehavet för varje fastighet, omvandlingskoefficienten är således 1. Zon II utgörs av områden som ligger inom 200m radie från Gamla strandvägen, Strandmossvägen och Förbindelsevägen. I zon II har sådan mark som i den ursprungliga generalplanen varit reserverat för boendeändamål (AP, AP-2, AT) dimensionerats. Således har inte jord- och skogsbruksmark dimensionerats. I zon II har man använt en omvandlingskoefficient på 0,7, vilket betyder att en fastighet som är 5000m² har enligt dimensioneringstabellen fått arealen 3500m² (5000m²*0,7=3500m²). Zon III utgörs av de områden som ligger utanför 200m från ovan nämnda vägar men som i den tidigare planen varit reserverade för boende. I flera fall är områdena långt utanför byns centrum och kommunens avloppsområde varför det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att bebygga dessa områden desto mera. Man har för dessa områden använt omvandlingskoefficienten 0,4 vilket betyder att man måste ha en fastighet på minst 0,5ha för att erhålla en byggrätt (5000m²*0,4=2000m²), vilken man får vid ett markinnehav på 0,2ha. 20
Bild 10. På bilden visas centrumzonen, till vilken man vill styra största delen av byggandet. 5.3 Områdesreserveringar På området finns följande områdesreserveringar: AR område för radhus och andra kopplade bostadshus AP bostadsområde dominerat av småhus AT byområde A-1 område för havsnära boende RAO område för fritidsbostäder/åretruntbostäder PL område för närservice PY område för offentlig service och förvaltning YY område för kulturbyggnader TY industriområde där verksamheten ställer särskilda krav på verksamhetens art TV lagerområde 21
V rekreationsområde VV område för badstrand VU område för idrotts- och rekreationsanläggningar LH område för servicestation LS område för småbåtshamn LS-1 område för fiskehamn LS-2 område för fiskehamn ET område för samhällsteknisk försörjning M område för jord- och skogsbruk M-1 område för jord- och skogsbruk. MT jordbruksområde ME område för storenhet inom djurproduktion MP område för trädgårdsodling och växthus MA landskapsmässigt värdefullt åkerområde MY/s jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden, där miljön bevaras W vattenområde W/s vattenområde där miljön bevaras 5.3.1 Planbeteckningar och bestämmelser Allmänna bestämmelser: 1. Samtliga byggnader på byggnadsplatsen bör placeras så, att de bildar en enhetlig husgrupp. 2. Befintliga byggnader får totalrenoveras och förstörd byggnad får ersättas med ny byggnad. 3. Avloppshanteringen bör skötas i enlighet med kommunens förordning. 4. Delgeneralplanen kan användas som grund vid beviljande av bygglov i enlighet med Markanvändnings- och bygglagen 44, 72 och 137. 5. Bullernivån för nya byggnadsplatser inom bullerområdet bör ej inne i bostäder överstiga 35dBA dagtid och 30 dba nattetid. 6. Kommunen eller vägförvaltningen står inte för kostnader som uppkommer vid byggande av eventuellt bullerskydd inom me-zonen. 7. En byggnadsplats bör vara minst 2000m² och ha sådan form att det är möjligt att uppfylla de krav som ställs på en byggnadsplats. 8. Bevarandet av det befintliga byggnadsbeståndet bör befrämjas. Nybyggande bör anpassas till det omgivande byggnadsbeståndets skala, material och färgsättning. 5.4 Planens konsekvenser 5.4.1 Konsekvenser för bygglovshanteringen Då delgeneralplanen vunnit laga kraft är målet att man på basen av denna plan skall kunna bevilja direkt bygglov i enlighet med MBL 44 samt på strandområden enligt 72. 22
På detta vis underlättas bygglovshanteringen för såväl kommunens tjänstemän som de som ansöker om byggnadslov då man inte längre behöver ansöka om planeringsbehovsbeslut/undantagslov vid byggande. Utöver redan utvisade byggrätter finns även område för havsnära boende (A-1) där allt byggande bör prövas i enlighet med planeringsbehovsbeslut. 5.4.2 Konsekvenser för den bebyggda miljön Eftersom Harrström i enlighet med Österbottens landskapsplan är Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården samt även finns med på Museiverkets RKY-lista uppstår konsekvenser i och med denna delgeneralplan. I enlighet med den nyuppgjorda byggnadsinventeringen som under våren 2014 blivit uppgjord, har vissa byggnader/områden fått skyddsbeteckning. I planen har intagits beteckningar/bestämmelser att vid nybyggande och renovering bör man noggrant beakta omgivningens byggnadssätt och stil. I planen finns anvisat byggplatser där man kan bygga. De nya byggnadsplatserna finns främst i byns centrala delar samt längs med Gamla strandvägen. Således kommer det att ske en förtätning av bebyggelsen inom området. Då detta sker kommer det att märkas i bybilden. 5.4.3 Konsekvenser för naturen och naturmiljön En naturinventering har under 2013-2014 blivit uppgjord av Nature-Invest (biolog Ingvar Fagerholm). Inventeringens syfte är att ligga till grund då planen utarbetas. Genom att så långt som möjligt beakta inventeringens innehåll så åstadkommer man inga stora konsekvenser på i naturen känsliga platser. Naturinventeringen finns som bilaga till planbeskrivningen. I och med denna plan sker inga märkbara ändringar i naturen eller naturmiljö. Utbyggnadstakten i Harrström är väldigt långsam och möjliga förändringar som orsakas av byggande sker väldigt långsamt och på lång sikt. 6 Genomförande av delgeneralplanen Målet är att planen skall godkännas i kommunfullmäktige under sommaren 2015. Bestämmelsen som med stöd av MBL 44 ger rätt för kommunen att bevilja byggnadslov för egnahemshus direkt enligt planen gäller för 10 år efter det att planrevideringen godkänts. Korsholm den 10 juni 2014 HN-Consult Ab Christoffer Rönnlund planeringsingenjör 23